Tråd: Anhörig av ruccola123

ruccola123
Hej.
Jag är ny här på sidan men har läst en del trådar här och känner igen mycket av det ni andra skriver.
Jag lever i ett förhållande sedan 20 år tillbaka och har tre barn. Redan när vi träffades för 20 år sedan märkte jag att min partner drack mycket, men det gjorde jag med, det var en del festande. När vi sedan flyttade ihop märkte jag av beteenden som oroade mig, tex att han kunde dricka på vardagar (dock inga stora mängder, men i min värld dricker man inte alkohol hemma mitt i veckan), samt att han ibland smög med sitt drickande och drack när jag inte var hemma. Jag tog upp det med honom och han verkade inte tycka det var så allvarligt men tog ändå mina ord på allvar. Sedan dess gjorde han det i perioder men allt mer sällan, inte nu längre. De senaste åren har det var ganska stabilt, vi dricker inte så mycket hemma, men det blir varje fredag o lördag till maten. Om jag inte vill dricka så tar han ändå en öl eller något. Det har aldrig hänt att han väljer att inte dricka på helgen, det känns viktigt för honom när fredagen kommer.
Det som också är ett problem är att han har svårt att känna av när det är stopp, dock inte hemma, men när vi är på middagar och fester, när alkoholen finns lättillgänglig. Det har lett till att jag håller koll och säger till honom när det är dags att sluta. Det respekterar han oftast, men ibland märker jag att han känner sig kontrollerad. Vi har dock pratat MASSOR om detta genom åren. På ett sätt har det blivit mycket bättre, kanske hälften av gångerna känner han själv när det är nog och dricker måttligt, andra gånger inte. Han blir aldrig redlös men jag märker av nyanser och gillar inte hur han blir efter ett glas för mycket.
Till saken hör att han har stor ärftlighet för alkolism på både hans mamma och pappas sida, grav sådan.
Nu för en vecka sedan hände en sak som fick honom att inse att han faktiskt har ett problem och inte full kontroll som han trott. För mig var det en vändpunkt, jag orkar inte fortsätta som vi gör och är trött på att kontrollera och styra hans drickande, det är ju hans ansvar inte mitt. Jag ser tecken på medberoende hos mig.
Jag ställde ett ultimatum - om inte en förändring sker nu och professionell hjälp tas emot så vill jag inte fortsätta vår relation. Han blev livrädd att förlora mig och säger att det inte är ett alternativ. Han vill ta emot hjälp men det är en process tänker jag. Vi ska tillsammans gå till familjerådgivningen. Sättet han pratar om detta nu är på ett helt annat sätt än tidigare, han reflekterar över sitt beteende och ser mönster som han inte tycker om och vill förändra.
Dock känner jag mig trasig och vilsen, jag är besviken på mig själv för att jag inte ställt hårdare krav tidigare. Klandrar mig själv och tänker på barnen.
I övrigt har vi en fin kommunikation i familjen och jag upplever att vi som familj, förutom vanliga utmaningar har det i helhet väldigt bra. Likaså jag och min man. Men vet ju såklart inte hur barnen märker av detta.
Det är ett stort steg att skriva här. Orkar inte med något dömmande så jag är späd skör nu, vill nog mest skriva av mig och kanske få stöd från någon som är eller har varit i samma sits.
Tråd: Ny här med viljan och intention att nu är det nog men med känslan av att hm fixar jag det här... av tomboy

tomboy
Har druckit i 15 år inte som redlös utan mer 1 flaska vin eller 2-3 öl varje kväll till maten, sen är kvällen kort dvs. jag somnar och vaknar typ 3-4 med ångest... Jag jobbar alldeles för mycket typ 7-22 flera jobb... och har svårt att säga nej och hjälper allt och alla och är generös och alldeles för snäll = folk utnyttjar mig. Jag tycker ofta synd om mig själv och känner att hur kan folk göra si och så mot mig och utnyttja mig osv. men hur svårt kan det vara att inse det för det är ju precis det de gör och varje gång känner jag samma sak HUR kan de göra det ? Och då känner jag mig ännu dummare... Hur kan jag komma

tomboy
oj råkade trycka enter för tidigt :-) Som titeln anger så är jag osäker på hur sjutton jag går tillväga och blir mindre beroende och till slut helnykter. det känns som en lång och hård resa. Jag har läst några av era andras inlägg och ser att ni ger ett bra stöd till varandra. Det är kanske det som gör skillnad i denna grupp. för när jag anförtror mig till mina närmaste får jag bara men snälla det är väl bara att sluta dricka eller så får man konstiga blickar, och känner skuld mm.
det känns som att jag får lov att skriva av mig här utan att bli dömd och känna mig dålig. Men det är som jag känner nu - jag hoppas att jag har rätt och att jag kommer att fixa det här. Jag är inte helt trygg vid tanken, men jag måste ju försöka iallafall tacksam för all hjälp jag kan få.

