skrev Lady175 i Min resa mot ett bättre liv
skrev Lady175 i Min resa mot ett bättre liv
@Vanna bra, skriv här det är jätteskönt tucker jag att kunna ba brutalt ärlig! kram
skrev Vanna i Min resa mot ett bättre liv
skrev Vanna i Min resa mot ett bättre liv
Mitt allra första inlägg. Har läst och läst i flera månader och ni har alla redan hjälpt mig få lite insikt och fått mig att känna mig mindre ensam. Nu tar jag ett första stapplande steg mot förändring och jag är tacksam för allt stöd jag kan få från er kloka som också kämpar.
Min historia: De senaste åren (Ja, hur många? Fem? Tio?) har varit jobbiga. Skilsmässa för fem år sedan efter en lång lång relation, efter många år då relationen absolut inte fungerat men det ville jag ju inte se förrän vi redan befann oss i kaklet så att säga. Uppslitande och infekterat med en exman som gjorde processen allt annat än lätt för barnen. Tre barn, då i tidiga tonåren, som drabbades hårt och jag försökte göra allt för att lindra fallet. Två av barnen har NPF-diagnoser och jag har alltid fått ta i stort sett hela ansvaret kring allt med skola, BUP osv. Skilsmässan gjorde det inte lättare. Dottern utvecklade ett självskadebeteende och sonen klarade under en period inte av att gå i skolan. Minns den tiden som en dimma, i ständig beredskap att rycka ut. Nu mår de bättre. Men jag bär liksom fortfarande runt på en stor sorg över hur allt blev, en ilska över hur inkapabel min exman är - och framförallt är jag arg på mig själv som inte insett detta tidigare? Hur kunde jag, som är hyfsat smart hamna i denna hopplösa relation? Kan inte sluta älta detta, trots att det gått många år nu.
Det var nog i samband med skilsmässan som jag började dricka mer och mer vin. Ensam, på kvällarna, för att bara få en liten paus från allt elände. Med åren har det blivit oftare och oftare, och nu minns jag inte när jag senast hade en nykter kväll. Det kan vara några glas, det kan vara en och en halv flaska. Jag märker att det blir mer och mer. Senaste året har jag gått över flera gränser och gjort saker som skulle kunna få förödande konsekvenser. Ett litet uppvaknande var i vintras då jag blev stoppad av polisen i en nykterhetskontroll på väg till jobbet. Kvällen innan hade jag ”bara” druckit två glas vin, ovanligt lite, så kontrollen gick bra, men sen började jag tänka. Hade det varit en annan kväll hade jag kanske druckit mer än en flaska, hur hade det gått då?
Ingen känner till mina problem. Jag har massor av vänner, men det känns ändå som att jag inte har någon att prata med. Så den här tråden lär bli en lång följetong av ärliga bekännelser och ältande. 😊
skrev Janvändarnamn i Blackout
skrev Janvändarnamn i Blackout
Undrar om det finns någon som känner igen sig och kanske hittat ett sätt..
För att göra en lång historia kort: jag har varit in o ut i AA och tolvstegsprogrammet pga perioder av att när jag väl dricker (inte nödvändigtvis ofta) bli redlös och få blackout. Var nykter i två år men haft svårt att ta till mig mycket av det som ingår i att göra programmet etc för att ja inte helt känner igen mig i beskrivningen av att var alkoholist. Jag har verkligen försökt men inte känt mig hemma i varken nykterhet eller att festa som ”alla andra”. Nu har jag druckit igen i ca 3 år och det har gått bra minus ett par kvällar som går att räkna på en hand. Men så senast jag var ute slungades jag som tillbaka. Fick en blackout och vaknade med en riktigt dålig känsla. Hade varit otrogen mot min kille som jag ska bli sambo med inom kort. Berättade direkt och blabla men jag har svårt att se hur jag ska kunna förlåta mig själv även om han bestämmer sig för att göra det. Läser på forum om liknande fall och alla är så övertygade om att man inte kan skylla otrohet på fylla, bara att lämna etc. Det gör mig snudd på tokig. Jag vet ingenting om hur de kunde bli såhär, det är totalt svart. men det finns inget i mig som vill eller skulle riskera det jag har med honom, jag har aldrig tankarna på andra eller oroar mig över om vi ska vara ihop. Har aldrig varit i en trygg relation och han är verkligen den bästa människan jag träffat. Jag undrar om nån annan haft liknande problematik. Är det aa som gäller igen eller tror ni man kan lära sig kontrollera alkoholen helt? Vill kunna garantera mig själv att jag inte flippar såhär igen.
