Senaste kommentarerna i forumet

Syrran var här i helgen med sin flickvän och sina barn. Nu kommer ljuset ute. Är fortfarande trött och sliten. Jobbet är sådär. Går dit för lönen.

Bra jobbat nu tar vi ett år till.

Som lärare och minst 15 år kvar till pension så längtar man. Jag sparar ca 10000kr/månad för att kunna leva eller starkt bidrag i leverne med aktieutdelningar. Hoppas du får en fin vecka.

Morn!
Måndag o jobb😊
Jag tänker dra ner på mitt skrivande. Inte sluta men minska successivt.
Det känns så stabilt. Men gå in på forumet en liten stund varje morgon som reflektion.
Podd om beroende då o då, något läsvärt om alkohol på nätet då o då.
Jag närmar mig de 3 månaderna med raska kliv o jag känner att det hänt ngt inombords, något bra.

Nu ska jag låta tangenterna vila iaf till Imorgon. Tant Sug klarar jag ändå.

Må så gott idag!🥰

@Åsa M tack för dina tankar, jo, verkligen mitt val men en gnutta hopp finns fortfarande. Om det blir en rejäl förändring. Har inte gett upp den tanken än. Men absolut otänkbart att fortsätta som hittills, det beslutet är åtminstone stabilt äntligen.

@gros19 tack för svar, absolut mitt val. Fram tills nu. Men aldrig mer. Så långt har jag i alla fall kommit. Håller på att lära mig mer om medberoendemekanismerna och ser aningen klarare för var dag. Frågan är om det går att stanna kvar alls, dvs lita på en varaktig förändring. Inklusive ”upprättelse” eller vad jag nu letar efter. Men du har så rätt, jag kunde lämnat långt tidigare.

Hejsan! @Norrsken10019, Bipolär sjukdom gör ingen människa glad. Det kom jag att tänka på direkt när jag läste din text. Min mor drack aldrig alkohol, men hade en svår och knepig variant av bipolärt som då kallades manodepressiv sjukdom. Något som som gav henne psykoser ibland som inte var av denna värld. Jag var väl en sex år när hon i trettioårsåldern första gången vaknade till mitt i natten och skrek rakt ut och rabblade en massa konstigheter helt osammanhängande alltså. Trots detta så ville psykakuten i staden vi bodde i först inte hjälpa henne det minsta.

Det var först när hon hade slocknat och somnat till på en soffa i entrén till läkarmottagningen som det till sist av en till synes lycklig slump hände sig att det kom förbi en äldre och mera bevandrad läkare som egentligen visst enligt farsans ord senare var ledig. Läkaren sade då åt nån förvirrad eller helt ointresserad sjuksyster som väl mest ville gå hem då mottagningen hade stängningsdags, att ser du ingenting alltså... Denna människa hon är ju så sjuk att hon måste läggas in omgående.

Fick senare höra av farsan att hennes hjärta visst speedade så hemskt att hade hon inte varit ung och stark i kroppen så hade man nog fått växa upp utan nån mor. Minns att det tog en sex veckor innan de hade provat in en medicin som fungerade dugligt på henne. Skov kallas det när en patient med bipolär variant av svåraste arten ibland kan bli icke kontaktbar. Minns även att morsan var som olika personer var gång hon kom från psykiatrin och hade fått diverse icke direkt rätt anpassade mediciner utprovade. Så nog har @LAO rätt i att ni har mycket spännande att se fram emot.

Det enda som fick min mor att stå ut med tillvaron var visst hennes andliga tro och väl det faktum att farsan aldrig lämnade hennes sida vilket många av hans arbetskamrater på den tiden ifrågasatte. Men kommer ihåg att farsan var av den gamla skolan som lärde ut att har man hållit ihop som gifta eller ett par i goda dagar, så får man liksom se det som att har man tagit Fan i båten, så får man ro denne i land. Rätt imponerande inställning, men inte var det väl nån nöjesresa alltid om man så säger.

Morsan brukade säga att det var tur att farsan var så militant motståndare till allt vad droger och alkohol hette annars hade hon nog snart suttit lika fast i alkoholträsket som hon gjorde i rökandet av cigaretter ända tills hon fick sluta med det då hon till sist knappt kunde andas av den skiten. Det blev då istället andra nikotinprodukter. Det är inte alltid som ett missbruk bygger på dålig karaktär om man så säger. Det är ofta som det är okända psykiatriska diagnoser som är underliggande orsak till ett skadligt drickande. Men har man en psykisk sjukdom så finns det ingen plats för drickande alls är väl min ståndpunkt liksom.