fooliehutten
@tomboy, välkommen hit. Här är vi som du sett många som delar liknande upplevelser som dina. Att läsa och skriva här ger mycket och att du blivit medlem är ett rejält kliv framåt, bara det! Om jag skulle ge ett råd så här i ditt intro blir det att det är lättare att sluta helt än att försöka dricka kontrollerat. Det finns säkert andra sätt att se på saken, men när man tar första glaset så är det någon annan som tar kommandot, sen är det ”kontrollerade” drickandet blott ett suddigt minne. Styrkekram till dig i kampen 🤗
Tråd: Förnekelse ? Eller sanning? av diris

diris
I förra veckan ringde soc sambon för att han dotter lagt orosanmälan på honom pga drickat.. jag har varit för feg pga konsekvenserna som
Komma skall… jag har dock vetat om, inte sagt nåt men nu kommer ju det upp till ytan. Sambon känner sig kränkt, känner sig anklagad, känner att de han har som närmast har ”förrått honom”… han har druckit varje dag i de år vi träffats snart 4..egenföretagare och kan bestämma tider själv vilket blir ibland, inget jobb eller jobba endast eftermiddagen…idag är 4:e nyktra dagen, aggressionen kommer, och det är jag som får ta den…är han i förnekelse? Eller är det en annan som förstorar upp? Han säger att han inte behöver dricka, men ändå har han alltid druckit för han vill ”slappna av”..
I vilka olika steg tar dessa förnekelserna? Ska jag stå ut med att han just nu är arg på mig? En psykolog skulle ringa honom och prata, jag antar att han måste gå behandling pga att barnen sagt att han dricker.. kan han neka?

Rike
Bra med orosanmälan! Så starkt gjort. Soc kan ställa krav på föräldrar och om man inte deltar kan lämpligheten ytterligare ifrågasättas.
Men nej du ska inte acceptera att vara ”slagpåse” för hans fel och ilska över att bli avslöjad o konfronterad.
Egoismen i att som förälder tänka på sig själv istället för barnet, visar han tydligt. Inte bra alls..
Vill du fortsätta leva med honom eller hur går dina tankar? Barnens uppväxt o trygghet fri från missbruk i det egna hemmet är inget att diskutera särskilt som de är i beroendeställning, det är ett måste, men DU är också viktig!!!
Tråd: Jag lämnade! av Janice

Rike
Så starkt av dig!
I mitt fall var brytpunkten just att han vid ett tillfälle var påverkad trots att mitt (ung vuxen) barn kom på besök.
Då var gränsen nådd. Att det syntes vad jag nu accepterade och hur det tillfället påverkade mitt barn.
Även i mitt fall oerhört narcissistiskt under fylla.
Du vet att du gjort det enda rätta trots påhopp o manipulation ♥️
Tack för att du delade med dig!

Janice
Tack för era svar❤️ Det jag funderar över är om någon som är en tvättäkta narcissist som onykter även är det som nykter, förklädd alltså? I min situation så var det ständigt min reaktion på hans agerande som tog allt fokus och jag var alltid den vidriga..

Rike
Min sa själv vid ett tillfälle att all hans empati försvann med spriten.. men det är lite oklart hur mycket som fanns i grunden egentligen..
Under påverkan var jag den onda (o ibland älskade det växlade lite) i ångesten efter hade jag gjort allt rätt. Kändes dock som att det mest var för att lugna läget..

has
@Janice så skönt att du tagit dig ifrån❤️
Jag har levt med liknande tankar i min tidigare relation. Hörde någonstans att ca 40% av de med personlighetsproblematik också har beroendeproblematik.
Och att personlighetsproblematiken blir som sången som spelas, och att alkoholen höjer volymen på den.
Det blir extra förvirrande med båda delar närvarande i relationen.

Janice
Ja verkligen förvirrande. I mitt fall är det som min tidigare sambo är två olika personer. Han säger saker nykter och sedan total motsats som full. Vilket av de stämmer egentligen? Har ju valt att tro den nyktra personen men orden som sägs som onykter sårar..

has
@Janice det är väldigt svårt. Jag var helt säker på att min exmans beteende berodde på alkoholen och lämnade. Men när han kom till insikt, sökte hjälp och ”gjorde allt rätt” gav jag äktenskapet en ny chans.
När vi levde tillsammans började mönstren av det du beskriver: skifta skuld, har jag aldrig sagt osv komma tillbaka trots, vad jag tror, nykterhet.
Inte förrän jag lämnade igen och manipulationsteknikerna haglade tätt förstod jag helt klart och tydligt att det nog aldrig var alkoholen som var problemet i grunden, utan att jag levde med en abusiv man men hade tolkade orsaken som enbart alkoholism.

has
Ps: det är ju också där det är så lätt att fastna: har personen alkoholproblem? Hur mycket dricker den? Beror det bara på alkoholen, eller finns annan problematik?
Och fast det känns så viktigt att förstå där och då så är ju det som egentligen spelar roll: hur blir det här för mig?
Så bra att du flyttat och gett dig själv möjligheten till ett lugnare liv, trots att allt inte känns klart och tydligt ännu ❤️✨
Tråd: Andra gången gillt av Guldlock

Guldlock
@fooliehutten det har du rätt i. Min berättelse är min. Hoppas du har haft en bra onsdag och får en fortsatt fin kväll 🌺