skrev Molnet i Smärta i magen
skrev Molnet i Smärta i magen
@Rödmyran .Ditt varför verkar solklart.Barnen & att bli av med ditt magont.Ont i magen är vanligt när man druckit mycket,regelbundet & under lång tid.Att må dåligt på morgonen både fysiskt & psykiskt efter en vinkväll likaså.Du kan vända denna onda spiral.Testa att planera in en a-fri dag.Sedan en weekend utan vin.utvärdera & ta ett nytt beslut.Se till att ta god hand om dig själv.1) Bra mat regelbundet2)Frisk luft & dagsljus3) pauser,vila & sömn4)Lite rörelse tex promenad,cykla,dansa5) Lite förströelse & aktiviteter6)kosttillskott .B-vitaminer & vätskeersättning.Kolla in alkoholprogrammet här under stöd.Själv startar jag dagen med mitt löfte:Idag ska jag vara nykter.Om jag är nykter mår jag så bra det går & livet fungerar.Om jag dricker blir jag sjuk & ingenting fungerar.Jag jobbar på bra med min nykterhet för att jag är värd att må bra.
skrev Silvertärnan i Smärta i magen
skrev Silvertärnan i Smärta i magen
Bra början att du hittat hit i alla fall. Jag pimlade vin var och varannan kväll de senaste 4 åren. Jag tog tag i mitt drickande den 25 maj och har varit alkoholfri sedan dess. Jag siktar på tre månader som första mål. Du kan ju börja med att testa en kväll till att börja med? I det här sammanhanget är det bra att bara ta ett steg i taget och inte tänka för långt fram. Hoppas du vill prova 🙂!
skrev Himmelellerhelvette i Måste dra ner, med lite stöd här
skrev Himmelellerhelvette i Måste dra ner, med lite stöd här
Hej @Majaella! Så bra att du är tillbaka! Du kan det här har jag för mig, bara bättra på minnet om hur bra det känns att vara nykter ett tag. Jag minns det som om du hade några månader i ryggen? Sånna fall vet du hur mycket lättare livet blir utan alkohol?
Har du något första delmål? Jag tyckte tre månader var det bästa tipset jag någonsin fått! Efter tre månader hade hjärnan och kroppen läkt såpass mycket att jag kunde tänka mer klart på om jag verkligen ville prova klara vara måttlig ytterligare en gång eller om jag ville fortsätta se nykterhetens effekter, jag valde det senare och kände sakta men säkert att min hjärna blev klarare och klarare och det triggade otroligt mycket till att fortsätta vara nykter ett tag till, så jag sköt fram tiden för att prova vara måttlig mer tre månader i taget tills jag nådde 9månader och kapitulerade! Kände att jag med hela mig, aldrig någonsin mer ville förstöra det jag byggt upp i form av klar hjärna och självkänsla samt självkärlek med att dricka alkohol igen! Om tre veckor har jag varit nykter i tre år!
Läs och skriv mycket på forumet, det hjälper❤️Kram
skrev esterest i Smärta i magen
skrev esterest i Smärta i magen
Du kan absolut vända skutan ❤️ förstår att det kanske känns omöjligt men jag tror du vet ditt varför❤️
skrev Rödmyran i Smärta i magen
skrev Rödmyran i Smärta i magen
Jag har druckit mycket rödvin i många år. Jag var till vårdcentralen för nåt år sen där de konstaterade att jag hade lite förhöja levervärden. De skulle ta Peth test. Jag bytte vårdcentral och har inte hört nåt sen dess.
Varje jävla morgon vaknar jag och mår skit! Speciellt nu under semestern.
Säger till mig själv varje gång, ikväll ska jag vara nykter! Sedan blir klockan kväll och jag dricker en flaska vin.
Jag är så jövla trött på mig själv just nu. Jag kan inte söka vård för mina magproblem. Jag har värk i magen konstant. Tror det värsta, och det är att jag har cancer i magen och ska dö. Ändå kan jag inte låta bli vinet! Jag har barn för fan men ändå väljer jag flaskan! Jag hatar mig själv!
