Ett år senare...
Det har gått nästan ett år sedan jag insåg att jag på allvar måste göra något åt mitt förhållande till alkohol och sökte mig till forumet. Det här året har varit upp och ner. Jag har under vissa perioder klarat att hantera alkoholen enligt min definition måttligt, dvs endast fre-lö och då drygt en halv flaska vin per kväll. Större delen av tiden har det dock inte sett ut så, utan varit vindrickande minst ons-lö kväll och start på em på helgen eller semester.

Nu är jag så evinnerligt trött på detta. Skuldkänslor varje gång jag är på bolaget och handlar, skuldkänslor varje gång jag häller upp ett glas hemma, eller varje gång jag är ute med vänner och inser att jag druckit upp långt före de andra, och är den som fyller på först. Skam när jag inser att jag inte kunnat hålla morgonens löfte om att ikväll ska jag inte… Skam när jag på morgonen känner mig tung i kroppen och huvudet av vinets verkan och framför allt på dess påverkan på min nattsömn. När jag började skriva här för ett år sedan kände jag panik över tanken att inte kunna dricka något mer och jag är nog fortfarande inte beredd på livslånga beslut, men jag känner nu att det kan inte vara mindre jobb och ångest att avstå helt än detta ständiga förhandlande och skuldkänslor. Just nu har jag mest lust att lägga upp en status på Facebook och meddela att jag inte tänker dricka något mer vin på obestämd tid och var snäll och fråga inte varför eller något annat. Jag kan inte hantera det nu och håll det borta från mig!
Jag måste få vila från detta och bara låta det vara. Sova på nätterna utan att vakna vid 3-4-tiden och känna att det bultar i huvudet och att hjärtat slår och inte kunna somna om för att ångesten och skuldkänslorna gnager i mig. Bara det kan vara ett skäl att låta bli. Bara jag kan lyckas komma ihåg det när jag ska hem från jobbet och inte gå in på bolaget på vägen hem...

En kväll och timme i taget just nu. Så känns det och så får det vara… Jag kan bara önska mig själv bättre lycka till den här gången :/

m-m

Haft den bästa jobbmåndagen på mycket länge. Känner mig utvilad och klar i tanken.

Har haft en helg som varit mycket upp och ner och sedan upp igen. Fredagen gick ok, svårast var att komma hem från jobbet och tänka – vad ska jag göra nu? Vinet eller alkohol överhuvudtaget är ju en helgmarkör, en symbol för att nu är det ok att varva ner, ta det lugnt, koppla bort jobbet eller vad man nu tänker. Den måste så småningom ersättas med något annat. Åkte och fixade lite saker – lååångt bort från något systembolag och köpte mig en tröja för (mycket lite) av pengarna som skulle kunnat gå till alkohol. Kändes rätt så ok ändå. Skönt som du, konstnären skriver, att ha tankarna klara och veta att om ångesten kommer beror det inte på att man druckit...

Lördagsem/kvällen kändes mer som att gå på knogarna. Ledsen och trött. Kan verkligen känna så kass, värdelös för att jag hamnat i detta. Och så känner jag mig ännu dummare för att jag är ledsen för att jag inte kan dricka vin mer. Inte nog med att man kan förstöra en lördagkväll för sin partner med att dricka och en söndagfm med att vara bakis, man kan förstöra en nykter lördagskväll med att lipa för att man insett (en gång till) att man har problem… (Nu har jag en mycket förstående make, och han säger att han inte upplevt helgen som förstörd). Egentligen var det inte så att jag var desperat sugen på att korka upp en flaska vin utan mer en sorg eller vanmakt över att något gått förlorat. Känslan av att vara någon annan, någon som inte kan styra över livet och kroppen själv längre. Eller kan man egentligen någonsin det?

Sedan började jag tänka på alla dem som får ett sjukdomsbesked, i dessa höstdagar är det ju så mycket om bröstcancer i medierna. Jag har försökt vända tanken och få lite perspektiv på mitt problem. Jag kan inte hantera alkohol längre – nej, så är det ju. Men som jag skrev i något inlägg, detta kan jag ju bota själv. Eller med stöttning i alla fall. Det behövs inga strålbehandlingar eller operationer, det kräver att jag avstår från alkohol. Skönt på ett sätt och jag ska försöka se det positiva i att det är något jag kan göra ngt åt på egen hand.

