Senaste kommentarerna i forumet

@Bubbelmorsan Just det, jag går igenom mina två forumtrådar, från början den 9/2 år 2020 och framåt. Nu har jag kommit till mars 2023. Min tanke är att i bokform visa hur ett anonymt forum kan hjälpa en massor på den alkoholfria resan. Arbetsnamnet är ”Nu är det nog - min väg till att bli alkoholfri”. Mycket redigering blir det, måste tajta till storyn lite. Om något bokförlag är intresserade när den väl är klar så får de redigera den ytterligare. För mig får det bli en dagbok över en mycket utvecklande del i mitt liv. Om inget bokförlag är intresserat så blir det bara en pdf till mig själv. Jag har fått ihop 352 A4 hittills.

Kram 🐘

Kväll dag 68
Sol, sol, sol ☀️ Flödar in i vardagsrummet. Vad långt jag kommit. Ändå kort. Någonting förändras. Kanske är det jag? Att vara sitt eget trollspö var det visst. Jag vill ut på äventyr. En lekfull bråttomhetskänsla där det förut var en ångestfylld skynda känsla. Lekfull är bra. Bråttom måste bort. Jag vill semester. Gärna nu och helst igår. Dit är det ett tag kvar. Jag vet egentligen inte vad jag vill men någonting pocket och lockar. Trollspöt har fått eget liv. Jag tror jag är trött. Sova en stund 💤
/🌺

@TemporaryPurposa
Vi får bara hjälpas åt och ta en dag o taget. Vi kommer fixa det tillslut. Har varit i stugan och vi fick problem ned tfn laddaren. Därför ingen kontakt
Ett litet snesteg är ingen katastrof.
Det viktiga är att aldrig ge upp.
Skriv mer om hur du mår. Det hjälper mig också.
Kram

@eling, du klarar det här. Njut av kvällen med ditt barn och ge dig själv en välförtjänt klapp på axeln. Du kommer inte att ångra en nykter dag.
Bra jobbat och kämpa på.

@vår2022
Träffade min syster i går. Det var ett test. Det gick bra, kände att jag hade kontroll. Men hon skickade ut frågor, allt för att veta vad jag gör, var jag är osv.
Känner att för min skull behöver jag hålla gemensamma vänner lite på distans.
Jobbar nu med min coach. Ska skriva starka minnen både positiva och negativa och lägga in dem på en tidslinje.
Det märkliga är att det är svårt att skilja ut minnen av utsatthet från min syster och från vår mor.
De tillsammans verkar ha haft en stor påverkan på mig.
Jag tar ett steg i taget, eller kanske jag ska skriva en lapp i taget eftersom kapptäcket ännu inte är klart.
Flyttar hem från stugan i morgon och det ska bli skönt.
Kram

@Silvertärnan, tack ska du ha. Bra jobbat med din narcissist. Min är ju en total ingenting nu, luft, han berör mig inte. Så skönt. Några veckor till sedan går jag lång ledighet till mötes🤗☀️

@Andrahalvlek, så inspirerande du är som hela tiden jobbar framåt mot bättre hälsa och mående. Härligt att läsa👏🌟💪! Den där boken blir man ju nyfiken på🤗. Är det din nykterhetsresa du skildrar?

Jag är ju i början av min resa men ser fram emot att liksom du ta steg framåt mot bättre liv. Heja dig🩷

@november25
Tack för värdefulla råd!
Du har förstått hur jag känner.
Det är en katt och råtta lek precis som du beskrev.
Ett besök på hälsocentralen låter som en riktig bra förslag.
Frågan är hur hon skulle reagera om jag tog upp det…
Om hon ser det som en ovana, då kommer hon tycka att jag överdriver.
Så det känns jobbigt att ta upp det.
Vi kommer ha ett samtal om en vecka och efter det kan jag återkoppla här i forumet.
Tack igen för ditt inlägg!

Länge sedan jag senast skrev här!
Uppdatering:
Jag är nu helt klar med att trappa ner mitt vin och min öl och är på dag 2 med 0 alkohol. Det har gått – mestadels – bra. Inga abstinensbesvär, lite humörsvängningar och lite rastlöshet då och då – oftast i samband med ytterligare nedtrappning.
Under en period upplevde jag dock diarré – förmodligen på grund av stress i kroppen, som har fått vänja sig vid mindre och mindre alkohol under de 2½ månader jag har trappat ner.
Jag har hittat en bra alkoholfri öl – och ett bra alkoholfritt vitt vin (gjort på Chardonnay-druvan), som jag njuter av då och då under veckan.
Jag är spänd på att se hur det kommer att gå de närmaste veckorna. Min plan är 3 månader alkoholfritt och sedan bestämma om jag – lite i taget – kan klara av att dricka kontrollerat.
Jag har valt att vara ärlig mot min omgivning om processen.
Så – just nu går det bra – jag hoppas att det fortsätter, annars måste jag vara stark och ta en dag i taget om jag möter utmaningar.