Hjälp! Orkar inte mer!
skrev Lady175 i Måste dra ner, med lite stöd här
skrev Lady175 i Måste dra ner, med lite stöd här
@Majaella kämpa på kram
skrev Lady175 i Värdelös
skrev Lady175 i Värdelös
@mtb-cyklist du med
skrev mtb-cyklist i Värdelös
skrev mtb-cyklist i Värdelös
@Lady175 Tack så mycket! Du kämpar på så bra.
skrev LasseochLenin i 9 månaders förändring
skrev LasseochLenin i 9 månaders förändring
@marke hej.
Spännande det där med vad omgivningen gör för ens drickande.
Jag satt förra sommaren och listade alla personer jag drack med och alla tillfällen jag drack.
Det blev väldigt många och tragiskt nog majoriteten av alla kontakter och kontaktytor jag hade på fritiden var förknippade med alkoholkonsumtion. Jag drack för myckt, jag drack för ofta!
Bestämde mig för att försöka förändra det och utmaningen låg i att lägga om mina beteenden och framför allt i mina sociala relationer.
Jag bestämde mig tidigt för att jag inte skulle sluta träffa folk och ha kul.
Jag fick ta flera samtal och med några enstaka fick jag prata med igen och igen. Men det gick för det mesta väldigt bra.
Kanske är lättare när man som jag är en "öl-drickare" och det finns alkoholfri öl som inte smakar rävgift på de flesta ställen.
Det som fungerat bra för mig i ett år (om några dagar) är att jag inte helt uteslutit allt drickande utan undantagit några tillfällen. T.ex är ölprovning med kompisarna något jag fortsatt velat göra och gjort. Jag har pratat med kompisarna och de är medvetna och förstående. Det hae lett till att jag har tagit 6 dryckestillfällen på ett år. Två av gångerna har varit 1 öl i sälskap med folk för att sedan gå över på alkoholfritt. Övriga 4 tillfällen har varit provning av öl. Då har jag sett till att dricka mer alkoholfritt än alkoholhaltigt.
Hur känner du inför att prata med din familj och dina kamrater? Du kan ju som många förespråkar här välja att kapitulera helt. Du kan också prova att vara öppen med att du har för många kontakter och tillfällen som erbjuder alkohol och att du behöver välja med omsorf vilka gånger du dricker och hur mycket?
Lycka till.
Varma sommarhälsningar från Lasse&Lenin
skrev vår2022 i Tillbaka igen
skrev vår2022 i Tillbaka igen
@Jasmine Hej! Läste också ditt förra inlägg och klistrar in det du skrev ”Och hur känns det nu efter 16 dagar utan alkohol? Svar: Jättebra! Jag har inte ont i magen varje morgon, jag är gladare, sover bättre, gör annat än befinner mig i alkoholdimman. Jag har varit på tjejmiddag, nattklubb, inflyttningsfest och date helt nykter. Och det gick tydligen hur bra som helst. Om jag ska vara ärlig har jag haft roligare i alla sammanhang som nykter...
Du skriver även att du är som ”Alkohol Anna” när du dricker och ”Vita Victoria” som nykter. Bra beskrivning och jag kan känna igen mig i dessa två innan jag kom ur alkoholcirkusen och bara blev Vita Victoria. Grejen är att Alkohol Anna, den alkoholberoende, lätt tar makten och gör livet surt. Lurar och manipulerar om att livet blir så tråkigt som nykter. Vad ska du göra med allt tid och energi som nykter? Hur ska du stå ut med alla dina jobbiga tankar som nykter? Hur ska du kunna slappna av och domna bort från dig själv och dina tankar om dig själv som nykter? Du är ju värdelös, säger Alkohol Anna. Hon är en mästare på att manipulera och mindfucka din hjärna.
