Senaste kommentarerna i forumet

Även vara vaksam över det som är sårbart och skört hos mig.
Det svåraste är precis att när det är bra så släpper jag garden och drar ned mig själv. Istället bara för att landa i det och att det är good enough. Att det inte ska behövas förstärkningar och bara duga till inför mig själv.

@Kristoffer känner mig så trött och färdig med alkohol, men behöver identifiera mina triggers.
Jag har alltid haft ett ankare i min träning, men slarvat och struntat i pass den senaste tiden och valt alkohol istället.

@mtb-cyklist härligt, du är verkligen beslutsam om att få ordning på det här. Klokt och symboliskt viktigt att hälla ut alkoholen för att markera starten på något nytt. Vad behöver du göra mer för att lyckas denna gång, tror du?

@F77 hur går det för dig?

PS. Bara så du inte missförstår. Naltrexon kan vara utmärkt för dig, på sikt kan det minska ditt sug efter alkohol eftersom en central del i denna belöningsmekanism regleras ner. Din kropp lär sig med tiden att inte längre förknippa alkoholintag - eller tankar på detta - med varma sköna känslor av belöning. Övriga belöningsmekanismer och källor till tillfredsställelse påverkas inte, snarare tvärtom eftersom alkoholen strulat till det för dessa på andra sätt.

Prata med din läkare så att du förstår exakt hur detta fungerar, nu kan du ju ge vederbörande ett väldigt bra exempel på hur man inte ska använda Naltrexon så kan ni fördjupa diskussionen från detta. Du ställer bra frågor till dig själv även om du inte har några svar idag, som denna om varför du vill kunna dricka socialt och hur pass viktigt du tycker det är. Själv drack jag alkohol för att bli litet lullig och zona ut, andra kan ha andra syften.

@Ny dag .Hej !Kul att du tittade in.Jo jag kommer ihåg dig & har saknat dig här på forumet.Igenkänningsfaktor på din reflektion med.Ja återfall är inte roligt.Och skadar mer än det lindrar.Ja tankar på A som lösning poppar upp ett tag innan.För mig liksom kanske även för dig när man har ett myller av tankar i huvudet dygnet runt,sover dåligt får ångest ,värk eller kanske känner av tristess.Tricket /knepet/lösningen är att skaffa bra vanor,rutiner & redskap för dessa måenden.Helst förebyggande.Klokt & vettigt .Funkar för det mesta men är inte helt lätt.Vi kämpar vidare!

@TemporaryPurposa, vill bara tillägga en sak som slog mig nu när jag läste ditt inlägg igen. Du skriver:
"Något som jag och läkaren pratade om på beroendecentrum var att jag skulle vilja ha kvar alkoholen i livet på något sätt, även om det bara är ett glas då och då för smakens skull och det sociala. Det är tydligen en del som klarar av det och att Naltrexon har hjälpt dem."

Var det läkaren eller du som menade detta? Här måste du se sanningen i vitögat: exakt hur många exempel på detta har du sett här på AH, att det är en del som klarar av att gå tillbaka till kontrollerat drickande efter att ha varit beroende? Via Naltrexon eller av sig själva?

Naltrexon kanske kan fungera för en del genom att blockera receptorer i hjärnans belöningssystem så att suget och den belönande effekten av alkoholintag vid återfall minskar, samtidigt minskar belöningseffekten av kroppsegna endorfiner som avges vid tex träning. Så det är litet tveeggat och trubbigt som jag förstår det (aldrig provat själv), man måste känna till hur detta fungerar och förmodligen är det individuellt och dosberoende på hur effekten blir.

Diskutera igenom detta ordentligt med din läkare så att du förstår hur Naltrexon var tänkt att användas som verktyg i ditt fall. Det är inte ett verktyg för att kunna dricka "kontrollerat" om nu detta var din förhoppning, och jag hoppas att din läkare inte invaggat dig i den tron.

I slutänden avgörs din framgång av "pannben", du har visat prov på detta redan så fortsätt på den vägen.

