Jag funderar på om någon stött på samma problem som jag. Jag har länge och i olika omgångar tänkt på att sluta, eller åtminstone dra ner väsentligt på min alkoholkonsumtion. Jag har ett problematiskt förhållande till alkohol och det för med sig så mycket negativt att mitt liv kraftigt försämras av det. Därför vill jag sluta dricka, eller åtminstone ta en lång paus.

Men min partner är inte intresserad av att sluta. Han har enligt mig också ett problematiskt förhållande till alkohol, men han verkar inte medveten om det själv. Eller också förnekar han det för sig själv. De gånger jag föreslagit eller bara pratat om att jag vill sluta dricka blir han nästan arg och säger att ”då försvinner ju allt roligt vi har”, eller något i den stilen.

Jag vet inte riktigt hur jag ska göra för att inte förstöra vårt förhållande. Jag har bestämt mig för att göra en paus, låta kroppen vila från alkoholen och se om jag kan må lite bättre både fysiskt och psykiskt, men jag är rädd att han ska bli arg och besviken ifall jag säger att jag inte vill dricka kring jul eller på nyår, t ex.

Någon som har något tips eller varit med om något liknande?

@Nania Håller tummarna för dig,

Jag kan bara understryka vad många redan skrivit; Bestäm för dig själv om nykterhet en dag/stund i taget.

Kan bara beklaga den oro du beskriver i tråden angående påtryckningar från din man och andra. Ingen skall behöva motivera sitt val att ej dricka för stunden eller för alltid. Det är ditt val.

Har själv inte druckit en en droppe alkohol sedan i oktober. Är inte första gången jag har en vit period, men detta är den längsta sedan 17 års ålder för 33 års sedan och genom att ta en dag i taget har jag som mål att ha en vit jul och nyår , som föredöme för mina barn. Kan låta "nyfrälst", men det är en häftig känsla att göra det aktiva valet att skippa fredagsölen med den obligatoriska whiskeyn. Skall erkänna att suget/förväntan efter en arbetsvecka att koppla av med alkohol är det som varit mest påtagligt, men känslan att vara nykter och vetskapen om att jag ej längre är marinerad av alkohol under helgen besegrar suget för närvarande.

När jag vid sociala tillställningar såsom julbord nu, behövt försvara att jag inte ens dricker glögg för närvarande och jag ej orkar ta diskussionen om motivet när jag ifrågasätts, så har jag bara svarat; - Jag har inte slutat dricka alkohol, jag har bara inte börjat sedan sist jag drack. Detta är något du kan säga till din man också för att avdramatisera ditt val. Detta är också kopplat till mottot att ta en dag i taget; "Igår drack jag inte, idag har jag bestämt för att inte dricka, vad som händer imorgon - tar jag beslut om imorgon.

Lycka till Nania, du är inspirerande i din kamp!

@miss lyckad Mycket igenkänning i det du säger! Hemskt att tänka på hur man hållit på att gömma undan gamla vinkartonger som hopar dig ute i garaget, försökt smyga med att man dricker nästan varje kväll genom att använda en mörk kaffekopp för att det inte ska synas vad man dricker…

En gång drack vi på tok för mycket kvällen innan vi skulle köra på semester, så vi kom inte iväg förrän sent på eftermiddagen när vi planerat åka på morgonen. Vi fick bluffa inför familjen att mannen fått ryggskott och inte kunde sitta😖😳 Barnen blev besvikna och en hel dag gick till spillo i ångestens och ångerns tecken. Och så fortsätter man att göra om liknande saker gång på gång!🙄😒

Jag känner redan efter en dryg veckas nykterhet hur kroppen tackar mig, det syns i ansiktet direkt och märks på sömnen! En morot för att fortsätta💪💃🏻🥕

@Toidi Flog Tack! Wow, grattis till dina nyktra månader! Det är ju toppen! Jag hoppas att du fortsätter att känna dig stark under de kommande storhelgerna. Själv bävar jag lite inför de tillfällen då man traditionellt förväntas ta ett glas, eller kanske flera😱 Men ju fler röster jag får ta del av här på forumet, desto starkare blir jag i min egen vilja och övertygelse. Jag håller med dig; det är en frihet att slippa ta det där glaset, slippa ångesten efteråt och att kunna somna med gott samvete. Det är väldigt rörande att förstå att så många har valt att sluta med eller ta en paus från alkoholen för sina barns skull! Det ger extra inspiration🙏🏻🌻