Natten mellan lö-sö sov jag 13 (!!) timmar. Kändes mycket bra, det behövdes kanske en rejäl nattsömn och lite gråt för att komma på benen igen. Idag har livet känts helt ok, och det brukar det inte göra på måndagar. Skönt - det finns kanske hopp trots allt?

/m

ps. skönt för dig vill.sluta att du mår bättre och att du kan börja jobba igen!

LillPer

Det gläder mig att måndagen varit bra.
Jag känner så väl igen den där känslan av sorg då helgen kommer.
Men ack så skönt på helgmorgonen att få äta frukost utan ångest och njuta av kaffekoppen.
Min måndag har inte varit bra då jag tog ett rejält återfall igår.
Så ny dag ett för mig som vanligt.

Jag gillar din jämförelse med sjukdom och beroende. Vi kan om vi vill bota oss själva, ibland med hjälp.
Men det bästa är att vi bestämmer själva.

Jag själv måste nå den boten nu och är överens med mig själv om det.
En gång för alla.
Det finns massor av hopp M-M

LillPer

vill.sluta

Kunna dricka. Jag har trots min totala övertygelse tidigare kommit till konstaterandet att jag vil inte sluta.
Jag vill inte ha den sorgen du beskriver.
Okej, om man låste in sig och ohämmat drack i dagar då skulle jag överväga att sluta.
Men nu ser inte min verklighet ut så.
Tror inte din gör det heller, och om man läger band på sig och undviker fallgroparna så borde det fungera.
Du har ju en sambo som kan stötta dig?

Antingen det, eller sluta helt.
Det kan bara du bestämma, men om du läser mitt svar till markatta i min tråd kan du se mitt resonemang.
Detta för att inte känna sorgen du beskriver.
Men om dina nära och kära är lidande över ditt drickande, då skulle jag överväga.
Om man lägger starkt fokus på att koncentrera sig så borde vi fixa detta.
Vi förändrar vårt drickande.
Vi slutar inte helt, bara ibland. Bort från det skadliga vardagsdrickande.
Jag lider med dig, kan känns din sorg värka i bröstet.
Men vi har varsitt val. Och oavsett vad du väljer, håller jag på dig!
Lycka till!
/A

m-m

Tror att du missförstod mig, känner inte sorg över att kanske aldrig mer kunna dricka, utan mer för att jag inte kan hantera det, om du förstår skillnaden. Just nu känns det som en lättnad om jag aldrig mer dricker något. Det underlättar många förhandlingar med mig själv om när, hur och var jag händelsevis skulle dricka.
/m

vill.sluta

Kanske jag missförstod dig, då skall jag inte leda dig på villovägar
Jag kom fram till inatt när jag skrev och var
ännu mer velig och omständig att jag vill nog inte sluta helt.
Trots min tidigare övertygelse och beslutsamhet. Därav min ovilja att ta hjälp sv antabus etc.

Men det tycker jag nu, kanske ngt annat imorgon?

-Nä, tror inte det...........
/A

m-m

dagar utan alkohol idag. Känns skönt, men nu är sötebrödsdagarna för den här veckan över... Även de veckor tidigare, när jag druckit vin, har sö-tis kväll varit de som varit lättast att avstå. Ikväll är det ju onsdag, då vet ju alla att det är ok att ta ett glas vin hemma, eller ute... sedan är det ju torsdag och då är det ju ingen mening att låta bli, när man ändå tänker dricka fre-lö. Eller hur?? Så låter min vindrickarlogik. Ikväll ska jag iväg en sväng på ett evenemang nere på stan (bolaget har fortf öppet). Hade det varit tidigare hade jag gått in och köpt något till ikväll, när jag kommer hem. Sedan hade jag gått hem så att jag säkert hinner ta ett par glas innan det blir för sent och tänkt att det är tur att jag ska börja jobba senare imorgon så att jag inte kommer att vara så trött, eftersom jag inte kan sova när jag druckit.

