Tråd: Är min flickvän alkoholist? av MarkSz
MarkSz
Jag har varit ihop med min flickvän i 1,5 år.
Jag har märkt redan i början att hon gillar att ta ett glas vin eller 2 även på vardagar. När hon har varit på fest eller kalas utan mig ser hon märkbart sliten och bakfull ut dagen efter.
Hennes utseende är så annorlunda beroende om hon druckit eller ej.
Hon har även hudproblem med utslag (46 år) och viktökning har skett.
Jag har sagt till henne att jag inte gillar det och hon borde bara ta ett glas på helgerna. För någon vecka sedan skulle vi se på en film på en tisdagkväll. Då tog hon fram sin vinflaska och ville ta ett glas vilket jag ifrågasatte.
Då blev hon irriterad och lät bli.
Dagen efter kom jag hem till henne
(det var avtalat) direkt efter hon hade kommit hem från jobbet.
Det fanns inget glas framme, men hon luktade alkohol. Jag frågade om hon hade druckit. Då skämdes hon och sa att hon kände sig värd ett glas efter att ha klarat dagen.
Under långfredagen tog hon en drink på ca 4 cl gin och sedan ett litet glas vin. Hennes tal blev sluddrigt redan efter så lite alkohol.
Är hon i riskzonen eller är hon redan alkoholist?
Tråd: Vill min fästman sluta dricka av fästmön
fästmön
1 dec drack min fästman varje kväll.
1april hade han minskat till 2 kvällar vecka. Han säger att han inte kan sluta dricka helt för då kan man dö!
Han hittar alltid på olika lögner som sen visar sig att han då dricker.
Vill han verkligen sluta eller behöver jag vara orolig?
Tråd: Mamma med alkoholproblem av charlieherman
charlieherman
Min mamma har fram och tillbaka haft alkoholproblem under ca 10-års tid. Sedan jag flyttade hemifrån för ca 6 år sedan har jag förskonats från det mesta av det. Men jag har nyligen flyttat tillbaka till min hemstad och har återigen tvingats ta del av min mammas alkoholproblem. Hon är världens underbaraste mamma när hon är nykter, men jag hör och ser direkt på henna att hon har druckit alkohol, även över telefon. När jag märker detta blir jag fruktansvärt arg och sårad, särskilt eftersom jag inte kan räkna på fingrarna hur många gånger jag pratat med henne om detta. Det som gör mig så arg är att hon alltid förnekar det, även fast jag tagit henne på bar gärning. Hon försvinner iväg för att ”fixa” något och när hon kommer tillbaka är hon inte längre min underbara mamma. Hon blir aldrig någonsin otrevlig, arg eller hotfull, det är verkligen inget sådant. Utan jag blir bara arg över att jag så tydligt ser att hon är uppenbart berusad. Sluddrar när hon pratar, går vingligt osv. Jag och ett flertal andra anhöriga har pratat med henne, och då har det hjälpt i någon månad. Men sen händer något, en aw med jobbet eller liknande, och vi är tillbaka på ruta 1 igen. Hon är ju en vuxen människa och ansvarar över sig själv, men hennes drickande förstör hennes relationer till sina barn och andra anhöriga. Jag orkar inte mer, vad ska jag göra?
Rike
Släpp all kontakt under t ex till att börja med två månader. Känn efter om du vill återuppta den därefter. Med all menar jag blocka SMS tfn mm mm.
Det ger inget att du lägger din energi och välbefinnande på detta.
Kan utifrån egen erfarenhet säga att just du får dåligt samvete men..
enda lösningen.
Tråd: Sorgen och skammen av LightOrange
LightOrange
Så jag har brukat rätt friskt sedan 2015, har gått lite upp och ner med vilka mängder det handlat om, men progressiv som sjukdomen är, är ju hur det blivit för mig också. Blev till nivån av total paranoia, ”skuggfolk”, sömnlösa nätter med mera. Nu idag är det 79 dagar fritt från alkoholen, det längsta någonsin för mig. Är inte lätt men jag håller i. Det jag har mest problem med är min ihållande sorg, det är som en boll i magen av gråt, en känsla av klumpen i halsen som aldrig släpper och som jag dessutom inte vet vad den består av för minnen eller känslor riktigt. Är konstant på 0 om man har en 0-100 skala av energi, så trött jämt. Jag är aktiv på fritiden med träning 4 dagar/veckan och jobbar heltid så igång är jag. Om någon här har haft likande känsla av konstanta minnen som snurrar i huvudet av saker man önskar hade blivit annorlunda, sömnproblem och trötthet, tar jag tacksamt emot tips. Vill bara det ska ta slut detta lidande, men en dag i taget.
Silvertärnan
Välkommen och du har tagit ett mycket bra beslut att hålla upp med alkoholen. Jag vet inte vad du kan ha i bagaget som tynger dig men jag kände mycket gammal, inkapslad sorg bubbla upp när jag blev nykter för drygt 10 månader sedan. Den där energin jag trodde skulle komma infann sig inte riktigt och jag är fortfarande lite energilös, men ger inte upp. Sorg, ledsna tankar, uppgivenhet har kommit och gått men nu känns det mesta stabilt. Låt tiden ha sin gång, gråt och släpp ut känslorna så kommer du att läka. Ta proffesionell hjälp om du behöver men ge inte upp.
TemporaryPurposa
@Silvertärnan Intressant! Och inspirerande att du klarat av hela 10 månader nu trots dessa jobbiga känslor, verkligen bra jobbat! OCh jag LÄNGTAR tills jag kan skriva liknande saker till andra här, men jag har börjat om på dag 1 så många gånger nu... Men det har ändå hänt mycket vad gäller reflektioner i huvudet senaste veckorna och att vara mer aktiv här!
och @LightOrange 79 dagar är ju SUPER!!! WOW! hoppas att jag ska lyckas ta mig dit också. Du kanske redan har researchat om det själv men annars vet jag att det är många som tycker det hjälpt att läsa en del om ens "inre barn". Det kan vara saker som går tillbaka till ens barndom, även om man inte varit med om något hemskt, men det kan ändå vara saker som ligger innuti en sedan länge och som man kan må bra av att "face-a"...