Minns hur du mådde som Vita Victoria, det som du själv skrivit ovan. Hon manipulerar inte, hon får dig att må bra och tycka om dig själv. Och skillnaden på dem är att Vita Victoria inte dricker. Det är Alkohol Anna som är problemet, för hon dricker och får dig att må dåligt och att ha usla tankar om dig själv. Så mitt tips är att du tar fram Vita Victoria igen, hon som bryr sig om dig och vill att du mår bra. Det kan vara lite jobbigt att vända ryggen till Alkohol Anna i början, men ge det tid. Låt din hjärna få återhämta sig och komma i balans igen och jag lovar att du kommer att känna och se skillnaden igen. Låt inte Alkohol Anna komma och störa för hon är oerhört dominant, manipulativ och känslokall, lite av en psykopat och henne vill du inte dela ditt liv med. Du måste bryta den destruktiva relationen för att må bra igen.
Kämpa på nu, du kan fixa detta! Du har gjort det förr och kan göra det igen!💪💪💪. Kram❤️
skrev Molnet i Tillbaka igen
skrev Molnet i Tillbaka igen
@Jasmine .Eftersom du är tbx här på forumet så förstår jag att du önskar en förändring av ditt drickande.Du tycker att tillvaron känns meningslös.Det är alkoholen & allt den medför som skapar sådana känslor.Först dopaminpåslag när du dricker & sedan får du dopamin underskott när det går ur kroppen.Ditt egna må-bra system är ur lag pga att du dricker A så ofta.En ond cirkel.Först av allt så frågar du dig själv.Hur vill jag må?vad vill jag göra & hur vill jag känna?Gör sedan 2 listor.På den ena skriver du fördelar med att dricka vin.Vilka vinster får du?På det andra skriver du upp alla konsekvenser,nackdelar som du upplever av vin.Börja i liten skala.Bestäm dig för tex.En ” vit” helg.Planera den noga.Fredagsmys med lite snacks & något gott a-fritt i glaset.Ta en promenad.Ta en lång dusch/bad.Kolla en film.På lördagen planerar du en trevlig aktivitet gärna med någon vän.På kvällen en god,enkel måltid.Ät regelbundet.Promenera.dagsljus& frisk luft.Söndag:Gör en liten utflykt/gå på café’.Tvätta,städa,handla i lugn takt för att förbereda dig för nästkommande vecka.Gå in på stöd här på AH & gör alkoholprogrammet lite i taget.Sedan tar du ett nytt beslut.Tex en nykter vecka/månad/3 mån utan A.Lite tips från mig.Och kom ihåg att sluta dricka A är en stor förändring i livet.Nya vanor & rutiner ska etableras.Nya aktiviteter ska testas.Ha lite tålamod.Ha självmedkänsla & lita på processen.
skrev Jasmine i Tillbaka igen
skrev Jasmine i Tillbaka igen
Läser min senaste kommentar och förundras. För nu är jag tillbaka med vinet igen.. träna, jobba, dricka.. repeat. Dag ut och dag in. Det värsta är att jag just nu inte vet varför jag skulle ändra det här livet. Vad skulle jag göra med all energi jag skulle få av att inte dricka vin? Vad skulle jag göra av alla tankar och hur skulle jag kunna slappna av och få en paus från livet?
Samtidigt vet jag såklart att det är skadlig att dricka en flaska vin varje dag och jag försöker hitta någon motivation för att sluta. Men, allt känns bara så meningslöst. Vi får se om jag skippar turen förbi Systemet idag eller om det blir som vanligt. Har ingen semester heller, förutom en vecka med barnen i augusti. Ingen partner, inga barn hemma, allt känns bara meningslöst.
Vad gör ni andra som är singlar utan barn istället för att dricka alkohol? (obs har en liten lägenhet, ingen trädgård och är helt ointresserad av renoveringar eller pyssla med blommor).
skrev xyz23 i 9 månaders förändring
skrev xyz23 i 9 månaders förändring
@marke Men kära marke - måste hoppa in - du har verkligen inget att skämmas för, sådan koll som du verkar ha. Säg som en bekant sa då han bara sådär halvnonchalant och matter-of-factish menade: Jag dricker inte.
Jag hade redan noterat det, men nu va det lixom klart med det, och jag försöker gå samma väg. Han va sååå himla cool.
Och du kan berätta för dina närmaste, du bör berätta, de hjälper dig - det är sådant man ska ha sina närmaste till :) Och du behöver inte berätta om dina innersta tankar om du inte vill.
Dessutom är du inte ett skvatt patetisk :)))
skrev Lady175 i Värdelös
skrev Lady175 i Värdelös
@Stinalotta lyssnar på bon nu karins
skrev fooliehutten i Ångesten tar mitt liv...
skrev fooliehutten i Ångesten tar mitt liv...