Men... ikväll tänker jag parkera bilen så långt från bolaget som möjligt, så jag slipper se skyltarna och förhoppningsvis har alla som handlat hunnit glesa ut sig lite, så jag inte behöver se alla som har lila kassar.

Kommer säkert att klara det, för jag vill inte dricka något, men det kommer att ta på krafterna och krävas motivation. Samma imorgon, fredag och lördag. Men, vem har sagt att livet ska vara lätt... och jag kan ju som sagt bota detta själv. Tjoho... :/

/m

vill.sluta

Så kan jag bara säga, jag vet! Spola skiten!
Från att ÅTERIGEN varit en verklig svajande bushs i en storm så fick jag en spark i magen (bildligt talat)
Av Markatta. Även om det mer var menat som ett "hallå Pucko, hur menar du?"
Så fick hon mig på banan igen.
Med risk för att skapa dålig stämning här om jag inte drar mig undan.
Så hejar jag på i skuggan.
Kommer flika in imellanåt.
Du fixar detta skall du se.
Får du sug ikväll, kom hit och läsa läs och skriv och berätta om det.
Du är aldrig ensam!
Kramar/A

FylleFia

Hej m! Jag tror också att du klarar det ikväll och till helgen får du försöka lägga upp planer som kanske inkluderar bilen? Eller något liknande. Din känsla om det öppna bolaget kan jag verkligen relatera till. Jag kan trots när jag äter antabus känna ett stort lugn när de slår igen portarna för dagen. Att veta att det tåget har gått. Det tuffa för min del var att jag brukade bo ca 10-15 meter ifrån bolaget. Kunde liksom inte parkera någon annanstans. Nu är det lite bättre, men jag passerar fortfarande två systembolag på väg hem från jobbet. Tur att det inte säljs i livsmedelsbutikerna. Skulle kanske klara av det. Att ha vin hemma. Men jag vågar inte riktigt chansa för vad händer när något händer? Glatt, ledset, frustrerat, min tanke går alltid till att unna mig ett glas.

Fia

vill.sluta

Lära sig mönstren, akta sig och tänka HALT.
DET SOM TRIGGAR SUGET:

Hungrig
Arg
Ledsen
Trött

Är man något av dessa, HALT ! Stanna upp och omvärdera. Gör något annat än at vara ensam med alkohol i sin närhet.
Ta en promenad........
Du fixar detta m-m!!!
/A

m-m

Ja, Fia, jag skulle också ha svårt att ha vin i affären. Eller nu kanske det skulle gå, men jag skulle druckit desto mer när jag drack, och missbruket skulle accelererat mycket snabbare. Tack och lov för butiken som bara har öppet ibland :-) Har gått bra ikväll iaf. Kom hem i samma skick som jag gick ut :/

Planerar att använda bilen om jag ska göra någo där jag kan inledas i frestelse, annars cyklar jag gärna och bussen funkar också bra. Men nu får jag väl använda det mer miljöovänliga alternativet mer. Känns också lite lyxigt och skönt att, som santorini skrev, kunna ta bilen utan att kalkylera över ev promillehalt, på regniga höstmorgnar.

Gäller att hitta de positiva tankarna även när det känns trökigt...
/m

m-m

Ska sova strax. Var så sugen på vin tidigare ikväll. Te - rött vin? Te - rött vin? Valet är ju solklart, hur gott är det inte med en kopp te? Jo, faktiskt är det helt ok.

Varit ute i höstregnet och gått en långrunda med hunden också. Ägnar mig då åt en helt ovetenskaplig studie - kolla in i alla upplysta fönster för att se vad folk dricker en torsdagskväll. Detta är något jag faktiskt kan kolla, sommartid också fast då vad folk har i sina glas ute på altanen. Resultatet vänder jag så att det passar min sinnesstämning för kvällen. Ikväll kunde jag konstatera att människor verkar inte ha några fyllda vinglas, det tolkar jag som att det verkar normalt att avstå. Om det varit fö en månad sen och jag sett andra dricka, eller läst en statusuppdatering på Facebook hade det varit en orsak till att hälla upp ett glas till mig också. Det är ju helt normalt, alla andra gör ju också... Jaja, vad gör man inte för att lura sig själv...

Har läst mycket här ikväll, i olika gamla trådar, finns så mycket samlad klokskap.