Hej, härligt att du börjar märka av fördelar med att vara nykter! Håller med det ni skriver om hur skönt det är att vara nykter inför barnen, både för att det ger dem ett lugnare liv och att man kan vara en nykter förebild. Angående din man, att han kanske känner sig bortpioriterad av att du inte vill ha kul genom att dricka med honom, så kan man ju vända på det och tänka att han skulle kunna prioritera dig genom att hitta på något tillsammans som inte går ut på att dricka.
Låt honom inte övertala dig att det skulle vara något sorts svek att du inte dricker , för det är det verkligen inte. Snarare är det han som sviker genom att inte stötta dig. Det är en sak att vara beroende, det kan vara svårt att tackla, men att dra ned någon som försöker hålla sig nykter, det är ett beteende som bara är själviskt. Du är superstark och beundransvärd som tagit tag i detta ändå!!!

@Nania Tack för lyckönskningen, som du förstår är inte min största utmaning att att ha en vit period. Utan som för så många andra att dricka måttligt utan att känna ett sug att dricka ännu mer under kvällen.

Så i dagsläget är valet lätt och jag föredrar valet att vara helt vit, istället för att brottas med alkoholsuget och partykänslan som bubblar igång vid alkoholintag.

Jag förstår att du bävar inför stundande högtid som innehåller flera tillfällen då vi traditionellt förväntas ta ett glas, eller kanske flera. Men prova att antingen hänvisa till att du kör bil (Kanske den enda gången vi inte blir ifrågasatta i dom flesta sällskap när vi inte dricker) eller var rak med att du inspireras av människor som avstår alkohol med hänsyn till barnen i deras omgivning och denna jul vill du utmana dig själv och testa själv att ha en vit jul. Vilken högtid passar bättre än jul, som är barnens högtid🌻

@miss lyckad Så tråkigt att det ledde till att du fick flytta, men otroligt starkt av dig att ta det steget!💪 Hoppas att det har betytt att din ex-man också förstått allvaret i situationen. Så starkt av dig att sätta barnen i första rummet (egentligen är ju det självklart, men många gånger gör vi i praktiken inte det, som vi så väl vet😟).

Precis som du skriver så är det väldigt lätt att det blir en ond cirkel; man förlorar kontrollen och man tappar vad som är en rimlig konsumtion ur sikte. Förrädiskt när man har hållit upp så länge som ni hade gjort, för då är det kanske extra lätt att invaggas i en falsk trygghet om att man klarar att ”dricka vanligt”? Sen hamnar man i samma fälla igen☹️

Ja, exmannen är väldigt a-beroende, men kan även ta skärm-beroende, när han tar uppehåll från alkohol. Så han tycker att ”jag har inget problem med att ta någon vit vecka ibland” Han har nog svårare med insikter om sina beroenden. Nu har han även en partner som är djupt nere i a-träsket. Då verkar han ju ha mindre a-problem, som ändå har jobb, hus, vänner och familjerelationer kvar. Ja för oss blev det separation, men för andra har det blivit att båda slutat dricka. Det är näst intill omöjligt att försöka dricka sparsamt när hjärnan blivit beroende. Beroendet ligger och lurar, och slår till när man minst anar. Och då gäller det att ha verktygen i beredskap.. Med tiden försvinner suget helt för många. Istället blir alkohol något som man tycker förstör och förgör både för barn, familjer, och anhöriga. Tankarna och insikterna förändras och utvecklas för varje dag som man är nykter. Jättekul att du Nania upptäcker fördelar med nykterheten. Exmannen blev snyggare och mer vältränad när han inte drack. Fräschare helt enkelt. Tyvärr återgår man till en ofräschare person, och förstör sin kropp, när man börjar dricka igen. ☹️

@Toidi Flog Tack för tipsen! Helt sjukt egentligen att man ska behöva försvara ett fullt rimligt och ansvarsfullt beteende! Men så är det med nästan all förändring - det kommer motstånd initialt, som ett brev på posten.

