Senaste kommentarerna i forumet

Hej @lurkan . Du har kommit helt rätt. 😀 Här finns många kloka ord i trådarna. Välkommen 🩷

Tack andra halvlek.

4.5 månad idag. Ingen längtan att dricka alls kan kanske är för att jag gav upp en gång för alla och accepterade att från och med nu måste jag ge upp varje ny morgon. Inte ge upp livet men tanken på att alkohol är en lösning. Och ge upp tanken på att klara detta ensam.

Hade kunnat säga mycket men nöjer mig där. Jag gav upp som ovan och sedan dess är jag nykter.

Sen kommer det kanske hack i vägen men då gäller det vara förberedd.

Lite så är läget. Hur är det med er?

@truck 17 Det kan vara lättare att vara öppen när man är anonym som här. Inte troligt att jag hade berättat om allt jag känner och gjort och tänk till mina vänner ens… Men man kan såklart ha olika tankar om detta.:)

@Andrahalvlek Tack för att du förklarade:)

Den är så lurig den där sorgen. Och så även suget efter 🍷 som nu börjat komma smygande. Har noterat jag är extra känslig mot båda dera om jag ätit sämre, även när jag är trött. I dag var jag redan slut vid 11 tiden, färdig för sängen.
Hoppas kunna komma från arbetet vid ca 17.30/18. Kanske är det också regnet. Nä jag gillar regn. Eller gör jag alltid det?, vet inte. Har tagit en liten paus nu efter lunchen för att få sitta en stund i tysthet. Fryser lite. Kanske försöka blunda ett par minuter.
Massor att göra, en del med deadline men det får vänta. Jag tror jag glömt hur det känns att vara lycklig på riktigt. Försök till positivt tänk: så spännande att få ta reda på. Men nu, vila.

Jag har ett möte till inbokat nästa vecka så jag ska försöka låta det sjunka in och tänka lite.
Jag är ingen dramatisk person, tycker inte om att stå i centrum och har under många år satt hans behov före mina egna och även barnens i många fall.
Så sättet kvinnan på kvinnojouren föreslog att jag skulle göra ligger väldigt långt bort från min personlighet.

Hej. Du är inte ensam att känna så, känner igen mej själv i vad du skriver. Vaknar och mår skit, och förbannar mej själv för varför jag drack dagen innan, och lovar mej själv att nu får det vara bra.
Men ändå fram på eftermiddagen och kvällen så är man där och tullar på förrådet. Har dock sedan en tid laddat upp med alkoholfri öl, det tycker jag funkar bra. Men som många säger, det första glaset bestämmer du, resten är det alkohol djävulen som styr. Men vi kämpar på, det skall ordna sej 💪

@Varafrisk Ja, det är ju skönt att få behålla jobbet även om jag börjar närma mig pensionsåldern. De som måste lämna får rätt generös ekonomisk kompensation, typ 2 årslöner. Jag har bra koll på min alkohol konsumtion. Mitt problem är att jag ibland dricker för mycket, alltså mängden vid ett tillfälle. Mitt mål är att må bra. En dag i taget 😀
/Mrx

Tack, ja det är nog så att jag behöver sätta fingret på både ock. Tack att ni hjälpte mig sätta fingret på det.
I dag väntar en väldigt lång och intensiv arbetsdag. Målen är att försöka att inte stressa upp mig, se till att äta och ta pauser (märker att dom 3 är avgörande för att hålla sorgekänslan i chack). Det viktigaste av allt: fortsätta vara nykter.
Önskar bra och fin tisdag till oss alla 🌺

Det var det första jag fick veta när jag började artrosskolan på vårdcentralen för tre år sedan. Trotsa smärtan. Låt det göra ont, så länge det lagt sig till nästa morgon är allt okej. Men det är svårt som fan: smärta signalerar fara. Rent instinktivt vill man göra tvärtom: röra sig mindre och mindre.

Jag är tacksam att jag kom till artrosskolan så tidigt, när jag hade en chans att göra något åt det. Jag är kobent och när jag tappade musklerna runt knäna lutade jag inåt och då frestades brosken. Nu är knäna upptränade med hjälp av en Trukka slantboard, så benen lutar inte inåt längre. Mina brosk hann sannolikt inte bli utslitna, blev bara lite hårt ansatta. Då uppstår inflammation och knäna svullnar.

