av TemporaryPurposa

vår2022
sön, 2026-04-12 - 08:37

@Vitvargen Ja, liknelsen med treåringen från @Andrahalvlek är bra. Sen kan man också gå lite djupare om det behövs med varför treåringen tjatar, det kan symbolisera otillfredsställelse i livet och att man tagit till flykt genom alkohol.

Ang riktning så finns det inom ACT (Acceptans and Commitment Therapy) begreppet ”värderad riktning”. Det är ett förhållningssätt som kan vägleda dig till en riktning i ditt liv. Att man identifierar vad som är genuint viktigt i livet och låta dessa värderingar styra dina handlingar. Värderingarna är en slags riktning som kan fungera som en kompass även när det känns svårt. Man pratar om psykologisk flexibilitet som är förmågan att vara närvarande i stunden, öppen för inre upplevelser (tankar och känslor) och agera i enlighet med sina värderingar, även när det är svårt.

Det är ett förhållningssätt och en livslång kompasskurs som man ständigt vill sträva mot, snarare än slutmål. Syftet är att öka meningsfullhet i livet och att göra medvetna val genom att aktivt ta små konkreta steg som minskar gapet mellan rådande situation och mot det liv man vill leva. Typ som att man medvetetet väljer och aktivt tar en dag i taget i nykterhetsarbetet och går mot sin identifierade värderade riktning, t.ex. att jag vill bli en mer ansvarsfull och närvarande med mina barn, min familj, i mitt jobb. Detta kombineras ofta med acceptans, medveten närvaro, mindfulness och aktiv handling.

Ha en fin söndag!🌞

Andrahalvlek
sön, 2026-04-12 - 09:51

@vår2022 @Vitvargen Oftast vet ju vi föräldrar varför treåringen tjatar så envist, beter sig som en värsta dramaqueen i baksätet. Trött, hungrig, tidigare konflikter som skaver är de vanligaste skälen. Men vi vet också att vi föräldrar vet bättre, och vi tar ansvar för att treåringen får det hon verkligen behöver: mat, vila, tröst, kärlek och omtanke.

Kram 🐘

vår2022
sön, 2026-04-12 - 15:01

@Andrahalvlek Tänkte mer på en treåring som inte fått sina behov tillgodosedda av sina föräldrar och som i vuxen ålder kanske använder alkohol som tröst. Att vissa föräldrar inte kunde bättre och inte tog sitt föräldraansvar. Då får man försöka hitta andra vägar än alkohol för att känna trygghet. Då kan man behöva gå lite djupare i sitt varför och känslorna kring det.

Kram❤️

TemporaryPurposa
fre, 2026-04-17 - 11:06

@Bubbelmorsan Hej min stöttande vän här på forumet!

Ursäkta att det tagit så lång tid att svara! Kommer förklara lite i mitt "egna" inlägg längre ner, vill först svara dig och några andra. Jag vill börja med att svara på ditt förra meddelande, som var jättebra ☺️
Jag gillar VERKLIGEN ditt sätt att tänka vad gäller alkoholkärringen! Att du gör henne äcklig och ful och jobbig och allt sådant. Jag tror att min alkohol-snubbe inte riktigt varit så gestaltad i mitt huvud, han har nog inte haft ett så tydligt utseende alls om jag ska vara ärlig.
Men det du delat med dig av har hjälpt mig att försöka visualisera honom lite mer. Och så här ser han ut:
Han är prydligt klädd och är välvårdad. Men hans kropp är tanig och han har som en gam-nacke och lite krökt övre rygg, vilket gör att han ser lite ut som en hungrig, nästan lite utmärglad gam i fina kläder. Så han är absolut inte attraktiv! Hans ansikte är det som gör honom motbjudande, när man väl tittar noga. När du har en konversation med honom är det som att du nästan kan känna att du blir lite kall på huden och att håren på armarna reser på sig för att det känns obehagligt, men du kan inte sätta fingret på varför.