Tråd: Tredje gången gillt! av Suburra
Tråd: Exman av Europa
Tråd: Vill bri hel av danisa
vår2022
@danisa Det är precis så en gaslightare jobbar. Manipulerar och duperar, försöker splittra och ljuger. Som din vän säger, din syster mår dåligt och vill få dig att må dåligt.
Låt dig inte provoceras för det är precis det som din syster önskar ska ske. Lita på dig själv och det du känner och låt inte andras ”inlägg” påverka dig. De vet inte hela sanningen. Det är även knepigt för en som står mittemellan er att välja sida eller vara opartisk, den är liksom mittemellan. Vissa vänner kanske inte ser eller förstår manipulationen. Fokusera på att ta hand om dig själv och umgås med de som förstår din upplevelse. Ibland använder en gaslightare gemensamma vänner för att sprida lögner eller få information, så tänk på vilka du delar information med. Låt vännerna själva dra sina slutsatser.
Dit uppmärksamhet går sker tillväxt. Flytta fokus och låt uppmärksamheten och tillväxten vara på dig själv. På det positiva du känt senaste tiden och hur bra du mår av det.
Ha en fin långfredag!🐣❤️
TemporaryPurposa
@danisa Hej och tack för att du svarade mig, uppskattar det verkligen!
Jag behöver verkligen anstränga mig mer för att aktivt tänka på vad det är som sker innuti min hjärna för att försöka vinna den här kampen. Jaa jag skulle ha haft min dag 9 igår, men tyvärr gick det inte som planerat utan jag tackade jag till 2 drinkar hos en vän och på vägen hem köpte jag med mig 6pack folköl (hade systemet varit öppet hade jag säkert köpt starkare) och drog i mig hemma bara för att få ruset att vara längre. Blev ju såklart ingen direkt fylla på det, men du vet, det är ändå exakt samma sak för mig. Jag svek mig själv, bröt mina egna löften och regler.
Så jag räknar nu dag 1 igen. Tungt och besviket, men ändå bestämt.
Att hålla mig upptagen hjälper mig också, men samtidigt tror jag att jag behöver tid för att verkligen fokusera på alkohol-problemet också. om det är flera dagar alldeles för upptaget så kanske jag inte dricker, men jag hinner knappt reflektera heller över varför jag inte VILL dricka så när det dyker upp en chans att dricka så tar jag helt plötsligt den utan att diskutera särskilt mycket med mig själv? What lixom?!
Jag har skrivit om snedsteget i min tråd, vill vara ärlig med mig själv och vill också kunna gå tillbaka och läsa om mig själv under resan framåt för att kunna påminna mig om saker.
Men jag hoppas att dina dagar har tickat på? Och om inte: tell me about it.
Du peppar mig!
Tråd: Min sista tråd! av Kärringen
Kärringen
Den starkaste råttan
Nu när lagren är borta
Så står jag här naken och skör
Som en människa utan hud
Den ska börja växa igen
Nu o nu o sen, känn kraften
Känn vinden som försiktigt smeker
Känn solen som sakta värmer
Känn doften av regnet på gräset
Se fjärilen
Se blomman
Se råttan som överlevde ännu en vinter
Se livet
Lite hopp ❤️
Tråd: Mitt första inlägg här, en ny start som ska hålla hela vägen av TemporaryPurposa
TemporaryPurposa
@Bubbelmorsan Tack! Ja, jag har faktiskt ett besök bokat hos beroendecentrum och får se vad de kan erbjuda för hjälp där, men att prata med någon kunnig, erfaren person om det som kan hjälpa mig att dra ut tankar vore ju jättebra!
Som du skriver så går alkoholberoende absolut emot min egen självbild och jag skäms över att jag inte kan kontrollera det som andra kan. Det känns som en svaghet, en defekt, och något som jag skulle vilja "fixa" så att säga. Så där är absolut en poäng, jag får inte vara svag.
offermentalitet: ja, där är nog en annan poäng. Synd om mig om jag inte kan få belöna mig med alkohol när det är något bra som hänt/soligt väder/helg/fest/annat.
Det är som att jag inte vill ge upp att jag kan ha kvar alkohol i mitt liv. Varför är det så viktigt? Det är väl inte hela världen att inte dricka??
Jag vill OCKSÅ känna stolthet över mig själv, känna FRIHET från alkohol! Kommer skriva mer nedan...
@vår2022 Mycket bra tankar! Jag är också "normal" i de flestas ögon, klarar jobb, familj, vänner, vardag osv. Det är i ensamhet som jag dricker, och då alltid alldeles för mycket, annars är det knappt någon idé... Och så har jag ju det här konstiga tänket att jag vill kunna smaka när jag är med vänner och ändå inte kommer dricka för mycket för att jag inte är ensam ändå. Meeeen som jag kommer skriva mer om nedan så är det ju SÅKLART inget som hjälper mig i den här kampen... Vill vara ärlig med allt här nu.
TemporaryPurposa
@Vitvargen och @Jempa123 Jajamen, jag har ju egentligen kommit fram till detta intellektuellt, att jag inte kan dricka ens lite grand, men känslomässigt så vill jag inte släppa det. Tydligen vill jag veeeerkligen ha kvar alkoholen i livet på något sätt. Och det är rent ut sagt irriterande att försöka resonera med mig själv om detta?! Varför? Vad jobbigt! Varför inte bara ta bort det ur mitt liv helt och hållet, vad finns det för negativt med det, i princip bara positiva saker?! Jag vill OCKSÅ åka lyxbil, men ändå så ska jag ha kvar min gamla skruttbil och köra den lite grand ibland när ingen ser?? Suck. @Jempa123 hur lyckades du till slut komma fram till, även känslomässigt, att du inte ska dricka ens lite grand?? yes, jag har bokat in mitt första besök på beroendecentrum, hoppas på att kunna få lite hjälp vad gäller samtal och bollande om detta där. Men också här på forumet såklart, bollar med er, tack så mycket, och med mig själv genom min egen tråd och att försöka skriva lite på andras trådar också. Fiska, fiska i mitt medvetna och förhoppningsvis kunna få fram saker ur det undermedvetna också.
TemporaryPurposa
Suck. Hur många gånger ska jag behöva erfara att jag inte kan sluta dricka så fort jag får i mig liiiite lite alkohol?
