Senaste kommentarerna i forumet

@Kameleont Det är så underligt att läsa dina ord. Det kunde lika gärna vara jag för 15-20 år sedan. Så mycket som jag känner igen i både beroendet och medberoendet. Inte minst den enorma tröttheten du känner. Kanske har den blivit kronisk i mitt fall, jag levde i den så väldigt länge. Jag är trött nu också, men kanske inte på samma sätt. Om en månad går jag i tidig pension och det kanske man kan se som en följd av alla år i den där mördande tröttheten. Jag orkar inte både jobb och att "leva". Finns ingen energi kvar till mig själv, barn, barnbarn och vänner. Jag sörjer dock inte över det, jag har ett långt innehållsrikt arbetsliv bakom mig. Nu vill jag bestämma över mitt liv själv så mycket det går (men mycket pengar blir det inte 😊)
Tycker inte att bitterheten får så mycket fäste och det har jag inte råd med heller. Vem vet hur länge jag får vara frisk, hur länge jag får finnas här. För två år sedan upptäcktes det på en hälsoundersökning att jag hade skyhöga kolesterolvärden! Jättesmal, tränar, aldrig rökt 🤔 En ärftlig sort, jag har troligtvis haft de här värdena väldigt länge. Det blev en riktig ögonöppnare, livet kan ta slut tidigare än man räknar med.
Jag tar dag för dag och tycker oftast att jag har det väldigt bra nu, med några ordentliga svackor ibland, det får jag ta. Många små ljuspunkter ändå och jag vårdar mina relationer numer och njuter av dem.
För två veckor sov jag över hos en barndomsvän som har ett jättemysigt hus ute på landet. När vi på morgonen satt vid frukostbordet och tittade på fåglarna vid fågelbordet, då kände jag ett varmt lyckorus. "Tänk att man kan få ha't så gött" (värmländskt uttryck myntat av Mia Skäringer 🙂)
Jag tänker som sagt på dig och jag tycker inte att du ska ta på dig ansvaret att peka på problemet. Han vet, men orkar/vågar inte erkänna det ens för sig själv.
Ta hand om dig så gott du kan så hörs vi igen, härinne. Många kramar ❤️

@Molnet Spot on! Back the days var vi så vana vid att dränka alla känslor i alkohol. Det var lösningen på allt: och guldkant och firande i parti och minut.

I början hade jag svårt att tolka mina känslor. Förutom ilska som var lätt att tolka, den känslan betedde sig som en obstinat tonåring. Men jag lärde mig att hia mig, om möjligt sova på saken, tala klarspråk och stå upp för min åsikt.

Förra veckan blev jag arg av en jobbgrej. Kom då på att det var så länge sedan senast? Varför? Jo, för att jag har bytt arbetsuppgifter och påtagligt stressat ner på jobbet. Jag känner mig så sällan stressad på jobbet att det nästan känns ovant när det sker.

Och jobbgrejen jag blev arg över löste sig. Jag framförde vad jag tyckte och ville se på ett stillsamt sätt, och det föll i god jord hos mottagaren. Påtaglig förbättring nästan direkt.

Det är skönt att slippa oroa sig över att suget kommer övermanna en, för det gör det inte. Suget/tanken kan aldrig lyfta glaset till munnen. Vår vd i pannloben hinner reagera och agera. Vi vet det, för vi har upplevt det många gånger. Allt man övar på blir man bättre på.

Kram 🐘

Med tiden har min rädsla för sug efter A minskat.Jag ser nu att ett sug inte är ett kommando.Nej.Det är ju bara en tanke.Och tankar försvinner om man inte ger näring till att tänka på den.Hur ska jag klara det?Hur ska jag kunna stå emot?Sug är ett minne från att vi gång på gång gett kropp & knopp A när vi känner att vi vill ha det.Och i mitt fall var det inte för att jag tyckte det var så gott eller att det var så roligt.Nej jag ville ha en Quick fix att varva ned på.Slippa känna obehagliga känslor som stress,oro,värk etc….När de uppstår nu.Frågar jag mig själv.Vad behöver jag just nu?Behöver jag äta & dricka något?Behöver jag vila?Behöver jag röra på mig?Är jag uttråkad & tycker att allt är grått & trist?Är jag arg/ledsen på någon/något?Behöver jag göra andningsövningar.Är kraven på mig själv för höga?Av mig själv / andra?Och svarar jag ja på en / flera av ovan får jag först distrahera mig lite med något.Äta& dricka & lägga upp en planering för de andra sakerna.Tror att det är ett betydligt vettigare & sundare sätt att lösa problemen på.Nej Quick fix med vin skippar jag idag med.Tjingeling sålänge!😇😊🙃 Veckans ledord:självsnäll