Guldlock
Gick hem ett par timmar tidigare i dag. Skönt och välbehövligt. I kväll ska jag prova att sova med hjälp av en tablett har jag tänkt.
Helt ofarliga lergigan som jag fick för ganska länge sedan så inte säkert det funkar men jag bara måste prova. Annars har dagen flutit på. Hade sug för kanske en timma sedan som nu har släppt.
Går fortfarande på sparlåga vad gäller allt som kan benämnas eller tangera till hushållsarbete. Blev 2 billys pizzor i micron. Var inte direkt det potatismos jag hade föreställt mig men då jag irrade runt i affären för att hitta något till moset utan att kunna tänka redigt så blev det så här och det fungerar. I eftermiddags när jag klev av tunnelbanan så fick jag lite yrselkänsla. Det skrämde. Förut när jag varit riktigt bakis och kommit till dag 2 eller 3 så har den känslan infunnit sig. Som att avståndet mellan plattform och vagnen är gigantiskt eller att jag inte riktigt kan bedöma avståndet. Har tänkt att det hängde ihop men kan det komma så här långt senare också? Är det någon form av abstinens? Förstått att jag är låg. Hör knappt av mig till någon och orkar inte svara på SMS som jag lyckas glömma att jag fått. Låta bli att svara i telefon har senaste dagarna blivit mer regel än undantag. Någon annan som har upplevt samma? Kan man få en alkoholdepression eller liknande när man slutar? Oavsett tänker jag fortsätta sluta. Dag 12 i dag och jag kanske vågar tänka att jag klarar 2 veckor. Hoppas.
Fin kväll till alla oss kämpar 🌺

vår2022
@Guldlock Billys pizzor duger gott när man är trött och i början av nykterheten. Det kan ta sin tid innan du fått din återhämtning från alkoholen och mer balans i hjärnan. Det kan också gå lite upp och ned under tiden, men det går ändå alltid framåt även om det inte alltid är så märkbart. För mig tog det någon månad att bli av med en huvudvärk som kom och gick samt innan sömnen blev bättre. Det som hjälpte mig var att tänka på att det var återhämtning och tillfrisknande som var i görningen och att det kommer att stabiliseras och bli bra, vilket det också blev.
Snyggt jobbat med 12 dagar!🥳 och helt klart att du kommer att klara 2 veckor och även fler!😁.
Ha det gott! En dag i taget, ett steg i taget!❤️

Suey
@Guldlock Jo jo Guldlock, visst tar det tid. En del kan känna eufori ganska kvickt vid alkouppehåll, men inte kan det vara helt vanligt. Många är driträdde för abstinens, men den kroppsliga är nog ett mindre problem om man inte är en storsup.
Men den psykiska abstinensen lär inte många komma undan. Den fasen kan dra ut i månader, det har jag läst. Det bästa är att intala sej att man är duktig - Hela mej, som vi säger på forume - och intalar sej att resan inte är speciellt lätt.
❤️

Suey
@Guldlock Heja mej, ska det såklart va, enligt våran alldeles egen fina @Andrahalvlek ❤️
Tråd: Jag vet inte hur jag ska komma ur det här av Dragonfly

Dragonfly
Känner mig sur, arg och irriterad. Kan bero på att senaste nätterna har det varit alldeles för lite sömn. Känner mig inte det minsta stressad och kan inte fatta varför jag inte får sova på nätterna. Morr. Fyllde år häromdagen, fick en vinprovning i present. Får se hur jag slingrar mig ur den. Tanken var god och något jag verkligen hade uppskattat för bara ett par månader sedan.
Önskar er alla en god natts sömn (och mig själv) och hoppas att hälsan ökar i takt med ljusets återkomst.

Jempa123
@Dragonfly oxå haft dåliga dagar. Men vi får hänga här och tänka att det kommer bättre. 🙏🏽❤️
Tråd: Denna gång är det på riktigt! av Thompa_68

Jempa123
@asdf1973 jag det undrar jag med ❤️👍🏼 @Thompa_68 saknar dina fina tankar och reflektioner här 🌟
Tråd: En nykter dag i veckan av november25

Letlive
Känner igen mig väldigt mycket i det du skriver ovan. Hur man aldrig kan räkna med att få ens behov tillgodosedda för att ens partner alltid kan behöva ett viktigare behov, dvs. alkoholen.
Har också svårt med det här att belöna positiva beteenden. Känns så infantilt på något sätt. Min partner är en vuxen människa med utbildning och jobb. Ska jag på riktigt sitta och säga att det är roligare att umgås med dig när du inte spyr ned mattan? Det är så kul att prata med dig när du är kapabel att ge sammanhängande svar och minnas konversationen dagen efter?
Ta hand om dig. Har du något utanför relationen som ger dig glädje? Någonstans där du kan få en paus?

november25
@Letlive Tack för att du tar dig tid att läsa och skriva till mig! 💞
Jo, fattar hur du menar. Det känns så uppenbart för oss att det inte är kul att hänga med nån som är full, men tror inte det är lika uppenbart för dem... De är ju berusade den tiden och utcheckade.
Nu är min sambo sällan riktigt full, oftast bara lullig. Vilket heller inte är så kul, när den andra inte är närvarande för samtal eller minns ordentligt vad man gjort.
Jag tänker ändå att poängen är att man ska försöka ha nån slags positiva upplevelser tillsammans när han är nykter. Men är man för arg eller ledsen så ska man ju såklart inte göra det. Ibland tycker jag fysiska saker funkar bättre, att ligga tillsammans på soffan en stund eller en fotmassage, en promenad. Vi har också bra samtal med varandra, men kanske inte är lika pigg på det när jag mår sämre själv. På sätt och vis tycker jag ändå metoden är lite skön, för den ger en"tillåtelse" att inte vara tillgänglig när den andra druckit. Skönt att slippa det med gott samvete.
Jag har min son som jag brukar umgås med. Fina kollegor på jobbet, saker jag tycker om att göra på fritiden. På sista tiden har jag läst mycket och det ger mig vila och återhämtning mentalt. Jag går promenader, lyssnar på poddar. Ibland bor jag i mitt eget boende för att ladda batterierna. Men där styr det dåliga samvetet ibland, det känns jobbigt att sambon blir ensam...
Hur har du det? Vad gör du som ger dig återhämtning? Hur kom du i kontakt med metoden?
Kram🤗
Tråd: Nu SKA jag trappa ner - start 27 oktober av Hanna0425

