Senaste kommentarerna i forumet

PS. Lite på det temat har jag idag LÄST en bok. Flera kapitel. Vet knappt när det hände senast. Brukar ju lyssna på böcker, men senaste tiden har jag valt att inte lyssna på något under hundpromenader och löpturer. Har istället låtit tankarna tumla runt som de vill i skallen. Jag tror jag behöver det.

Kram 🐘

OBS: Analog tillbakagång blev lite fel åsyftat. Digital tillbakagång till det analogas fördel menade jag snarare.

@aeromagnus Heja dig, både med studier och löpning! Och att du reagerade så lågaffektivt på suddkastandet. Har man ens pennor och sudd i skolan fortfarande? Det trodde jag inte. Många kids kan ju inte ens skriva med penna 🤣

Kram 🐘

@aeromagnus Kan bara hålla med. Sorglig utveckling. Men det pratas mycket om det, och en viss analog tillbakagång på flera områden kan ses parallellt. Och man kan inte förändra någon annan, bara föregå med gott exempel.

Pratade en del om det med äldsta dottern i helgen. Hon är född 1997 och tillhör den sista generationen som inte hade smartphone och sociala medier under tidig barndom åtminstone. Och i sitt yrke som psykolog på BUP möter hon många klienter som är gravt jämförelsesjuka.

Jag tycker att det är så ledsamt när interaktion med mobilen går före interaktion med familj och vänner IRL. Att ha mobilförbud på skoltid är klokt, men även hemma måste föräldrarna vara restriktiva. Och föregå med gott exempel.

Kram 🐘

Hade ett samtal med min flickvän på måndagskvällen och då lät hon berusad.
För att få reda på det behöver jag hälsa på henne vilket jag egentligen inte vill.
Men hon nekade när jag frågade och hade undvikande svar.
Jag står inför mitt livs svåraste stund, för om jag har rätt då kommer jag bli förkrossad.
Jag älskar henne och gör allt för att hon ska må bra. Men det verkar inte hjälpa. Hon har sagt att hon slutat dricka på vardagarna. Det lät som att det inte stämde.

3 veckor! Eller ja, 21 dagar och 22 timmar🎉
Mår fortfarande toppen och känner mig nästintill euroforisk. Sover helt fantastiskt och tycker fortfarande att det är så skönt att vara hungrig och vilja äta. Förut kunde jag bara äta efter jag hade druckit så illamåendet försvann.

Drömmer dock väldigt mycket om A. Inatt drömde jag att jag drack och hade ångest i drömmen. Tänker knappt på A alls, men är väl för att det har varit en så stor del av livet under så många år som det finns med i drömmarna.

Sliter med mina universitetsstudier som är på avancerad nivå. Det märks på svårighetsgraden. 51 år gör hjärnan segare tyvärr. Plugg 67% jobb som lärare 50%, nästan 120% det känns. Idag fick jag sudd kastat på mig av någon i en klass jag hjälper till i. Jag sa bara lugnt att det är bättre ni tar tejprullehållaren och kastar. Det ger lite mer skada och effekt men sikta så den träffar i huvudet istället. Det är andra gången jag får saker kastade på mig på min arbetsplats som jag bytte till för några år sedan. Har under mina 25 år som lärare innan aldrig fått något kastat på mig innan.
Önskar jag kunde omskola mig till något annat än lärare. Tycker ju om att undervisa och hjälpa men moral, respekt och vanligt bonnförnuft har byts ut mot en fruktansvärd egoism. Inte bara bland ungdomar.
Testade att springa 10km idag. Klarade det men fick stanna och stretcha höger knä. Senorna drar ihop sig. Kunde avsluta löpet. Firade med två räkmackor.

Bra jobbat. Ja alkohol är ett nervgift så det sätter sina spår. Mage, tarmar och lever tar ju en hel del stryk. Man är ju klart piggare i huvudet och man orkar mer. Så det finns ju bara fördelar med att strunta i drickandet. Lycka till med träning mm.

Dag 116. Känt mig ur balans hela dagen. Lite rom och less. Kom hem från jobbet och som tur va så släpade min man ut mig på landsvägscykeln för 3,5 mil. Välbehövligt för kropp och knopp. Efter det kändes allt bättre. Försöker få fatt i vad som gör att jag kände så idag men är troligen bara att det är VÄLDIGT mycket på jobbet och mycket är nytt och det tar energi. Och så får det ju vara. Det kan jag inte påverka men jag det jag kan påverka såsom återhämtning, träning och sömn får jag helt enkelt värna extra mycket fram till semestern. Går redan 13/6 på semester så kommer vara intensivt ända fram dit. ❤️

Ja den där jävla alkoholen, den ställer till det. De som oftast lider mest är ju familjen, vänner runt en. När man är i supandet så är det ju det enda som gäller. Ja livet är så mycket bättre och alla mår mycket bättre. -20% i tid, lyx men det ger dig energi och då är det värt detta. Hälsa kan ej värderas i pengar.