@Andrahalvlek: mycket bra idé detta! Det måste vara något påtagligt man har mitt framför ögonen varje dag, bara digitala markeringar i min outlook-kalender duger inte. Bra jobbat verkligen med din träning och sockergrejen, tar med mig detta.

Sedan jobbar du med sömn och puls med, sådana där smartbands och liknande handlar ju också om att synliggöra vad som händer när man gör olika saker, testa effekt av att göra si eller så. Blir intressant att se vad jag väljer att presentera på min dashboard i nya klockan, det är ju samma princip: att påminnas hela tiden om det man vill jobba med, få direkt återkoppling mitt framför ögonen!

Hej somber. Fint att du hittat till forumet, välkommen! Hur är det med dig? Vill du berätta lite mer om din situation?

@Vitvargen Jag har just en klassisk väggkalender. På den skriver jag antal dagar per månad som jag varit sockerfri, och antal dagar som jag har sprungit. Nu i januari är jag på väg mot personligt rekord i antal på båda! I fucking januari. Obegripligt. Och bäst är att varje månad börjar jag om på noll. Sket sig en månad får jag en ny chans.

Kram 🐘

Ja, vad skall man göra?

Kan inte tänka mig att utesluta alkohol, därför kämpade jag för att få ner förbrukningen till 9 glas. Visst det gick under en tid när livet var uthärdrligt. Sedan inträffade flera saker som jag abolut inte stod ut med och därför ökade jag intaget till …ja till för mycket. Vill inte ta till alkohol för att få livet uthärdligt men vad skall man då göra?

@Andrahalvlek, jag ska kolla in den där 1%-metoden litet närmare. Först tänkte jag att det är ungefär vad jag redan gör men det finns fler saker där, har slarvat med vissa av grunderna. Det där med att ordna den fysiska miljön så den uppmuntrar till vad man vill göra, jodå det finns ett helt träningsrum med allsköns maskiner men jag använder det alltför sällan (till skillnad mot frugan). Bättre på det här i jobbet, har en aktiv bra arbetsplats, diverse saker ställs fram och tas bort efter vad jag ska fokusera.

Punkten att skapa förutsättningar att se små framsteg mot målet, "gamification", detta tror jag är min nyckel. Små uppmuntrande "belöningar" när jag gör saker som för mig närmare dit jag vill, direkt feedback. Det stora slarvet ligger i bristande disciplin, att "bara göra" enligt förbestämt schema, låta det bli rutin. Då ändrar man så småningom sin identitet till "jag är en sån där person som ... ".

Ett exempel är ju delvis det vi gör här tillsammans på forumet: "idag dricker jag ingen alkohol". Genomför man detta x antal dagar så blir det identitetsförändrande, jag är bevisligen en som inte dricker alkohol längre - jag har blivit vad jag gör hela tiden (eller inte gör i detta fall).

Men vad jag ska göra härnäst är att sätta upp en vanig papperskalender på väggen, kalla den Träning, och kryssa i varje dag jag kört ett pass. Det var litet så vi gjorde i början när vi slutade dricka, kryssa i alkoholfria dagar och gladdes åt att de bara matade på mitt framför ögonen på oss! När träningsklockan kommer ska det sättas mål, aktiveras träningscoacher etc - krävs det någon liten slant i prenumerationsavgifter på tjänsterna så må det vara hänt tycker jag, AI-sömntillägget Zepp aura tyckte jag var värt några hundra om året i alla fall efter att provperioden tog slut.