Suey
@Hanna0425 Hej Hanna, får jag fundera?
Jag tror att jag vet att det går att dricka kontrollerat om man verkligen tycker om t.ex. vin. Många klarar inte det, men jag tror jag skulle klare det så länge jag inte tillåter mej känna någon kick, någen buzz som ni säger. Och då är det inge vits för mej. Ett litet glas, va e de... en pink i havet.
Med andra ord, en förutsättning för mej är att det inte skulle tillåtas inverka på sömnen, eller kroppen, som hjärtat. Skulle de påverkas så får jag ångest, och då måste jag antingen ha mer drickat, eller gå igenom några dars ångest för att hamna på nästa raksträckan för alkofritt. Och sådant är forjävli i början.
Så för mig funkar det inte att dricka kontrollerat. Hoppas du får ut mera av ditt planerande än jag har fått 😊
Kram.
Tråd: Måste ändra dryckesvanorna radikalt! av Vitvargen

Vitvargen
Gott att komma igång igen med litet träning, efter många misslyckade startförsök kanske det kan lyckas att hålla i denna gång? Vi får se, börjar väldigt blygsamt igen och ökar på efter hand är planen.
En ny vana skapades faktiskt av att jag blandade snaps i form av ingefärashots till julafton, detta var så gott och uppfriskande att det blivit standard med en rejäl shot varje morgon! Går åt en liter i veckan i litet förenklad form: ett gäng citroner och apelsiner vad som finns hemma, 200 gram ingefära i rå form som skalas, skivas tunt och läggs i 7 dl ca 50-gradigt vatten en halvtimme, en rejäl dos svartpeppar med kryddkvarnen och sedan mixa i mixern, låt stå en timme, mixa igen, sila och häll upp i en enlitersflaska och in i kylen. Rejält bett i den kan jag lova.
Orkar jag göra detta varje vecka så ska jag väl orka träna litet också eller hur...!
Ha en skön dag alla!

Surkärring
Tack för receptet, det lät gott!
Hoppas du får komma igång med träningen snart. Men ta det försiktigt och var rädd om dig 🌼
Tråd: Nytt kapitel! 3år och framåt❣️ av Himmelellerhelvette

Himmelellerhelvette
Tack snälla @fooliehutten❤️ Det är svårt att veta om någon läser det jag skriver och jag blir väldigt glad när jag får bekräftelse på det. Min livsgnista slocknar då och då och varje gång känns det som om jag aldrig kommer komma ur svackan igen. Det känns skönt att läsa att jag lyckats ge dig kraft genom mitt skrivande. Jag får ofta känslan av att jag bara skriver när jag mår dåligt och är ofta rädd att folk ska bli trötta på att jag aldrig kommer ut på andra sidan och bara kan njuta av att vara nykter och allt det fina med livet. Jag ska försöka släppa på altruismen och leta efter min självkänsla. Tack snälla för dina ord❤️🙏

Himmelellerhelvette
Åh kära @Andrahalvlek! Jag är så glad att jag har dig❤️🙏 Du har helt rätt! Att släppa forumet var inte bra men jag kände mig i vägen här. Kände att jag ältar och att folk tröttnar på mig! Att ingen orkar läsa om den där som bara faller i djupa gropar gång på gång. Jag ser mig själv som en börda och är livrädd för att få förslaget om att gå till psykolog igen, det känns som om någon ska tänka att ”om hon bara gjorde det så skulle allt bli bra men hon vägrar ju så hon får skylla sig själv!” och jag har försvarat mig i den frågan så många gånger och blir så ledsen varje gång jag får förslaget för jag känner mig inte lyssnad på och det är larvigt för ingen kan komma ihåg just mig och min historia, de som skriver vill bara stötta men för mig blir det som en käftsmäll, att jag får skylla mig själv. Men att bli besviken är en känsla jag har så oerhört svårt att hantera och jag skulle bli besviken om jag efter allt jag samlat på mig gick till en psykolog. Nu försvarar jag mig utan att fått rådet men det är anledningen till att jag slutade skriva. Jag blev så ledsen varje gång att jag tillslut kände att det är bättre jag inte använder forumet eftersom jag inte vågar göra det enda som är min lösning. Jag vet inte om jag tror det är det enda som är lösningen. Jag mår bra av att skriva och få fina råd på forumet men är rädd för det känns som ett påhopp och det är så konstigt och jag vet inte vad det kommer från men jag tror jag alltid anklagar mig själv för allt jag mår dåligt över och att vad det än är så tycker jag det är mitt eget fel för att jag borde gjort på ett annat sätt då hade jag mått bättre så jag anklagar mig själv även för att jag inte vågar gå till psykolog och för att jag skulle anklaga mig själv ännu mer om jag la de enorma summorna med pengar på samtal som ändå inte hade hjälpt mig framåt och då behövt ta bort något annat viktigt eftersom min ekonomi är väldigt ansträngd. Att då prioritera samtal jag inte tror på för att bara bli ännu mer besviken och dessutom inga pengar ha kvar. Jag kan egentligen massa strategier för att ta mig vidare, jag behöver bara gräva upp mig. Och som du säger inte träna av dåligt samvete för där hamnar jag lätt. Från att göra det för hälsan till att prestera för utseendet och då slutar det bli skönt, bara ett måste! Och ja det handlar oerhört mycket om att falla tillbaka i medberoendet gång på gång. Emellanåt är jag jättebra på att ha distans. Allt är en färskvara kan jag tro ibland. När jag har god självkänsla och jobbar på tacksamhet då är livet bra men då gör jag också för mycket och dränerar mig själv och hamnar tillbaka i gropen! Jag är så tacksam för dig som orkar följa mig❤️🙏