Jag är bestämd över att vinna kampen mot alkohol-snubben i huvet och alkohol-begäret i kroppet, därför vill jag vara helt ärlig mot mig själv (och er) här på forumet, jag vill inte dölja något. Det jag gjorde tidigare här är att jag varit borta från forumet flera veckor när jag druckit, och sedan när jag har lite bättre samvete (typ några vita dagar under bältet) kommit tillbaka hit för att försöka börja om. Men nu ser jag INTE detta som att börja om, utan jag FORTSÄTTER min resa. ÄVEN om det kommer gupp på vägen som gör att jag behöver stanna bilen en liten stund vid vägkanten. SÅ. Det hände igår. Var hos en vän och tackade inte nej till en drink. Tackade inte heller nej till drink nummer 2. Det var allt jag drack där.
Men på vägen hem köpte jag med mig ett 6-pack folköl (hade systemet varit öppet hade jag säkert köpt starkare) och drog i mig dem i ganska snabb takt ensam hemma.
Ingen mega-fylla på det såklart, men bara höll igång ruset i ca 2 timmar till. Till vilken nytta? Jag somnade ännu senare, kollade på någon tråkig serie bara för att hålla mig vaken medan jag ändå hade rus och skulle njuta av det.
Därmed är min låååånga streak på 8 vita dagar bruten på 9e dagen. Hade jag gått direkt hem efter de två drinkarna hade jag nog fortsatt räkna mina "nyktra" dagar, men iom att jag svek mig själv så ser jag dem som brutna och jag är tyvärr tillbaka på dag 1. Men ändå har ju resan tagit mig närmare mitt mål, jag är inte tillbakakastad på något sätt.
Så vad var det som gjord detta? Ja. Lite som Bubbelmorsan skrev om, det hjälpte mig att se det tydligare, att jag inte vill vara svag, min självbild är att jag är stark och kan hantera, kan kontrollera mig själv. Så min fasad behöver hållas upp utåt sett, som sagt inte egentligen för mina vänner utan det handlar helt och hållet om min fasad utåt FÖR MIG SJÄLV. Låter ju jättefånigt, men så är det. allt handlar om mig.
OCH att jag har haft det som mindset innan som sagt, att jag ska "få" smaka med vänner, inte ensam. Men nu drack jag ju mer ensam efteråt, fast det inte är ok enligt mina egna regler. Men med två drinkar i kroppen sket jag fullständigt i alla regler.
Så ALLA era kommentarer om att ni inte har klarat att göra på det sättet: så bra för mig att läsa! Men ändå så hade jag ju läst dem, tänkte på dem igår när jag tackade ja till drinkar, och det var nästan som att jag redan då visste vad som skulle hända men jag bara låtsades om att jag inte visste. Förstår ni hur jag menar? Jag går lixom med på att lura mig själv, så dumt och fjantigt, men så var det.
Och vad är det som var så härligt med detta? dra i mig 6st öl hemma, det var inte smaken så klart, bara ute efter procent och effekt. Och vad skulle jag då göra när jag får effekt? Kolla på serie? Bara låta ögonen vara öppna utan att tänka särskilt mycket? Jag var inte ledsen, behövde inte dämpa jobbiga känslor. Jag var glad och ville fortsätta vara glad. Mer belöning som jag ville åt, inte dämpa. Så att sitta med jobbiga känslor har jag blivit bättre på utan alkohol. Men att sitta med glada känslor utan alkohol behöver jag VEEEEERKLIGEN jobba på!! Belöna mig på andra sätt! Som faktiskt belönar och gör att går mår bättre, inte sämre.
Ber om ursäkt till er, mina stöttande vänner på forumet, som är så fina och kommenterar här i min tråd och peppar mig, att jag gör er besvikna på det här sättet. Och jag ber om ursäkt till mig själv. Jag hade börjat registrera att jag känner mig klarare i huvudet, sover bättre, hyn såg liiiite bättre ut kanske, och jag kände mig stolt över att ha klarat över en vecka utan att dricka! Känner mig verkligen besviken på mig själv, men vill inte sparka på mig själv i onödan, utan vill lära mig, vill som sagt reflektera, draaaaaaa ut allting inombords från detta.
Så ofta har jag ju druckit och sedan bara försökt låtsas om att det inte hänt och bara börja om och köra på. För att det är skämmigt och jobbigt att tänka mycket på att jag har druckit. Men jag vill inte göra så. Vill lära mig, Om det är skämmigt, då får det vara skämmigt. Jag vill stäla mig själv, och alkohol-snubben i huvet, till svars att "heeey varför gjorde du detta? och hur tycker du att det resultatet blev??"...
Så många av er säger ju att man ska låta bli första glaset, varför kan jag inte lyssna på det? Ni är ju erfarna. Varför skulle jag vara starkare, eller vad man ska säga, och klara av att ta ett glas här och där UTAN att det kickar igång något i mig, när det kickar igång något hos så många andra? Och ja, det som jag precis skrivit om ovan är ju ett bevis på att det fungerar preciiiis så även hos mig! Även om det är skämmigt att erkänna, varför inte bara erkänna det och work with that? Anpassa mig efter det och "Ok, jag kan inte ta ett glas. Även om jag skulle kunna ta det ibland, så gör det bara min kamp sååååå mcyekt hårdare och jag riskerar såååå mycket, så det är absolut inte värt det".
Så ni får jättegärna fråga mig om detta, kanske ni har några frågor jag inte ställer mig själv som är jobbiga att tänka på och besvara, men som jag hjälpa mig att "förhöra" alkoholsnubben i huvudet på vad han gjorde igår, vad han sa till mig osv som fick mig att gå med på detta...
Suck och suck och suck. AAARRGGH!
Bubbelmorsan
@TemporaryPurposa, älskar dina ärliga inlägg! Tycker du har kommit så långt i hur du tänker. Första steget som måste sitta är att man är maktlös inför alkoholen. Man är maktlös! Handlar inte om karaktär, sätta upp planer som man ska följa. Är man beroende så är man maktlös. That’s it.
Du är på väg dit ser jag i hur du resonerar🩷.
Skrattar lite åt det som du skriver att du låtsats att du inte vet😗😂. Det är ändå lite komiskt hur man lurar sig själv.
