Efter att ha druckit i stort sett dagligen (ganska stora mängder) det senaste året, så har jag fått nog nu.

Konsekvenserna har blivit för stora. Jag har misskött mitt jobb , mitt hem, och mig själv (ätit jättedåligt och fel,
vilket gör att jag har lätt för att kräkas och inte har nån större matlust). Har gått upp i vikt pga detta (spritfet),
och känner mig ofräsch, trött, äcklig och lite sliten.

Den snygga tjejen jag såg i spegeln för 1 år sedan har liksom försvunnit nånstans och chanserat. :(

Senaste halvåret har jag inte umgåtts med folk/vänner utan att ha laddat upp med att druckit åtminstonde några
glas vin innan. Emellan det så har jag även isolerat mig rätt mycket hemma.

Nu i helgen fick en av mina vänner reda svart på vitt hur det var, då hon såg en halvfull spritflaska i min väska
när vi var ute och käkade.

Ångesten över det gjorde att jag tackade ja till en dejt med ett gammalt X samma kväll, delade 3 flaskor vin med honom, och
hade såklart ännu mer ångest efteråt.

En annan bekant påpekade dagen efter att jag börjar se sliten ut (har skyllt på allt möjligt för att folk inte ska förstå
ursprungsproblemet - men det är klart att de har gjort det).

Hur som helst, på nåt vis blev botten nådd i helgen på flera olika sätt (vilket egentligen var bra).

Jag är nu inne på dag 2 av helnykterhet. Jag har ont i hela kroppen, har blivit genomförkyld, svettas, mår illa,
känner mig otroligt irriterad och sur, har ont i huvudet och är allmänt förbannad på mig själv och hur det kunde gå
såhär långt på 1 år.

Idag ska jag bege mig till Apoteket och bunkra upp med vitaminer (antar att hela min kropp är helt tom på näring och vitaminer).
Samt inhandla massa frukt , soppor och annat som är lätt att få i sig.

Jag vill ha tillbaka mitt liv igen, där jag mådde bra, trodde på mig själv, och slapp vakna med ångest och skam varenda morgon
pga alkohol.

Tack för att jag fick skriva av mig.
Kommer nog hänga här en hel del de närmaste dagarna, för att klara av värsta abstinensfasen.

Jag har även Tegretol att ta de första dagarna nu så jag inte får kramper. (något jag är livrädd för).

Vändningen

Många av oss känner nog igen det du skriver och också hur man känner inför sig själv, inte minst då man ser sin spegelbild och ser hur man allt mer sjunker ner i fördärvet. Det positiva är att bara man får en helnykter period ett tag, så vänder det rätt snabbt tillbaka. Kroppen kommer att vilja hitta sitt forna jag och bara man får balans med kost, vatten, sömn osv, får lite sol i sinnet och på skinnet och inte minst börjar blomma upp inombords, så kommer det att synas på spegelbilden.

Det gäller bara att klara av den första jobbiga delen, precis där du är nu idag. Det låter precis som du skriver att det nästan var skönt att du fick stå med skammen i helgen, annars hade du kanske fortsatt i samma spår. Det verkar för de flesta av oss här på forumet som att det måste till något sådant för att man ska vakna till och bli beslutsam på riktigt.

Toppen att du säkrar upp din kost och tänk även på att vara rädd om sömnen din. Inte minst nu kommande dagar. Det kan gå av sig självt, att du upplever en ökad trötthet. Det gjorde jag och har läst fler här som har beskrivit samma sak, men sov, vila och ge kroppen en chans att återhämta sig och ställa om. Drick vatten som folk och beroende på hur mycket sol du har fått på dig sista halvåret, så kan också D-vitamin vara ett bra tillskott.

Får du fysiska abstinensproblem, kramper eller svårare problem, så uppsök sjukvård. Ta hellre den hjälp som finns än att du sitter hemma och mår dåligt, särskilt vid fysiska problem. Har du tur så går det dock lättare på den biten och den tuffa biten att kämpa med blir psyket och suget.

Härligt att du har ställt in dig på att ta kampen iaf! Nu kör vi!!

Stockholmstjej

Varmt tack för svar! Ja helgen var nog droppen som fick bägaren att rinna över för mig. Jag skrev bara ut en bråkdel av det som hände. Men
där rann bägaren över för mig med skuld och skam, samt även insikten om hur vidrigt jobbig jag blir när jag dricker, inte minst för mig själv.
Tappar omdömet totalt. Pengar jag skulle haft till räkningar, har jag lagt på alkohol istället, och jag har nu som ett peppningsmål att spara
någon tusenlapp i månaden som ska gå till en resa till mig själv om ett halvår.
Kunde jag lägga så mycket pengar i månaden på alkohol och taxi, så tänker jag att jag nu ska lägga det på bra sund mat, samt spara.