4,5 år..... Respekt. Bra jobbat. Var stolt över dig själv. Livet blir ju så jäkla mycket bättre utan alkoholen.

Ska läsa den så fort jag hinner. Blir i sommar. Tycker Hansen är bra. Nyanserad, inte dömande, vetenskapligt förankrat. Ja ungarna idag är ju dopaminskadade, även många vuxna. Tänker jag på swajpandet på mobiler. Det ska alltid hända något. På den gamla goda tiden fick man gott sitta och vänta på bussen, stirra ut eller kanske prata med någon. Att vara sjuk och hemma från skolan var ju döden. Fanns ju inga TV-program. Var läsning som gällde och vila.
Allt var inte bättre för men min känsla är ju att många som mår psykiskt dåligt är det delvis åga digitala enheter. Hjärnan får ju aldrig vila och återhämta sig.

Hur har det gått för dig?

@Högmo Bra jobbat! Känner igen mig att ångesten är det värsta. Tyvärr känner jag nog inte någon positiv push från omgivningen. Mer locket på för att det är ett stigma och att det är någon slags självklarhet att man inte ska vara en svag missbrukare. Låter hårt men så känns det för mig.

@Andrahalvlek Har faktiskt varit så ända sedan jag bestämde mig för noll alkohol, när jag snuddat vid tanke att dricka så kommer flashbacks från den sista gången jag drack. Det har avhållit mig, hittills.

@Molnet Tack :-) Mycket ångest hålls i chock med löpning. Ibland kan även sånt som att vika tvätt och lyssna på musik, få tankar på andra spår.

@november25 Veckan som gick lyckades jag med mitt mål. Det blev 6 enheter totalt, och tre på varje dag. Också endast fre+lör vilket kändes bra.
Lite lustigt hur ens uppfattning ändras. När jag gick ur min period som startat under förra sommaren, då jag druckit varje dag med sambon, tyckte jag att tio enheter per vecka var ganska lite. Men nu när jag jobbat mig ner, tycker jag egentligen att sex enheter är rätt mycket. Jag ska nog jobba mot att minska ytterligare, men just nu känns 6 enheter okej.

@esterest Jag blev så glad över att du känner att du fått ut något av det jag skrivit. Jag hade inte tänkt på det på det viset, mer som att jag uppfyllt ett behov av att skriva av mig om allt och få kontakt. Jag lärde mig jättemycket av din tråd om måttlighet, och den inspirerade mig starkt till min egen resa med enhetskalender och att tacka nej. Tycker väldigt mycket om hur du skriver och sätter ord på saker.

Jag känner mig iallafall glad att jag kunde hjälpa honom så långt i processen som vi kom, mitt i sorgen över att det nog inte kommer att bli som jag önskade för oss. För nu vet jag att han vet vem han ska ringa när han är redo. Han hade ett väldigt bra samtal med den privata behandlaren där han kände sig förstådd och upplevde förtroende.

Precis som du säger tror jag också att det är de tunga sakerna inombords som gör det så skrämmande att sluta dricka. Att behöva möta barndomstrauman och processa tidigare relation som verkar ha varit väldigt toxisk. Att behöva lära om hur man ska hantera sina känslor, när det finns så mycket jobbigt.
Kanske ännu viktigare att beslutet kommer från honom själv, när det är en så komplicerad process han går in i.
Jag fick tillfälle att också prata med behandlaren, och han menade att behandlingshem är det tryggaste alternativet just på grund av att man inte vet hur det blir med måendet och vad man behöver för typ av psykologstöd när man slutar. Men oavsett så har den här privata mottagningen många olika alternativ av öppenvård också, och vi fick allt klart oss för hur betalning funkar och att det är fullt möjligt.

Jag känner att jag kan vila i att vi iallafall kom så långt. Min partner har insett att han har ett beroende och han vet vart han ska ringa för att få hjälp direkt.

Hoppas du skriver snart och berättar hur det går för er och hur du mår. Kram!

