Jag är en av alla dem. Visst har det blivit alldeles för mycket alkohol i perioder och visst har jag blivit på tok för full och skämt ut rejält någon gång per år och just då lovat "aldrig igen". Men inte så att det har påverkat jobbet, relationerna (annat än just den där gången per år) eller så. Visst har jag ibland tänkt att jag ska ha en vit månad och inte aldrig hållit det. Men 95% av gångerna har det ändå blivit några glas någon gång i veckan och sen har det varit bra med det.

Men för ungefär ett år sedan bestämde jag och sambon oss för att göra slut och ett par månader efter det tog vi bort hunden, och nu har jag kommit till punkten då jag måste erkänna att jag har problem med alkoholen och kommer att bli alkoholist om jag inte stoppar nu.

Månaderna innan vi separerade så drack vi ett par glas vin var och varannan kväll. Han nöjde sig ofta med ett, max två, medan jag behövde tre för att uppnå tillräcklig berusning för att kunna slappna av och sova.

Efter att jag blivit ensam har det blivit mer.. minst sagt. Ett par dagar socialt drickande i veckan (gärna följt av ett par glas till i ensamhet) och ett par dagar med ensamdrickande. Ett bib som är inköpt "bara för att det är trevligt att ha hemma" och är slut några dagar senare. Dels för att kunna sova. Dels för att ta ner ångesten och rastlösheten. I sällskap har jag försökt hålla mig i skinnet eftersom jag inte litat på min egna självkontroll. Tack vare mycket oregelbundna arbetstider har det inte påverkat mitt jobb överhuvudtaget och jag tror inte att någon har minsta misstanke om hur illa det faktiskt är.

Men i helgen som var gick det fullständigt överstyr för mig. En jättetrevlig utekväll med några vänner slutade med att jag blev plakat bortom alla gränser. Kunde knappt gå. Försökte få med någon okänd kille hem (gudskelov att han inte nappade) och spydde i kompisens bil på vägen hem.. Ångesten jag har haft nu i två dagar är inte att leka med. Just det här att det går så fullständigt överstyr.. Som sagt, bara någon gång per år, men en gång är ju egentligen för mycket. Jag dricker några glas och mår bra. Dricker några till och mår så himla bra och har inte ett problem i världen. Dricker en för mycket och blir en lallande spyende idiot. Jag är ju inte direkt någon ungdom heller utan närmare 40..

Jag har aldrig någonsin tagit en återställare, men trots ångesten så var jag klart sugen i söndags.. Då har det ändå gått rätt långt.

Det är ju inte så att jag inte varit medveten om alla varningssignaler.. Jag dricker ensam, oftare, större mängd och letar efter anledningar att få dricka. Jag har bara skyllt det på att det är "just nu" medan jag mår så dåligt. Jag har druckit för att döva ångesten och jag har druckit för att kunna släppa på hämningarna och kunna gråta.

Men nu får det faktiskt vara nog. Så dåligt som jag har mått de senaste dagarna vill jag aldrig någonsin må igen. Aldrig mer. Nu får det vara tokslut med alkohol överhuvudtaget för mig ett bra tag framöver. Den dagen jag inte vill dricka mer, då kanske. Men inte fören dess.

Vojna

Tack för svar.

Värsta ångesten efter helgen har lagt sig nu. Jag har träffat båda kompisarna och allt är lugnt med dem. Men jag är helt klart mer beroende (psykiskt om inte fysiskt) än vad har velat erkänna för mig själv. Två hela dagar efter århundrades vidrigaste dyngfylla och jag är sugen. Jag märker hur mina tankar försöker kohandla med mig. "Varför ska jag inte dricka? För att jag skämmer ut mig inför folk. Ja, men då så, så länge du är ensam är det ju ingen fara". Farliga farliga tankar.

Nu måste jag hålla motivationen uppe och jag tror att skriva här kan vara ett sätt. Jag måste minnas varför jag inte ska dricka. Jag måste hantera risksituationer. Jag måste försöka komma åt det grundläggande problemet.

Viljan85

Hej Vojna :-) Jag ar börjat skriva dagbok. Den tänker jag skriva ner allt i. Alla pinsamma saker jag gjort i fyllan. Alla mina tankar och beskriva min ångest. Kanske när jag blir sugen, när jag åter igen tänker att nu kan jag testa igen så tar Jag fram boken och minns! Jag vill bli påmind om att alkohol faktiskt håller på att förstöra mitt liv!

