Senaste kommentarerna i forumet

@Jempa123 kanon att det blir ett spinningpass för dig. Jag tar en vilodag idag, men kör imorgon ett intervallpass.

Visa texten för soc o rådgör.

Men en viktig sak; han vilja att leva eller ej är ingen anledning till att stanna.

Min hotade med självmord men det är oftast just det - ett hot.

Du och sönerna är viktiga.
Utifrån din beskrivning kan jag ana ett osunt förhållningssätt och att de känner ansvar för sin pappa.
Lägg alla kort på bordet och möjliggör rätt hjälp, det kommer förmodligen att ställas krav på dig som den friska om än medberoende föräldern, men jag hoppas att ni är i ett annat läge om ett år.
Det tar tid att läka dock.

@Carisie ja jag mår bra av att höra andra speciellt en dag som denna som känns lite tung 😇🙏🏽 gillar den podden mkt.

@Carisie ja jag mår bra av att höra andra speciellt en dag som denna som känns lite tung 😇🙏🏽 gillar den podden mkt.

Vi hjälps åt!! Idag blir det spinning för mig, känner att jag mår bra av rörelse 😇🙏🏽

@Gåbert Samma här. Tack för din kommentar i min tråd. Kort här bara: visst fixar vi detta. Alla framgångar vi haft under hösten kan ingen ta ifrån oss, även om det känns tufft nu efter en sämre jul.
All styrka till oss!
/ Dag 5 idag, nykter.

Så du tror att den hjälp som socialtjänsten kan erbjuda oss som familj är samtalsstöd till barnen (om de vill ha det)? Jag har varit på väg att flytta under det senaste 1 1/2 åren. Men det innebär ju också att jag inte kan vara ett stöd de veckor han är hos sin pappa. Hur ska jag kunna känna mig lugn till 100% på att han inte dricker den veckan han har vårt gemensamma barn? Det skulle skada både vårt barn och pappan att ta ifrån dem sin väldigt nära relation de är kopior av varandra och kan inte vara ifrån varandra längre än 10 minuter. Pappan kan inte sova utan att sova nära honom. Han hyllar honom till skyarna varje dag och älskar honom över allt annat. Jag tror inte att han skulle vilja leva längre om jag gjorde så. Och även om han sårar mig så vill jag inte vara den som sårar tillbaka.

@Jempa123 Dippar kommer och går men det låter som att du gör jobbet du behöver göra för att fortsätta framåt 🙏🏼. Jag lyssnade på ovan nämnda podd från första avsnittet och framåt och vissa avsnitt har jag lyssnat om massor av gånger det finns saker som behöver tas in i omgångar tror jag 🙏🏼🩵

@Thompa_68 Jag tror att vi oavsett vilka erfarenheter vi har av alkoholens baksida så finns det bara ett sätt att komma vidare och det är att jobba vidare med sig själv. Bygga nya broar över hinder. Jag kände liksom du ingen bitterhet över att jag inte "kan" dricka då jag från början av min nykterhet bara råkade bli nykter. Jag hade under ett par månader nästan kapat alkoholen helt utan några bakslag men tror att jag någonstans kände att det garanterat inte skulle ge några bakslag att vara nykter - någonsin. Jag kan verkligen relatera till att det är första gången jag känner såhär. Kanske det är därför det är så "enkelt" och självklart?! Ha en fin dag 🩵

@Jempa123 tack, du gav ju mig mycket energi! 🙏

Låter som du är på en bra plats och både reflekterar och skriver här 🙏🏽 är väl klokt att ta en dag i taget och se var man hamnar! Jag kan vara avis på de som kommit längre men det finns ju bara en väg dit och det är ju en dag i taget. Heja dig och heja alla som kämpar 💪🏽🌟

@Carisie det går bra, är nog inne i en liten dipp just nu men jobbar mig systematiskt ur den med träning, poddar o acceptans. Hjälper mycket att läsa här oxå om
Folk som kommit betydligt längre än jag, det finns hopp och det blir bättre ❤️🙏🏽 ska lyssna på dina tips!!

Känner mindre och mindre rädsla för att misslyckas. Den acceptansen tar udden ur mycket sug är min egna känsla.

Denna gången med alkoholstopp så har jag varit mer aktiv i forumet och vilken kraft och energi det ger!
Få stöd, uppmuntran och pepp som jag på detta sätt kan stärkande föra vidare till andra fantastiska individer här!
Har inte satt någon gräns för hur länge mitt alkoholstopp kan tänkas bli eller om det änns blir en ny omgång.

Jag tar en dag i taget, får mycket energi från det, mår bra i det och något jag kan uppfylla just nu.

Skulle det ske bakslag så har jag nu insett att med denna fina community att jag skulle resa mig snabbt igen.
Reset och köra igång igen tills alla pusselbitar är på plats.
Många pusselbitar är på plats och passar in, men ödmjukhet inför livet är min största kraft.