James Clear: https://www.youtube.com/watch?v=U_nzqnXWvSo

@Vitvargen, tack för igenkänningen. Ja sömnen är som du nämner en viktig del i måendet. Min har varit halvpissig i 40 år; kanske inte så konstigt att jag är lite trött och sliten? Jag har inga sociala medier annat än AH, men det är lätt att till exempel fastna i trumpkritiska klipp på youtube och andra ställen. Tror jag måste bli mer bok- och musiktrogen när nattmaran väckt mig. Tack igen för peppen 🤗

@Andrahalvlek, tack för att du delar med dig. Kanske värt att testa i alla fall? Alla decenniers självmedicinering har ju inte direkt lett framåt och det tar ju tid för återhämtningen att etableras. De fysiska framstegen av nykterheten märks tydligt och numer är tarmarnas och hudens välmående på plats. Den där ödsligheten i själen verkar dock ha en längre startsträcka hos mig. Första året var lite lättare än detta år, men det har hänt så mycket 2025 att det måste ha påverkat. Tredje åldern känns i sig inte så farlig, utan det är väl mer det här med att min flykt från mig själv inte längre har någon framtid. Knäppa tanke! Ja för jag vill ju vara där jag är och kämpa in mig i att leva och inte ägna energi åt överleva. Tack igen och kram 🤗

@fooliehutten, du har gjort massvis redan som lägger en god grund för livet du vill ha. Även om min egen resa varit relativt smärtfri hittills så kan jag delvis känna igen mig i vad du skriver i mina egna platåer under de fem månader som gått hittills: nykterhet är ingen "silver bullet" för allt och mycket som gömts och bedövats bort kommer fram i all sin nakenhet.

Som @vår2022 skriver så kan en del behöva litet hjälp på traven för att dessa balanser i signalsubstansprocesserna ska återupprättas, tycker inte du ska tveka att kontakta vården om detta som så otroligt många upplever (även icke-alkoholrelaterat). Nästan en folksjukdom idag, om det beror på all vår konsumtion och närvaro i sociala medier eller annat vet man väl inte riktigt men bidrar kanske.

Jag skulle även vilja slå ett slag för att ta tag i sömnen på ett metodiskt och målmedvetet sätt, bokstavligen vrida klockan rätt med olika medel för att få sammanhang och kvalitet i sovandet. Även här finns professionell hjälp att få, kanske som del i vårdkontakten enligt ovan. Sömnen är extremt viktig som grundförutsättning för psykiskt mående och hur man fungerar. Som så mycket annat är sömnmönster individuella till viss del, vissa trivs bäst med en bifasisk dygnsrytm och är nästan standard i vissa kulturer, vissa vill sova allt i ett svep som jag.

Varmt lycka till!

PS. Den mycket kunniga psykiatriker som jag besöker en gång per år kan på riktigt prata i timmar om just sömnens betydelse för vårt mående. Och vi har hundra procent samsyn.

@Vitvargen Låter som en svinbra motivation! Jag köpte ett billigt smartband, är mest intresserad av sömn och puls. Över 7 tim är jag nöjd med, förr om åren låg jag runt 5 tim sömn per natt. Och vilopulsen hoppas jag ska gå ner efterhand som jag får bättre kondition.

Om du inte redan lyssnat på boken ”1%-metoden” av James Clear så kan jag varmt rekommendera den. Hans tänk har hjälpt mig enormt när jag har skapat nya sunda vanor.

Kram 🐘

@fooliehutten Och jag som ätit antidepressiva i många år kan bara instämma. Jag tror att jag drack pga lågt serotonin, faktiskt.

Min pappa var deprimerad från och till hela sitt vuxna liv, flera av hans syskon också. Jag tror att jag har ärvt den sårbarheten, lågt serotonin, ihop med alkoholistgenen.

Farfar och alla hans barn: alkoholister och narkomaner. Och psykisk ohälsa. Samma sak för de flesta kusiner till mig på pappas sida. Väldigt ärftligt.

Kram 🐘

@Gåbert, ja bra jobbat! En bra plan är en som fungerar och det verkar ju denna göra för dig, gott så! Väldigt bra också att du skriver om hur du tänker, reflekterar kring mål och förväntningar osv: värdefullt att ha det på pränt som en dagbok att gå tillbaka till när nya erfarenheter och känslor ramlar in efter hand.

En sak jag har märkt väldigt tydligt under min resa hittills är hur målbilden ändras, tex hur jag värderar "att kunna ta sig ett glas eller två ibland som vanligt folk" - för mig ligger det i stort sett enbart ett negativt värde i det numera men jag har full respekt för att andra kan värdera det på annat sätt.