Nu vill jag ta nya tag. Är så trött på detta och det får vara nog nu. Hällde ut det sista av alkoholen, det får vara färdigt nu!

Nu vill jag ta nya tag. Är så trött på detta och det får vara nog nu.

PS. Du verkar gilla mätningar och diagram, kan motiveras av att få hårda fakta som återkoppling. Det gör jag med, styrde upp sömn och annat med hjälp av en smart träningsklocka jag skaffade efter några månader. Skitintressant inte minst vad den kan mäta medan man sover. Kostade bara som typ 10 boxar vin så inget att oja sig över :-)

@Zafira, mycket bra! Helt otroligt vilken förändring, bara det ekonomiska är ju makalöst och sporrande i sig. Det var faktiskt en av alla de saker jag använde som motor i början för att uppmuntra mig, och även för att ge mig själv belöningar. Resonerade ofta "äsch det där är ju inte något att fundera på, kostar ju bara som typ x boxar vin" :-)

Zafira 2.0, släpp aldrig garden, försök läs och skriv ofta här och tveka aldrig att bolla funderingar som dyker upp!

@Vitvargen Det kallas ibland anpassningssyndrom tror jag. Som medberoende möjliggör man att den anhöriga fortsätter med sitt destruktiva leverne. Ibland praktiskt, ibland psykologiskt eller en kombo av båda.

Du fixar detta @himmelellerhelvete! Att se mönstren och sätta dem på print är det första viktiga steget. Var och en måste ta ansvar för sitt eget liv, om inget funktionshinder föreligger givetvis.

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette: Huvudet på spiken i din punktlista! Oj vad bra formulerat och vilka extremt värdefulla insikter! Jag har också funderat på detta med medberoende, det är ett slirigt begrepp och jag trodde det bara var att man drack för att man drogs med av någon annan. Jag ser exakt vad det är nu och det borde kanske ha en bättre benämning, du har exponerat mekanismera absolut klockrent: "att du tar ansvar för något som inte är ditt ansvar att ta". Som du säger, detta har trimmats in sedan barnsben sannolikt.

Vill du ha en filosofisk bas till detta så är det nog stoicismen som ligger närmast, en grundtes är just detta att det enda du kan kontrollera är dig själv, och samma tänk ligger bakom modernare påfund som 12-stegsprogrammet osv.

Du kommer till psykologen med en förbaskat bra grund att stå på, fortsätt i samma spår!

@Himmelellerhelvette, föreställ dig din mor i en labbox en sån där forskare sticker in händerna i skyddsarmar när man donar med riskabla experiment. Nu är ju din mor ingen radioaktiv råtta precis, men detta är ju bara ett ”tänk”. Det kan i alla fall vara kontaminerande att ha direktkontakt med dessa ”smittsamma” släktingar och energitjuvar. Hursomhelst kan du nu gå in och trixa i mors lilla bubbla när du vill, men du kan också låta bli när du vill. Det är frihet och du bestämmer över din frihet, ingen annan. Att en riktig råtta hamnat i labbet rår den inte för, men om den är av mänsklig natur så förutsätter jag att den väljer att sätta sig i bubblan. Låt hen vara i sin bubbla och gå bara in och trixa när det känns rätt för dig. Vem vet, det kan ju på kuppen leda till att rådisen börjar tänka och blir humanare? 🐁+⚡️=🧙🏻‍♀️

Tack snälla @fooliehutten, jag tar med mig ”en dag i taget” min hjärna har hakat upp sig på att tänka på mamma hela tiden, sågort jag inte är upptagen hoppat tankar om henne på mig. När jag slutade dricka var min hjärna kopplad på alkohol på precis samma sätt, oavsett om jag tänkte ”jag dricker inte” ” vid detta tillfället hade jag druckit om det inte var för att jag inte dricker” tanken om alkohol var där kontant i olika former och precis så är min hjärna nu kopplad på mamma.

