Senaste kommentarerna i forumet

INGET är ditt fel - mer än att du inte tar dig därifrån o njuter av ett eget liv vännen♥️

Går du i de funderingarna? Har du något samtalsstöd? Ringa alkoholhjälpen kan vara en bra idé. Har du någon att bo hos ett par dagar o andas ut lite?

Min man har haft problem under så många år, till och från och jag har försökt stötta, även skydda märker jag. Idag så vaknade jag av att han var konstig på morgonen och upplevde att han var full, han har legat sjuk i influensa i en vecka så trodde först att han blivit sämre och att vi skulle åka in till sjukhuset, men han tyckte vi kunde avvakta . Men så tvingade jag honom och blåsa, 2.45 i promille kl 13.00. Han har alltså vart uppe i natt och druckit,när jag sov hittade en gömd vodka! Han brukar mest dricka vin och bli full av det men detta beteende är annorlunda. Han är verkligen aspackad, nu sover han och mitt liv rasar än en gång och känner mig så jävla misslyckad! Jag har försökt få honom att söka hjälp genom åren då det blir för mycket många gånger - men det här är droppen och varför känns allt som mitt fel ? Vad ska jag göra

@Gåbert Starkt att hälla ut kvarvarande, beslutsamt! Jag har löst mitt problem genom att inte ha hemma och att köpa halvflaskor. Njuter så mycket mer då, trots att utbudet blir något mindre. Men jag är verkligen ingen konnässör :)

Likadant ska det vara.
Nu har ångesten tagit vid

Hej
Jag är väldigt trött på mig själv. För två månader sen drack jag igen. Det bara fortsätter jag vill inte men jag dricker ändå. Dagar ödas till bakfylla och påfylla, så jävla trött på det. Ska nu gå ut och klyva ved kanske mina tankar ändras. Nej så ska jag inte tänka, skönt att leva.
Försöker igen

@Molnet ja verkligen!

@sus123 .Ja iform av oro & ångest & sug.

@Blidenjagvillvara77 .Så fantastiskt härligt med så fin respons & stöd från mannen!

Tack @november25 för återkoppling, och för att du berättar om andra sätt att hantera detta på!

@no name Jag hör vad du säger om kommunikation och ansvar för känslomässigt arbete.
Vill bara flika in att jag tror att han kan vara skräckslagen inför eventuella samtal om hans alkoholbruk. Det kan vara det hans tystnad handlar om.
Jag har varit med om att min sambo nästan bokstavligen rusat ut ur lägenheten och glömt nyckeln i dörren, när jag har tagit jobbiga samtal med honom. Och då har jag alltså använt öppen och positiv kommunikation, och varit väldigt mjuk i ton och sätt.
Jag har haft svårt att ta till mig hur det kan vara så jobbigt att prata om en sak. Men jag antar att det handlar om förnekelse och att problemet trycks ned under ytan, tills någon säger något och då är allt på väg upp igen. Skuld och skam som hela tiden ligger där, men när samtalet kommer så kommer också alla dessa känslor upp.

Kanske är det ett klokt beslut om du känner att du fått nog av hela relationen och inte vill göra mer jobb. Men om du vill fortsätta så kan det nog vara bra att ses fysiskt igen som vitvargen skriver, och få honom att känna sig lite mer trygg innan ni tar det verkliga samtalet. Det skapar bättre förutsättningar. Du kan ju säga hur du känt ändå, om hans tystnad, utan att ta upp alkoholen.
Eller så tar ni samtalet på samma gång, om han verkar okej.

Jag har nu haft ett halvår av både samtal och att bita sig i tungan för att inte säga något. Det tär på en, men man kan komma framåt.
Man behöver inte släta över. Ibland kan man bara välja att inte säga något alls om vissa saker.

Då var dörren stängd. Har nu pratat med maken om att det får bli slut med alkoholen. Jag måste göra slut med en ”kär” gammal ”vän”. Jag har dragit ut på att berätta eftersom jag velat ha dörren på glänt. Men här kan inte någon dörr lämnas på glänt! Den måste stängas med lås och bom! Kasta bort nyckeln så den inte kan öppnas igen!
Jag fick fin respons. Han svar var ”jag stöttar dig till 100%. Vad behöver du från mig? ❤️

@Dratten ja det är precis så för mig med, man är som en jäkla svamp. Dricker tills det inte finns en droppe mer. Och det slutar i kaos. Fet ångest i flera dagar efteråt.
Det var meningen att bara ta ett glas vin men så blev det visst inte, nä jag fortsätter tills jag däckar. Min man är väldigt trött på mig(vilket jag förstår]
Varför ska det vara så svårt att låta bli?

Ja, jag håller med dig om allt gällande kommunikation, men det är inte så lätt att ses spontant pga jobbpendling och boende på olika orter. Det kanske är så att jag har kommit till en tipping point, där jag slutar kompensera för kommunikativa brister och där jag inte längre vill bära huvudansvaret för det känslomässiga arbetet i relationen.

@Källarmannen, det låter väldigt likt läget jag och frugan var i efter en helg i slutet av augusti förra året. Jag skrev om det i min tråd "Måste ändra dryckesvanorna radikalt!", det hjälpte mycket att skriva och bolla idéer här på AH.

