Nu har jag äntligen tagit steget att ta tag i det här eländet med alkohol med allt vad det innebär. Behöver nog inte gå in på vad det stället till med, då de flesta här förmodligen varit med om exakt samma saker, så som minnesluckor, ångest, utbrott mm!
Men det jag funderar över är om någon har några bra tips om hur man skall gå till väga. Finns det några stödlinjer man ringa, kan man få en kontaktperson så som en nykter alkoholist eller liknande då det tryter och man behöver prata med nån när man känner att sugen blir mer påtagligt än vad det alltid är!?
Nu har jag precis lyckats hålla mig ifrån det i endast en vecka, men helgen närmar sig, och trots att det var valborg igår och man har långledigt så höll jag mig utan igår och har som tanke att hålla mig hela helgen till att börja med. Målet är betydligt längre än så men får börja dag för dag, vecka för vecka. år för år. Tillslut så blir det ju livslångt.
Kan tillägga att jag inte dricker dagligen och har aldrig gjort det men när det blir fest så slås det på stort både med mängderna och med plånboken. Men nu har jag nått en gräns där jag känner att jag festat i 20 års tid, 2-3 dagar i veckan och fyller 35 i år och har inget begär längre för det rent praktiskt, men nu sitter det ju så hårt etsat i ryggmärgen att man tågar på i gammal anda.
Beter mig inge vidare när jag fått för mycket alkohol innan för rocken, men är vanligtvis en väldigt snäll, lugn och generös kille som bara vill alla väl, och som min sambo säger att om det inte vore för alkoholen så är jag enligt henne och många andra en väldigt omtänksamma människan, och så förstör jag det genom fyllor. Man bygger upp, bygger upp, försonar sig med henne och vänner för att sedan rasera det igen likt att kasta omkull korthuset när det endast är ett kort kvar att lägga. DUMT! Jag är inte den mannen som lägger min hand på någon, men ganska dryg och osympatisk blir jag definitivt när jag fått djävulsdrycken i mig.

Bör tilläggas att jag lider av panikångest som är en av anledningarna till att jag dricker mig så full med då det endast är då jag kommer iväg och gör grejer. Men den har jag även börjat få bukt på senaste året så det känns inte ens som om jag behöver den kryckan längre, så kort och gott så är jag i ett läge i livet där jag har chansen, önskan och viljan att lägga av...innan jag ställer till det helt för mig själv, och andra.

Har ni några tips och råd så är ni mer än välkomna att dela med er av era erfarenheter och nyckelsatser till vad som hjälpt er på vägen.

Tack och bock.

Pellepennan

Hit in. Kan inte direkt berätta hur just du ska göra, men det är säkert något som du kommer fram till allt eftersom dagar med nykterhet läggs till varandra. Kommer du fram till att det är total avhållsamhet som krävs, så är det samtidigt ganska enkelt som det kan vara oerhört svårt. Då gäller det bara att inte dricka ;-) Hur som helst, bra början att bestämma sig för att det måste till en förändring.
Du kommer säkert att få svar från andra som har erfarenheter från panikångest och liknande. Kombon ångest och alkohol är i alla fall inget som verkar vara någon hit. Lycka till nu, och ta beslutet att inte dricka. dag läggs till dag och allt blir klarare i och med det.

//PP

m-m

Du är i gott sällskap här :-) Vi är några som hållit uppe en tid och andra som är i början av resan. Det finns mycket klokt skrivet, och mig har det hjälpt oerhört mycket att läsa och skriva härinne. En vecka är en bra början, dagarna läggs till varandra, och självkänslan ökar med dem...
Lycka till, och häng i, det blir bättre ju längre tiden går,
m

Lilla fågel blå

Är själv ny här inne men hur är det med din sambo? Kan hon finnas och stötta? Själv är jag väldigt glad att ha en sambo som stöttar, även om jag vill "undanhålla" lite och inte prata så mycket såsom att min låga stämning och irritationen som helt plötsligt kommer från ingenstans, att jag tror det har med att göra att min kropp är vid det här laget van att ha fått sin dos av alkohol, o då tror jag att det kommer bli än mer jobbigt imorgon då jag går in på min tredje nyktra dag..kanske bra att han jobbar..;) men imorgon är en stor prövning för mig, ledig, sambo jobbar o är det solsken oxå så är det styrka som gäller...
Hejjar på dig o skickar en styrkekram!

steamkid79

Det känns bra att kunna gå in här och läsa era uppmuntran ord, betyder väldigt mycket för mig så tackar för det!
Är nu inne på min 18 dag utan en droppe alkohol och nu har jag bokat möte med en beroendeterapeut, så 16.30 idag skall jag iväg på på mitt första möte. Känns väldigt spännande och ser verkligen fram emot detta, kommer nog gå vägen det här ialf trotts allt. Hittills har jag bara känt att det gått hur bra som helst med att hålla mig nykter, men problemet är väll just att man sakta men säkert kommer börja glömma bort allt elände det bär med sig, så det kommer nog vara väldigt skönt att ha någon att vänta sig till när det tryter riktigt ordentligt.

steamkid79

Tack för visat stöd och hoppas det gått bra för dig med nu med allt vad det innebär. Skönt att höra att du har en stöttande sambo, det betyder ju allt. Har själv också det, så har aldrig behövt hymla om varken min konsumtion eller hur jag mått i det hela, och då hon själv sällan dricker överhuvudtaget så har ju hon fått se på allt för många gånger hur jag dragit iväg på mina utsvävningar.
Men trots detta har vi hållit ihop över nio år och hon har funnits där vått och torrt, så som jag funnits där för henne med. Vi har alltid haft en väldigt ärlig och öppen relation och kunnat prata om precis allt, det är därför hon blev så extra glad när jag på eget bevåg tagit tag i detta först och främst för min egen skull, men givetvis lika mycket för hennes. Så hon följer med mig till beroendeterapeuten idag som moraliskt stöd.
Så hade inte kunnat tänka mig en bättre kvinna att dela mitt liv med, så all heder och kärlek åt henne. Kan mycket väl vara så också att utan henne så hade jag nog aldrig tagit mig till det här beslutet jag nu äntligen tagit.

Förstår att det känns jobbigt med både solsken och ledig dag osv, men hoppas du finner ro och tillfredställelse i andra saker som gör att du inte behöver dricka. Bästa tipset jag kan ge är träning! Långpromenader, jogging, gym osv. Det har hjälp mig oerhört mycket då jag drog igång tränande för ca 2,5 månad sen och har nu varit utan en droppe i 18 dagar, så nu är det där fokus ligger, väldigt bra ersättning som funkar ialf för mig.
Hur har det gått för dig med allting?

Hang in there, det löser sig med lite jävlar anamma.

m-m

Bra jobbat med dina 18 dagar! Tror också på träningen, jag har haft jättestor nytta av den, på olika sätt. Ett bra sätt att pysa ut frustration och få tankarna på annat håll.
Skönt att du får bra stöttning av din sambo, och hoppas du fick bra första intryck av terapeuten,
Lycka till!
/m