@Andrahalvlek och @Varafrisk. Jo det handlar absolut om en bekräftelse jag aldrig fick, att jag jagar den uppmärksamhet och kärlek hon inte kunnat ge mig men medberoende är också detta:

•Vad är medberoende?

= Det är när du börjar leva mer för någon annan än för dig själv

• Enkelt exempel

Tänk så här:

* någon i ditt liv mår dåligt / har problem
* du börjar:
* tänka på dem hela tiden
* försöka hjälpa
* försöka fixa deras liv

•till slut:

* deras problem blir dina problem

•Hur det känns
* du känner ansvar för hur de mår
* du får skuld om du inte hjälper
* du har svårt att säga nej
* du blir trött men fortsätter ändå

•Vad som händer
du glömmer bort dig själv

* dina behov
* din energi
* ditt liv

• Kärnan
Du försöker ta ansvar för något som egentligen inte är ditt ansvar

•Varför det blir så
Ofta för att:

* du är snäll och vill hjälpa
* du har lärt dig tidigt att ta ansvar
* du är van att “hålla ihop saker”

• En enkel mening
Medberoende är att försöka lösa någon annans liv istället för att leva sitt eget

• Friskt tänk:
“Jag hjälper om jag vill och orkar”

• Medberoende:
“Jag måste hjälpa, annars känns det fel och allt kommer gå åt helvete, döden står runt hörnet, katastrof-tänk”

Jag står i kö till psykologen så några veckor till behöver jag vänta.

Tack för er omtanke ❤️

@Ny dag .Fokusera på de 90 % av tiden då du är nykter & gläd dig över den styrkan.Notera alla hälsofördelar.Det är inte lätt att vara nykter särskilt när hjärnan jobbar på max,man inte får den sömn man behöver, man blir utmattad & deppig.Försök lägga upp en plan för dessa & jobba på med det.Vad härligt med en hälsoresa.Heja heja!

@Humlan2
Hej
Så tufft! Tyvärr så kan du inte prata, nå fram eller ändra.. han är den han är o det handlar om dig, att detta inte känns bra för dig, att vara i relationen.

Vilken tur att ni inte har barn ihop!!!!! Det är inget du kan överväga i denna relationen som är nu. Barn ska inte födas in i problem om det kan undvikas o du skulle få det så tufft.

Funderar du inte på att gå vidare och sen träffa en partner som vill samma sak som du?
Du är bara 31 och har all möjlighet till ett liv utan detta, men med trygghet o barn.

@Zafira .Heja heja!Så bra jobbat!💪👍💐

@TemporaryPurposa .Nu har du fått ökade lärdomar om dig själv.Att A triggar sug & ger mer sug.Att ha A hemma är för triggande just nu.Troligtvis att testa att dricka lite grann(just nu) med,i vart fall.Kanske du ska testa att vara HELT A-fri i 3 månader.Skriva ofta här.Jobba fram nya sunda vanor & testa olika verktyg mot sug,stress & tristess.Just 3 månader helt utan A är något som rekommenderas när man vill & behöver förändra sitt drickande.Nu får du upp på hästen igen & hålla hårt i tömmarna.Du fixar detta.

@Villmåbra79 Tack för att du tittar in hos mig!
Ja ungdomarna lär ju sig av vad de ser såklart. Det är en anledning för mig med.

Förra veckan var bra för mig, då blev det 6 enheter.
Men veckan innan använde jag återigen alkohol när jag inte klarade av att hantera mina känslor. Då blev det 12 enheter. Igen denna kombo av att sambon dricker och jag tycker att det är så jobbigt att jag hanterar det genom att också dricka.
Vädret har varit soligt och jag har känt av det som en faktor också.

