skrev Thompa_68 i Är det dags på riktigt nu?

@Fruktsallad Tack för att du delar, vi är många som känner igen oss i dina erfarenheter om återfall, halka av banan eller vad man nu ska kalla det. Vi är bara människor, var snäll mot dig själv och samla ihop till några nyktra dagar i lugn och ro. Därefter återigen en dag i taget och utforska saker utan alkohol som gör dig glad och bearbeta parallellt dina känslor, en i taget kanske.


skrev Thompa_68 i Från ytterlighet till måttfullhet

@myssockan Bra och starkt jobbat med att hantera suget! Visst dämpar ruset kortfristigt, men känslor och utmaningar kommer alltid tillbaka starkare, åtminstone för mig, och så behöver man mer rus, sedan är karusellen igång. Gott att bryta den negativa cirkeln med annan sysselsättning och njutbart intag av godsaker utan A!


skrev Thompa_68 i Promillebikt

@Flarran Alltid roligt att ta del av dina vardagsbetraktelser, känns tryggt på något sätt! Hoppas du haft en bra kväll och önskar en god morgondag!


skrev myssockan i Från ytterlighet till måttfullhet

Ikväll hade jag sug efter alkohol. Jag ville döva alla tankar och känslor, är så trött på dem.
Jag köpte en hel låda med olika sorters choklad till bra pris på Matsmart😅 Sen blev det en stor middag med stark indisk mat. Textade med en vän som också jobbar på sitt alkoholintag. Mer shopping, julklappar nu. (Jag har märkt att min shopping ökat drastiskt sen jag slutade dricka överdrivet, jag kan bli helt besatt av att sitta och välja saker på nätet)
Pelegrino blodapelsin med is i glaset. Sen en kopp grönt mintte med choklad till.
Suget släpper ganska fort. Sen kommer det tillbaka igen, men släpper igen.

Minns när jag hade vanan att dricka en gång per vecka men då dricka ordentligt för mycket (vanan senaste åren innan jag träffade min sambo).
Det blev som en urladdning och sen var jag inte alls sugen fram till nästa gång. Nu är det som att jag längtar efter den där urladdningen.

Jag ska se en film och sen sova, ska inte bli nåt drickande idag.

Tack @Thompa_68, uppskattar alltid dina inlägg! ❤️


skrev myssockan i När en till sist slutar foga sig och allt spårar ur

@has Så intressant och välformulerad tråd! Jag läser alltid dina svar med stort intresse. Tack.

Så även den här frågan om vad som händer när man sätter gränser. Kanske ett bra mått på vilken problematik/störning personen har?

I den relationen jag är i nu har jag märkt att det går väldigt bra när jag sätter gränser. Tex om jag vill ha tid för mig själv, eller som i lördags när min son skulle komma på middag och jag sa ifrån i förväg att min sambo skulle vara nykter om vi skulle genomföra middagen.
Min sambo har då "bara" alkoholberoende.

Men i en destruktiv relation jag var i, den jag nämnt tidigare här i tråden (det har tyvärr varit flera) så blev det mycket värre när jag satte gränser. Det blev utbrott, skrik, personangrepp, offerkofta, avståndstagande you name it. Ville man ha det så bra som möjligt skulle man vara tyst och hålla med.
Han tror jag var någon slags narcissist, iallafall var relationen väldigt destruktiv och med känslomässigt och ekonomiskt våld. Inget missbruk där. Fast jag drack för mycket...

Så gränser och tydlighet funkar uppenbarligen inte på alla, kanske mer på de som inte är störda...

Hyperfokuseringen du nämner har jag dock haft i båda de här relationerna.

Har också funderat de senaste dagarna på det du skrev om medberoende versus traumasymtom. Och jag håller nog med dig. Medberoende känns så anklagande. Samtidigt kanske tanken är att man ska flytta kontrollen tillbaka till sig själv? Att man i nuläget (oavsett hur man skadats) kan välja var man vill lägga sitt fokus, alltså inte på andras problem och mående utan på sina egna känslor och hur man kan förbättra sitt liv. Men såklart innebär det ett stort jobb... Ingen "vill" vara medberoende, det är ju som ett helt system som kickar igång och styr en utifrån tidigare erfarenheter. Känslomässiga vanor och reaktioner, nervsystemet som du nämnde. Puls, andning, förlorad tankeförmåga vid stress, detta är inte bara att "tänka bort".

Tycker i princip att alla symtom i medberoende överensstämmer med traumasymtom. Men någonting som jag finner i mitt medberoende som jag inte direkt kan koppla till trauma är den rosa drömmen.
Jag har en tendens att dras till människor med problem, och se allt bra hos dem som skulle leda till det perfekta livet - minus problemet. Det är som om jag hittar en skatt som jag blir besatt av.
Borde inte trauma tvärtom göra en mer skeptisk till att tro på den typen av drömmar om hur allt ska bli bra?
Känner mig förvirrad i den här frågan.
Möjligtvis att självkänslan är så dålig att jag tror att jag måste hitta någon annan som gör mitt liv bra, genom sin personlighet och sina tillgångar?
Jag klandrar mig själv och undrar hur jag kan hamna i det här gång efter gång.


skrev myssockan i Al-anon - vågar man?

