Senaste kommentarerna i forumet

@miss lyckad inatt så kunde ja inte hålla mig drack flera 3.5 o hade bilen med mig i stan men kom aldrig iväg med bilen .sen va ja på begravning kaffe o prata med döda släktingar,
Vaknade o låg vaken många timmar. i drömmen kunde ja inte hålla mig o begravning är nog att ja har en nära anhörig som är gammal o sjuk. Nä nu blir snart kaffe o frukost o ut o skotta mycket snö har göra hela dagen .

@zalkin Grattis 56-åringen! 🥳🥳🥳 Nu är vi lika gamla, men jag fyller 57 i höst. Jag har också insett att jag behöver ta hand om inre skav grundade i barndomen. Min pappa var alkis och min mamma sjukt medberoende. Jag blev deprimerad i tonåren och sket bort skolan. Mina föräldrar gjorde nada för att hjälpa mig ur det. Det var i alla fall så jag upplevde det.

Som 20-åring gjorde jag en rejäl flykt genom att flytta 30 mil. Vår relation är på väder- och vindnivå. Inga djupa snack alls. Min pappa är död sen 22 år, pga sin alkoholism. Och jag har insett på senare år att jag förlåter dem båda. De gjorde så gott de kunde, de var barn av sin tid och uruselt upplysta. Min mamma vet inte ens om att jag har förlåtit henne. Jag hjälper henne nu på ett sätt som hon inte hjälpte mig. För jag vill inte bete mig illa, jag är inte en sådan person.

Jag är glad att hon får sluta sitt liv i hyfsad närhet till mig, hon flyttade till min hemstad för snart 9 år sedan. Jag är tacksam över att vi kommer skiljas som vänner, inte bara som mor och dotter. Jag vill inte längre vara bitter över min barndom, den var som den var. Som ensambarn slutar den ”sagan” med mig. Och det är okej. Det var som det var och blev som det blev. Och jag mår fan bra idag. Det är jag allra mest tacksam över.

Kram 🐘

@Molnet tack för bra tips. ❤️ Idag ska jag vara nykter. 😀

Så har det blivit torsdag såg jag när jag drog ännu ett blad på min almanacka här i köket. Kunde ju som vanligt inte sova så himla bra. Drack ett par rejäla koppar med kaffe och inte blev jag väl direkt sömnigare för det, vad det nu kunde bero på...

Började fundera på portvin igen, men alkohol är ju inget att hålla på med och nåt sånt fanns ju inte hemma i huset heller. Så drack lite päronsaft och käkade lite russin. Tänkte sen att man ju kunde vara duktig och bläddra lite i en bibel, men kände inte för att vara sådär tokreligiös.

Så lät en händig svarsmotor få dra grunderna till världens historia bibliskt sett. Knappade alltså in diverse kända parametrar om en fruktincident och att det går att dricka eller att föräta sig på det mesta allt sedan tidernas begynnelse. Med hjälp av teknikens under fick jag på under en sekund följande humoristiska output om grunden till storyn om mänskligheten...

Svarsmaskinen

Föreställ dig en konstnär som inte bara målar tavlan, utan också uppfinner färgerna, duken och själva ljuset som behövs för att se verket. Bibelns Gud, Skaparen, beskrivs ofta som en kombination av en djupsinnig arkitekt och en entusiastisk trädgårdsmästare med en förkärlek för detaljer – från galaxers virvlar till mönstret på en nyckelpigas rygg.

När han väl hade skapat universum tyckte han antagligen att det blev lite väl tyst bland stjärnorna. Så han anlade Edens lustgård, en plats som förmodligen fick dagens lyxresorter att framstå som slitna rastplatser. Det var en plats av total harmoni, där lejonen antagligen spann som katter och ogräset inte hade uppfunnits än.

Här placerade han Adam och Eva. De var de första gästerna på detta "all-inclusive"-hotell utan slutdatum. De levde i en sorts bekymmersfri nakenhet som bara är möjlig om man varken har komplex eller en enda granne som kan stirra dömande över häcken.