Det här blev en lång text, men sammanfattningsvis så vill jag väl mest säga att det för er skull om ni orkar kämpa på tillsammans, handlar om att aldrig ha nån alkohol hemma eller ens använda sådan då personer med bipolär sjukdom inte har någon nytta av nervgiftet alkohol kort sagt alltså. Hur som helst, hoppas att det ordnar sig för dig, och att din man får vettig medicin som fungerar skapligt.

Kämpa på kompis!

Idag tog jag upp det!!
Började med att säga att jag hörde av en bekant att hen sett min sambo på systemet och att jag haft en magkänsla (som dom andra gångerna som stämt)
Då får jag direkt till svar…vilken dag och mer exakt när skulle det vara…säger att det vet jag inte…varpå han säger, ja men jag har ju köpt hem en vinflaska någon gång tidigare, kanske var då!
Men då sa jag att detta var mer i närtid.
Då säger han, jag känner att jag har sjukt bra koll på mig själv nuförtiden och jag mår bättre än på länge!
Säger att du svarar inte på min fråga…men han mumlar nå att ja jag kanske varit där men har koll…det var bara då!
Så då får jag bara vara ärlig och tala om att jag kollat kontot och slängde fram lappen där jag skrivit upp datum och summan!!
Då säger han, ja men jag kan förklara…ska vi gå ut.
Nu är jag så ledsen,arg…ja alla känslor och minnen sen tidigare bara väller fram!!!!
Han tycker nu att det känts så bra att han kunnat styra mer drickat till helgen och att han kan kontrollera det!!
VERKAR INTE FATTA GREJEN MED ATT HAN GÅTT BAKOM RYGGEN TOTALT!!
talade om jag vattenglaset inte bara spillts ut nu utan typ gått sönder!
Skönt att få ur sig, men jobbigt nu framöver å få ordning i sig själv hur man ska gå vidare!

Bra kämpat av dig! Och en bra plan låter det som! Otroligt starkt känner jag också om du avstår trots att din man dricker. Den styrkan vet jag inte om jag hade hittat. Inte just nu i alla fall.

@LAO Bra där & vad härligt att suget & elaka tankar vände.

Kvällsavstämning ✅
Typiskt fin söndag, och jag är sååååååå nöjd med mitt beslut att inte dricka igår. Det var liksom inge kul att vara dålig och tänka elakt om mig själv hela lördagen pga alkoholen på fredagen.
Att inte dricka idag var buslätt, tant sug har nog glömt bort mig idag.
Godnatt alla fina🧡

@Norrsken10019 vad mycket spännande ni har framför er nu, och det låter som om erat liv redan tidigare varit med om många saker. Jag tror att man måste vara otroligt snäll mot sig själv för att hjälpa andra, men jag tror också att du kanske den närmsta tiden kan göra annat snällt mot dig själv än att dricka alkohol. Hur ni än bestämmer så är samtalet och respekten mellan er det viktigaste.
Jag funderar lite på din mening om att du inte kommer orka en depression till. Släppte den känslan när han sökte hjälp, eller hur hanterar du/ni den? Om din ork fortfarande är slut så behöver du kanske också söka hjälp?
Stor kram 🧡

Tack för ditt meddelande! Lite tröst eller vad man ska säga att läsa om att det finns fler som har det som oss , det är ju inget man direkt pratar om på jobbet så man känner sig ganska ensam . Ledsen att ni också går igenom samma sak . Otroligt många lögner har hon dragit genom åren för att dölja. Under åren har det hänt stora grejer , då min syster hamnat på sjukhus åkt dit för rattfylla förlorat vårdnaden om sonen ,då tänker man att nu kommer hon vakna upp , nu kommer det upphöra men nej , bara i 2-3 veckor max sen är vi där igen. Förstår inte varför viljan inte infinner sig hos henne ! Och allt i familjen kretsar runt henne och hennes mående , ringer föräldrarna är det oftast med frågan har du hört nåt från Lisa? (kan vi kalla henne) nej det har jag fan inte men vill du veta hur jag haft det i veckan kanske ? Det stör mig också ! Nåt hopp finns inte kvar i mig . Varför skulle det plötsligt vända en dag . Kramar till dig