Hemma efter jobbet, en trigger för sug. Acceptera suget, acceptera läget, det är som det är. Jag vill inte att det ska vara så, jag vill inte vara sån här men det är ju så. Det blir i alla fall en enkel middag, sen ska jag gå ut med mitt barn i det fina vädret. Hade jag valt att fortsätta dricka hade jag valt att vara inne istället. Jag klarar det här och visst kommer det en dag då alkohol inte upptar ens värld alls längre. Det är mitt mål och dit jag vill komma, aldrig tillbaka, jag måste klara det här ☀️☀️☀️

@Kameleont Starkt gjort av dig att ordna terapi! 🙏 Så bra! 🌷Tror det kan vara ett rejält steg framåt, att kunna samtala med stöd av en tredje person.
Tänker att även om terapeuten inte är specialiserad på beroende, bör hen nog ha insikt i förnekande och döljande av alkoholproblem. Det i kombination med hur du mår, kommer nog visa tydligt på din mans missbruk.

Angående ödmjukhet så visst, det finns väl mindre och större problem av olika slag i alla relationer. Men den skada som alkoholberoende skapar är i en helt annan kategori. Så det är inte konstigt att du känner så.
Sen är det väl bra att vara medveten om att man ändå måste kämpa för att ta hand om sin egen hälsa och hitta vägar, men det är ju lite som att ösa bort vatten under ett skyfall.

Du skulle ju kunna gå i anhörigstöd parallellt om du vill, för att få hjälp mer med det egna måendet. Då kan du ju nämna det för terapeuten också så kommer hon direkt förstå att det finns ett allvarligt problem😉

Håller tummarna för er! 🙏 Skriv och berätta!

@MarkSz Ja det är ju svårt att veta hur illa det är. Men att hon får det att låta så enkelt är ju inte positivt - någonstans är väl förhållandet mellan att vilja ha hjälp och behovet av det motsatt. Ju mer personen skulle behöva hjälp desto mindre vill den ta emot det.
Min kille sa ibörjan att bara han slutade röka skulle han sluta dricka, och det lät som det skulle ske i en handvändning. Sen har det varit andra helt orealistiska mål och löften. Därför jag föreslog EN nykter dag i veckan (min egen tråd här där jag sliter mitt hår) för att börja få till en förändring åt rätt håll.
Men har på vägen insett att min kille tyvärr har ett svårt beroende som han inte kommer att kunna ta sig ur utan hjälp och med genomgripande förändringar av livet han lever.
För honom har insikten ökat, precis som du skriver, genom misslyckade försök. Han har ändå kommit en bit med att förstå att det inte bara är att sluta vid det här laget.
Men hur lång tid det ska ta att förstå att han måste bli alkoholfri, det vet ju ingen.

Ja det är en extremt jobbigt sits man hamnar i. Man har fått känslor för någon och fäst sig vid personen som "sin". Det är svårt att bara lämna personen åt sitt öde. Känns ju som allt kan bli bra bara personen slutar dricka.
Men den processen kan visa sig väldigt lång och krävande, och man vet inte ens om det kommer att lyckas.
Jag förstår ändå hur du menar med kontrollen, för du vill ju kunna bedöma hur allvarligt problemet är för att kunna ta ställning. Medans den som har problemet vill dölja det. Det blir en konstig katt-och-råtta lek som ingen mår bra av.

Om det nu bara är en ovana, fråga om hon kan tänka sig att boka ett besök på hälsocentralen för att reda ut var i riskzonen hon ligger? Vägrar hon det är det nog tyvärr värre än bara en ovana.

@vår2022 Tack för fina ord ❤️ Det är en gemensam nämnare för många av oss här på forumet: Vi ger aldrig upp!

Kram 🐘

@Andrahalvlek Underbart! Du har under åren som passerat gjort och gör så många bra saker för ditt välmående och överallt i dina olika livsområden. Jag har fått följa dig i olika skeenden i snart 4,5 år😁. Du ger aldrig upp, du provar något och om inte det funkar testar du något annat och till slut har du hittat där det fungerar och är hållbart. Snyggt jobbat!❤️

Ha en fin eftermiddag, här har solen äntligen tittat fram och det blev en härlig lunchlöpning med dogsen i skogen. 🐕🐕🏃‍♀️🌞

Tittar in på forumet ibland. Tar en dag i taget. Har gjort det i drygt 9-år nu. Jag trivs med det. Vad bra livet är utan alkohol. Jag tänket fortsätta med att låta första glaset stå. Ha det bra alla på forumet.

@Jempa123 .Tack det fick jag!

@Maud Jag är så glad att jag upptäckt det tydliga sambandet nu, medan jag precis som du har tio år kvar till pension. Det jag gör nu är en investering inför framtiden ❤️ Heja oss!