Till en början kanske han ser vänlig ut, för han ler. MEN! När man känner honom så vet man att det där är ett slugt leende, inte ett leende för att han tycker om mig och är vänlig. Nej, det är ett sneaky leende som kommer av att han vill se snäll ut men också för att han blir glad av att tänka på hur han kan lura någon, eller tja han har ju bara mig som han kan interagera med, så han tänker på hur han kan lura MIG. Som en sådan där gammaldags försäljare som ska lura på dig något du vet?
Hans sätt att säga saker är väl valda ord, och du kan inte anklaga honom direkt för något baserat på det han säger, utan det är så där nästan manipulativt att han försöker få dig (alltså mig) att själv komma till en slutsats som egentligen är det HAN vill, men han försöker få dig (mig) att tro att det är det DU (jag) vill.
SÅ. Det är samma taktik som behövs med honom som för din alkohol-kärring, man måste bara neka att ens börja en konversation och man behöver använda våld för att putta iväg honom, annars står han kvar och försöker manipulera mig. Tillåter jag honom att prata på för länge så är det som att han på något sätt lyckas vända och vrida på mina egna argument emot honom och så helt plötsligt vet jag inte vad jag själv tycker och tänker längre. Jag måste bara säga "NEJ, var tyst! Jag vill inte prata med dig, jag vill inte ha något med dig att göra!". Och även om han gör att det känns skämmigt, han får mig att känna mig dålig på olika sätt för att jag inte vill prata med honom så är det det enda sättet!

Ooook, lång beskrivning hehe... Men det är tack vare dig som jag har fått fram den här tydliga bilden av alkohol-snubben, och det är ett av verktygen som verkligen hjälper mig, att tänka på mitt alkohol-begär på det här sättet! Tack så mycket för din hjälp @Bubbelmorsan ❤️

Din lista över vad du INTE vill är också jättebra. Jag vill själv ta fram en liknande lista, jag har än så länge bara några saker, som är liknande som dina.
1. Jag vill inte påverka mina relationer, familj eller mina vänner, negativt (känslomässigt) med mitt drickande.
2. Jag vill inte påverka mig själv negativt känslomässigt med mitt drickande. Skam, rädsla att inte ha kontroll, bristande självrespekt och tillit, ångest.
3. Jag vill inte påverka mig själv negativt fysiskt med mitt drickande. Pluffsig, dålig återhämtning från träning, lättare för kroppen att samla fett, hyn blir sämre, cancer-risk, dålig sömn, ev. skador när jag är full.
4. Jag vill inte påverka mitt jobb negativt. Jag vill ju utvecklas i min yrkesroll och min karriär, inte gå bakåt och t o m kanske förlora mitt jobb om det går långt.

Det är så långt jag kommer på nu, och det får räcka just nu. Ska försöka fundera lite mer på listan framöver.

Tack till dig, och som sagt, jag skriver lite mer update om senaste dagarna i mitt inlägg längre ner i tråden. MEN tjena vad tiden går snabbt! Får se om jag kanske hinner skriva mitt egna inlägg lite senare idag, måste snart åka iväg! Annars får jag skriva mer imorgon.. Ok, men kort update: Idag är dag 15!!! Så otroligt stolt över mig själv, längsta tiden på läääänge!

Tjej82
fre, 2026-04-17 - 14:30

@Jempa123 förlåt för trådkap, men exakt samma för mig. Varit här många gånger i tron om att jag kan dricka måttligt, men gång på gång gjort bort mig och fått sån extrem ångest. Denna gången har jag (tror jag?) tagit beslut om att det inte är möjligt - jag måste sluta. Skammen är det värsta. Ingen abstinens eller fysiska problem, men att erkänna att jag har (stora!) problem är extremt jobbigt. Men nu måste jag. Dag tre idag, förhoppningsvis sista gången.

Bubbelmorsan
lör, 2026-04-18 - 08:09

Så fint och härligt @TemporaryPurposa att du idag går in på dag 16🎉💪👏🌟🩷!

Nu är du aktiv i nykterhetsarbetet, du har strategier att ta till. Nykterhetsarbetet är ett arbete/ett jobb varje dag, aktiva handlingar/tankar. Man kan inte bli nykter tror jag med ett passivt förhållningssätt och ingen plan. Fortsätt jobba på och planera strategier för kommande situationer som hänger ihop med alkohol. Vissa fester hoppade jag över i början för att det kändes svårt/riskabelt.

Jag är så glad och stolt över dig som kämpat så. Jag trodde du ramlat dit igen då du var borta några dagar så jag inkluderar dig i mitt halvårsfirsnde idag. Vi är så BRA!! Heja oss!