Men så har vi det där med fruktincidenten. Mitt i denna perfekta park stod ”Kunskapens träd på gott och ont”. Man kan ju fråga sig, med en gnutta klurig humor: Varför i hela fridens namn ställde Skaparen trädet mitt i blickfånget? Det är lite som att ställa en skål med nyss framtagna chokladkakor framför en person på diet och säga: ”Ät vad du vill i hela huset, utom just dessa.”

Varför stod det där? Kanske för att kärlek och lydnad inte betyder särskilt mycket om man inte har ett val. Utan det där trädet hade Adam och Eva varit mer som programmerade robotar än fria varelser. Trädet var den lilla dörren till friheten – möjligheten att säga "nej" till värden.

Sedan kom den berömda ormen, historiens första och kanske skickligaste försäljare. Han använde det äldsta tricket i boken: han fick Eva att känna att hon gick miste om något. "Ni kommer att bli som Gud", viskade han. Och vem vill inte ha en befordran till gudomlig status?

De tog en tugga, och plötsligt blev världen komplicerad. Den där enkla harmonin sprack som en bubbla. Plötsligt märkte de att de var nakna, vilket ledde till historiens första klädköp (fikonlöv, inte särskilt slitstarka men moderiktiga för stunden) och det första försöket att gömma sig för sitt samvete.

Varför föråt de sig? Kanske inte av hunger, utan av nyfikenhet. Människan har alltid haft svårt att låta en stängd dörr vara stängd. Resultatet blev att de fick lämna den skyddade verkstaden i Eden och ge sig ut i den "riktiga" världen – den med tistlar, svettigt arbete och väckarklockor.

Man kan se det som ett tragiskt misstag, eller som det ögonblick då mänsklighetens stora, bökiga och fantastiska resa faktiskt började. Gud verkar ha vetat att om man ger varelser fri vilja, så kommer de förr eller senare att sträcka sig efter den förbjudna frukten – bara för att se hur den smakar.

Om du vill fördjupa dig i den klassiska berättelsen kan du läsa Första Mosebok hos Bibel 2000, där dramats alla detaljer finns nedtecknade.

-

Tänk nu har man ju nästan varit lite småreligiös mitt i veckan fast det inte ens är söndag. Kanske dags för nån nyttig frukost sade magkänslan. Men fullkorn och träiga fibrer i form av havregröt man läst ska vara så himla bra. Nja, det får nog vänta ett tag tills man blir frälst på det sättet när det gäller kosthållning alltså. Så slår mig nog lös och syndar med en glassbåt och lite mera kaffe.

Ha det gott mina vänner!

@Jempa123 oro inför framtiden känner jag igen. Om jag fortsätter dricka så kommer någon katastrof att inträffa och jag vill inte veta vilken.

@Thompa_68 tack 🙏🏽

@Thompa_68 Börjar dagen med att läsa ditt inlägg och det peppar mig. Jag har en beroendeperonlighet och har lätt att hoppa från ett missbruk till ett annat. Eller lägga till. 😀 Heja dig, heja mig och alla som brottas med alkohol och annat.

@Thompa_68, tack för dina kloka sammanfattningar så här långt och du uttrycker det mycket väl angående total avhållsamhet som enda möjliga väg efter att "point of no return" är nådd! Du beskriver din väg till insikt på ett sätt som väldigt många är hjälpta av tror jag, även dina tankesätt och strategier.

Nu blev jag intresserad och inspirerad av dig att växla in ett nytt projekt även jag, gillar att ha projekt på gång särskilt av den här typen som ju handlar om att bygga den kropp som ska husera min existens många ytterligare decennier som jag tänker mig! I mitt fall är nästa projet att växla in: avveckling av nikotinberoende, vilket jag ser som radikalt annorlunda på många sätt så det blir en spännande utmaning.