Korrigering: jag har inte blivit beroende av *just denna* sömnlösning som ju uppenbarade sig som bieffekt av nikotinavvänjningsprojektet, men jag har förstått nu hur beroende jag är av att kunna somna in och sova tillförlitligt. Skillnaden i mående är enorm, man behöver verkligen dessa timmar av REM-sömn och djupsömn för att fungera ordentligt. Kroppen behöver detta för att reparera sig och trimma in immunsystemet, hjärnan behöver det för att reorganisera och återställa balanser och förbereda nästa dag.

Sömn av god kvalitet är A och O som flera av er är inne på, det är extremt väl investerad tid att experimentera fram vad som fungerar för just en själv nu när "klassikern" sängfösaren är permanent ute ur bilden (och som för övrigt gav en sömn av mycket tvivelaktig kvalitet förstår jag nu, bara en del i självbedrägeriet).

@Gåbert bra jobbat! Tycker du gör det grymt bra som kör enligt din plan!

@vår2022, tack för ditt svar. Det värmer. Jag har funderat en del på det här med medicin men hittills låtit bli. Ville väl helt enkelt avvakta och invänta en balans i kroppens egna återställning av produktionen av serotonin eller vad annat som fattas mig? Jag är också lite skraj för vad som ska hända i skallen om jag får psykiatrin på hjärnan? All respekt till dem som blir hjälpta och för dem är väl valet före och efter tydligt? För egen del måste jag hitta en annan väg som passar mig. Det verkar ta längre tid än jag trodde, men oavsett hur jag mår så tar jag mig nykter framåt dag för dag. Tack och kram 🤗

@Gåbert Härligt att höra, du jobbar på så bra efter din plan, heja dig! :-)

@vår2022 & @Andrahalvlek, tack för all pepp! Hund, verkligen att fundera på om det inte vore en bra sak för oss igen. Den vi hade glädjen att få dela 6 år med var ju helt fantastisk på alla sätt, en skön blandras mellan två klassiska brukshundsraser som hade två mycket välutvecklade program inbyggt genetiskt: dels en jakthund för främst storvilt med mycket skarp spårningsförmåga och självständighet under full kontroll. Dels en extremt intelligent vakthund - superkänsligt övervakningssystem med kraftfull väktarinsats i ett, förmåga att "ställa" ev inkräktare med absolut auktoritet.

Ingen nybörjarhund precis men det var en väldigt utvecklande tid för oss, vi var mycket ute i skog och mark med träning och arbete. Och så givetvis dessa egenskaper av absolut lojalitet och förtroende även till vardags, kärleksfullhet till flocken osv. Underbar tid men visst det hade en stor nackdel vi inte får glömma bort: vi blev bundna, ville inte gärna lämna bort henne för att tex flyga iväg på en semestertripp eller så, allt planerades så att hon kunde vara med annars fick det vara. Kanske behöver man inte välja att bli så bunden, inte välja formel 1-varianter av hundar som kräver så mycket av fostran, närvaro och disciplin.

Detta leder mig tillbaka in på temat jag fastnat för senaste tiden, mer genomgripande förändringar som hänt för mig sedan A-tvärstoppet i augusti förra året: hur nya vanor kan etableras, och hur snabbt det kan ske.

Ta detta med sömnen, jag hittade ju snabbt en metod att få ordning på sömnkvaliteten. En ny vana skapades på bara några nätter, dock med sina nackdelar av att vara teknikberoende vilket jag blev varse i veckan - mitt gamla smartband med sina pulssensorer etc dog helt plötsligt efter att den blivit fulladdad. Inte ens min kinesiske AI kunde hjälpa mig återuppliva den via "hard reset" etc, slutsatsen blev hårdvarufel. Fick en detaljerad instruktion hur jag kunde montera isär den för att åtgärda det sannolika felet men den avslutade litet intressant i stil med: "ibland måste man överväga om det är lönt att offra så mycket energi på en gammal nästan obsolet pryl med försumbart marknadsvärde, där moderna ersättningsprodukter är så mycket kraftfullare och relativt billiga". Den gav en mängd exempel baserat på mina preferenser. Kloka synpunkter, jag behövde nog höra det för jag är litet knäpp ibland och går bananer på att fixa saker bara för jag kan (till och med lagat en mekanisk gammal äggklocka som råkat ut för en olycka i köket...).