TemporaryPurposa
ons, 2026-04-22 - 22:07

Ledsen och skamsen att behöva meddela att jag ramlat dit igen. Just nu mår jag väldigt dåligt och jag vill skriva ner lite av det här, så att jag kan läsa det igen kommande dagar och reflektera mera. Jag hade lixom klarat 15 dagar utan att dricka!
Självklart är det fysiska negativa effekter nu, dagen efter att jag drack, så jag känner av kallsvettning, darriga händer, ringande i öronen, smått illamående, plus ångest och negativa känslor som skam, besvikelse, en viss känsla av uppgivenhet (men har inte gett upp).
Vad hände?
Jo, låt mig försöka reflektera i vad det var som verkligen hände. En sak är faktiskt att jag blev mindre aktiv här i forumet senaste tiden. Jag tror absolut att det är en av faktorerna här. Jag har fått en enorm boost av forumet och kommentarer här, mycket mer än vad jag trodde från början. Borde ha hållit i den goda vanan att gå in här regelbundet, gärna en gång om dagen eller åtminstone varannan dag. Visst jag har haft väldigt fullt schema, men jag inser ju att jag behöver lägga energi och tid på detta med kampen mot alkoholen, även när jag har fullt schema.

En annan faktor var att jag tillät mig att dricka under flera efterföljande dagar (lördags, söndags, måndags ganska "normalt", men igår väldigt onormalt mycket). Jag hade vänner över som gjorde några drinkar och jag tackade ja till dem. Då kändes det ändå ganska medvetet. Jag har ju börjat med Naltrexon, och på något sätt tänker jag att då bör jag ju testa att dricka lite, för att se om det hjälper mot suget. Något som jag och läkaren pratade om på beroendecentrum var att jag skulle vilja ha kvar alkoholen i livet på något sätt, även om det bara är ett glas då och då för smakens skull och det sociala. Det är tydligen en del som klarar av det och att Naltrexon har hjälpt dem. Men jag tänker också på en del av kommentarerna här, jag tror det är både @Vitvargen och @vår2022 som varit inne på det att det låter som att jag själv inte har accepterat helt att jag inte klarar av att dricka alls. Och det är nog så, att jag inte vill acceptera det. jag vill lixom kunna dricka lite, utan att bli påverkad. Och varför är det så viktigt då? mm, det måste jag tänka vidare på längre fram.
Hur som helst. Jag drack "normalt" lördag, drack en liten drink och en folköl och en vanlig öl. hade även vänner över på söndag och jag bjöd på vin. Drack mer nu på söndagen, 3 glas vin, en drink och en öl samt smyg-huttade i köket vid 2 tillfällen innan jag gick och la mig. Här borde jag ha stannat upp dagen efter och gått in här och skrivit av mig.
Om jag inte haft någon alkohol kvar hemma hade det kanske slutat där. Men måndagen så hade jag flera öl kvar hemma som jag drack upp på måndag kvällen, det var kanske 4st öl.
Tisdagen är då det riktigt spårar för all alkohol är slut förutom en vodka flaska som en av vännerna glömt kvar... ja ni fattar själva, den börjar jag dricka på tisdag redan vid lunch tror jag. Det var inte ens en lång diskussion med mig själv om den, det var som att det bara gick på någon sorts auto-mode och när jag väl började dricka av den så var det kört.

Idag har jag varit till beroendecentrum igen (hade tid) och fick prata med en trevlig sjuksyrra där om detta. Jag tog upp bland annat att jag inte vill lura mig själv och tro att jag kanske kan komma till ett liv där jag kan ta ett glas då och då om det verkligen inte går för mig. Men tänk om det då går? Ja, då vore det ju trevligt. Men om det inte går, då vill jag ju hellre ha ett alkoholfritt liv bara. Och det är ju faktiskt här som jag har skrivit, och hur många gånger har jag inte själv tänkt det, att jag inte kan kontrollera lite gran, det slutar alltid på samma sätt.