@Bubbelmorsan Jag började gråta när jag läste ditt meddelande häromkvällen. Det kändes väldigt skönt att höra. Ja, jag känner att jag gjort allt jag kunnat... "Nu är det tid för dig", har kommit tillbaka till mig då och då och jag känner mig styrkt av de orden. Lite som med de fraser jag använder i mina meditationer för självmedkänsla.
Må jag vara trygg
Må jag ta hand om mig själv
Må jag skapa utrymme för mig själv
Må jag vara stark
Må jag vara vänlig mot mig själv

Jag har märkt att jag stannar upp när jag börjar "hacka" på mig själv, och tänker nej, jag ska vara snäll mot mig själv. På samma sätt har jag tänkt så fort skuldkänslorna kommer; nej, det är tid för mig nu. Jag orkar inte mer just nu.

Ett stort hjärta till dig!

@Rike Ja, jag har redan hamnat i utmattning tidigare. Har blivit friskare nu, men vet att det är ganska lätt att hamna där igen tyvärr. Jag tror att det är den insikten som hjälper mig att ta mer avstånd nu, för jag känner att kroppen kommer inte att orka hur länge som helst. Det här att jag börjar gråta hela tiden utan att kunna sluta tror jag är en stark varningssignal. Systemet är överbelastat.

När din nådde botten vid de tillfällena, vad hände då? Vad var det som gjorde att det inte blev förändring tror du? Ruskade han liksom bara av sig och kände sig bättre och fortsatte igen, eller blev det försök att sluta som misslyckades?
Så sorgligt att höra att någon kan fortsätta livet ut att leva i det helvete som beroende måste vara.

@Kameleont Tack snälla för stödet! Det betyder så mycket att känna att jag inte är ensam. Jag har inte orkat skriva i tråden under helgen, men det gör en väldig skillnad när man vet att det finns en annan som förstår.

I ett otroligt öppet och lite märkligt samtal har vi enats om att jag ska bo hos mig själv just nu och han kommer att fortsätta dricka, men att vi kan ses om vi båda vill. Det kändes som vi kommit till en ny punkt där vi båda på något vis accepterar att nu är det såhär. Han pratade förstås om att han snart ska komma dit då han bestämmer sig för att sluta. Att han är rädd för att sluta men samtidigt inser att han kommer att förlora mig om han inte gör det. Att han förstår att han får mig må dåligt och att jag måste ta hand om mig själv. Jag håller med om det och säger att jag finns här just nu, men jag vet inte hur länge.
Mentalt kanske han förstår att han borde sluta men inte känslomässigt.

Jag märker att jag mår bättre nu när jag bestämt mig för detta och vi utan konflikt utan faktiskt med mycket kärlek kommit överens.

Idag skulle han ha hjälpt mig med det sista av renoveringen i min lägenhet som jag behöver hjälp med, men då var materialet vi behövde köpa slut i affären. Jag blev så frustrerad och jag känner att jag bara vill bli klar. Nu blir det till helgen efter mina nattskift.
Vi har hållit på ganska länge nu, och jag antar att processen har förlängts av lite för snabba beslut mellan turer ner till den lokala pizzerian för påfyllning av öl. Har känts som en märklig film stundtals. Jag tror, trots det sorgliga i det, att jag kommer att se tillbaka på det som fina minnen. Hur han mitt i det känslomässigt kaoset hjälpte mig att få lägenheten precis så fin som jag drömt om. Kanske har det hjälpt mig genom detta, att få fokusera på färgval och arbeta med lägenheten.
Jag märker att jag börjat sörja vår relation och det som hade kunnat bli bra. Det kanske är för tidigt. Men det verkar vara en process som satt igång, kanske kommer den med acceptansen. Jag lösgör mig från hur jag tänkt att det ska bli, går tillbaka till att forma mitt eget liv.

En stor kram till dig också och jag hoppas att ni kommer framåt i er process! Har inga emojis här på datorn men skickar ett hjärta!

@panta mindre Lite osäker på vad du menar och vilken taktik du syftar på, det är snårigt detta och jag försöker navigera känslomässigt så gott det går. Förtydliga gärna din fråga. Ha det fint :)

@Dragonfly, nästa gång du märker av sug eller konsekvenser av sug (att du greppar efter flaskan mer eller mindre automatiskt): stanna upp och dröj dig kvar i den tanken, avbryt vad du precis höll på att göra. "Urge surfing" börjar där, gör exakt enligt instruktionerna (kolla på youtube tex, finns massor). Repetera varje gång det händer, *utan undantag* > suget försvinner snabbare för varje episod och klingar av med tiden.