Hej
Så tufft ni har det!
Bra med en orosanmälan så barnens miljö utreds.
Har barnen samtalsstöd för sina upplevelser? Är du beredd att flytta och bo själv med barnen?
Jag vet att allt normaliseras med tiden men att han dricker med barnen närvarande är inte något du kan tolerera en dag längre.
Var rädd om dig och barnen ♥️♥️♥️

Välkommen! Känner igen mig. Du har tagit första steget i att förändras, hittat viljan. Vad tror du om att prova ett längre uppehåll från alkohol? Har du tänkt på vad det är som får sig att ta den där ölen när du varit nykter några dagar? Kanske prova att inte ha någon alkohol hemma? Många här börjar dagen med ett löfte till sig själv att dagen ska förbli nykter. Det är obekvämt att ta sig ur snuttefilten alkohol när man använt det dagligen och sluppit bearbeta känslor och tankar bara bedövat sig. Läs mycket här och motivation verkar du ha hemma i en fin familj och ett nytt spännande jobb! Men framförallt är det viktigt att ha viljan att förändras själv! Hur ser din fru på ditt drickande kanske du kan få oväntat mycket stöttning där om du uttrycker en vilja att ändra på det! Kör hårt!

Hej, jag har sedan väldigt många år haft en osund relation till alkohol. Ofta går det bra att hålla sig borta ifrån det några dagar, men sällan mer. Oftast blir det någon/några öl varje dag och när helgen kommer dricker jag mycket mer!

Jag har en fantastisk fru, två fina barn och har precis klarat en universitetsutbildning med nytt jobb nästa vecka. En god umgängeskrets och en stabil ekonomi. Jag har alltså allt jag önskar men alkoholen tar mer och mer plats!

Sedan strax innan jul har jag druckit alldeles för mycket, nästan varje dag och ofta i smyg. Jag skäms över mig själv och jag lovar mig själv varje dag att jag inte ska dricka, men faller dit när kvällen kommer!

Vet inte exakt vad jag vill få ut av detta inlägg, men kände att jag ville skriva av mig lite! Jag är rädd att alkoholen kommer att ta allt ifrån mig om jag fortsätter såhär.

@vår2022 @Carisie Jag delar era tankar och känslor inför alkohol och upplevelser, fastän jag bara hunnit med jul- och nyårsledighet inklusive en skidresa som alkoholfri. Men det här har varit en "showstopper" för mina tidigare nyktra perioder, att vara iväg på något som är synnerligen starkt associerat med alkohol ledde till att jag snabbt beslöt mig att avsluta nykterheten med argumentet "jag har ju ändå varit duktig och nu är det ju faktiskt XX jag är iväg på, då hör det till att få njuta av ett glas eller två...". Problemet var ju förstås att jag rätt snabbt aldrig stannade vid två glas utan fick i mig mer och mer till dess att den lilla lusten jag först upplevde ersattes av ångest, skam, oförmåga att göra/njuta av det jag var iväg för etc.

Samtidigt så kan jag fortfarande inte säga annat än att den där första ölen i bastun, det första glaset champagne att skåla i tillsammans med goda vänner, eller det första glaset gott vin till middagen var en njutning. Men jag har accepterat att jag aldrig mer kan ta det, därför att jag sedan länge tappat förmågan att kontrollera när jag dricker och hur mycket. Denna gång utan separationsångest, sorg och bitterhet. Det är så jag funkar, det är inte orättvist eller fel, bara ett faktum att förhålla sig till.

Det har gått förvånansvärt enkelt och bra att vara alkoholfri under de utmaningar jag haft hittills. Det är nog mest på grund av att jag äntligen kommit till insikt, men också att jag försöker finna andra sätt att njuta och som det skrivits förut, ta tillbaka aktiviteter och upplevelser från alkoholens vidriga grepp. Alkoholfria alternativ funkar fint och det är verkligen underbart att vakna varje morgon utan att känna hur misshandlad kroppen blivit av alkoholen dagen innan.

För mig är alkoholen något som förhöjt upplevelsen av vissa saker, men dess nedsida är en så brant och destruktiv nedförsbacke att det numera är lätt att avstå. Det är dock första gången på över 25 år som jag känt så, så respekt till alla som kämpar och förstås även till de som kommit lika långt eller betydligt längre än jag.

När min respektive har druckit frågar han vår äldsta i övre tonåren om han vill dricka något. Det spelar ingen roll hur långa samtal vi har om detta så glömmer han bort att jag absolut inte accepterar att han bjuder en underårig på alkohol. Detta har dock socialen släppt utan fortsatt utredning

Oftast/i regel sover vår yngsta och märker knappt av det. Men det har också hänt att jag sover hos Emil och han drar upp den tunga skjutdörren flera gånger på en kväll och vill tränga sig ner i sängen där det inte finns plats. Till slut har han somnat på golvet i barnets rum (detta är ett enskilt tillfälle)

Alla hans känslor sköljer över honom. Jag har varit supertydlig med att sömnen är viktig för mig och att han bara trampar rakt över mina gränsdragningar

Ett vanligt problem är Han väcker upp mig på natten och kräver att få prata sedan han inte har någon att prata med i telefonen eller att hans kompis/vänner har gått hem. Han är superlycklig och fylleglad fram tills att han blir själv. Då har han oändligt med kritik emot mig och andra att lyfta.