Jag hade tänkt gå på möte imorrn kväll. Men nu blir jag så osäker.
1. Tänk om jag blir igenkänd. Bor i en ganska liten stad. Folk kommer ju då att förstå att min sambo har alkoholproblem?
2. Vad säger jag till min sambo? Jag vill inte ljuga om vart jag ska. Han är fortfarande i förnekelse skulle jag säga, om sitt beroende. Även om han ofta håller med om att han måste försöka dricka mindre.

Suck, allt känns så jobbigt och komplicerat. Jag vill gå för att få stöd, men inte ha en massa extra problem utöver de jag redan har.

Hur har ni hanterat detta? 🙏


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

@aeromagnus Jo, lite så känner jag. Det är mest synd om buffeln, som inte förstår varför folk är så aviga mot honom. Men jag ansträngde mig verkligen för att inte spela på hans planhalva. Väga varje ord på guldvåg. Det känns okej nu, men shit vad det var stökigt i min skalle fre-lör.

Man blir så snopen när man själv är snäll och trevlig mot andra, ber om hjälp, tackar för hjälp: och sen får man en sådan snyting. Inför publik. Det var nästan värst. Vad tänker alla andra?

Kram 🐘


skrev Thompa_68 i Kan inte dricka måttligt

@mtb-cyklist Bra att du kommit en bit ytterligare i vägen mot insikt och acceptans! Min bistra erfarenhet är att man inte kan lyckas med varaktig nykterhet utan just dessa två nyckelfaktorer. Att ärligt för sig själv erkänna att man inte själv styr vare sig över när man dricker eller hur mycket är jobbigt men enligt mig absolut nödvändigt för att komma vidare. Sedan är det bra att ta en dag i taget och inte noja över att man tvingas ge upp något, känna saknad och sorg och förbanna sitt öde att man inte kan dricka som "alla andra". Det är bara en offerkofta som blockerar vägen till ett annat liv. Fokusera istället på det du kan göra utan alkohol och den glädje och nytta det ger. Till exempel träning verkar vara något du kan bottna i. Gör listan längre med sådant du tycker om och mår bra av.


skrev vår2022 i Nu ska jag ta makten över mitt liv

@Silvertärnan Ja, säkerligen påverkar förlusten av din mamman i tidiga tonåren och att hon låg i flera år på sjukhuset. Oro, förlust och stor sorg under lång tid. En sorg man får lära sig att leva med. Tänker också att det kan vara en god idé att prata med en psykolog om det påverkar och stör livet. Kanske finns det bitar som du inte riktigt är klar med och som behöver bearbetas och att få verktyg att göra det med.

Sköt om dig❤️


skrev aeromagnus i Nytändning på det nyktra livet

Härligt att läsa BÅ. Träning gör ju en piggare i både kropp och knopp.


skrev aeromagnus i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@Varafrisk läkaren kan nog ha rätt i det hon/han säger men det är ju inte kul att vara mentalt seg och sliten. Min fru jobbar på FK och kan allt om sjukskrivning. Får du problem kanske sidan här kan förmedla mejl mellan oss. Krya på dig


skrev aeromagnus i Hurtbulle på riktigt.

Härligt med ett år utan skiten. Bra jobbat. Visst mår man så mycket bättre utan.


skrev aeromagnus i Andra halvlek har inletts

Ja fy detta har man varit med om. Även om personen kanske har rätt i sak så kan man framföra det på ett schysst sätt med en vänlig ton. Du har ju rätt till din åsikt. Det är trist när det blir så. Jag tycker du ska se det som en obalanserad person som inte kan hävda sin sak på ett korrekt sätt.


skrev Fruktsallad i Är det dags på riktigt nu?

Så här blev det, orkade inte brydde mig inte livet med en massa skoj kom ivägen, hade ett lågvattenmärke i helgen, söp skallen i bitar. Döljde en massa känslor för stunden. Tänkte gå på möte på söndagen men gör det på onsdag istället tror ja


skrev springer i Nu slutar jag

@Thompa_68 tack, jag skall ha det i åtanke. Har varit inne i den svängen förr med hjälp hos vården för mitt dåliga mående. Nu skall jag landa i viljan att ta tag i beroendet och etablera för mig själv vad jag vill först.

Har skrivit in en nolla i alkoholkalendern för idag. Har gått igenom vecka 1 i programmet och fått några goda råd o bra tankar.
Bestämt mig för att laga mat för att hålla mig sysselsatt när oron och begäret faller in.