Himmelellerhelvette
Tack snälla fina @Blenda för dina ord. Jag är så tacksam för dom och vi ska kämpa ihop, det blir lättare tillsammans, ensam är inte stark och jag ska bli mer aktiv på forumet igen. Det hjälper mycket att få bolla tankar. Kram❤️🙏

Andrahalvlek
@Himmelellerhelvette Känner igen mig massor. När jag har kraft, energi och lust kan jag ösa på som fan. Och till slut ramla ihop i en hög. Sen tar det lång tid att fylla på batteriet. Flera dagar. Det är först efter tre sjukskrivningar och 56 år som jag insett att tricket är att inte tömma batterierna helt. Vila innan jag blir megatrött. Och att säga nej, även till mig själv. För jag vet att om jag har ett späckat schema så blir jag dödstrött till slut. Och jag prioriterar mig själv nu: kost och motion. Och mitt jobb tar mycket tid också förstås, och jag älskar mitt nuvarande jobb.
Och du behöver skriva för att sätta ord på det som är jobbigt.
Kram 🐘

Andrahalvlek
PS. Det här är en resa, klar blir man aldrig. Men man kan lära sig att undvika de största groparna på vägen.

vår2022
@Himmelellerhelvette Jag tänker att du kanske ska fokusera på dig själv och på det som kan få dig att må bra. Personer utifrån vill komma med goda råd, som tex att gå till psykolog, dels för att det är råd man själv kan ha fått och som kan ha hjälpt, men också som ofta står som råd när man inte mår så bra lite överallt. Om det inte tilltalar dig eller känns rätt kan du låta det passera och flytta ditt fokus på dig själv och det som funkar för dig.
Jag tror att det lätt kan skapas missförstånd av en avsikt, att det kan uppfattas som som en personlig attack ”du är dålig" istället för ett välment råd. Och att man uppfattar det så tänker jag har med tidigare erfarenheter att göra, negativa erfarenheter från uppväxt eller tidigare relationer kan skapa en inbyggd rädsla för kritik. Att man ställer för höga krav på sig själv och ser råd som kritik och som ett bevis på misslyckande, inte som en möjlighet till att må bättre eller att förbättras. Kanske också att man tänker ”jag är som jag är och jag kan inte förändras”. Så tänkte jag ofta förr och vågade inte prova på något annat sätt i rädslan för att misslyckas. Men min nyktra resa har verkligen visat att jag kan förändras och att jag vågade prova på ett annat sätt att leva och tänka.
Jag har varit oerhört känslig för kritik, eller jag har uppfattat mycket som kritik för att det fått mig att känna mig dålig. Min självkänsla var låg. Om en sak av tio var något jag kunde göra bättre, hakade jag mig på det och kände mig misslyckad. Och jag var oerhört rädd för att misslyckas, göra fel, vilket stressade upp mig än mer. Jag har sänkt mina höga krav på mig själv rejält och mina tankar och rädsla för att misslyckas har förändrats. Det genomsyrar på de flesta livsområden, jobbet, relationer, tankar om andra mm och kring mina tankar om mig själv.
Det viktigaste jobbet är nog att börja fokusera på sig själv och sina behov, inte på vad andra säger och eller på deras behov. Att ställa sig frågor som vad behöver jag för att må bra? Hur vill jag att mitt liv ska se ut? Vad behöver jag göra för att komma dit? Vad ska jag göra mer av och mindre av? Var kan jag finna ett lugn och få ro? Vilka strategier har jag använt när jag mår bra? Vad gjorde jag då?
Du har verkligen vågat prova på andra sätt med nykterheten, bulemin, nikotin, medberoende mm. Du fixar det så bra! Det blir bakslag eller gropar och du kämpar på så in i bängen! Kanske att slå av på takten, fokusera inåt på dig själv och dina behov, hitta det du mår bra av.
Sköt om dig!❤️
Tråd: Startar alkoholprogrammet nu och det behövs verkligen av Villmåbra79
Tråd: Jag vill inte leva med en alkoholist längre av esterest

november25
@Kevlarsjäl62 Ja precis som du så klokt skriver så finns det ju inget facit. Jag tycker absolut röster från er anhöriga som stannat länge och sen lämnat behövs! Det ger en perspektiv på saker och ting. Jag tycker det är fint att ni finns här och delar med er för att stötta andra anhöriga🥰
Sen är det nog som du säger, att vissa blir ju faktiskt bättre och då ofta med anhörigas hjälp och stöd. Kanske tappar man bort detta lite för ofta i resonemanget om medberoende. Tänker också att de anhöriga som lever kvar med beroendepersoner som uppnått tillfrisknande och nykterhet inte hänger här på forumet längre.
Tror inte att svaret alltid är att man ska lämna. Men vid någon viss punkt om förändring inte sker och man själv mår för dåligt, tycker jag man ska göra det. Vilket ju är lättare sagt än gjort, för när är den punkten verkligen kommen? Det kan bara man själv veta.
Tråd: Lagom roligt av fooliehutten

Blenda
@fooliehutten Grattis till årsdagen, och tack för att du tog ditt eventuella förnuft till fånga och fortsätter att dela dina underbara tankar, fynd och utflykter i existensens gåtfullheter med oss. "Sammanfattar jag så var kampen mot A något jag upplevde som en strid mot en yttre fiende, nu kivas jag med mig själv och det är svårare." Amen till det.