Är du svårövertygad så finns en förklaringsmodell om du vill fördjupa din förståelse av varför detta fungerar. Denna mekanism är väl utforskad:
- det finns en mer eller mindre autonom agent inne i din hjärna, betrakta den som en illasinnad "alkoholkärring" eller vad du vill sätta som etikett.
- denna ger ifrån sig substanser som gör att du känner dig nöjd när den får alkohol - det jäkliga är att den ger ifrån sig en ganska hög dos lyckohormoner av en låg mängd alkohol i början, men att den med tiden kräver mer och mer för att ge samma lyckodos (tillvänjning sker).
- till råga på allt så ger den inte speciellt mycket mer lyckosubstanser av dubbel dos, detta kan göra att hjärnan matas med så mycket alkohol som kommenderat av "alkoholkärringen" att medvetandet förloras: du får en blackout.

Denna "alkoholkärring" kan man attackera på flera olika sätt. Ett sätt - som befälhavare av Dragonfly - är att du dresserar detta väsen, raderar ut dess beteende helt och hållet via beprövade metoder. Lösningen heter operant betingning, och det är varianten av utsläckning av det oönskade beteendet vi vill ha.

Wikipedia har en bra artikel om detta, en grundbult inom behaviorismen:
"Utsläckning (extinction) är när en förstärkande konsekvens som tidigare kommit efter beteendet nu uteblir och gör att beteendet efter ett tag slutar komma. Ett exempel kan vara ett barn som tjatar på godis i matbutiken och som vanligtvis efter flera minuters tjat brukar få en bit godis. Om föräldern nu inte ger godis kommer barnet förmodligen att tjata längre tid än normalt några gånger men till sist sluta tjata."
https://sv.wikipedia.org/wiki/Operant_betingning

Detta är ett av dina viktigaste verktyg, träna ofta och så fort tillfälle ges; när du ser folk dricka vin på tv, i reklam, ute på stan på restauranger, överallt.

Sedan kompletterar du med dressyrmetoder som bygger på att förstärka beteenden du vill ha mer av, tex att just denna agent vi kallat "alkoholkärring" ger dig dessa lycko/nöjdhetskänslor av andra stimuli som tex beta-endorfiner från fysisk träning. Och/eller att andra agenter som matas med andra stimuli (tex kroppsegna cannabinoider) ges mer utrymme att skapa känslor av lugn, lycka, nöjdhet.

Kroppens nervsystem är komplext men man kan dressera viktiga delar av det ungefär som man uppfostrar hundar, hästar etc. Du kan dressera delar av din egen hjärna att bete sig som du vill, i detta avseende är du inte maktlös mot alkoholen.
__
Tack @Andrahalvlek för editeringsknepet!

@gren, jag noterar att du misstänker att dina vänner ser dig annorlunda och att du "tror/vet" att du inte är så rolig att vara med i nyktert tillstånd. Du har kanske inte sett några direkta bevis utan det är mer vad du befarar. Det är inte alls ovanligt att man funderar och tror i de banorna, det har skrivits böcker om det typ "jag som var så rolig att dricka vin med" av Rebecka Åhlund.

Jag tvekade länge inför en del tillställningar där alkohol var en bra "krycka" för mig, men jag upptäckte att jag kunde bjuda mer på mig själv som nykter, mitt rätta jag kommer fram mycket bättre. Självförtroendet ökade av mycket större möjligheter att uppfatta små signaler i kommunikationen och omedelbart hantera olika vägar som diskussionen kan ta, man lyssnar enormt mycket bättre.

Övning ger färdighet och var inte rädd att utforska nya sociala sammanhang så ser du vad jag menar. Börja så smått med att sätta dig vid folk du inte brukar umgås med i vardagliga sammanhang typ på lunchen så blir du snabbt bekväm med dina nya förmågor.

@TemporaryPurposa härligt! 6 dagar utan alkohol är bra! Varje dag utan räknas, så bra jobbat! Det gäller att vara medveten om sina tankar och känslor så man hinner säga ”stopp”’och tänka efter. Det är lätt att man går på autopilot och plötsligt står man där på systemet och funderar på hur man hamnade där när man timmar innan var så säker på att man inte skulle dricka. Att inte ha något hemma underlättar avsevärt. Man får undvika vägen förbi systemet om det triggar, sysselsätta sig tills det har stängt osv. Så har man övervunnit djävulen ännu en dag. Så här i början känns helgerna långa och lite trista så från att man längtar till helg, han man börjat längta till måndag 🤪 vi kämpar på en dag i taget! Kram 🥰