Kämpa på! Jag hejar :-)

Vojna

Att skriva dagbok låter som en jättebra ide. I nuläget så markerar jag bara dagarna genom att stryka med grön överstrykningspenna över gårdagens datum.

5 nyktra dagarna nu och suget är verkligen mycket större än vad jag någonsin hade kunnat föreställa mig. Så fort jag är ensam så blir jag sugen och jag har svårt att motivera mig till att göra konstruktiva hälsosamma saker. Jag har ätit löjliga mängder godis, skräpmat och druckit cola varje dag. Som om ett skit skulle göra behovet av annan skit mindre..

Nästa helg är det halloween och i vanliga fall går jag alltid ut då (älskar att klä ut mig). Men det känns alldeles för riskabelt av många anledningar och som tur är dök ett annat alternativ upp. Troligtvis är det helnyktert, men för säkerhets skull tar jag med mig egen dryck. Helgen efter det är det också en sådan där farlig fest när en vän fyller 40. Jag är inte helt bekväm i stora delar av sällskapet och då är risken att det går överstyr väldigt stor. Om jag inte tror att jag kan hålla mig till A-fritt då så får jag nog vackert stanna hemma då också. Jul och nyår ska jag jobba så slipper jag otäcka frestelser då och tjänar en massa extra pengar på köpet.

Om några dagar har jag varit helt vit i en vecka.. jag har ingen aning om när det hände senast..

Viljan85

Kämpa på! Du gör ett jättebra jobb! :-)

Jag ska själv ha min 30 års fest snart och då kommer jag dricka a fritt!

Så nu är det bara att bita ihop (ajojoj) :-)
Kramar!

Vojna

7 dagar nykter. Fortfarande sug och bråken mellan ängeln och djävulen på min axlar blir högre och högre. Jag jobbar natt den här helgen och har alltid haft som rutin att dricka vin efter att jag har vakat av på måndagen. Ursäkterna har då varit att jag inte fått ha "helg" eftersom jag jobbat samt att det är lättare att somna och vända tillbaka dygnet. Men jag ska inte. Det är precis sådana vanor som jag behöver bryta.

En lite jobbig men ändå positiv sak som jag har upptäckt är att jag har börjat drömma igen. Långa detaljerade drömmar, flera som handlat om att jag har varit på fest och letat alkoholfria alternativ. Igår vaknade jag till och med efter några timmars sömn av att jag låg och grät. Det känns som att min undermedvetna har börjat få en chans att börja bearbeta allt som hänt nu när jag inte är dövar ner allt med alkohol.

Bra jobbat! Och just det där med drömmarna är en av de mer positiva sakerna med att sluta dricka tycker jag. Könns som att hjärnan får möjlighet att sortera intryck istället för att vara marinerad i alkohol. Så fortsätt nu, det är då himla bra utan.

kurs Vojna, sju dagar är mäktigt i början av resan och drömmer gör jag också ofta nu för tiden. Inte mardrömmar längre, de brukar försvinna efter några dagar.

Vojna

Och på den sjunde dagen drack jag. Det var intressant.. Det var intressant att se hur jag verkligen inte drack för smaken, utan bara för effekten. Hur ångesten inte alls lindrades fören jag var för full för att hålla mig vaken. Hur jag var trött men ändå satt uppe tills jag var packad. "Bara ett glas till". Hur jag verkligen avskydde känslan av att inte kunna läsa en bok för att bokstäverna snurrade.

Sen däckade jag. Och sen sov jag i 24 h. Vaknade korta stunder för att äta och liknande, men trots en promenad utomhus så kunde jag inte hålla mig vaken.

Jag är faktiskt glad att det hände. Jag har nog aldrig varit så osugen på alkohol som jag har varit sedan i måndags.

Skriver man så insiktsfullt som du gjorde första gången är halva "jobbet" gjort. Du är fullt medveten om ditt problem, sopar inget under mattan, förskönar inte utan vet hur du inte vill ha ditt liv. Att du återföll betyder inget, det hör till!

etanoldrift

Någonting att titta tillbaks på nästa gång.. Det är inget misslyckande, utan just en erfarenhet.. Sedan väljer du själv.. För det handlar om DINA val!
Lycka till och kram