För min man handlar det nog om att han inte ser (vill/väljer att se?) alkoholens negativa effekter, eller åtminstone fortfarande tycker att fördelarna överväger. Och då förstår han ju inte varför jag väljer att låta bli, han fattar inte att jag mår dåligt, får stark ångest och mycket skuldkänslor inför mig själv och barnen när jag lovat att inte dricka men sen bryter mina löften. Jag får jobba på att förklara hur jag känner, så kommer kanske förståelsen och stödet så småningom?🍀

Håller helt med om att den största utmaningen är att stoppa efter första glaset, där spelar beroendehjärnan oss ett spratt! Lättare då att helt avstå (även om det också är svårt)!

@Kennie Tack för pepp! Ja, det finns faktiskt bara fördelar med att vara nykter, det inser jag mer och mer. Det är precis som att man ser saker i ett annat ljus när alkoholångorna successivt skingras. När man dricker är hjärnan så fixerad vid att få sitt nästa rus att man luras att prioritera helt fel, man ursäktar oursäktligt beteende och intalar sig att man minsann förtjänar ett glas när man jobbat en hel dag, ”ingen ska komma och bestämma att jag inte får dricka mitt i veckan”, osv.

Jag tänker att min man fortfarande är inne i ångorna och inte kan se förbi nästa tillfälle att få ett rus, då pratar man inte samma språk och det blir svårt att mötas. Man vill liksom inte att någon eller något ska komma och störa en i beroendet (och sätta fingret på precis hur förkastligt det är och hur dålig man är för att man ändå väljer att fortsätta).

Men jag har fått många bra tips här på hur jag kan lägga fram det när det väl blir dags för en konfrontation. För den stunden kommer oundvikligen, kanske blir det nu till helgen? Och då behöver jag vara rustad till tänderna så att jag inte ger med mig för någon ”husefrids” skull!⚔️

@Nania jag har läst din tråd och tycker du kämpar på otroligt bra! Slitigare också då din man inte hakar på och kommer med kommentarer typ att ”då försvinner alt det roliga vi har”. Känner igen det från tankar jag och min man hade, vi ”myste” med vin vid alla tillfällen som eskalerat och sista åren har vi ”myst” varje dag med ca 1-2 flaskor var per dag. Jag började smyga, gömma och ta återställare på morgonen. Min man kan sluta dricka, men inte jag. Han blir inte heller bakis. Jag får ångest och oro, fylld av skam och skuld, inte han. Jag har ångest när jag vaknar och stillar med vin. Vi klarar av jobb och sköter oss. Min självkänsla och självförtroende är i botten och skammen tung, inför barn, inför jobb och inför mig själv. Har både minnesluckor, ramlat och fyllegråtit. Dricker vin och mår bättre efter första glaset men efter sjätte i helvetet igen…en ond cirkel.

Så hur tänkte vi egentligen om att det roliga vi har försvinner om vi inte dricker? Hur roligt var det egentligen?

Jag fick nog och sade till min man att jag går under om vi inte slutar, att jag inte klarar av att dricka alkohol, att jag är alkoholist. Berättade hur jag smyger, gömmer och tar återställare, min hemlighet. Att de flesta bråk och ångestattacker beror på alkohol, vill vi ha det så? Vet hur mycket han vill ta vin till maten eller efter en jobbig dag men att vi överkonsumerar. Han gick med på att hålla upp ett tag och inte köpa vin, men vill kunna ta 3,5 öl. Ok för mig, triggas inte av öl.

Idag har det gått 46 dagar sedan beslutet och det är bland det bästa beslut jag tagit i mitt liv! Självkänsla, självförtroendet, ångest, skuld, oro och skam poppar inte ständigt upp och inte alls påtagliga. Tänker klarare, ser fräschare ut och skrattar lättare. Min man då? Han mår också bättre på alla sätt och vis. Vi har mycket bättre samtal, sansade och stöttande. Bråkar inte, och vi får båda sova då jag inte håller oss vakna med fylleångest. Idag är jag så övertygad och målinriktad på att bli nykterist för vill aldrig mer hamna i helvetet, och jag känner mig stolt över det. Min man hakar på😀. Har berättat för mina vuxna barn och det peppar mig och är glada över det.

Hoppas din man kan förstå hur viktigt detta är för dig, och att man kan ha roligt även utan alkohol.