Du går framåt med stora steg tycker jag och det här testandet att dricka bara ett glas är det måååånga som håller på med länge. Kämpa på kompis💪
Jempa123
@TemporaryPurposa jag tror jag var rätt hård mot mig själv och konstaterade att jag inte lyckats på 10 år och att det gradvis dessutom blivit sämre. Jag har ju hållit på att sluta de senaste 10-15 åren kan man säga…
Jag målade upp två bilder i mitt huvud; ett hit jag sakta drack ihjäl mig, kanske blev av med körkort och missade resten av barnens uppväxt och där jag bara mådde sämre och sämre. En annan bild där jag är helt nykter och lycklig med det, där jag tränar, är fräsch och pigg och mår bra. Den dåliga bilden är tyvärr inte ens en överdrift tror jag, beroende är progressivt och när jag lyssnat på en massa poddar med folk så har alla varit där jag var nu dvs med en tanke ”ja jag dricker inte på morgonen, jag kör inte onykter osv osv” sen vips satt de där med ett glas vin på morgonen eller gjorde nåt annat de aldrig skulle. När jag kritiskt granskade mig själv såg jag hur jag flyttat mina gränser jag med och blev då lite rädd och tänkte att jag nog inte tror att nån haft avsikten att hamna riktigt på botten men ändå gjort det sakta utan att märka det. När jag sen pusslade ihop allt så kom helt enkelt insikten av att jag behöver välja mellan livet eller alkoholen; inte i att jag skulle dö annars men i att jag sakta sakta låter alkoholen ta en större och större plats i mitt liv och till slut kommer den ta över. Så med den insikten beslutade jag mig för att inte dricka 1/1 2026 och har sedan dess jobbat dels med att förstärka bilden av att jag har ett beroende dvs inte kan dricka alls genom att läsa och lyssna på poddar men oxå genom att förstärka bilden av att ett liv som nykter kommer vara underbart. Detta genom att hitta vinster i att vara nykter, skriva upp dem, njuta av andra saker och belöna mig själv. Jag berättade oxå kort efter 1/1 till de jag umgås med att jag inte dricker o inte tänkte göra det på obestämd tid och började botanisera i alkoholfria alternativ och släpa med mig det till alla sociala sammanhang.
Detta har inte varit en enkel väg eller ett enkelt beslut och jag saknar alkohol då och då eller kanske en romantiserad bild av det men jag vet att alkohol för mig aldrig kommer vara den bilden min hjärna säger att det är så därför accepterar jag saknaden och fokuserar på allt annat positivt. Just nu där jag är finns ingen annan väg för mig, men vågar ju inte säga att det är för alltid.
Jag tycker det är så klokt av dig att skriva och reflektera här och jag tror att det är bra att du bokat tiden på beroendecentrum, det finns ju bra medicin som stöd i början när man ska vara nykter som minskar suget ❤️
Jag hejar och tror på dig ❤️
vår2022
@TemporaryPurposa Verkligen bra att du resonerar öppet och ärligt, framförallt med dig själv. Du har kommit fram till att mycket handlar om din självbild, att inte vara svag, att du är stark och kan hantera, kontrollera dig själv. Att du känner skam när det inte blir så i verkligheten. Känner igen det och alkohol skadade min självbild allt mer och jag kände till slut att jag var rejält misslyckad som inte kunde dricka ”normalt”.
Jag tänker att det du beskriver om din självbild är bra saker att ha med dig i att vara nykter. Att du är stark som är nykter, inte vill vara svag och dricka, kan hantera och kontrollera dig själv genom att inte dricka. Det du slipper är skammen, den hör ihop med alkoholen. Det kommer även att boosta din självkänsla, att du är duktig och stark!
Sköt om dig!❤️
Silvertärnan
Jag har läst lite bakåt i tråden och slås verkligen av hur lika vi är, vi som fajtas mot beroendet. Jag hade precis samma läge med att försöka kontrollera drickandet i 20+ år innan jag i maj förra året inte kände att det längre var värt att ljuga för mig själv. Jag kommer aldrig vara nöjd med ett glas, eller att sitta och smutta och låtsas som att jag njuter fast jag i själva verket bara var upptagen med att se hur fort andra drack så att det inte skulle märkas att jag hällde i mig. Jag såg mig själv om 5 år om jag fortsatte på samma sätt, och det var inte dit jag ville gå, att bli en försupen, trött, energilös kvinna som smygsuper, huttar i köket (har jag gjort många gånger då jag "glömt" att ställa tillbaka ginflaskan i barskåpet). Jag var så innerligt trött på det och mitt dealande kring alkohol. Jag ville utmana och testa mig själv, så jag tänkte bara att jag tar det dag för dag, men jag ska fan inte ge mig, inte vika från mitt beslut trots att känslorna svajjade och jag var orolig för konsekvenserna av mitt beslut. Men jag höll fast, kämpade på, åkte känslomässig bergochdalbana men jag skulle inte ge mig. Och nu har jag passerat 10 månader nykter. Jag hoppas att du reder ut din väg framåt, du har förmågan och kraften inom dig, jag lovar🙂!
Vitvargen
@Silvertärnan, @Jempa123: jag ryser av igenkänning. När insikten av vad man är på väg att bli och vad det är för framtid som väntar drabbar en som en blixt. Varför tar denna insikt som ger detta obönhörliga "pannben" så lång tid? Därför att de farliga dryckesmönstren kommer smygande, sakta sakta. Tron på att man kan återgå till den beskedliga drickandet som en gång fanns och som kanske hade sin roll då: så otroligt svår att överge men den måste släppas, ersättas av tron på att ett liv utan alkohol inte bara är fullt möjligt utan även så enormt mycket mer berikande. Man måste bevisa detta för sig själv, uppmärksamma alla fysiska, mentala, ekonomiska fördelar varje dag under lång tid för att programmera om sig i grunden.
Jag har full förståelse för att detta kan vara mycket svårt att klara på egen hand, helt enkelt för att jag försökt själv mycket länge utan hjälp och misslyckats. Det var egentligen först när insikten kom som jag sökte hjälp på allvar och hittade verktygen jag behövde: jag signade upp mig här på AH och hittade alla härliga människor som gått före, alla som kämpar. Det räckte för mig, för andra kan det behövas mer konkret hjälp av fysiska kontakter och kanske stöttande medicinering. Jag säger "räckte", ungefär som att jag nu skulle vara safe för all framtid... nej så lätt lurar man inte mig: jag är kvar här för att inte glömma, och givetvis också för att i någon mån återgälda vad jag fått av er alla.
