Efter att ha druckit i stort sett dagligen (ganska stora mängder) det senaste året, så har jag fått nog nu.
Konsekvenserna har blivit för stora. Jag har misskött mitt jobb , mitt hem, och mig själv (ätit jättedåligt och fel,
vilket gör att jag har lätt för att kräkas och inte har nån större matlust). Har gått upp i vikt pga detta (spritfet),
och känner mig ofräsch, trött, äcklig och lite sliten.
Den snygga tjejen jag såg i spegeln för 1 år sedan har liksom försvunnit nånstans och chanserat. :(
Senaste halvåret har jag inte umgåtts med folk/vänner utan att ha laddat upp med att druckit åtminstonde några
glas vin innan. Emellan det så har jag även isolerat mig rätt mycket hemma.
Nu i helgen fick en av mina vänner reda svart på vitt hur det var, då hon såg en halvfull spritflaska i min väska
när vi var ute och käkade.
Ångesten över det gjorde att jag tackade ja till en dejt med ett gammalt X samma kväll, delade 3 flaskor vin med honom, och
hade såklart ännu mer ångest efteråt.
En annan bekant påpekade dagen efter att jag börjar se sliten ut (har skyllt på allt möjligt för att folk inte ska förstå
ursprungsproblemet - men det är klart att de har gjort det).
Hur som helst, på nåt vis blev botten nådd i helgen på flera olika sätt (vilket egentligen var bra).
Jag är nu inne på dag 2 av helnykterhet. Jag har ont i hela kroppen, har blivit genomförkyld, svettas, mår illa,
känner mig otroligt irriterad och sur, har ont i huvudet och är allmänt förbannad på mig själv och hur det kunde gå
såhär långt på 1 år.
Idag ska jag bege mig till Apoteket och bunkra upp med vitaminer (antar att hela min kropp är helt tom på näring och vitaminer).
Samt inhandla massa frukt , soppor och annat som är lätt att få i sig.
Jag vill ha tillbaka mitt liv igen, där jag mådde bra, trodde på mig själv, och slapp vakna med ångest och skam varenda morgon
pga alkohol.
Tack för att jag fick skriva av mig.
Kommer nog hänga här en hel del de närmaste dagarna, för att klara av värsta abstinensfasen.
Jag har även Tegretol att ta de första dagarna nu så jag inte får kramper. (något jag är livrädd för).