Kämpa på!💕

@vår2022 Så bra beskrivet! Vad är det egentligen som är roligt med att dricka när det slutar i ångest och bråk? Jag vet inte hur många gånger jag och min man bråkat i fyllan och ändå ska det ta så lång tid att komma fram till att lösningen är att sluta dricka?🙄😒 Så starkt är alltså beroendet att man blundar för sånt som att äktenskapet håller på att gå åt fanders, hälsan är på fallrepet och barnen säger åt en att stoppa.

Ångesten som rider en på småtimmarna efter att man druckit är nästan det som var värst. Man vaknar och kan inte sova, gruvar sig, mår illa, skäms inför sig själv och barnen. Och ändå fortsätter man att utsätta sig själv för samma sak dag efter dag.

Wow, 46 dagar! Heja dig!💪🌹

@Nania Min msn stoppade tillsammans med mig, men han vill inte sluta helt. Jag har klargjort att jag aldrig kommer dricka mer o han stöttar det. Föt min skull dricker han inte när jag är med. Det var en jobbig period i somras innan vi hittade en lösning, men nu funkar det. Han saknar kanske innerst inne att dricka vin ihop. Han tycker fortfarande det är "mysigt", men han har förstått hur dåligt jag mådde av det.
Försök vara tydlig så tror jag din man förstår!🧚‍♀️🌟🌷

Jag har inte haft samma problem som du eftersom min sambo ville att jag skulle sluta dricka (jag drack i smyg). Att börja dricka för att hålla din man på gott humör är ingen bra idé. Du kanske kan hämta styrka hos din 17-åring. Jag utgår ifrån att hen har tyckt att det är jobbigt när ni druckit (även om hen inte sagt något). Nu menar jag inte att ni ska skapa en allians mot mannen, men där kanske du kan få lite positivt pepp. Där och här!
Du har tagit ett så bra beslut och jag rekommenderar verkligen en riktigt lång helt nykter period. Du verkar beslutsam och har allt att vinna.

@Nania Ja, tror att det är näst intill omöjligt att klara av nykterhet om båda inte är med på tåget, på något sätt. Relationen kan nog lätt ta skada om man inte vill stötta varandra och att man vill köra ”eget” race. Relationen kan lätt stagnera och man går åt olika håll. Ett äktenskap handlar om att ta hand om varandra i nöd och i lust.

Jag var i nöd och på något sätt var min man tvungen att välja på mig eller sitt vin. Jag skulle aldrig klarat av att bli nykter om det funnits vin hemma och att han pimplat på det. Kan till och med ibland bli lite irriterad på att han på helgen dricker flera 3,5 öl, tyckte det var som vatten tidigare, men det var vår deal och jag vill inte ha. Mer irriterad på att han drar i sig alkohol och att 5 öl blir i alkoholmängd en flaska vin. Tycker dock att han dricker mindre han med och det han får i sig blir ändå måttlig drickande.

Hoppas du får en fin fredag och stå på dig gällande dina behov💪❤️

Jag känner mig väldigt glad tacksam för alla kloka ord och all uppmuntran jag fått! Tack till er alla💚 Tänk vilken kunskapsbank vi har här på forumet, så många erfarenheter och så mycket visdom!⭐️

Jag funderar mycket på det faktum att det som drivit mig att dricka mer och mer är just det jag behöver vara nykter och stark för och hur paradoxalt det är. När man är mitt uppe i livet med alla bekymmer och svårigheter det kan innebära, allt ansvar man måste axla, får man för sig att man bara vill fly från allt och vänder sig då till alkoholen (eller andra rusmedel). Man vill bli fri, vara ifred i sin bubbla. Men det är verkligen det sista man behöver! Att lägga sten på börda genom att skapa ett missbruk/beroende med sitt oansvariga drickande.

Det mina tre tonåringar (med alla sina egna bekymmer!) och min fyraåring behöver är en mamma som tar ansvar och är närvarande. Inte en mamma som flyr in i sin egen alkoholvärld😟

Maken köpte hem glögg och rödvinsbox igår. Det känns just nu ok att han dricker (åtminstone om det är ”lagom”), jag klarar att stå emot än så länge, men jag oroar mig för hur det blir när jag säger nej för andra helgen i rad😱 Jag ska tänka på alla goda argument jag fått tips om här!🍀💪