Drack alldeles för mycket igår. Känns som jag skall dö.

Flinga

Jag jobbar på att ta hand om mej själv, sömn, bra mat osv osv, men den där sabla ångesten ger inte med sig.
Har fått en låt som fastnat i skallen och vår på repat 24-7.
Driver mej till vansinne. Nånting, har ingen aning om vad, i just den låten är så oerhört ångestskapande för mej.
Låter helknäppt va?

Flinga

Har jag noll. Den är borttappad och försvunnen. Undrar hur man skall veta om det är depression eller om det beror på alkoholen.
Det längsta jag lyckats låta bli att dricka de senaste åren är runt en månad.
Märkte ingen förändring alls på det mentala måendet, men det kanske tar längre tid än så för en förändring.
Vad vet jag.
Sen ser jag mej om i världen och undrar vad det finns att glädjas åt eller hoppas på.
Ser bara skit, våld och elände överallt.
Kanske är ett " normal depressivt " tillstånd jag befinner mej i beaktat omständigheterna.
Skulle vara intressant att få era tankar om detta.

Sundare

Jag fick min första depression som 18åring, nu fått diagnos recividerande depression. Och det går att leva ett bra liv ändå, men en riktig depression behöver absolut behandlas.
Som kännande och något sårbar påverkas jag av det som sker omkring mig och allra mest destruktiva mönster mellan människor - våld, mobbing, utfrysning, kränkning, orättvisor.
Och jag gör något där jag kan, vägrar ställa upp på vissa saker även om det kostat eget utanförskap och i övrigt övar jag acceptans och förlåtelse. Inte lätt, inte lätt alls.
Min livslust vårdar jag genom tacksamhet över vad jag faktiskt har och försöka vara social även när det inte direkt ger mig något. Perioder av självvald isolering leder ändå ofta till nedstämdhet. Vi är sociala varelser som behöver ett sammanhang.
Brist på livslust o glädje har jag försökt bota med alkohol och det har ALLS INTE BOTAT ETT JOTA!
Trots att munnen förklarat att "jag måste bara få lite lugn".
Hmm, nu kanske jag inte svarade på din fråga. Det enda sättet att ta reda på om det är depression el alkohol är att ta bort alkoholen o utvärdera när det gått en tid.
Lättare sagt än gjort och det vet jag!

Flinga

jag förstår ju att det är så men det är så himla svårt att komma upp i mer än tre,fyra alkoholfria veckor.
Brukar kännas som om jag skall implodera om jag inte får a.
Benen styr automatiskt till systemet och vips står jag där med en kasse vin utan att riktigt ha fattat hur det gick till.
På det ta brukar följa några " ljuva" timmar utan vare sig ångest eller smärtor i kroppen, följt av halv medvetslös sömn, följt av helvetet på jorden.
Har slutat dricka socialt. Super ensam.

Ser att många redan välkomnat dig till forumet, så fint. Du berättar på ett modigt och tydligt sätt om hur du mår, flera kan känna igen sig och du ger också oss chansen att ge dig stöd. Du verkar vara utforskande som person, läser och skriver runt och ställer frågor, klokt av dig. Du berättar att du känner dig nedstämd, till och med att du kan känna noll livslust som du beskriver det. Låter som du mår väldigt dåligt just nu och oavsett om det är alkoholen eller inte ska du inte behöva må så, det finns hjälp att få. Ett stor steg har du redan tagit som skriver och berättar här, jättebra!

Många som dricker alkohol var nedstämda innan eller blev nedstämda av alkoholen, ibland är det svårt att veta som du beskriver vad som är vad.. men att alkoholen påverkar så man kan bli nedstämt till och med deprimerad stämmer.

Det finns en stödlinje man kan ringa till om man känner att mycket känns tungt, Nationella hjälplinjen 020-22 00 60 , vet inte om de är något för dig men många kan tycka de är hjälpsamt som ett steg mot att må bättre att börja med att ringa. Det är gratis och anonymt att ringa dit.

Vad tror du att du skulle behöva för att fortsätta göra som du gör nu, försöka ta hand om dig och lyssna på vad du behöver?

Varma hälsningar
Rosette/Alkoholhjälpen

Flinga

För välkomnandet!
Tar till till mej frågan och fortsätter fundera på vad som är bra för just mej.
Tack för tipset om stödlinjen.
Kommer nog faktiskt att använda mej av det och ringa dit.
Måste bara samla lite mod först.

Flinga

utan alkohol är till ända.
Nerkrupen i nybäddad säng med frasande lakan och en sval vind från fönstret känns det just nu som om hopp finnes om en morgondag värd att kliva upp för.
Godnatt på er alla fina människor.

Sundare

Att läsa ditt inlägg från igår!
Hoppas du sovit som en Sessa inatt!

Flinga

Är det dags för ikväll.
Har sett fram emot den länge men just nu är lusten att gå iväg nere på noll.
Det är bara ångest nu. Börjar undra om jag håller på att bli riktigt knäpp.
Tvångstankarna dansar ringdans i huvudet.
Känner inte minsta sug efter a men det är en klen tröst just nu.
Vill bara tillbaka till mitt normalläge i " den vanliga verkligheten".
Det känns som om jag befinner mig på en annan planet eller svävaren fritt i universum.

Andreas

Så känner jag flera månader i förväg för varje konsert Flinga. Det e bara musiken som får mig dit, så tänk på den o skit i allt annat. Ska me på konsert ikväll, hela dagen är bara en lång transport sträcka dit och till ikväll när jag börjar dricka. Hunden är hos mina föräldrar o ja saknar han redan, så ensamt.

Flinga

Skönt att veta att de finns någon som delar ens känsla, både vad gäller ångest och kärleken till musiken.
Skall inte dricka ikväll, hoppas bli hög på musiken istället.
Kram till dej och hoppas du får en fin kväll.

Andreas

Jo de va riktigt gött! Drack dock 9 öl. Hur var det själv?

Flinga

Men en skön kväll!
Idag är jag hundvakt - vilken lycka!

Maharion

Vackert att läsa. Bra jobbat :)

Tänker ganska mycket på att det är en bra definition av beroende när en känner att det är då med hjälp av A som en känner sig "normal". Har ofta tänkt så, att då är då jag fungerar bäst. Inte längre.

Kram!

Flinga

och hundvakt är en rutten, rutten kombo!
Lägg till en mindre snöstorm oxå så är ruttenläget fullbordat.

Flinga

idag nionde dagen utan A och det är jag faktiskt sjukt stolt över.
Har noterat en märklig sak - när jag har feber känns det nästan som när jag är bakis!
Nån annan som upplevt detta fenomen.