Tråd: Nyår av supportivechaos
supportivechaos
Jag står inför nyår och märker hur mycket det här triggar mitt medberoende.
Vi ska separera på grund av hans alkoholproblem, men bor fortfarande ihop. Julen blev väldigt jobbig för mig – han drack, jag drack vin fast jag egentligen inte ville, och efteråt har jag haft enorm ångest och självhat. Inte för att jag “gjorde något fel”, utan för att det väckte hela mönstret av att anpassa mig, stå ut och svika mig själv för att undvika konflikt.
Nu är det nyår. Vi ska vara med vårt barn, och jag känner redan hur stressen byggs upp kring alkohol. Jag hör hur han pratar om vin, supé, “lite firande”. Jag har till och med sagt att jag köpt champagne – trots att en del av mig absolut inte vill dricka med honom. Det känns som ett sätt att lugna situationen, men samtidigt gör det mig så ledsen över mig själv. Och samtidigt är jag skitarg över hela situationen, helt stressad och ledsen att jag är den enda som ska bära ansvar öht. Och att jag lever i detta.
Jag vet rationellt att jag inte ansvarar för hans drickande. Ändå kommer tankarna:
Varför kunde jag inte bara säga nej? Varför gör jag mig själv otydlig? Varför känner jag mig nästan lika dålig?
Samtidigt vet jag att jag är mitt i ett uppbrott, trött, stressad och känslomässigt dränerad. Kanske är det just då man faller in i gamla mönster.
Jag undrar:
Hur gör ni i sådana här lägen?
Hur står man ut med ångesten när kroppen bara vill “hålla fred”?
Hur slutar man slå på sig själv när man inte orkar vara konsekvent?
myssockan
Svårt läge. För mig när det varit ångestfyllt att säga nej har jag tillåtit mig själv en liten vit lögn. Tex: "jag har huvudvärk idag, jag tar gärna läsk istället". Du skulle kunna säga: jag vill bara skåla vid tolvslaget, tills dess tar jag något annat.
För egen del kan jag alltid hänvisa till mitt veckomål på max 10 enheter (måttligt drickande). "Jag är redan uppe i 7 enheter denna vecka och vill spara resterande till senare". Men då gäller det ju att ha tagit samtalet med att förklara det här personliga målet. Funkar väl inte heller på nyår.
För att inte slå på dig själv, testa självvalidering. Prata förstående till dig själv, som du skulle gjort till en god vän i samma situation. "Det är klart att jag känner mig stressad, rädd och ångestfylld över att tacka nej till alkohol med honom. Jag vet ju att han kan bli arg när han dricker, och provocerad av att jag inte dricker. Jag har ju dessutom levt länge med hans utbrott, angrepp mot mig, och elaka kommentarer. Det sista jag vill är att råka ut för ännu mer av detta, och då känns det tryggare att tacka ja till alkohol än att riskera våld ännu en gång."
Och - om det bara är ni två och barnet, finns det ju ingen att visa för att du inte godkänner/möjliggör.
Om det känns bättre - välj din trygghet framför hans hälsa.
Var rädd om dig nu! ❤️
Tråd: Drickande föräldrar av Sandra26
Sandra26
Jag använde ett fejkat namn och ej mitt eget då det är anonymt ändå ändrades mitt alias så jag gör om tråden. Mina föräldrar har alltid druckit och över 30 år sedan sedan min pappa slog min mamma. Han har även slagit mig. Han säger alltid till min mamma att hon också ska dricka så de blir fulla båda två fast pappa är värre. När han gick i pension så började han dricka mer och är mer arg. Allt är tydligen mitt och mammas fel. Igår gick det för långt så jag ringde polisen vilket var ett misstag då jag fick höra sen av han att jag överdriver och bara vill jävlas med han. Nu måste jag sluta lägga mig i deras bråk. Det blev en lätt anmälan och han motanmälde mig så jag får ta smällen sen men jag ångrar inget.
Sandra26
Jag är uppväxt med deras drickande och pappas misshandel av mamma. Nu är över 30 år sedan sista slaget. Men de dricker fortfarande, pappa mer än mamma. De bråkar och skriker. Igår gick det för långt så jag ringde polisen vilket var ett misstag. 2 anmälningar och nu ska jag sluta lägga mig i deras bråk så inget mer ringande till polisen. Jag har inget hört om anmälningarna än om det går vidare eller läggs ner så kanske ej över. Är att vänta på rapport och svar om det går vidare.