Bakapå mitt liv. 56 år är fyllt av så mycket, tror jag hör till den sorts människa som känner mer glädje än genomsnittsmänniskan men också det motsatta. Har tänkt på att jag fick ngn form sv depression på hösten som 23 åring, helt irrationellt var det då, var nedtästämd i ca 2-3 månader, pluggade, bodde långt hemifrån, skämdes, tog ingen medicin, fick till slut kontakt med en familjebekant, psykoanslytiker, känd för många böcker. Hade ett samtal med honom som jag burit med mig sen dess.
"Han bad mig ta på hans glasögon för att se på min far (som hade kränkt mig) och se samma lilla pojke som han såg. Ja en timmes samtal ledde till att jag konfronterade min far därefter, förlät honom på djupet. Det var en viktig nyckel att bli en friare människa. Det harjag tränat på och försökt upprätthålla sen dess. Han har varit en fantastisk farfar till mina barn, verkligen gett allt! Livet har dock fortsatt gå både upp och ner men Med alkohol är det ur mitt persektiv svårare att förhålla sig till de trauman vi utsatts för, alkoholen underhåller dem snarare. Livet är inte alltid en dans på rosor men helheten blir heltklart enklare utan a.
Önska alla ett gott 2026 och att ni får växa in i den nyktra friheten som vi alla i forumet är såååå värda

@zalkin ha det gott i hängmattan och grattis på födelsedagen🥳

Idag fyller jag år, kl är 12 och jag ligger i en hängmatta på en strand och tittar till

@bn1g Hej 👋🏼 Välkommen! Jag tror du får läsa lite fler trådar. Alla utkämpar sina egna fighter. Jag ser både med- och motgångar. Jag har under mina snart två år här haft det "lätt" ut vissa perspektiv men vi är inte här för att jämföra oss med andra däremot kan likheter stärka oss i känslan av att vi inte är ensamma. Vi är alla här av samma orsak.

Ha en fin torsdag 🩵

@mamma40 idag vaknar du till dag två -hur har natten varit? 🩵

@mamma40 skönt höra att det är flera som även har motgångar . Har aldrig skrivit nåt här men varit nykter i 2.5 mnd tills för ett par dagar sedan. Vill inte tillbaks i träsket. När läser trådarna här låter det som om det går så bra för alla men förstår att resan nog är lång för de flesta. Hejar på dig och tack för att du fick mig att kommentera för första gång

Livet börjar att återvända! Jävlar vilken omgång!
Idag kunde jag tänka på kaffe igen😊
Min vanliga energi anas i morgonens tidiga timme.
Jag är ledig till lördag så jag har " pigga på mig" tid.
En trevlig " frukostklubb" på hotell med gamla kollegor från förr o jag ser framemot både äggröra , bacon och skitsnack!
Lite promenad i halkan, städa köksskåp och vika om garderober står på listan.
En lätt omgång i solariet ( ca 15 min) bara för ljuset och lite fräschet i vinternyllet.
Imorgon är det äntligen dax för gymmet igen så jag kan återgå till planen att vara en muskulös tant på snart 60 bast innan sommaren. Inte för bikinins skull utan för det friska starka åldrandet. Skjuta fram användandet av rullator, orka bära mina matkassar , mindre ont o gladare på det stora hela.