Så styrkeövningar för knän, vader, lår 4-5 gg/vecka är ett måste för mig. Känns helt okej, om jag slipper operation framöver. Jag har kommit till våren 2023 i min bok nu. Den våren då jag fick komma till artrosskolan. Nyttig påminnelse.

Kram 🐘

Ps känn inte att den frågan inte hör hemma här. Det finns ofta fler problem än själva drickandet!
Du kan och det var så bra och starkt gjort att du vände dig dit. Ta emot allt stöd du kan få.

@Anayh5
De kan sin sak och ärligt..barnen får en trygg uppväxt och ni får en god kontakt även som vuxna.
De kommer att känna att du gjorde allt för dem när de själva inte kunde som barn.
Min tanke. (Bröt själv med mina. Helt)

Värk är märkligt. Under förra veckan var jag sjuk, kom upp i 6000-7000 steg per dag ungefär. I lördags höjde jag tempot rejält, men inte stegmängden. Fick sjukt ont vänster knä, liksom mitt på. Fattade ingenting.

Jag hade inte ramlat, trampat snett eller något annat som kunde förklara smärtan. Jag gav mig fan på att trotsa smärtan, bara knata på som om jag inte hade gjort. Det är mentalt svårt, för oron väcks direkt. Tänk om det blir värre? Varje steg gjorde ont, gick knappt att tänka på något annat.

På lördagkvällen svullnade knät lite, tecken på inflammation. Nästa morgon: borta! Ingen värk alls. Idag har jag påbörjat en ny 10.000 steg/dag-streak. I rejält tempo mestadels. Ingen värk alls. Och gjort styrkeövningar för knäna. Inga problem, det märktes knappt att jag pausat en vecka. Helskumt. Men jag är tacksam som fan!

Kram 🐘

Dag 82. Vissa spänningar på jobb har släppt, så skönt. Sen sov jag bara 3 h i natt pga diabetes larm 🤯🤯 så var helt mentalt utslagen. Blev en promenad i ljuset innan middag sen tidig sömn.

@TeTanten, hurra vad bra🎉❤️! Bra jobbat!!

Hej.
Ny här och mycket osäker på det mesta.

Hade kunnat skriva en roman om varför jag dricker men har lärt mig av min exman, som är grav alkoholist med ton av bagage, att ansvaret ligger hos dig själv.

Jag dricker i perioder varje dag i veckan, på vardagar efter jobb och längtar efter helgen när jag kan ta första glaset på lördagen runt 11 på förmiddagen och bara låta det flyta på.
Tycker det är skitjobbigt när jag har en middag eller häng inbokat som innebär att jag måste vänta med att dricka.

Min familj har flertalet gånger påtalat för mig att jag dricker för mycket, min vuxna son pikar mig samtidigt som mitt drickande genom åren har skadat vår relation och hans mående. Inte minst då med att växa upp med min exman, hans bonuspappa, som jag skrev var och är grav alkoholist.
Som jag läst att andra skrivit så vet jag nog inte hur jag har kul eller uppskattar livet utan alkohol. Tänker att ledighet är direkt sammankopplat med alkohol, socialt umgänge med alkohol, städning med alkohol osv.
Jag kan få panik om jag vet att jag ska till ett socialt sammanhang jag själv valt, om det inte serveras alkohol.

Hade kunnat fortsätta i oändlighet, förlåt för att det blev långt!
Fick ur mig en liten del iaf ❤️

@esterest Tack snälla! 🙏 Helgen blev fin, trots en del utmaningar.
Hur går det för dig?

Så blev det dag nr 2. En bra dag. Jag har gått promenad och tagit cykeln till jobbet. Har mått oförskämt bra. Inget sug, bara en skön trötthet nu i kväll.
Kram allihopa

Just det: jag antar att du redan fått rådet att dokumentera saker? Dokumentation om händelser kan vara till stor hjälp vid en ev vårdnadstvist längre fram. Att det finns dokumenterade besök hos kvinnojouren är också till hjälp❤️

@Anayh5 jag förstår att det kan kännas drastiskt, men utifrån det du skrivit känns det inte alls drastiskt för mig.