Oddsen att lyckas kan vara mycket höga, man påverkar dessa själv och ni påverkar dessa tillsammans. Stötta varandra, det blir kanske litet guppigt ibland men ni fixar det!

Lycka till!

@Gåbert EXAKT - en himla dans detta :)
Nu är jag inne på dag 7 lite halvt utan plan men det känns så bra! Bävar lite för värmen som kommer som ju är härlig på alla sätt men så förknippat med vin på balkongen för mig. Känner mig så beslutsam i detta men vet också hur lätt och snabbt jag trillar tillbaka i att dricka lite varje dag. Den här veckan har jag sovit bra och tränat bra. Kroppen svarar snabbt, huvudvärk dag 4-6 check till exempel. Så intressant. Ser fram emot ännu en alkoholfri vecka. Kram till dig!

@Blenda, tack för dina erfarenheter av 12-stegar’n. Jag har inte gjort den själv men om jag kan vara steg 12 för dig, så känns det riktigt gott i mig🫶.
Ha en underbar måndag🤠

@Andrahalvlek, tack för kloka råd. Jo, jag känner också att det gör mig mer… typ kursstabil att skriva. Jag känner att ni blir ett stöd för minnet av hur det en gång var. Dels alla som varit med här ett tag, men också de som precis klivit in och blrjsr skriva. Ha en god måndag🤗

@Källarmannen, upp på linjen igen och man vet aldrig när det tar. Hade själv ingen aning det bara fann sig en dag. Så långt allt väl, men för mig är idag den viktigaste dagen. Mår inte alltid toppen fast fasen så mycket bättre än när jag polade med kung A, hovnarren och pastor Ågren. Att vakna med stabil puls och ett inre lugn är värt varenda falska A-dopaminfyllas skimmer och det har hållit över 2 år nu. Så ta nya tag och håll linjen, du och hustrun din fixar detta🤠

Tänker att en del män kan uttrycka omtanke via praktiska gemensamma projekt så detta med trädgårdidéerna kan ha varit ett sätt för honom att hitta ett tillfälle för det. Vad du föreslog i ditt svar kan ha gjort att han fick dåligt samvete för att inte ha hört av sig och han gick in i en låsning, inte riktigt vet hur han ska hantera det och blev en mussla. Möjligt att det hänt jobbiga saker för honom under veckan men omöjligt spekulera vad det skulle kunna vara.

Generellt skulle jag rekommendera vanlig hederlig kommunikation face2face istället för sms eller ens telefonsamtal för att styra upp mera komplexa situationer med mycket känslor, rädslor, osäkerheter inblandat. Kanske kan du föreslå att ni tar en fika på stan helt utan någon särskild anledning mer än att det är så fint väder och att det vore mysigt att träffas.

Då får ni tillfälle att reda ut saker och ting, man får så otroligt mycket större möjligheter när man kommunicerar via röst, blick, mimik, gester och man hinner moderera sina budskap i realtid när man ser hur de tas emot, mejslar till det så det blir rätt direkt. Allt blir så mycket enklare än att försöka koda av betydelser i textsträngar förmedlat via telefonen.

Han har kanske svårt att visa känslor/omsorg verbalt? Förstår att det kändes tråkigt.

Ja den frågan ställer jag mej, hade siktet inställt på en måttlig helg men det gick åt pipan. Började med öl redan vid 12 tiden på lördag, spetsade på med några klunkar direkt ur flaskan, i källaren. Sen rullade det på, vin till maten på eftermiddagen och blev så trött att jag fick sova en stund. Lite tv titt med frun, inget mer i glaset som gott var. Vaknar på söndag med ångest och illamående såklart, drar upp spelreglerna för dagen och är helt inne på att det måste bli måttligt. Men vad händer framåt 13 tiden, jo autopiloten går in och så blir söndag en repris av lördagen. Nu är det måndag morgon frun och jag har nu bestämt oss för att tillsammans verkligen ta tag i detta, ja hon är glad i alkohol hon med. Men vad är oddsen att jag lyckas denna gången? Tror att dom kan vara goda hoppas jag, för denna helgen föll jag så djupt att jag bara var tvungen att resa mej. Nu finns inga ursäkter längre. Kände att jag bara var tvungen att skriva av mej lite. Alla ni i samma sits, nu kämpar vi och ger fasen i första glaset 💪💪

Ja, praktiska saker i trädgården som vi skulle fixa med ihop.

Det låter lite tråkigt - en brist på omtanke om hur du upplever det från hans sida.

Ärligt så hade jag blivit rätt arg och konfrontativ. Men det är INTE bra 😵‍💫🥴
Inget att rekommendera.

Var det praktiska något som utgick från att ni ska ha en fortsatt relation ihop?

@sus123, håll ut vännen🩷 . Kämpa på, ångesten är nog abstinens och snart blir det bättre. När träffar du psykologen?

@Miss Har inte börjat med nåt har ingen energi. Duschar när jag kan har blivit en gång på två veckor håret en gång. Tvingar mig att borsta tänderna törstig vill ha utspädd youce ingen mat det kräver engagemang blir mackor. Känner inte igen mig själv vet bara en sak ingen mer cider .