Har köpt läsk och lite godsaker att välja när suget faller på. Inte det bästa, men långt bättre än alkohol. Lite sånt som jag hade som cravings när jag var gravid, frukt, fetaost och gurka också.. ja alltså sånt som jag vet att jag tidigare varit sugen på.
Ja så får vi se om det är till någon hjälp.
Äter både dåligt och lite om dagarna, så ska försöka lägga lite fokus på det där med att hålla mig mätt.


skrev Flarran i Promillebikt

Måndag och småregn som vanligt mest hela dan. Men har då suttit torrskodd i strumpor inomhus. Så vad gör väl lite regn utanför mitt fönster. Men har hinkat en hel del kaffe idag för att vara jag. Fick ju slut på portionssnuset i går och har väl varigt lite allmänt störigt grinig idag, men det är väl övergående. Tänkte dock ett tag på pilsner från matbutiken. Men det var ju ingen fara på taket då jag som vanligt var för trött och orkeslös till att i stort sett göra ett enda smack. Dessutom alldeles för sparsam för taxiresa till bolaget. Det är nästan skrattretande, dystymiker som jag är, hur lite med energi jag har för det mesta alltså. Men det är väl en inbyggd broms man begåvats med. För att väl inte tanklöst bara rusa iväg efter alkoholhaltiga drycker kanske. Förresten, @Molnet såg att du tittade in en sväng här igår kompis, sånt uppskattas alltid.

Ha en fin kväll!


skrev Åsa M i Svårt att bara gå och inte hjälpa till

Vännen, det han utsätter dig för är känslomässig misshandel! Det är inte okej av någon anledning.
Och det ÄR inte dig det är fel på! Det vet du. ❤️🤗


skrev Molnet i Nu ska jag ta makten över mitt liv

@Silvertärnan .Kanske du behöver ventilera denna förlust med en psykolog som åxå kan hjälpa dig med verktyg att hantera oro & katastroftankar.


skrev Stark ibland i Svårt att bara gå och inte hjälpa till

Ja verkligen.
Konstant gnällande på allt jag gör,Ord missbruk,påhopp om allt som man bara kan tänka sig, lögner,hitta problemet fast de inte finns…Hur fungerar hans hjärna?
Kontrollbehov i minsta detalj kring allt som har med mig att göra.
Han förvandlas till en ”drake” när jag säger emot.Hans ansiktsuttryck och kroppsspråk säger. bara enmening”stick eller va tyst annars…”och då ger jag upp


skrev TeTanten i 6 månader senare

Åh vilken rolig och givande tråd det blev med alla fina inlägg och visheter. Jag har snart vart utan alkohol mitt första kvartal och tankarna vimsar runt om hur framtiden ska se ut nästa år.
Nyttigt att höra från de som testat att dricka lagom efter ett tag.


skrev has i När en till sist slutar foga sig och allt spårar ur

@Sädesärla det är ju toppen om det förbättrar relationen! För min del blev det bara värre när jag var tydlig och satte gränser. Jag fick höra att jag varit ”väldigt svår att leva med” sedan det började.

Lyfta mitt mönster hos jouren idag och fick svaret: det är så det blir när man lever i våld.

Våldet gör att du blir hyperfokuserad på den andra personen och för att kunna hantera livet/situationen blir det som att man ”glömmer” (trycker undan) hur det är.

Gott om tid för självreglering och självreflektion är något jag behöver prioritera framåt för att skapa en tryggare framtid❤️


skrev Molnet i När ångesten & besattheten leder dig till att välja återfall.

Måndag kväll & just hemkommen från jobb.Höst tröttheten fortsätter & försöker mota bort depp/trötthet så gott det går.Blev guidad visning på museum & julmarknad i lördags.Tankade lite julstämning.I söndags var jag på marknad på gårdsbutik ute på landsbygden med vernissage.Handlade lite grekiska kryddor,apelsiner,någon alkoholfri svartvinbärsdryck i fin flaska.samt åt nygrillad gyros i pitabröd.Kollat film & tänt ljus & tagit det lugnt & sovit ovanligt bra 3 nätter i rad.Äntligen.Detta med sömnen har alltid varit ett gissel för mig.Beställt en tyngdfilt att ha i soffan för avstressande & lugnande effekt på en rastlös själ.Ja sån är jag.I övrigt är jag nykter en dag i taget & den biten flyter på riktigt bra.Börjat byta ut ljudböcker om beroende mm mot mer lättsam litteratur & känner mig ” nästan” normal.Lite rehabövningar,en dusch & fruktsallad med keso framför en film på tv blir min kväll denna måndag.


skrev fooliehutten i Kan inte dricka måttligt

@mtb-cyklist, du har viljan och du skriver här. Det är en riktigt bra start. Har du testat att ta en dag i taget och känna känslan att vakna utan att vara bakis? Det låter lite naivt, jag vet, men det funkar för mig och för fler här i forumet. Så sätt inga långa mål, de tar sån tid att nå. En dag går fort och vips har du fått ihop ett gäng nyktra dagar. Kram på dig och kämpa på! 🤗


skrev Molnet i När ångesten & besattheten leder dig till att välja återfall.

@Carisie .Ja mitt fredagsspa är mysigt.Nä folk som klipper naglarna / borstar bort dött skinn i bastun går fett bort.Då skulle jag gå ut & kräkas.Har haft tur att slippa sånt .Så jag fortsätter att njuta där.Man kan ju leka spa hemma åxå.Lite tända ljus,skön musik & härliga hudvårdsprodukter hemma i duschen/ badrummet med.🙃😉🤣😇