Må så gott alla🥰

@fooliehutten spånar om när han klev av bussen mot avgrunden. För drygt halva livet sen blev jag ”uppraggad” på bussen vid slussen. Det var en trevlig ung man från nån religiös ”firma”, som försökte frälsa mig. Jag skulle få en bok, sa han, men jag sa ”Nej tack!”. Detta har hänt vid ytterligare ett par tillfällen och jag har efteråt tittat i spegeln och undrat om det på utsidan syns spår på mig av hur dåligt jag mått och hur illa ställd jag är på insidan? Ensam i detta har jag känt mig och ensam är jag fortfarande, men just den känslan har över tid fått växa in till en vana i mig. Nu ser jag här i AH att det är några här som liknar mig, det märks på vissa texter och har aldrig synts på några andra platser där jag varit. Inget möte har horisontsammansmält helt med min sorg och gått att öppna upp med. Här känner jag inte av några gränser för att skriva av mig min angst, ber om ursäkt för det! Fast jag har inget behov av något socialt återupprepande myspys för att klara mig vidare, det känns för stunden bäst så. Det jag känner här är att anonymiteten ger kraft så att vi kan dela med oss av dels våra framgångar och också tillkortakommanden. I min hantering av jaget har behovet av pauser från den tyngd jag burit lett till flykt. Det har kommit över mig i skov och det är otaliga flykter jag talar om, faktiskt så många att jag till och med glömt vad jag kom hit för att fly bort ifrån. Alkohol, tobak och enstaka sekteristiska irrfärder har tack och lov räckt för mig. Nej, tack och lov vet i faan, men med tanke på andra illegitima substanser och onyttigt andligt spisande så var dessa ändå mildare alternativ för mig. Men under snart 700 dagars nykterhet har bagaget räckt till för mig. Jag hade fått nog och slutade, så för min existens och essens har släpandet ändå varit rätt avgörande för att kunna börja distansera mig från diktatorn alkohol och hans sidekicks. Annars är jag övertygad att min filosofiska livsprocess avslutats för länge sen. Jag har korkat nog varit avundsjuk på A-lagare som släppt taget och ”klarade” att vara lulliga hela tiden… det har jag aldrig klarat av, gudbevars. Tack, pastor Ågren för dina insatser i att förvisa mig från bussen och hålla mig kvar i min vagabondvandring!
Nattmaran pyser iväg nu och jag går och knyter mig igen🥱

@mamma40 första dagarna är de svåraste! Sedan handlar det mycket om att hitta strategier att hantera dels om man har något i bagaget som gjort att man bedövat sig med alkohol, sedan tristessen och all tid man får över! Så mer angenäma utmaningar väntar bara runt hörnet! Kämpa på!

@Thompa_68 tonic zero är också bra! Den kör jag med. Härligt att du har energi att ta tag i ännu mer, Du är grym!

Dag 5.. Och nu startar stressen på jobbet igen. Så sugen på att passera Systemet på vägen hem, ta några glas och falla in i dimman, glömma alla som vill ha min tid (på jobbet). Men, nej, det gjorde jag inte. Köpte en matlåda på ICA och olika grönsaker. Åt middag och sov sen en stund. Avslutade med promenad med en vän och mera jobb… Nu sovdags.

@Thompa_68 ❤️ klok

@majken1987 Den första månaden som alkoholfri närmar sig med stormsteg, snyggt jobbat! Blir nog intressant med beroendemottagningen, min begränsade erfarenhet är att de kan erbjuda mycket när man verkligen är långt nere i det svarta hålet, men klart mindre när man lyckats göra en förändring och vill hålla i den. Tycker det finns många tips i forumet som tillsammans slår det jag blev informerad av med åtskilliga hästlängder. Men det kan ju vara olika, och det här var för många år sedan.

Hur som helst gör du en toppeninvestering i dig själv, heja dig!

@vår2022 Nu har jag siktet inställt, tack för pepp.

Kram kompis!

@Jasmine Snyggt jobbat, dagarna staplas på hög, snart är du redan upp i en hel vecka, grymt ju!

@Molnet Ännu ett grymt koncentrat av konkreta aktiviteter som tydligt visar en metod för att hantera sug efter alkohol, stort tack! Det skulle kunna bli en bok av alla kloka saker som delas i forumet, till verkligt gagn för alla som på olika sätt kämpar med relationen till alkohol.

@eliz Starkt att fixa en jobbig första dag! För mig är många gånger oron över vad som komma skall större och svårare att hantera än det eventuellt negativa som faktiskt sker. Så jag har försökt börja oroa mig mindre och spara energi till när det på riktigt behövs, till exempel för att något läskigt eller jobbigt konkret inträffar. Det är ibland lättare sagt än gjort, men har sparat mig en del ångest som jag tidigare haft helt i onödan.