Jag fortsätter att sikta på 6 enheter och max 3 åt gången. Egentligen vill jag nog bara dricka 1 gång/vecka🌞

Vad bra att du jobbar med bra böcker🌷🌞 Vi kämpar på! 💪

@Humlan2 Jag har varit med min kille som är alkoholberoende i lite över ett år nu, och orkar snart inte mer. Han är också "högfungerande". Men hans problem har gått längre än de som du beskriver hos din partner.
Om du inte når fram hur du än försöker, och inte mår bra, fundera några varv på om du verkligen vill vara kvar i relationen. Om du försöker känna efter vad du själv behöver?
I vilket fall kan det nog vara klokt att inte binda sig till personen genom att skaffa barn ihop. För fortsätter detta och han fortfarande inte vill ändra sitt alkoholbruk, då har du barn att tänka på också som drabbas av detta.

Jag går över till att bo i eget boende nu, efter alla försök att få min att börja i behandling.
Det är svårt att nå fram om personen inte själv har insikt och inte är redo för förändring. Min har fått insikt i sitt beroende nu, men verkar ändå inte redo.
Jag har blivit hjälpt av anhörigstödet som finns på den här sidan. Det är som en kurs du gör självständigt.
Hoppas du kommer vidare! 🌷

Jag skriver här i hopp om att det kanske finns någon annan som känner igen sig. Jag och min partner har varit ett par nu i snart 5 år. Dom första två åren var helt fantastiska, kände mig trygg och jag kunde alltid lita på honom. Vi hade en vardag ihop som jag skulle kalla normal. Han är en väldigt social kille, har ett välbetalt jobb , familj och många nära vänner. Några dagar i veckan blev det en öl eller max två öl på kvällen samt ett whiskyglas ibland. Oavsett om han var ute en sväng och tog en öl men en vän medans jag tränade på kvällen efter jobbet så kom han alltid hem i rimlig tid och vi la oss tillsammans på kvällen. Vi var intima och mysiga med varandra. 3e året när vi flyttade till en annan bostad så började jag märka att det ALLTID blev en öl efter jobbet samt att han hittade hobbyn dart. Var och varannan dag efter jobbet så gick han iväg och kastade pil med vänner, i och med det så blev det oxå mer öl och flera whiskey. Jag tänkte nog inte mer på det tills jag kände mig ensam på kvällarna. Varje gång jag la mig undrade jag hur sent han skulle komma hem. Oftast var kl efter 23 oavsett veckodag. Undrade hur kul det kunde vara att dricka öl och kasta pil från kl 16 fram till sent nästan varje dag.. Jag har aldrig varit en sån som ringt och frågat när han kommer hem eller överhuvudtaget varit jobbig emot honom på det viset men kände lite att jaha.. är det såhär vi ska ha det. Jag tog upp med honom att jag kände mig lite bortprioriterad och att jag började känna mig ensam. Hans svar först var att jag borde gå och träffa mina vänner oftare eller börja träna mer igen. Försökte förklara för honom att det inte kommer känna mig mindre ensam då jag ändå är hemma i rimlig tid oavsett om jag hittar på något eller ej. Nämnde aldrig då att jag upplevde att alkoholen började bli ett problem. Men efter en sommaren med härligt väder, semester , mängder av alkohol så började jag bli orolig över var detta kommer sluta. Hösten kom och det fanns frf alltid en anledning till öl och whiskeyglasen blev större och fler. Så fort jag tog upp det det blev det alltid tjafs även fast jag sa det på ett fint sätt. Märkte att det inte var någon idé att ens säga något kring det när han väl hade druckit så tog upp det dagen efter , helst tidigt innan han ens hunnit tagit någon öl. Men tjafsen blev bara fler och med tiden kände jag att det spelar ingen roll hur jag säger saker och ting. Efter nyår erkände han att han nog har problem med alkoholen vilket var en skön känsla för mig då jag började bli orolig för våran relation men inte minst för hans egna hälsa. Han erkände problem med ändå svarade han med ” ska jag inte kunna gå ut och ta en öl med vänner ”. Klart han ska kunna göra det men när det går så långt att han inte kan hejda sig själv så kanske man ska avstå alkohol ett tag.. ( kan jag tycka ). Men kände att okej, han får visa för mig att han klarar av att bli bättre. Nu har det gått ytterligare ett halvår. Han har bättrat sig något med att inte komma hem lika sent på kvällen men det blir så tydligt tecken då dagen efter att ölen han tar blir tidigare och tidigare på dagen.. den där så kallade återställaren. Han lovade vid nyår att skippa starkspriten för det är det som är problemet enligt honom i en månad men det höll ju inte.. Jag vet inte vad jag ska göra , tycker själv att jag är världens snällaste tjej som ändå försöker förstå honom men kommer på mig själv med ursäkter kring hans alkoholintag. Mina nära runtomkring mig börjar ana att något inte står rätt till men jag vill absolut inte säga något till någon för tänk om det snart blir bätttre?? Känns som jag ofta får skulden till mycket nuförtiden, han vill heller inte kramas eller ligga. Det är alltid på mitt intiativ och det börjar jag oxå tröttna på, känner liksom inte att han vill ha mig längre även fast jag vet att han älskar mig. Usch , jag står inte riktigt ut. Han är 40 och jag 31. Vill så gärna att vi ska ha barn men är rädd för att ens prata om det med honom. Mår så dåligt nu då jag inte vet vad jag ska förvänta mig av honom varje dag. Påverkad eller inte, hemma eller ute? Jag går sönder inombords då jag upplever att jag försökt prata med honom om detta på så många sätt men jag når inte fram iallafall..