Väldigt bra att du sökte hjälp❤️

Jag tänker att den du träffade på kvinnojouren har erfarenhet och utifrånperspektiv. Hon har träffat andra kvinnor som beskrivit sin situation på samma sätt som dig och vet vad som kan hända längre fram.

När jag ringde kvinnojouren för att få hjälp att hitta en jurist gällande bodelning blev jag först helt ställd när hon ville boka stödsamtal och benämnde exmakens beteenden som våld.

Det har tagit mig ett år att fullt ut inse allvaret. Och nya insikter kommer fortfarande (likaså mardrömmarna). Jag kände mig så oerhört elak när jag satte tydliga gränser mot min exman vid separationen, trots att det gjordes i självskydd när han tömde hela sin verktygslåda av manipulations tekniker över mig vid uppbrottet.

Han blev också så aggressiv att mitt vuxna barn inte ville lämna mig ensam där jag bodde och jag behövde åka och sova hos en vän. Det var inte bra innan uppbrottet, men det blev väldigt mycket värre när han förstod att han tappat kontrollen.

Ursäkta ordflödet - men på riktigt; jag känner stark oro för dig, barnen och er situation och jag tror absolut att du behöver kvinnojourens hjälp i det här. Mannens tidigare beteenden visar att han kan bli farlig.

Om läget är lugnt så länge du inte ruckar båten så kanske du kan låta det sjunka in lite innan du tänker på nästa steg?

Barnen lever nu med en kontrollerande man som har alkoholproblem. Jag förstår att allt verkar drastiskt just nu, men tänker att situationen kanske är värre än du själv upplever den?

När man befinner sig i det verkar det ju nästan ”normalt”. Det är först när man kommit en bit ifrån och saker fått lägga sig som det faller på plats. För din del blev det ju aldrig lugnt sist du flyttade, efter som våldet fortsatte.

Även om det blev tungt idag så hoppas jag att du träffar personen på kvinnojouren för fler samtal. Det är en tuff process, och jag förstår att det måste snurra massor av tankar och känslor nu.

Skickar styrka❤️

Funderar om det är någon som är intresserad av mail vän.
Finns tydligen en massa dating sidor som jag inte är intresserad av utan någon att mailväxla med.
Om livet som helhet, eller beklaga sig ,eller bara dela tankar och ideer.

@larsgun Det är så viktigt att man bestämmer sig inifrån och ut, att man verkligen vill sluta dricka. De allra flesta börjar som du, att man vill dricka ibland. Så också jag. Nu har jag varit nykter i 6+ år och det tillhör ett av de bästa beslut jag har tagit i mitt liv.

Kram 🐘

Har varit hos kvinnojouren idag.. Men vet inte om det blev så bra. Känns nästan värre nu än det gjorde innan.
Hennes förslag var att jag tillsammans med två, gärna manliga, vänner eller bekanta, skulle tala om att han får packa en väska och flytta ut med en gång, och sen söka enskild vårdnad.
Det kändes bara väldigt drastiskt och jag är tveksam på om det är det bästa för barnen..
Kanske inte riktigt hör hemma i detta forumet, då det väl gäller mer än alkoholproblemen

@TeTanten Det låter som helt strålande erfarenheter! Det är precis så vi måste göra: uppleva allt med nyktra ögon!

Kram 🐘

Kort rapport från en nykter konferens.
Gick bra. Hade roligt periodvis. Hade det trevligt hela tiden. Kände mig inte utanför.
Gick först hem till hotellet från middagen, men en hel hög passade på att göra samma sak. Sov gott och var pigg och nöjd.
Den stora skillnaden blev att jag inte fokuserade på när och var man kunde sätta sig och dricka vin, eller behövde vara nervös eller ha ångest.
Det blev heller inte några direkt djupa samtal, men jag saknade det inte heller.
Känner mig stärkt in i nästa halvår utan alkohol.