@TemporaPurposa, du är inne på en avgörande resa och du går verkligen "all in" med din ärlighet, så glad ända in i märgen av att se detta! Detta reflektiva, betrakta sig själv nästan som att "Jaget" ställer sig litet vid sidan och betraktar hur detta kolbaserade magiska maskineri vi kallar "hjärnan" reagerar i olika situationer. Som en forskare på upptäcktsfärd i det okända. Du ser hur maskineriet beter sig ologiskt och felaktigt, du utreder nyfiket hur detta kan komma sig. Kan du ändra på detta, skruva litet här och litet där så den fungerar mer som du vill? Ja, det går, lita på mig och alla andra som gått före. Det är ett extremt stort steg detta att sluta bedra sig själv och du har redan tagit detta steg. Bravo!
All lycka till dig, du kommer att klara detta och fortsätt skriv på ditt härligt ärliga sätt om din resa!
Tråd: Börja från 0 av HellenII
HellenII
Hej mig, hur är det? Ingen kommentar.
Jag minns inte när han senast var nykter en ledig dag, men jag kunde läsa här längre upp i tråden att det var runt jul. Jag är trött.
Rike
Gå snälla du..
hans barn är väl inte där när han dricker?
Bara gå. Det finns ett bättre liv än att sitta i samma situation nästa påsk ♥️
Tråd: Det hände igen av majken1987
majken1987
Dag 111. Dagarna går och nykterheten består….😁
Jag har haft första mötet med en KBT terapeut nu, tror det kommer hjälpa mig att hålla i detta!
Förra helgen hade jag sådant enormt sug efter ett glas rött, när vi åt en god köttbit….men fick bli en alkoholfri cider och sen var det bra med det…
Mardrömmar om alkohol kommer fortfarande titt som tätt (dvs jag drömmer att jag super). Detta sa vården var normalt och ett sundhetstecken….
Nåväl, glad påsk alla, hoppas ni har en vit påsk 🐣
Bubbelmorsan
Men vilken stjärna du är @majken1987 🌟🌟🌟! Så glad att höra att det går bra för dig! Glad påsk🐥🐣
Tråd: Från ytterlighet till måttfullhet av november25
november25
Tack snälla @Villmåbra79 och @esterest 😊
Jag mår rätt bra just nu, har börjat med något som kallas Mindful self-compassion. Små meditationer som jag tycker är hjälpsamma och trevliga.
Men med alkoholen är jag så ambivalent just nu.
Förra veckan stannade på 5 enheter. Det känns ju lågt. Och på fredagen 3 enheter. Det är ju också enligt mitt mål. Men vi hade min son på middag, som nu är 18. Och jag blev påverkad, vilket jag inte planerat. På kvällen innan jag somnade var jag fylld av skam. Jag hade ju inte gjort något fel utöver just att jag blev lullig, men kändes ändå dåligt.
Det andra dryckestillfället var en kväll när min sambo skulle tagit emot sina barn på middag. Men han hade druckit och kunde inte köra så det fick ställas in. (Jag hade inte druckit men jag ställer aldrig upp och kör när han är påverkad för att lösa situationer. Och jag har även sagt att han måste vara nykter när hans barn är här)
Sen tog jag två glas vin och då kändes det efteråt som att jag uppmuntrade hans val att dricka och göra sina barn besvikna.
Vad jag försöker komma fram till är att jag håller mina måttlighetsmål med råge, men det känns ändå fel.
Jag vet inte om jag överanalyserar eller är fylld med ångest av situationerna med alkohol som uppstår när jag lever med en som är beroende, eller om det är rimligt att tänka att mitt eget drickande är problematiskt.
Å ena sidan tyckte jag det kändes lite positivt att släppa på kontrollen och ta några glas. Är så trött på all fixering runt alkohol som ett problem. Själv tänker jag inte mycket på alkohol i sig, typ att jag är väldigt sugen, eller att det är viktigt egentligen.
Men å andra sidan kanske det bara är enklast och bäst i den här situationen att vara alkoholfri. För att både undvika risken att vidareutveckla ett problematiskt bruk, och att stötta min sambo att göra det rätta.
Men det känns väl jobbigare nu när vår och sommar kommer. Man ska njuta i solen och hej och hå.
Vet faktiskt varken ut eller in just nu.
esterest
Jag tycker att du ska minnas det som var bra med middagen tillsammans din son. Samtalen! Närvaron!
Om det var 3 enheter så vet både du och jag att det inte är någon knasig mängd. Du gjorde inte bort dig ute på allmän plats. Hoppas ni hade mysigt samtal och att gör ngt tillsammans snart igen! Ni var hemma, finns ingen orsak till att du skulle ha varit pinsam. Ja, sagt av mig som tycker ”måttlighet” är ok. Men förstår känslan som kommer över. Jag har upprepat sagt till mina barn i nyktert tillstånd, säg alltid till mig om ni någon gång tycker att jag är pinsam vid alkohol. Håller jag inte med er när ni påtalar så har jag ändå ett ansvara att reflektera. Tycker ändå att det ofta lyser igen om i dina texter att du är en kärleksfull person.
Det andra tillfället är lite mer att fundera över, utifrån det du beskriver. Här känns det som att det finns ett problem. Du tar ansvar och känner ånger för att middagen inte blev av, därför att din sambo inte gör det?
Ska googla på mindfullness-compassion, behöver något som strukturerar mina tankar 🌸
november25
@esterest Ja kika på compassion! 🤗
Jag har ett huvud som i princip alltid jobbar. Har under åren haft olika sätt att försöka vila från det genom fokus på annat - ljudböcker, serier, komplicerad virkning, gitarr.
Det funkar också, men tycker att de här meditationerna kommer åt mer av det som skaver och skapar någon slags ro som även håller i sig lite genom vardagen. Jag tycker att det funkar bäst att använda en app med guidade meditationer. Då följer man rösten. Ska jag göra det på egen hand tappar jag lätt tråden.
Jag tycker appen Practice Mindful-Selfcompassion är bra. (Kostar 25 kr/månad och finns en provperiod på en vecka)
Till det andra.. Jo kvällen med sonen var trevlig och jag tror han tyckte det också. Det som blir lite komplext med honom är att nu är han 18 och får dricka.