17 dagar idag! Mår väldigt bra och inget sug har infunnit sig idag!
Sömnen är helt otrolig i jämförelse med för några veckor sedan och jag känner mig så klar i huvudet. Bara att komma ihåg vad man pratade om igår/häromdagen är som en ny värld och plånboken är väldigt glad som har sluppit lägga ca 5100 kronor på systembolaget 🫠
Det känns annorlunda att ha ork på dagtid, att inte längta hem till till BiB:en, att inte direkt innanför dörren rusa till sängen och bälja i mig 14 klunkar direkt ur tappen på BiB:en. Hade alltid 14 klunkar som standard, varför vet jag inte.
Att min kropp sluppit 2-3 liter A per dygn nu i snart 3 veckor är den nog tacksam för. Magen mår väldigt mycket bättre och gissningsvis övriga organ också!

Jag har för övrigt en app på telefonen som jag kollar några gånger per dag, easy quit drinking heter den (som att det skulle vara easy 🙄), men den appen hjälper mig mycket. Fullt medveten om att den inte är 100% tillförlitlig men den ger mig pepp och driv framåt i min nyktra resa. Man matar in uppgifter om när man slutat, hur mycket man druckit, hur mycket pengar man spenderar i veckan osv. Sen finns det som diagram som visar framsteg i tex hälsa, abstinens, sömn, kognitiva förmågor mm mm som fylls ju längre man håller sig nykter. Det blir tillfredsställande att se staplarna fyllas mer och mer ochpå så vis se hur kroppen återhämtar sig 😊

Önskar dig som läser en fin natts sömn! 🥰

@Andrahalvlek Jag kan också sakna de vänner här på forumet som inte längre är. Ibland tittar ngn in och skriver några rader men är lika snabbt borta som hen kom in. Jag blir iaf glad när de tittar in, därmed inte sagt att jag inte blir glad om ngn ny tittar in. Blir väldigt glad om ngn ny tittar in h mig, och jag blir alltid glad för vilket besök jag än får🙏🏻❤️

Ha det fint! Kram!🥰

@TemporaryPurposa, väldigt bra att du är tillbaka och berättar om dina tankar kring vad som hände. Förstår att det känns tufft just nu men försök se det så här: du fixade 15 dagar nyktert och upplevde hur det känns, det är stort och viktigt!

Skulle tro att i princip alla vi som är här och försöker få bukt med alkoholen har en mängd misslyckade försök i bagaget, inklusive jag. Du har redan kommit mycket långt i ditt reflekterande över hur du fungerar, nu hoppar du upp i sadeln igen beväpnad med nya insikter.

Du fixar detta är jag övertygad om!