@Jempa123 Hej 👋🏼 Förlät för sent svar ...jag såg dina rader just nu 🙏🏼. Har du lyssnat på "en beroendepodd"? Eller de heter väl "the house podcast" nu. Gudarna ska veta att de bytt namn på den däringa podcasten under de år jag lyssnat 😂. Hur som: jag har min lilla "husgud" Markus Enochsson avsnitt 68 - som uppfunnit livssafarin. I avsnitt 262 bjuder de på en längre plan för livssafari. Så värdefullt! Jag är så glad att jag hittade dem när jag hittade hit. Jag har lyssnat på alla avsnitt. Även om droger inte var mitt problem så är beroendesjukdomen densamma. Därför tycker jag att det finns att lära ur alla avsnitt om man vill. Sen finns det ju avsnitt jag har stor igenkänning och andra inte me. Kan fortfarande lära mig.

Hur går det för dig? Kram! 🩵

God morgon @bubbelmorsan 🫧 Jag har tänkt på dig när jag varit på tuben 🚇. Inte för att jag faktiskt trott att jag ska hitta dig med en stor julklappsbok men tanken är betryggande. Att vi finns där ute i samhället också även om vi är anonyma. Vi finns här för varandra också anonymt men ändå det addar en liten klick mer verklighet i forumtillvaron. Vi delar ju faktiskt en verklighet. Tuben kan många gånger vara en hård spegelbild av verkligheten och jag har mer än en gång känt igen trötta ansikten och känt den omisskännliga lukten av både gammal och ny fylla - vilken tid som helst på dygnet. Det är så tublivet ser ut.

Tröttheten i början är nästan överväldigande. Som fatigue. Det spelar ingen roll hur bra och mycket du sover - du är i alla fall aldrig utvilad. Men det ger sig. Håller man bara ut så blir det bättre. Min mamma säger ofta till sin särbo att han aldrig är nykter så länge att han hinner känna av de goda sidorna och jag kan relatera till det. Först är det lätt, sen har man varit duktig och då belönar man sig på helgen med ungefär två veckors mellanrum 😂. Duktigt värre! Så man hinner inte må tillräckligt dåligt eller bli tillräckligt uttråkad förrän sågen har viskat en i örat och så är man på örat lite ...igen 😂.

Jag önskar dig en fin vecka och ett bra möte imorgon. Kram! 🩵

@fooliehutten, jo det har hänt att jag sovit med en prilla i och det är inget bra... :-) Intressant att se hur pass mycket pulsen varierar över dygnet. I arbetsläge med prilla i och fullt upp i kontorsstolen ligger jag på 90 - 95 bpm, relaxindex 60 där 100 är max. Visste inte att jag var såpass stressad i arbetet, detta i ett läge där det inte ens är några katastrofer som ska hanteras. Under natten kommer jag ner på 45 - 50 BPM i djupsömnen och relaxindex runt 90. Men jag gör vad jag ska nu i förberedelsefasen, kolla någon slags baseline och vilka mått som är användbara för se nikotineffekter.

Det där med gamla hederliga analoga verksamheter, det är absolut intressant. Plockade fram min gamla fina remdrivna skivspelare med fantastisk pickup i somras, även en riktigt bra cd-spelare som ju är litet halvanalog på sitt sätt den också. Framför allt skivspelaren, Rega planar 3 med Goldring 1042 ger verkligen ett ljud med skönare dimensioner än detta eviga spotifierade streamandet man av lathet pysslat med det senaste decenniet via blåtandsgrunkor av varierande kvalitet. Finns ju en ritual runt lyssnandet också, läsa på skivomslagen och allt material som kan finnas med, känna doften av vinylen, höra det subtila skivbruset. Det blir en fysisk upplevelse på annat sätt. Förvånad att remmen fortfarande är tillräckligt rund för att inte ge hörbart svaj.

Kjell Höglund är en av mina favoriter, kluriga texter och extremt begåvade betraktelser. På tal om maskiner, jag fick associationer till ett annat klipp som flöt upp för ett tag sedan från "hemdatorerns barndom":

https://www.youtube.com/watch?v=7uL94S39JXU

Jag var 20 år, hade precis gjort lumpen och började på universitetet för att förkovra mig inom tillämpad matematik men halkade snabbt in på datalogi och ADB som det hette på den tiden. Kolla tex 13:15 vad man trodde att man skulle ha hemdatorer till, fundera på vad man idag tror att vi ska ha AI till och extrapolera 40 år framåt i tiden... Inte säkert vi lever då men om vi gör det så ska vi se till att vara pigga och friska, kanske delvis mha AI och ML och robotar, cyborg-implantat och det ena med det andra!