@Berra, fint att få din återkoppling. Jag gick tillbaka och läste ditt första inlägg och klokskapet du förmedlar idag ger så mycket när man relaterar till starten din. Läste också här för typ 10 år sedan, men tog mitt beslut förra året. Tack för den inspirationen du gett och ger. Du var en av de goda krafterna som fick mig att gradvis börja ändra färdriktningen på min inre kompass.🤠
skrev vår2022 i Ångesten tar mitt liv...
skrev vår2022 i Ångesten tar mitt liv...
@Berra Tack för en fin skildring och inblick i ditt liv. Kan känna igen mig i hur stugan fått en ny mening och aura kring sig efter mina fyra nyktra år på vårt ställe. När den vackra platsen fylls ut med en alkoholfri energi och och hur den ger återhämtning tillbaka i form av lugn, påfyllda krafter mentalt och sinnesfrid. Kroppen som ofta behöver jobba emellanåt för att hålla husen och omgivningen i skick och den sköna tillfredsställelsen det ger när man tar igen sig, belöningen i ett bastubad och dopp i sjön.
17 år i frihet! Härligt! Ha det gott!🌞❤️
skrev Molnet i Ångesten tar mitt liv...
skrev Molnet i Ångesten tar mitt liv...
Fantastisk läsning.Så realistisk & bra skildring av livet.Grattis till 17 år.Det är stort.Och härligt med din skapande fritid vid sommarhuset.Och vädret kan man inte göra något åt.Så är det sannerligen.Må så gott!
skrev Carisie i Ångesten tar mitt liv...
skrev Carisie i Ångesten tar mitt liv...
@Berra Hej 👋🏼 Vilken härlig läsning - som en liten sommarnovell! En nykterhetskaramell. Njut av sommaren och tack för att du delade med dig 🙏🏼🩵
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
Ytterligare sju månader som passerat sedan jag skrev något här på forumet.
Tiden går, då var det runt nyår, nu är det semestertider.
Jag läser alltid på forumet, nästan varje vecka, ser nya komma och gamla går vidare.
Ett livets forum, det handlar inte alltid om alkoholen, utan i dess sammanhang.
Hur man bryter mönster och rutiner, växlar spår och finner en ny identitet utan alkoholen.
Inte lätt, men det är en beska man får försöka ta sig igenom, för vissa går det lätt, vi andra finns här på forumet för att stötta varandra.
Vad ska jag säga, efter 17 år så går det lättare?
Väldigt få vet inte om det att jag numera avhåller mig från alkoholen, det har blivit en självklarhet, de som frågar…ja de befinner sig nog i den sitsen jag befann mig i då.
Varför, hur går det till, är det inte jobbigt, är du religös, osv.
En enkel förklaring som ger andra en liten hint, jag har druckit färdigt min del brukar jag svara.
Jag sade det senast vid fredags lunch när jag var ute med kollegorna, han visste men ville ändå fråga, jaha du menar att du slipper bakfylleångesten din jäkel?
Ja precis så, du verkar tala av egen erfarenhet svarade jag.
Vi skrattade och så var det spörsmålet till ända, vi fortsatte med annat prat, det kändes lättsamt och i grunden allvarligt, men ändå respektabelt från båda sidor på något sätt.
Mitt liv ser inte mer annorlunda ut nu än det har gjort de andra åren.
Ni vet att jag älskar sommaren, sol värme och naturen, inget får mig på ett bättre humör.
Om en vecka går jag på tre veckors semester, frugan gör mig sällskap de två första.
Hon har börjat ett nytt jobb efter att ha fått kicken i samma firma efter fyrtiotvå år!
Det har varit mycket tandagnisslande och gråt under halvåret hon var arbetslös.
Men hennes goda rykten hade spritt sig till hennes kunder och där fick hon jobb.
Inte lika välbetalt men allt annat är guld, snälla och uppskattande kollegor, inte det ”kärringgetto” där fanns förut som talade med kluven tunga så fort någon vände ryggen till, visst det är lite svårare att lära sig nya datorsystem när man kommit upp i åldern.
Men fyra år till sedan en livslång semester.