Saken är ju den att min sömn-app med biofeedback och AI-genererade ljudlandskap, sömnövervakning etc inte funkar alls utan någon typ av "smart wearable". Testat några nätter nu med spellistor typ "cosmic ambient binauric deep sleep sounds" men det var mest irriterande och jag tvingades inse att jag blivit beroende av systemet jag skapade... så nu kommer det snart en ny grunka med posten. En fullkomligt fenomenal smartwatch, snygg och tunn, kan se ut som ett vanligt lyxigt armbandsur om man vill men är fullspäckad med moderna sensorsystem. Lång batteritid också vilket ingick i min kravlista, flera veckor.

Med nya prylar kommer nya vanor, den blir inte bara perfekt i sömnappen (mycket mer exakt avläsning av sömnstadier) utan kommer med en uppsjö av hälso- och träningsprogram, träffsäker GPS, analysfunktioner, coacher och röststyrda assistenter. Man kan till och med betala via klockan, väldigt praktiskt att slippa ha mobilen eller plånboken med sig överallt.

Eftersom jag är den typen av person som tydligen kan låta mig motiveras av tekniska lösningar så har jag en viss förhoppning om att den ska sparka igång mig att börja träna och röra på mig. Vissa anlitar en PT för att piska fram nya hälsosamma beteenden, jag provar att göra så här nu och ser hur det går. Jag har blivit väldigt bra på sistone på att etablera nya vanor så varför skulle jag inte lyckas även med detta tänker jag.

Ha det gott alla och kämpa på!

@Smultronpaj Det kommer gå bra i morgon, det är en möjlighet för dig och efteråt är jag säker på att du kommer att känna dig lättad! Förhoppningsvis och troligtvis får du också ett bra mottagande som hjälper dig på vägen framåt. Härligt jobbat med din alkoholpaus, i morgon har du en milstolpe och ett avklarat besök som du gruvar dig för, det tycker jag du ska belöna dig för med något du verkligen tycker om, god mat, någon aktivitet eller vad annat du känner är bäst. Jag hejar på dig!

@Dragonfly Stort tack för att du delar, väldigt värdefullt för mig att läsa vad andra går genom, som ett sätt att sätta mina egna erfarenheter och utmaningar i relation och framför allt känna att vi alla har våra strider att kämpa! Tror också som du att det är nyttigt att sätta ord på pränt, känns för mig som ett sätt att bearbeta och komma på nya tankar och perspektiv. Dessutom uppskattar jag den varma och empatiska återkoppling som man får i detta forum.

Jag skrev det lite "corny" uttrycket att du är värd att må bra för att jag långa perioder i livet egentligen inte alls tyckt det om mig. Istället har jag klandrat och rackat ner på mig och innerst inne tänkt att jag kan lika gärna ha det, "drick alkohol till kroppen ger upp din, meningslösa skit". Tack och lov är jag från detta nu, men att acceptera och tycka om mig själv har blivit väldigt viktigt i min pågående förändringsresa.

@Gåbert @Jempa123 TACK! Det känns enklare och enklare faktiskt, jag tänker inte lika mycket på vinet längre. När deppigheten kommer känns det som att det inte beror på det, men såklart ligger det där och spökar. Tre veckor utan alkohol idag och jag fortsätter att köra dag för dag. Varje kväll när jag kommer hem tar jag ett glas tonic och framåt kvällen blir det en kopp te. Det har blivit som en trygg ritual. Unnar mig sötsaker och glass främst på helgerna och saknar det inte särskilt mycket heller. Det rullar på. Och återigen, så mycket fint stöd härinne - ni är alla GULD värda!

@november25 tänker på dig! Förstår att veckan är en prövning. Att hans jobb-upplägg att vara borta återkommande, kommer att fortsätta utmana även länge fram.

Är lite nyfiken på vilka böcker och poddar som stöttar dig? Hitills har jag inte riktigt närmat mig läsningen, men tror att jag är mer redo nu när jag är mindre sårbar.