Sant! acceptera det man inte kan förändra ,mod att förändra vad jag kan och förstånd att inse skillnaden ! Hade faktiskt nått bra på gång för ett par år sen lyckades pricka 72 dagar någonstans men föll då på högmodet och tron att jag kunde förändras och var ”botad” om man nu kan använda det ordet. Men sen den dagen jag testade igen finns det få ljusglimtar dessa år.
För mig är målet att ta dag för dag eller minut för minut så länge det behövs med slutmålet livstid.
Jag vet att jag aldrig någonsin kan dricka litegrann. Jag ser hur misären skulle komma ridandes i horisonten om jag viker ner mig en uns.
Jag spänner varenda cell i min kropp för att aldrig mer A så då får jag spotta på händerna för förändring är det enda alternativet framåt!
Snart 8 dagar sen jag sa HJÄLP 🙌🏻

@Blidenjagvillvara77 Jag har haft en nykter helg och stoltserar nu med sju nyktra dagar på raken. Bra formulerat - förstör så mycket men tillför så lite. Det är helt galet att dricka ett nervgift. För vissa går det dock bra, de tar ett glas och sen är det bra. För mig har det aldrig varit så, har aldrig varit måttlig. Så nu vill jag bli smart och modig och helnykter, som du. 💕

@Tjej82 gärna det! Tanken är ju att kunna dricka normalt utan att vakna seg, ångest, bakis för att sedan dricka igen till kvällen. Att njuta av helgerna utan A som det stora centrala innehållet.
Men är som sagt lite rädd att bli sugen igen om jag testar fast att jag inte drack varje dag.
Det var mest onsdag, fredag och lördag sen kan det finnas en kvart kvar på söndagen….och två glas vin blev lätt 3-4

Det är allt tur att vilodagen är till för människan och inte tvärt om. För när jag hade tagit mig ut med soppåsen som idag fick sällskap av ett par till då man städat ur ett skåp lite grann. Så kom man naturligtvis på att det var tvättdag när man trodde att man var ledig. Det att det var tvättdag hade man nog liksom förträngt på nåt sätt. Så nu blir det allt till att knata ned en vända till här i trappen. Trappträning vare sig man vill eller inte, så att säga. Då tumlande av tvätt står närmast på schemat denna söndag så att säga. Sen, fy, usch och blä, måste man gå ner igen och vika tvätt om ett par timmar.

Men träning det får man då, och inte kostar det ett öre heller som det väl skulle göra om man hade fått för sig att gå på gym eller så liksom. Naturlig vardagsträning är väl egentligen det vettigaste, åtminstone för en trött dystymiker som en själv. Började för en stund sen fundera så smått på att kanske gå iväg till matbutiken. Men då poppade det upp en tanke på folköl, så kompletterande mathandling får allt bli en senare fråga, fast datumet på kvarvarande mjölkliter väl gick ut i förrgår nånting.

Tänker att man inte i onödan ska ge den fule alkoholdjävulen nån möjlighet att hoppa på en liksom. Det går ju ingen nöd på en då man har laddat upp med läsk, juice och ett lager med god pärondryck som står i kylskåpet i beredskap. Tycker det känns riktigt lyxigt att kunna ta sig en sådan där liten förpackning med sugrör ibland. Nej, nu pep klockan och signalerade att det är dags att gå ner och köra igång torktumlaren. Så nu får det vara bra med skrivande på en stund.

Ha en fin kväll!

För att göra en historia kort så har min man alkoholproblem.
Vi har hållt ihop i 14år nu och det har varit en minst sagt smärtfri tid. Vi har genomgått olyckor,psyksik ohälsa och suicidförsök under dessa år men det är först nu som jag faktiskt fattat att det grundat sig i alkoholen.
Det är alltså han som har sina episoder och jag som kämpat med näbbar och klor för att få honom på banan igen.
Det går i vågor och mellan dessa episoder så har vi det trivsamt tillsammans,även fast jag alltid tagit det stora ansvaret i familjen. (Det är lätt att enbart slänga ur sig allt negativt när man är upprörd så klart)

Strax innan jul 2024 så började ett nytt episod av depression visa sig och jag kände den här gången att nu får det fan vara nog. Jag orkar inte mer! Han kan sova i två dygn utan problem.. men sen jag hittade den här sidan så började jag göra notiser i telefonen,hur ofta såg jag honom med en öl i handen och hur ofta hade han sina sovdagar? Ta mig tusan han dricker varje dag och jag har inte ens fattat att alkoholen varit ett problem!