Ja, nu kör vi!!

Vändningen

Ekonomin är absolut en faktor. Jag ska faktiskt redovisa det här på forumet nu snart, men jag är en sådan som har järnkoll på mina utgifter och jag har hur knas det än låter en bokföringspost som heter alkohol. En annan för snabbmat/restaurang. Jag kommer att droppa en riktig bomb när jag visar på hur kostnaderna på matbutik/hemlagad mat totalsjönk samtidigt som alkohol+snabbmat steg. Å det är helt sanslösa pengar jag har slängt ut på att sätta mig själv i fördärvet.

Bara att ha fått styra upp min träning nu, handlat hem min nötfärs och gjort mina klassiska matlådor med tacofärs+broccoli osv ihop med en helnykter period. Oj. Detta kommer att märkas i plånboken....

Stockholmstjej

Låter inte konstigt i mina öron att ha en post för alkohol (även fast det såklart är helt galet), men jag har prioriterat följande senaste åren:
1. Viktigaste räkningarna (hyra, el, försäkringar)
2. Alkohol
3. Taxi (till och från bolaget, till och från stan, till och från vänner etc.
4 Utemat
5. Mat hemma (i stort sett obefintlig post).

Så om jag tar bort 2:an och 3:an så oj..... då borde jag ha en hel del över...... Samt att min kropp och hälsa torde bli väldigt lycklig över att få regelbunden hälsosam kost i ett jämnt intag över dagen.

Ska också starta igång med matlådor, laga större kok hemma och frysa in och ta fram.

Hur knas det än låter så är det skönt att vi är flera som prioriterat helt knasigt och att man inte behöver känna sig helt ensam där heller. .

Nej du är inte ensam och vad jag tycker är skönt är att här kan man säga som det verkligen är. Jag är så van att höfta, försköna, ge en lite bättre bild än verkligheten, och ändå anser jag mig vara en ärlig person! Har höftat o förskönat härinne också, innan jag när jag läste mina inlägg insåg att det var ju inte helt sant vissa saker! Men jag har gett en bättre version av mig själv på olika sätt i så himla många år att det nog tar ett tag att själv bli uppmärksam...

Malin79

Känner igen mig där Sattva! Det tar nog lite tid innan man vågar inse alla konsekvenser och allt pinsamt man gjort , även på det här forumet, fast
jag såväl förstår att vi alla har en rejäl ryggsäck med oss i bagaget med mer än rejäla pinsamma skämssaker, man sagt och gjort.....

Vändningen

Det värsta för en sådan som mig som gillar att bokföra vad pengarna går åt till osv, är att mina excelark har också prognoser samt årssummeringar... jag har inte vågat summera vad jag la på alkohol förra året, men att det är femsiffrigt vet jag redan.

Stockholmstjej

Har snart klarat av dag 4 av nykterheten. Har faktiskt inte varit så stora problem med suget (än) iaf.
Kan kanske bero på att jag ligger vrålförkyld, med hosta och feber.
Har funderingar på om detta kan vara en form av utrensning? Kroppens sätt att göra sig av med massa skit nu
när jag inte dricker.
Alternativt såklart, att jag slarvat fatalt med kosten, och inte fått i mig de vitaminer och mineraler och näringsriktiga
kosten man behöver under flera månaders tid.
Hur som haver. Här ligger jag nu hemma i sängen i sommarvärmen och tycker synd om mig själv som är sjuk.
Patetiskt jag vet, det är ju bara en förkylning, det går ju över, men antar att man är lite extra känslig såhär i början
av nykterheten.
Iaf - stolt över mina 4 dagar!!

ska du vara över dina fyra dagar! Vi kan följs åt lite, jag har också fyra dagar och mår så bra som man bara kan göra när man är nykter och slipper tänka på A. Jag inledde i onsdags med antabus, och helt frivilligt ska jag gå där två gånger i veckan tills vidare så jag inte frestas att hoppa över min tabletter. Det känns så bra att ha tagit det beslutet. Blev livrädd förra veckan när jag var hos läkaren och han sa att jag kommer att dö om jag fortsätter att dricka på det sätt jag gör. Trodde det var kört, och var livrädd för leverproverna. Men tack och lov var det inga alarmerande värden, så nu kan jag ta min antabus och det vill jag göra så länge jag behöver. Jag hade mina stolta planer på att sluta för precis ett år sedan, men vad hände? Jo, jag klara mig till midsommar:-( Sedan dess har jag druckit mer eller mindre varje dag i ett år och var tvungen att ge upp och be om hjälp.
Ha de

Vändningen

Förkylningen är inte så rolig, men härligt med nykterheten! Du får kanske en extra skjuts av förkylningen dock, för de första dagarna kan vara riktigt jobbiga annars. Krya på dig och kämpa på!