Andrahalvlek
@fooliehutten Det låter verkligen som om du jobbar på, på bästa sätt. Just negativa tankar kan man tex jobba medvetet med. Så fort en negativ tanke kommer, stopp: i med handbromsen, in med en neutral medveten tanke istället. Till slut går det av bara farten. Att fastna i en loop av negativa tankar sänker en mentalt oerhört mycket.
Kram 🐘

Andrahalvlek
PS. Och det är lättare sagt än gjort, och beror på hur lågt man sjunkit. Jag kunde inte häva förloppet med medvetna tankar och andra måbra-saker, jag var verkligen under isen.

vår2022
@fooliehutten Stort grattis till 2 år!🥳🥳🥳. Så fantastiskt bra jobbat av dig! Du är verkligen stark i din vilja och hanterar livet på bästa sätt, trots tufft motstånd emellanåt.
Ha en spännande och utvecklande resa på ditt tredje år som nykter🌟. Kram❤️

Vitvargen
@fooliehutten, Jag är litet intresserad själv av detta med signalsubstanser och hur dessa omsätts, har kört med en del olika preparat sedan en månad innan jag slutade med alkohol i augusti för att i någon mån underlätta återställandet efter vad alkoholen saboterat. Kört mest med B-komplex (hela paketet av B-vitaminer inkl folsyra och kolin) och zinktillskott, plus D-vitamin under mörka halvåret. Max halv dos av allt, det blir för mycket annars tycker jag. Kanske gränsar det till vidskepelse, många läkare skakar på huvudet åt sånt här och menar att man normalt får i sig allt man behöver via kosten - men funkar det så funkar det och litet kosttillskott lär inte skada tänker jag.
Intressant utveckling du berättar om vad gäller OSU6162 som dopaminstabiliserare. På liknande tema finns en del forskning om effekter av olika prekursorer till dopaminergiska processer, här är en artikel som sammanfattar forskningsläget kring en gammal medicinalväxt Mucuna pruriens (sammetsböna, kliböna på svenska) som innehåller L-Dopa: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11587415/
Jag är endast nyfiken lekman som sagt och du får ta det för vad det är, information. Kliniska studier saknas men det verkar finnas en del tecken på framgång vid forskning på olika djurmodeller (tex råttor). Det är fråga om medel som bara får säljas under benämningen kosttillskott, ej registrerade läkemedel. Finns en del andra prekursorer också (tex L-tyrosin, vitamin B6, magnesium) man kan undersöka om man är intresserad, det bör nämnas att man inte ska kombinera sådana här "kosttillskott" med läkemedel utan att höra med läkare först.
Lycka till, du verkar redan vara på väg åt rätt håll med en extremt viktig faktor i det här sammanhanget: sömnen!

fooliehutten
@Blenda, stort tack för uppmuntran. Å’ vet du… det bidde semla idag med😋👌

fooliehutten
@Andrahalvlek, känner igen mig lite i det där med att vara på väg in under isen. Fast jag tror jag inuti kämpat mest för livet mot strömmen och att hålla mig kvar ovan ytan. Vattenskräcken har jag haft ända sen unga år och tack vare den har jag med dobbars hjälp lyckats rädda mig ur vakarnas iskalla grepp🥶. Får se om kroppens egna produktion av dopamin och annat måbragrejs ökar takten på vägen mot år 3? Det känns lite hoppfullt, men det kanske hänger ihop med ökat intag av temlor, sa Ture Sventon. 🤗

fooliehutten
@vår2022, tack för värmande stöd. Ja du en resa är det och har varit. Men har jag baxat mig ända hit så ska det väl bara rassla på vidare med nykter dag efter dag mot år 3. Tack vår2022!🤗

Suey
@fooliehutten @vår2022 Jo, strid mot alko är ett jävla skit, och nu har vi baxat den ända hit 🤣
Är ni tillräckligt gamle for att känna igen den parafrasen?

fooliehutten
@Vitvargen, det är intressant med dessa naturliga produkter för bättre mående. Jag har knaprat vitamin-, magnesium- och zinktablett, druckit omega 3 och johannesört. Inget av dessa har gjort någon direkt skillnad; nej, alls inga under med mig. Det är dessvärre också ett stigma att gå in i en hälsokostbutik. Alla preparat säger ju att de har precis exakt vad jag behöver. Det är så mycket jag måste köpa och knapra i mig att det skulle behövas en fetare månadspeng för att ha råd💸, samt en gigantisk trunk att bära hem pillren i. Jag hoppas du tar detta på rätt sätt, jag vill inte få det jag skriver att verka som att jag satt mig på höga hästar och påstår mig veta mer än dig om naturlig medicin. Fast det som verkar funka just nu för mig (om än halvhyfsat) är: långpromenader, kaffe med go’fika (nån gång) och lägga mig sent och inte alls tänka på att sova… jag gör det ju i alla fall (om än bara halvhyfsat av och till). Tack för dina kloka inlägg🤗
Tråd: Är tvungen att backa tillbaka för att komma framåt av Blenda

Blenda
Jag har det tufft just nu med mig själv. Ska försöka ta mig till AA-möte nästa vecka. Även om 12-stegsprogrammet inte passar mig hundraprocentigt så tycker jag om värmen, välkomnandet och förståelsen i gemenskapen och jag tror det kan fungera som en kortsiktig vaccination mot djävulen i flaskan. På lång sikt måste jag nog hitta någon typ av samtalsstöd för att finna de viktigaste och mest genuina delarna av den som är jag, samt få ihop dem till en sann identitet. För min tidigare funkar som sagt inte längre. Om den nu någonsin gjort det. Så - summa summarum -
– har tappat fotfästet lite, jag behöver dubbar både bokstavligen så här i snötider och inuti.