Tidigare har han hållit sig helt från alkohol. Han bor själv och jag har valt att ge honom mycket frihet. Men pratat om alkohol och förklarat varför man inte bör dricka i ung ålder. Och han har valt att respektera det och följa det (han är en ovanlig tonåring).
Nu har han börjat utforska alkohol och vi drack ett glas champagne tillsammans den kvällen. Känner faktiskt att jag vill uppmuntra honom att det är okej att gå ut med vänner att ha kul. Men vill inte uppmuntra för mycket. Kändes lättare när han inte drack, nu kommer ibland skräckscenarion upp om hur han också utvecklar alkoholproblem.
Ibland blir jag så trött på att vara mig själv inne i mitt huvud 🤪
Den missade middagen med barnen gjorde sambon ledsen. Tror han kände sig dålig över det. Jag blev själv besviken. Kanske drack jag för att ta bort dömande känslor mot honom. Jobbigt att se hur han förlorar relationen till sina barn bit för bit.
Jag vet inte om jag tog på mig ansvar som du skriver.. Men antar att det hade känts mer tydligt om jag hållit mig alkoholfri med negativa känslor, än att välja att dricka.
Fast för vem har det egentligen någon betydelse? För mig själv? Tror han var minst lika ledsen över vad han gjort vare sig jag satt med vinglas eller inte.
Känns som ingenting är enkelt längre🙈 I alla fall inte när alkoholen kommer in i bilden.
Lutar ändå mot att försöka mig på måttlighet under vår och sommar. Får en känsla av självuppoffrande om jag skulle hålla mig alkoholfri för min sambos skull. Som jag inte heller gillar att vara i, någon slags självgod offerkofta i sommarsolen.
Ett annat alternativ är ju att dricka men bara inte med honom. Det känns också väldigt märkligt av någon anledning. Kanske för att jag inte har så många naturliga sociala tillfällen.
Nu blir den här tråden en mix av anhörig och fundering kring egen alkoholkonsumtion...
Tråd: 50 dagar innan av Högmo
Högmo
Kikar in lite snabbt och säger Glad påsk. 🐣. Nyktert
Kämpa på ni alla som fortfarande brottas med törst och ångest
Påsken var i många herrans år min mest hatade långhelg.
Så mycket bättre nu när jag är nykter. Jag bryr mig inte helt enkelt inte längre.
Så igen. Kämpa på!
Tråd: Nytt kapitel! 3år och framåt❣️ av Himmelellerhelvette
Himmelellerhelvette
Jo men är det inte konstigt ändå @Andrahalvlek, att man är så rädd för att det ska bli katastrof för att man säger nej. Blir så trött på mig själv, jag tror typ att hon kommer dö av att jag säger nej, inte bara bli arg eller besviken, utan dö! Hur kan min hjärna vara kopplad på det viset?
Förlåta känns så långt borta just nu då jag inser att jag blivit gaslightad. Pappa har alltid sagt att det inte var någon fara, och istället sett till att jag lagt all uppmärksamhet åt att tycka synd om honom för han haft det så svårt och även hur svårt mamma haft det så jag har trott att alla haft det värre än mig, att jag faktiskt haft det bra i jämförelse. Att sedan inse hur svårt jag haft det men inte fått bli sedd, hörd eller fått chansen att bearbeta gör mig så arg!
Himmelellerhelvette
Tack @vår2022 ❤️ Ja tänk hur lång tid det tagit att genomskåda detta beteendet hos min pappa, all manipulation jag gått på, allt elakt han sagt och gjort och sedan fått mig att tro att jag är dum i huvudet! Och mamma sedan som inte gjort någonting för mig någonsin, jag har tagit hand om henne i hela mitt liv utan att fatta att det borde varit hon som tog hand om mig.
Tack ja arbetet med att förstå mig själv är långdraget men jag tror ändå att jag behövt göra det på mitt sätt först för att komma till alla insikter jag gjort för att sedan få reda ut resten med en psykolog. Hade jag gått dit direkt hade det blivit så vansinnigt dyrt, nu tror jag ändå att jag mest bara behöver lite hjälp med vissa knutar i och med att jag har bunkrat på mig en himmelens massa självinsikt och packat upp ett ton gamla minnen som jag gått igenom gång på gång. Det känns bra att få våga prata ut med någon och veta att det inte kommer hända något hemskt, inga fruktansvärda konsekvenser av att jag pratar som jag trott undermedvetet.
vår2022
@Himmelellerhelvette Ja, tänker också att det tar den tid det tar för att saker ska mogna fram. Det är komplexa saker och komplext att få syn på och reda ut. Du har kommit en bra bit på vägen. Det måste vara en befrielse att våga prata ut och inte behöva vara rädd för konsekvenser eller att något annat hemskt ska hända❤️.
Sköt om dig!❤️
Varafrisk
@Himmelellerhelvette Du är beundransvärd som jobbar så mycket med dig själv. Tycker även att det modigt av dig att ta kontakt med psykolog med tanke på det starka motståndet som du har burit med dig. Motstånd pga din erfarenhet av myndighetspersoner och att inte känna tillit. Jag önskar så mycket att det ska kännas bra för dig🙏🏻 Du får berätta sen om du vill.
Kramar 🥰
Tråd: Del 2 av esterest
esterest
Efter det jag skrev igår gick jag ut i skogen. Många av tankarna rann av mig.
Inser att min ADD peakar nu på våren. Som om att det kommer med pollen.
Jag tillhör de som maskerar och kamouflerar ADD in i väggen. Har förstått att många projektledare känner samma sak. Man skapar ordningen till andra för att man själv behöver det.
Alkoholen kommer flygandes från sidan för att hjälpa till när agenda med måsten blir för rörig och lång. Någon som känner igen sig?
november25
@esterest Jag tror våren är en knepig period för mig också. Jag är ganska introvert och har levt med ångest under princip hela livet. Funderat på olika diagnoser men inte landat i någon. Trauma har inte gjort det hela bättre.. Men läkt en del från det.
Våren och sommaren får mig hur som helst att uppleva krav på att vara mer utomhus, vara social, aktiv, njuta av livet, som egentligen inte kommer utifrån utan är helt internaliserade. De skapar en stress i mig utöver den vanliga stressen jag alltid känner.