På min arbetsplats har vi växtvärk, pumpar in nytt folk och mitt ansvarsområde har mer eller mindre blivit att utbilda de nytillkomna.
Jag är som ett levande lexikon och med den livserfarenhet jag har med samma område under 43 år är jag en tillgång, och det tar upp till två år innan de blir självgående.
Krämporna har kommit i en rasande fart och jag hoppas att jag klarar minst två år till, och jag låter de unga och viga krypa i trånga utrymmen under min uppsikt.
Vi har många farliga delar av våran verksamhet så noggrannhet och försiktighet är vårat ledord, vi haft några incidenter så säkerheten ligger alltid högst på våra agenda.
Men en vecka ser oftast ut så här, under vardagarna är vi båda så trötta att vi bara halvsover i soffan efter middagen, kryper upp i bingen runt kl 10, pillar lite på paddan för att sedan somna sött.
På fredagar vaknar vi till ordentligt, snabbt efter jobbet hämtar jag frugan vid tåget, vi svänger förbi mataffären för att sedan med världens fart åka ut till stugan.
Släpar upp helgens projekt, denna helg var det sex stycken pallkragar som skulle slipas och målas för mina odlingar.
Vädret har varit bättre, nu skulle jag lätt kunna sälla mig till allas klagan över vilken skitsommar vi har haft hittills, men det gör jag inte, man kan inte råda över vädret.
Och regnet behövs, grundvattennivån är kritisk låg överallt just nu, men blåsten…
Hursomhelst svetten lackar och glesbygdsdräkten (kläderna jag bär vid stugan) är ständigt skitiga och jag är just då som lyckligast, energin jag har då finns aldrig annars.
Att skapa är bland det roligaste jag vet, och påta i trädgården som är en sorts skapande det med, men det händer väldigt lite med tanken på den insatsen jag lägger ned.
Jag hade en semestervecka själv ute vid stugan, och jag trodde jag skulle sakna sällskap men jag hann aldrig känna efter, det både gladde och skrämde mig lite.
Är jag en eremit?
Jo jag är en person med mycket behov av egentid för eftertanke, jag är i grund och botten en grubblare, och märker att det har smittat av sig på mina barn.
Men mest tycker jag om att sitta vid stugan efter ett hårt arbete och eftersvettas i solstolen med en kall nollöl med kondens på sidorna och bara blänga rakt ut, helt tömd på tankar och bara låta naturen överväldiga mig.
Blå himmel med vita molntussar, en skriande mås strax över trädtopparna, en segelbåts mast som kan skönjas mellan tallarna, kluckandet ifrån bryggorna, ångvisslan från ångbåten på avstånd, barnskrik när de plumsar i det kalla havet, hackspettens gälla skrik några femtiotal meter ifrån skogsbrynet, tjattret ifrån en av fågelholkarna.
Myrornas enträgna släpande på något vid mina fötter, en sprucken blåsa i handen efter allt krattande, ett skärsår i fingret som vägrar sluta blöda, flugan som surrar runt mitt huvud ditlockad av svettlukten, det är svart mellan tårna efter att ha grottat i jorden.
Och mitt i alltihopa så känner jag mig väldigt nöjd med livet, jag är fysiskt utsliten men laddad i själen, konstigt egentligen.
Stugan som för väldigt många år sedan enbart var förknippad med ett ständigt rus.
Nu berusas jag av annat, det hade jag aldrig kunna tänka mig i min vildaste fantasi för 17 år sedan, men förändringens tid är aldrig förbi.
Den smaken låter jag ligga kvar i munnen, och den är inte bitter…
Berra
skrev Stinalotta i Värdelös
skrev Stinalotta i Värdelös
@Lady175 nämen oj, det låter inget vidare 😳 Finns det något du kan göra åt situationen? Hur har det gått med poddarna förresten, hittat någon bra?
skrev Molnet i 9 månaders förändring
skrev Molnet i 9 månaders förändring
@JHL .👏👍
@Vanna Välkommen hit! Här är du bland vänner. Känner enorm igenkänning ❤️ Jag drack av precis samma orsaker som du, men nu har jag varit alkoholfri sen våren 2020. Bland de bästa beslut jag har tagit i mitt liv. Det enda jag ångrar är att jag inte gjorde det tidigare. Kan jag - så kan du!
Kram 🐘