Den här gången tog han själv tag i att söka läkarhjälp,han ska utredas för bipolär och säger att han lovar att sluta dricka (han har varit utan alkohol i 3år efter en olycka som även den innefattade alkohol men hade alltså nu igen börjat dricka och jag såg det inte som ett alkoholproblem)

Min största fråga är dock,hur gör jag som anhörig? Bör jag också helt och hållet avstå alkohol för att han gör det? Jag jobbar i vården och är endast ledig varannan helg och är ingen stordrickare men tar gärna ett glas vin i soffan när jag är ledig liksom. Han är väl ingen tung alkoholist på det viset eller är jag blind? Snälla hjälp!
Och nu vart en lång historia inte så kort längre 😅

@nasann så sant! Alkohol är lurigt, listigt, insmickrande och förgörande! Förstör så mycket men tillför så lite. Med tanke på hur normen ser ut i samhället och de fakto att de flesta faktiskt dricker utan att de egentligen har något bra argument till varför så förstår man ju vilken dragningskraft alkoholen har. Vi som nu vandrar på den nyktra vägen har genomskådat det galna i att dricka. Så tänker i alla fall jag. Vi som går mot normen med bättre vetande är både smarta och modiga! Hoppas du haft en skön och nykter helg 💛

Välkommen! Så bra att sätta upp mål! Klokt att du tänker att du måste göra detta för din skull i första hand. Först ta tag i att bli alkoholfri och ta hand om sig själv för att må bättre. Sen får det andra komma. Lycka till! 💛

@Metmasken .Ja vissa dagar är jobbiga.Särskilt när man inser att man levt galet & inte tagit hand om sig själv på ett bra sätt.Samt att nära & kära fått lida.Mycket skuld skam & ångest.Man får spotta i nävarna och fokusera framåt & tänka att nu blir det ändring!

Hej! Jag vill bara säga att jag förstår precis hur du känner, och det suger. Sitter i en liknande situation själv. En syster som sedan barnsben haft ätstörning och fortfarande har det, samt alkohol beroende i många år som på de senaste åren spårat ut. Hon har bott hemifrån i flera år men flyttade hem igen förra året pga. plugg. Hon är berusad och full varje dag, gömmer alkohol. Ex. Så är hon full redan efter frukost en söndag. I början ljög hon och jag ringde nästan ambulans en gång då jag trodde hon var dödssjuk, men hon var tydligen bara full. Blandar sprit i saftflaskor och allt för att dölja. Dricker tills hon blir utslagen och sover hela dagarna. Och som sagt äter ingenting och är så tunn att det känns som hon skulle gå av om jag petade på henne. Hela familjen har försökt hjälpt henne på alla sätt och vis i hur många år som helst, men inget funkar. Jag har gett upp nu, istället är jag bara så jädrans arg på henne hela tiden. Hennes sjukdom och missbrukande förstör relationerna mellan alla i familjen, och det blir bara bråk och tråkig stämning. Jag orkar inte med det längre, känner att jag inte kan bo kvar hemma, det är hemskt. Hon är oftast bara irriterad, sur och arg hela tiden, eller fylld med ångest. Spydiga kommentarer dagligen. Hemskt att se ens närstående förstöra sitt liv på det sättet och inte kunna ge någon hjälp. Känner mig hjälplös och arg som du. Och jag är rädd att det kommer sluta med att hon dör, samtidigt som jag själv ibland inte ens orkar känns någon medkänsla. Känns helt hopplöst.

@JHL bra jobbat med både A fanskapet och trädgårdsarbete med tjälen kvar, det kräver sin man👊

@LAO Tack ska du ha, det är du med1👊

@vår2022 tack ska du ha. Det blir bara bättre och bättre. Siktar stadigt nu på 120 dgr. Solen lyste idag, bara en sån sak.......💥