Antar att alkohol förutom att döva det som skaver inuti, också anses som något roligt och socialt accepterat att göra på sommaren. Om man sitter med ett glas vin på balkongen är man inte lika tråkig som när man sitter med en bok.
Kanske borde det här bli sommaren då jag lär mig att göra det jag vill och sluta lyssna på alla röster i mitt huvud om hur jag borde vara.
Fortsätta plöja Knausgård på balkongen helt oavsett väder och innehåll i glaset.
Tråd: Tillsvidare 2.0 av Ny dag
Varafrisk
@Ny dag Jag tänker att det är helt okej med att du skriver i din egna tråd. Det viktiga är att du är tillbaka, och om du nu inte skriver varje dag men kanske näst intill. Tänker att det är bra för egen del. Du kanske minns att jag skrev hela tiden fastän jag inte hade blivit nykter. Jag skriver fortfarande för att jag känner mig ganska ensam både på jobbet och privat, och även om ingen skriver en kommentar så känns det iaf som om jag berättat för ngn. Fast, jag har inte skrivit mycket i andras trådar så jag tycker att det är fantastiskt med de som gör det! Jag har inte riktigt orkat.
Kram🥰
Ny dag
@Varafrisk 🥰🙏! Håller tummarna för dig ang nytt jobb!
Kommer fortsätta skriva här och inte minst läsa. Så glad för er som håller i nykterheten och att ni är här och liksom går från klarhet till klarhet och blir starkare för varje dag. Snart (nu?!) är det min tur. Hursomhelst är jag sedan ett par år nykter 90% av tiden och min styrka är att jag aldrig ger mig, min svaghet att jag faller ibland men jag dricker inte längre varje dag, alla högtider är nyktra. Måste försöka fokusera på vad som faktiskt blivit bättre och inte bara på mina återfall. Kommer snart börja med ADHD-medicinering vilket kanske blir den sista skjutsen i rätt riktning när min ständigt aktiva hjärna kanske kan få lugn.🥰🥰🥰
Tråd: Mitt liv i frihet…det nyktra livet! av Varafrisk
Varafrisk
@Amanda L Åh, vad jag blev glad att du tittade in🤗 Önskar dig också en Glad Påsk🐣
Kram 🥰
Suey
@Varafrisk Har inte varit inne här på ett tag, ingen verkar ha saknat mig heller 😊
Jo,men både
Suey
@Varafrisk Texten slapp iväg för fort. Jo, men både du och jag har alltså varit anklagade för att ha mis
Varafrisk
Hemkommen från min mans och min minitur t Växjö och Eksjö. Vi åker ju då och då till städer som vi inte besökt tidigare. Det var en mysig tur. Tänkte på dig @Andrahalvlek när jag åkte där på vägarna i det småländska höglandet eftersom du har din dotter i Småland. Har visserligen hämtat min dotter i Eksjö på polisstationen för tio år sedan. Hon var olycklig, hennes bipolaritet började nog vid den tiden, ensam och utfryst. Drog iväg men hade nog ingen aning om hur långt hon åkte. Svarade inte på mobilen men skrev att hon var h en kompis. Vi åkte ut och letade ett par gånger. Vid två på natten ringde en kille som sa att hon var där. Hon hade frågat om laddare t sin mobil. De tog hand om henne, ringde polisen som hämtade henne. Vi åkte ca 35-40 mil tur och retur på natten. Det var tät dimma och 22 minusgrader. Å vi kom fram och där var hon, oskadd, olycklig och ensam😢 ❤️ Har varit med om många liknande händelser som fastnat i min kropp som chocker. Men nu var vi i Eksjö i dagsljus, tänker att det är en mysig vår- och sommarstad.
Min man har fått tid för operation av ljumskbråck i slutet av april månad. I slutet av nästa vecka blir det en retroskopi för honom pga blod i avföringen. Han har nästan klippkort på vc och sjukhus, men skönt att man är noggrann.
Var på intervju i tisdags, med på intervjun var rektor, skolsköterska, skolkurator och den person som ska bli min chef om jag får tjänsten ( som jag känner sedan tidigare då vi jobbat ihop när hon var rektor). Intervjun kändes bra men efteråt så blir jag ofta sådan, men varför sa jag si och varför sa jag då. Det kändes som att komma hem när jag var i skolan och vi pratade om saker som kan hända i skolan. Efteråt kände jag mig ledsen och jag tänkte, varför känner du så här xx?? Jag tror att det beror på att jag vill så gärna ha jobbet, om jag inte får det så vet jag inte hur jag ska ”överleva” på mitt nuvarande jobb😳😢 Jag tänker att min självkänsla/självförtroende tar stryk av jobbet. Det var så härligt att få blomma under en timme på intervjun🌺
Önskar er alla en fin Påskhelg🐣🐔🌷
Kram🥰
Suey
@Varafrisk Vet inte vad som händer, verkar som att jag kommer på ett kortkommando som sänder iväg meddelandet för tidigt. Har inte hänt tidigare.
Jo, både du och jag har alltså irriterat kollegor utan att mena det. PK menade jag, och det var väl inte rätt ord dette heller, men så känns det då folk väljer att inte förstå hellre än förstå, krama varann och gå vidare. Åtminstone för mig kändes det som att jag inte hade nån chans att förklara. De hade rätt och jag hade fel. Ja ja, jag har lagt detta bakom mig nu.
Jag hade arbetat i en massa år, men kände att sådant nu kunde hända ofta, aldrig tidigare, och man var maktlös.
Så menade jag ❤️
PS. Vet du vad kortkommandot är för att sända ett meddelande?
vår2022
@Varafrisk Hej! Jag har varit på många intervjuer då jag var arbetslös ett tag innan jag fick min tjänst. Det är verkligen en slags ansträngning och jag har också många gånger tänkt på varför sade jag si och så. Sen blev jag alltid matt efteråt. Sen tänkte att jag gjorde ändå mitt bästa.
Mysigt med er miniturné och jag hoppas att allt ska gå bra för din make med bråckoperation och retroskopin.
Jag håller tummarna för att du får tjänsten! Glad påsk och kramar!🐣❤️
Varafrisk
@Suey Nej, jag vet inte vad kortkommandot är el om det finns ngt🤔
Jag vet inte vad PK betyder?
Det är min chef som inte klarar av negativ kritik och lägger då tillbaka problemet på den enskilde. Nu ska jag ligga lite lågt för risken är att jag säger ngt som jag ångrar sedan för att jag är så otroligt arg på henne.