Suck... ja hörni, jag skulle uppskatta era kommentarer. Jag kan väl säga att ni får gärna vara ganska mjuka så här första dagarna efter mitt återfall, jag har så jobbiga känslor inom mig så jag behöver lite mer pepp nu i början. När jag mår lite bättre är jag mer redo att försöka bena ut mer vad gäller detta om min inställning och acceptans till alkohol osv.
Men oavsett vad det blir för beslut längre fram i livet, så skulle det ju absolut vara bra om jag inte drack något alls nu så här i början av min resa.
Och jag mådde ju så bra! 15 dagar utan att dricka, jag upplevde att jag sov bättre, min kropp kändes bättre, jag hade mindre ångest, jag var stolt över mig själv. Vill dit igen, vill njuta av livet utan alkohol, för livet med alkohol känns ju så här som jag mår idag, sjukt jobbigt.

Bubbelmorsan
ons, 2026-04-22 - 22:32

@TemporaryPurposa, attans skit. Det är nog som du skriver, du behöver vara aktiv här.

Ofta planerar man ju sitt återfall, du ville testa med nya medicinen, nu vet du att det inte går🩷. Du behövde säkert testa. Nu behöver du inte testa mera, du vet.

Du hade alkohol hemma för helgen. Det är farligt och funkar inte. Nu vet du det med🩷.

Se det som hänt som lärdomar och fakta/info till dig själv. Nu är du ju här och vill prova igen. Du ger inte upp💪. Du är inte ensam om att falla dit gång på gång. Det är sjukdomens natur. Nu nya tag, jag hejar på dig! Kramar🌸

Vitvargen
ons, 2026-04-22 - 22:39

@TemporaryPurposa, väldigt bra att du är tillbaka och berättar om dina tankar kring vad som hände. Förstår att det känns tufft just nu men försök se det så här: du fixade 15 dagar nyktert och upplevde hur det känns, det är stort och viktigt!

Skulle tro att i princip alla vi som är här och försöker få bukt med alkoholen har en mängd misslyckade försök i bagaget, inklusive jag. Du har redan kommit mycket långt i ditt reflekterande över hur du fungerar, nu hoppar du upp i sadeln igen beväpnad med nya insikter.

Du fixar detta är jag övertygad om!

Molnet
tors, 2026-04-23 - 07:15

@TemporaryPurposa .Nu har du fått ökade lärdomar om dig själv.Att A triggar sug & ger mer sug.Att ha A hemma är för triggande just nu.Troligtvis att testa att dricka lite grann(just nu) med,i vart fall.Kanske du ska testa att vara HELT A-fri i 3 månader.Skriva ofta här.Jobba fram nya sunda vanor & testa olika verktyg mot sug,stress & tristess.Just 3 månader helt utan A är något som rekommenderas när man vill & behöver förändra sitt drickande.Nu får du upp på hästen igen & hålla hårt i tömmarna.Du fixar detta.

Vitvargen
tors, 2026-04-23 - 11:37

@TemporaryPurposa, vill bara tillägga en sak som slog mig nu när jag läste ditt inlägg igen. Du skriver:
"Något som jag och läkaren pratade om på beroendecentrum var att jag skulle vilja ha kvar alkoholen i livet på något sätt, även om det bara är ett glas då och då för smakens skull och det sociala. Det är tydligen en del som klarar av det och att Naltrexon har hjälpt dem."

Var det läkaren eller du som menade detta? Här måste du se sanningen i vitögat: exakt hur många exempel på detta har du sett här på AH, att det är en del som klarar av att gå tillbaka till kontrollerat drickande efter att ha varit beroende? Via Naltrexon eller av sig själva?

Naltrexon kanske kan fungera för en del genom att blockera receptorer i hjärnans belöningssystem så att suget och den belönande effekten av alkoholintag vid återfall minskar, samtidigt minskar belöningseffekten av kroppsegna endorfiner som avges vid tex träning. Så det är litet tveeggat och trubbigt som jag förstår det (aldrig provat själv), man måste känna till hur detta fungerar och förmodligen är det individuellt och dosberoende på hur effekten blir.

Diskutera igenom detta ordentligt med din läkare så att du förstår hur Naltrexon var tänkt att användas som verktyg i ditt fall. Det är inte ett verktyg för att kunna dricka "kontrollerat" om nu detta var din förhoppning, och jag hoppas att din läkare inte invaggat dig i den tron.

I slutänden avgörs din framgång av "pannben", du har visat prov på detta redan så fortsätt på den vägen.