Andrahalvlek
@Blenda Du måste göra klart för dig vilka områden du behöver förändra, och sen börja i blygsam skala och utöka efterhand. Du måste ”lyckas” för att stärka din självkänsla.
Att införa bra vanor istället för att tvinga bort dåliga har varit hjälpsamt för mig. Sömn, kost, motion: grunden till allt. Boken 1%-metoden av James Clear kan jag verkligen rekommendera. Har nog lyssnat på den 4-5 gg och varje gång anammat något nytt.
Och skriv här! Vi är ditt bollplank!
Kram 🐘

vår2022
@Blenda Låter som en bra idé att gå på AA möte som ett vaccination mot alkoholdjävulen. Ta del av den kraft som omger mötet. Det är tufft att tappa fotfästet lite och då är det säkraste valet att ta på dubbarna. Samtalsstöd är också bra för att få bättre fotfäste och stå stadigare. Du skrev i min tråd att du blivit inspirerad av CFT och kanske har du också läst om ACT? De går hand i hand. Det har givit mig en hel del kring min värderade riktning och förhållningssätt till både mig själv och livet.
Att komma i kontakt med känslor som man undvikit genom högt tempo, att vara aktiv genom att stanna upp och närma sig obehaget. Ta hand om obehaget (inte stå ut - det kan öka obehaget att inte tänka på det) negativt. Få en förståelse för beteende (istället för självkritik). Lyssna in känslor och kroppens behov. När vi är i kontakt med känslor som tidigare blockerats luckrar vi upp ångest och obehag. Vad känner jag förutom obehag? Finns signaler för kroppsliga behov? (Trött, stress, värk, hunger) och sedan försöka agera hjälpsamt. Lyssna in känslor och behov, vad blir mest hjälpsamt för mig i långa loppet? Är det vila, lugna ned stress, ta tag i problem, sätta gräns? Detta sätt att processa min oro/känslor hjälper mig att närma mig själv, förstå mig själv och känna självmedkänsla.
Sköt om dig!❤️
Tråd: När ångesten & besattheten leder dig till att välja återfall. av Molnet

Molnet
Sjukstuga denna vecka.Bihåleinflammation.Kurerar mig i soffan med film& poddar.Håller åxå på att läsa en grymt bra bok om att ta hand om sig på bästa sätt.Den heter Lär dig leva ditt unika liv av Anna & Michelle Halle’n.Uppbyggd kring en vecka i taget med en uppgift att göra varje dag under en vecka.Denna vecka handlar det om att spendera tid utomhus & göra det bästa av årstiden.Pga sjukdom just nu så hoppar jag den & fokuserar på vilka mysiga saker vi kan göra hemma helt gratis.Så idag kokar jag soppa på en spik.Lyssnar på en podd.kollar serier.Lyssnar på musik och myser så gott det går med filt & kudde i soffan.Och som vanligt när jag är sjuk eller mår dåligt & sover dåligt dyker fantasier kring vin som lösning & uppiggare upp .Tydligen en väl inrotad vana.🥶😱Brygger en kopp med te & honung samt tar 2 Alvedon istället.

Jempa123
@Molnet känner igen det där. Så fort jag känner mig lite ynklig så seglar vinet upp som en lösning i huvudet. Men du gör helt rätt i som satsar på te o Alvedon. Krya på dig!!!
Tråd: Mitt liv i frihet…det nyktra livet! av Varafrisk

Varafrisk
@Sattva ❤️ Att gå ut med mina kollegor inspirerade mig t att ta en kontakt m min kusin. Vi träffades i måndags. Lekte mycket tillsammans som barn, sedan träffades vi på flera begravningar att vi beslöt oss för att ta en fika ihop. Det har vi fortsatt med men nu var det ett tag sedan eftersom jag har varit/är så trött. Alltid kul att träffa henne, prata gamla minnen.
@Suey ❤️ Nej, min vän det har blivit lite dåligt med dans😃 men det kan ju bara bli bättre. Min dotter är också mig väldigt nära. Hon har lärt mig så mycket om livet, om mig själv och om människorna omkring. Reaktioner och reflektioner.
Idag hade vi kuratorer på vår mottagning plus ytterligare tre mottagningar handledning. När vi börjar går handledaren laget runt för att höra hur vi har det plus om vi har något ärende att lyfta. Jag pratade om att det är svårt att jobba 50%, det är lätt att boka in för mycket, lätt att känna sig otillräcklig. Alla fick säga hur man kände kring bla otillräckligheten, borden. Vi gick laget runt flera kunde känna igen sig i känslan men så var det en kurator som sa ” Jag tänker precis tvärtom, att va bra att du är här trots utmattning och yrsel. Det är imponerande”. Tänk, jag blev så glad för jag hade aldrig tänkt i de banorna, jag blev nästan rörd!
Och, nu till ngt helt annat igen..imorgon ska vi t veterinären m vår hund. De ska då bedöma och undersöka henne för att vi ska kunna ta ett beslut om att låta henne somna in. Fast vi ska ta m henne igen för att barnen, svärdotter och vi ska kunna mysa m henne det sista. Grannfamiljen vill också komma, de har hjälpt oss med att ta hand om henne. Så otroligt sorgligt och tomt det kommer att bli😔 det går inte tänka att det finns ett liv utan vår älskade hund🐶
Kram och godnatt🤗