Varafrisk
@Suey Nu gick mitt meddelande iväg innan jag hann skriva kram…så här kommer en🥰kram!
Varafrisk
@vår2022 Tack snälla du! 🥰
Ja, jag var helt slut i tisdags när jag hade varit på intervjun! Jag gjorde också mitt bästa! Hoppas på svar snart men det var många sökande.
Ja, det är mysigt med våra turer. Vår dotter är ju med oss både i våra tankar och fysiskt . Hon är jättemysig att vara tillsammans med men ibland är det skönt att komma iväg på tu man hand.
Tack för omtanken om min man🙏🏻
Kramar 🥰
Andrahalvlek
@Varafrisk Kul att du kom ihåg min koppling till just Eksjö. Äldsta dottern med sambo, snart make, har flyttat till hus mitt emellan Eksjö och Vetlanda, så nu får vi upptäcka ännu en ny stad i Småland. Den stora skillnaden är att Eksjö kommun medvetet tackat nej till stora ”köplador” så vill man handla på Biltema och Rusta så är det Vetlanda som gäller. I Eksjö finns mer småbutiker och väldigt fina gamla trähuskvarter. Då kan man välja vilket man känner för. Beundrar Eksjö för att de sätter sig lite på tvären där, men vi får se hur det utvecklas. Att stå emot utvecklingen kan kosta massor också.
Kram 🐘
Andrahalvlek
@Varafrisk Håller tummarna stenhårt för att du får jobbet! Jag är ju på ett sätt fatalist och tror på ödet. Vissa saker är liksom menat att bli. Men vi måste ta de chanser som ödet ger oss: vi måste vara modiga och våga. Och när vi är modiga och vågar så finns det en viss tröst när det inte blir som vi tänkt, då var det inte meningen. Jag kan i alla fall finna viss tröst i det.
Minns när min yngsta dotter föddes svårt sjuk för snart 27 år sedan, då blev min tro på ödet hårt prövad. Det kunde inte finnas någon som helst mening med detta. I stunden, och många år framöver, var det bara kolsvart.
Men även där, några år senare, kunde jag finna en mening. Hon lever i nuet, älskar sitt liv. Ett lyckopiller för alla hon omger sig med. Och jag har berikats med fina kontakter jag aldrig hade fått annars, och förändrats radikalt i min syn på livet. Ytterst få yttre faktorer imponerar på mig. Jag brukar säga att det enda jag samlar på är relationer. Nära, roliga, kloka, berikande relationer. Gamla och nya bekantskaper, och inte minst relationen till min hund på senare år: och till mig själv ❤️
Det är först senaste året som jag börjat fundera på om mina tankar om ödets betydelse i våra liv kanske snarare är en gudstro? Att jag säger ödet men att det bara är mitt ord på gud? Jag har inte funderat klart där än. Flera gånger genom åren har jag tex undvikit bilolyckor, pga att jag blivit oväntat försenad. Det kallar jag skyddsänglar, som fördröjer mig. Jag är typ aldrig sen annars, är militäriskt noga med att passa tider.
Oj, vilken lång utläggning det blev i din tråd. De orden behövde tydligen komma ut.
Gladpåskkram 🐘
Vitvargen
@Varafrisk, hoppas verkligen du får jobbet och är övertygad att du fixade intervjun, man kan alltid vara litet överkritisk mot sig efteråt men det är vad Jaget gör i realtid där och då som räknas och det är mer än gott nog. För jävligt att du ska behöva gå sjukskriven pga värdelösa chefer, sett samma på extremt nära håll senaste tiden tyvärr.
@Andrahalvlek, intressanta funderingar om ödet och ev inblandning av skyddsänglar. Jag är helt ok med att det kan finnas inblandning av högre väsen i våra liv då och då, och jag är öppen för att ge möjligheter till detta. Tex kör jag aldrig bil med aktiverad farthållare, just av anledningen du nämner: det har hänt mer än en gång att "bilen saktat in av sig själv" och därmed undvikit olyckor med troligt dödlig utgång. Kör jag med farthållare så minskar dessa möjligheter till ingripanden av mitt undermedvetna eller av högre makter, valet är enkelt.
Kram på er!
Tråd: Nu är jag här igen av Jempa123
Jempa123
Dag 93. En lugn hemmadag, förkyld. Läst mycket och tagit det lugnt. Blev en promenad oxå i solen och tv-serie på kvällen. Tittade på vad jag skrev igår; känns som länge sen, tiden har blivit längre nu när jag inte dricker. Och min läslust är tillbaka, den har varit helt borta ett år, antagligen för att jag ofta drack vin på kvällen. Så det är jag tacksam för ❤️ fortsätter skriva här dagligen för jag har stor glädje av att ibland gå tillbaka och titta på vad jag tidigare skrivit, blir tydligt då vilka steg jag tagit.
Tråd: Promillebikt av Flarran
Flarran
Fredag och bolaget är stängt, en röd dag på almanackan, hur ska man klara detta. Så tänkte man ibland för inte så många år sedan när man satt som klistrad i alkoholträsket. Det var grått i morse när man vaknade och då filosoferade man över vart solen hade tagit vägen. Ingen ork som vanligt och hade det funnits starkvaror som eldvatten hade man nog sneglat på flaskan. Nu skiner solen igen och kanske orkar man släpa sig ut på balkongen eventuellt. Kaffe och lite glass vore ju inte helt fel denna långfredag inför påsk. Har då lite ägg i skåpet ifall man får lust att koka på några sådana. Kommer ihåg en gubbe man kände en gång som liten, han hade löst det här med olika helger på ett rätt händigt sätt. På den ena väggen hade han en julbonad med tomtar på, och på den andra väggen en med kycklingar höns och målade ägg, hela året i princip samlat på en gång, rätt praktiskt alltså. Såg att ni @Andrahalvlek och @vår2022 tittat in här, sånt uppskattas mina vänner.
Ha det gott!
vår2022
@Flarran Ha, ha! Vilken fyndig gubbe😂. Jul och påsk året runt😂. Här har solen inte tittat fram alls idag men regnet har i alla fall upphört. Har precis fått i mig två koppar kaffe och några marshmallows som låg i skåpet.
Ha en fin långfredag!🐣❤️