Kram 🐘

@Åsa M Det har du rätt i!
Jag borde inte ha koll på henne.
Kanske borde släppa det hela, men det är inte så lätt.
Vet inte heller hur allvarligt hennes problem är.
Enligt henne, bara en ovana.
Vet inte vad jag ska tro.
Tack iaf för din kommentar!

@Andrahalvlek Vad fint det låter!
Du märker säkert precis som jag att om man sköter kroppen så hänger liksom knoppen med o mår fan så mycket bättre!

Bra jobbat!!!🤗

@SÖRMLAND71

När jag jobbar med boken påminns jag om vilken resa jag har gjort på flera andra områden än nykterheten. Bytt arbetsuppgifter, nästan förlorat nya jobbet, revanschera mig på jobbet, börjat sköta kosten, laga matlådor, daglig motion, träna mina artrosknän, blivit sambo med en storpudel osv.

Just nu har jag kommit till våren 2023 och jag sliter hårt med mina onda artrosknän samtidigt som jag försöker hitta en valp. Fått första nejet nu, det var ju först på tredje försöket jag lyckades. Oavsett om det blir en bok i slutändan eller inte så får jag åtminstone en diger pdf att spara till eftervärlden. Att själv gå igenom alla inlägg är en fröjd. Så många fina forumvänner som försvunnit på vägen. Men så är det, nu är inte alltid så det gäller att njuta nu, nu, nu.

En helt annan sak, mitt senaste projekt typ. Sen årsskiftet har jag gått ner 7 kg i vikt. Inte banta, bara sköta kosten. Frukost, lunch, middag, tre mellanmål. Aldrig längre än två-tre timmar mellan målen, min kropp behöver inte ställa in sig på svält. Vilket den gjort från och till sen jag var 14 år. Here we go again, upp och ner i vikt.

Jag har adderat mycket rörelse efterhand: 10.000 steg dagligen och tre löprundor per vecka, plus styrkeövningar varje kväll. Jag har också slutat äta mackor, det var typ min sista stora last. Nu blir det havregrynsgröt till frukost, och kvarg och bär som sent kvällsmål. Saknar faktiskt inte mackorna. Kokt ägg och clementin som mellanmål på förmiddagen, samt chiafrö/havregryn/mjölk/kanel/kardemumma på eftermiddagen. Grönsaker inleder varje måltid, tex brysselkål innan morgongröten.

Laga matlådor på helgen är en gamechanger också. Nu blir det typ aldrig färdigmat och hämtmat, inga nödlösningar. Jag har matlådor i kylen/frysen. Jag har minskat portionerna lite genom att fördela på fem matlådor istället för fyra. Marginell skillnad, som nog gör stor skillnad i längden. För det är just i längden som spelar roll. Skapa rutiner som funkar 99 av 100 dagar. En rutin i taget, stapla en ny vana ovanpå en redan etablerad.

Och jag mår riktigt bra, sover bra också även om det blir många toarundor nattetid. Somnar om direkt nästan. Och allt över 7 timmar sömn är svinbra i min värld.

Kram 🐘

Ditt ansvar är inte bara mot dina barn, utan även mot dig själv. Gör det som du mår bäst av, det kommer även dina barn kunna dra fördel av.

@MarkSz du behöver inte ha koll på henne. Det är ett helt självpåtaget ansvar.
Vad behöver du för att må bra? Du kan inte ägna all din tid åt att bevaka en vuxen människa. Du behöver leva DITT liv.

@Miss tack snälla du för tipsen 🙏 Det här ska gå! 🥰

Morgon dag 68
I går kväll var första gången på en tid jag inte tog några tabletter för att kunna sova lite bättre. Det var först när jag lagt mig som jag kom på det hela. Var trött men tror oron över att inte kunna sova ställde till det eller så var det att jag inte tog något. Har ju kört på valeriana och KSM (senaste för att även sänka stresskänslan) en period utan toppenresultar vad gäller just sömnen. Även rotat fram atarax som legat och dammat men blir så otroligt seg på morgnarna. Hur som så blev det att somna sent och vakna vid både 01 och sedan min nu mer vanliga tid vid 05. Vet att jag klarar dagen men det är ingen höjdare. Hade önskat det hade lättat vid det här laget. Legat och dragit mig. Ägnat lite tid åt vad som kan vara en bra gå bort present efter gårdagens besök. Kanske en pocket? En burk te? Har undvikt att gå bort så egentligen är det en icke fråga 😂 men det skulle vara kul att börja socialisera lite smått igen. Ett steg i rätt riktning att glädjas åt. Tanken gör mig glad 😊
Hyn blir bara värre. Tror inte längre det är vinet som rensas utan snarare att klimakteriet verkligen ställer till det ordentligt. Ett läkarbesök skulle nog vara på sin plats. Så får det bli, ska skicka önskan om en bokning med det samma.
Sedan frukost. Önskar alla en fin dag 🌺