vår2022
@Varafrisk Vad fint att du fick höra hur viktig och omtyckt du är av din kollega❤️. Sånt betyder mycket och vi skulle vara bättre på att säga fina saker till varandra.
Åh, vad sorgligt med din hund❤️. Jag har fått ta det beslutet med min första hund som endast hann bli 6 år. De blir verkligen en kär och trofast familjemedlem och en tomhet när de inte finns längre. Vi hade en hund till, han blir 8 år snart men det blev ändå tomt. Sedan skaffade vi en till som är drygt 3 år. Fint att ni ska ha en mysstund med henne❤️.
När min hund somnade in så såg vi en stor regnbåge vid vårt hus och jag tänkte att där for han till hundhimlen. Där har han det bra och kan springa helt fritt och frisk❤️. Även två rådjur stannade upp vid vår tomt och kikade in, hunden brukade alltid skälla som en galning när han såg dem😂. Tänkte att även de tog farväl av honom❤️.
Sköt om dig! Kram❤️

Suey
@Varafrisk Om dotra di: lr hur! Nyss var hon e litta flicka som sa Hur mamma så?, och Varför det mamma?, och nu är det vi som kommer och ber om råd. Och den hjälp vi får är kanske bättre än den vi gav 😊
❤️❤️❤️
Tråd: Nu är jag här igen av Jempa123

Jempa123
Dag 42. Stressat på jobbet för att få klart en massa saker. Sen hem o handlat inför en vecka i fjällen. Rotat fram vinterkläder. Tröstat ledsna barn. Inte nån rolig dag precis. Trött är jag oxå. Men nykter. ❤️ denna dagen hade inte varit bättre om jag drack tröstar jag mig med. Imorgon ska jag iväg med jobbet över natten. Haft tankar idag på att ingen där vet att jag inte dricker och ingen av dem som vet att jag är nykter skulle veta om jag drack. Men nej de tankarna skickade jag långt iväg, det är alkoholhjärnan som vill lura mig . Jag är ju inte nykter för nån annan än mig själv. Så wish me luck så ska jag ta mig an även det sammanhanget nykter ❤️

vår2022
@Jempa123 Jag önskar dig good luck och är helt övertygad om att du kommer att ta dig an sammanhanget nykter!💪. Tänk vad stolt du kommer att vara över dig själv! Du är i tuffa barnår och med allt annat runt omkring och jobb och det är starkt av dig att inte ta till alkohol i all stress. Som du säger skulle det inte vara bättre utan tvärtom så mycket tyngre och jobbigare.
Hoppas att du tar lite tid för omsorg om dig själv och vila, det är du så värd! Kram❤️

Jempa123
@vår2022 tack, vilken fin kommentar ❤️ och ja, jag har insett att inget blir bättre av att dricka.
Tråd: Min värderade riktning av vår2022

Blenda
@vår2022 Hej! Jag vill bara berätta att jag har läst dina inlägg om CFT med stor nyfikenhet. Jag tror att självmedkänsla kan hjälpa mig vidare i det känslomässiga limbo jag befinner mig i just nu, och förhoppningsvis vara en viktigt pusselbit i vägen mot nykterhet livet ut. Jag vill tacka dig för inspirationen. ❤️

vår2022
@Blenda Ja men visst är det spännande med CFT! Roligt att du inspireras. Jag har med åren insett hur värdefullt och viktigt det är med självmedkänsla. Hur det kan minska stress, ångest och den inre kritikern. Att vara mindre dömande och möta sig själv med godhet. Då ökar motståndskraften och motivationen och man kan så mycket bättre hantera olika utmaningar i livet. Då mår man bättre både fysiskt och psykiskt och det hjälper till att kunna skapa goda relationer när man är god och omtänksam mot sig själv. Och det är verkligen inte egoistiskt, det är ett sunt förhållningssätt mot sig själv och till livet, alla tjänar på det😁.
Jag tror att du kan hitta det du söker för du har öppnat dörren dit och är nyfiken på vad som finns där. Nyfikenhet är en stark drivkraft för utveckling, lärande och att se möjligheter istället för hinder.
Sköt om dig!❤️
Tråd: Andra halvlek har inletts av Andrahalvlek

Geggan
@Andrahalvlek håller tummarna! Känns som en viktig bok! Också i min roman finns en alkoholist, jag försöker beskriva det oemotståndliga suget, det hopplösa i att hela tiden svika löften, förnekandet, allt möjligt. Också komiska scener. Tycker inte att jag läst så mycket såna beskrivningar, som inte är ” jag dom var så rolig att dricka vin med” utan liksom vardagen och samspelet med omgivningen. Så tacksam att vi har lyckats sätta stopp! Jag har en nära vän som dricker för mycket, som vet det och ”jag borde väl”, men inte tar steget. Och åren går.