Sov gott alla, en nykter helg väntar bakom hörnet, då behöver vi vara utvilade :)

/m

vill.sluta

Skönt med promenad med jycken, själv blev det en promenad till statoil för atr skaffa guldtia.
Min yngste son har tappat en tand.

Och tandfen kommer inatt. :-)
=== redigerat av admin ===
Tänk om jag druckit, då hade ingen tandfe kommit och besvikelsen varit stor för min lille son.

Men men skit i det, jag bara skrev sv mig i din tråd, förlåt.

Sov gott!
/A

m-m

Har en ledig fredagsem, som jag ägnat åt lite funderingar. Ser fram emot kvällen och känner mig inte särskilt sugen. Börjat sticka fina lyxiga raggsockor med ett mönster där jag måste fokusera och de växer fram fort. Ska bli julklapp.
Känns skönt att inte känna mig särskilt sugen - undrar vad det beror på?

Har tänkt en del på orsaken till att jag fastnat i drickandet. Jag gillade berusningen redan i tonåren, men drack inte särskilt mycket. Hade många år när jag egentligen inte drack så mkt alls. Drickandet på det här sättet har kommit sista åren, och känslan av att vara i behov av lite luddighet i hjärnan.
Har nog ofta en känsla av att inte riktigt passa in. Så även här på forumet... Känner att jag ofta tänker att jag inte kan hitta "rätt" ton i samtal och rädd att bli avslöjad som en bluff... (Luktar dålig självkänsla - eller?)
Har också haft stressrelaterade problem, och har fortfarande svårt att bara sitta ner och göra ingenting, bl.a. därav stickandet. Kan inte sitta och titta på tv utan att ha något annat samtidigt.
När jag dricker vin trubbas de där känslorna av att inte passa in av. Likaså flyter rastlösheten av mig. Jag kan släppa på garden och slappna av. Ok, nu har jag analyserat mig själv - vad gör jag av detta?

Njuter ändå (försiktigt) av känslan av att känna att livet är ok utan en bib borta i köksskåpet fast det är fredag...
/m

m-m

Nu är är det inte så lätt längre. Är mkt sugen. Hade inte maken sagt att han tänker inte dricka något och att jag kommer ångra mig i morgon om jag tar något ikväll, så hade jag korkat upp en flaska. Åååh, vad jobbigt det kan bli.
Kände mig så lätt om hjärtat innan i em, men nu känns det bara skit.

Dystra fredagshälsningar m

m-m

2 veckor nykter idag. Känns så skönt.
Helgen har varit/är så bra. Superduperjobbigt i fredags, men skönt att jag inte gav efter. Igår fick jag ett eldprov. Blev medbjuden på hockey av ett par kompisar, och numera är ju även idrottsevenemang på lite högre nivå ett tillfälle för alkohol. Vi skulle äta innan, och en sväng i baren skulle hinnas med. Mina vänner delade en flaska vin. Jag våndades hela em och tänkte att jag ger upp detta nu, kommer ändå inte att klara det. Faktiskt så kunde jag ändå tänka hela scenariot färdigt, dvs, att jag kommer inte att nöja mig med de glasen vin där och då, utan kommer säkert att ta ngt innan jag går iväg, och fylla på när jag kommer hem. Jag tog iaf bilen, ingen ifrågasatte, och jag hade jättetrevligt. Klart jag blev sugen när det kommer in en vinflaska till vännerna, fina glas, och jag får bubbelvatten i en plastflaska och tråkigt glas. Varför kan man inte piffa till de alkoholfria alternativen på en restaurang?

Kom på mig själv med att tänka att tankarna var mindre fokuserade på A när jag inte drack, eftersom jag inte behövde fundera på om jag drack för fort, när det är ok att fylla på, när nästa glas kan komma. Dessutom såg jag och kommer ihåg hela matchen. Och är pigg och utsövd idag.

Känner mig stolt över mig själv och ger mig en klapp på axeln :)

/m

Gammel tanten

Du har all rätt ochSKA vara stolt över dig själv!
Nu har du dessutom klarat ett eldprov. Vad duktig du var som kunde tänka hela scenariot färdigt. Hur det skulle bli om du drack.
Kram
Tanten