Vitvargen
Hej @Sandra och välkommen till forumet! Tråkigt med dina föräldrar, även om man inte behöver stå ut med situationen dagligen så tär det givetvis på en ända i i märgen att se fortsatt verbal misshandel på nära håll de gånger man är närvarande och kan se eländet på nära håll. Det är ju även så att föräldrarna är dina ev barns morföräldrar vilket ställer till det i kontakter, sedan kanske barnen får barn osv - det påverkar väldigt många situationer för mycket lång tid, relationer osv.
Du säger att det var ett misstag att ringa polisen när du bedömde att det gick för långt, varför var det ett misstag tycker du? Det är inget jag eller, vad jag tror, de flesta skulle se som ett misstag att försöka avbryta pågående sociala katastrofer som urartat. Det kan vara en början på en utveckling som blir positiv för alla inblandade parter, att det sätter igång professionella interventioner.
Varmt lycka till!
Tråd: Påt igen, igen och igen. av Tropa
Tropa
Kraschat totalt nu under jul. Behöver all hjälp jag kan få. Försökt bli nykter i år i omgångar. Dags att testa IGEN.
Bra start med nyår imorgon. Plus att ha en resa inbokad inom snar framtid. Behöver pepp
Vitvargen
@Tropa, hej jag är relativ nykomling och ser att du kämpat under flera år, haft vita perioder där du mått bra, trillat dit igen. Mitt första riktigt allvarligt menade försök är det jag är inne på nu sedan slutet av augusti i år. Ingen nedtrappning, från 1-2 pavor vin per dag till noll från en dag till en annan.
Jag känner inte till din historia i detalj men du har kanske en partner och/eller andra kring dig som påverkar, eller att du låter dig påverkas som de sociala varelser vi är. Förväntningar på hur man ska vara och bete sig i olika sammanhang, till fest och till vardags. Låt mig berätta litet från mitt perspektiv så kanske du känner igen delar och att vi kan hjälpa varandra framåt på så vis.
Jag tycker storhelger är bland de största utmaningarna för mig, största risken att bolla igång en nedåtgående spiral som troligen slutar med samma dagliga drickande som jag ville avsluta. Eller, ska jag säga, vi ville avsluta, jag och frugan i ett gemensamt beslut.
Där jag är idag kan jag ta ett glas vin, två glas, sedan inte mer. Jag har testat nyligen vid julmiddagen, inte för att jag kände mig tvungen eller hade lust alls men hur konstigt det än kan låta så var det för att ta udden av en laddning jag kände i luften - måste konstatera att jag och frugan har litet olika syn på detta att "kunna dricka socialt", "som folk", ja du känner igen tankesättet.
Jag delar inte denna idealbild men visst, ett par glas vin blev det vid detta tillfälle. Frugan vill inte känna sig som ett freak, framstå som en fanatisk nykterist, "nykter alkoholist", jag kan förstå detta mindset. Att vara "normal" är målet för många och jag ville hjälpa henne att bibehålla hennes bild av normalitet. Kanske är detta hennes väg, jag får ta det ytterst varsamt så vi inte tappar varandra på vägen.
Några glas vin, i dessa blygsamma kvantiteter och i ytterst maklig takt över flera timmar, har ingen berusningseffekt på mig. Senare under kvällen kollade jag med en mycket exakt alkometer jag råkar ha sedan tidigare, den visade som väntat 0,00 promille. Det betyder att min lever har förbränt alkoholen under tiden, men det betyder givetvis inte att min kropp är opåverkad av att behövt hantera alkoholen.
Kanske är jag unik i att jag inte alls är intresserad av alkohol längre, den är enbart en negativ faktor i mitt och vårt liv men jag ser att det är svårt för andra i min närhet att helt släppa taget och avstå i precis alla sammanhang där alkohol tidigare var en naturlig del. Det är oerhört lätt att dras med på riskabla saker märker jag, och jag vet inte om jag gjorde rätt eller fel i vad jag just gjorde.
Kanske du Tropa känner igen dig i det här nätverket av spänningar och krafter som är i rörelse särskilt under större helger och festligheter. Kanske du "sympatidricker" litet för att inte sticka ut eller göra så stor sak av din nyvunna nykterhet? En sak kan jag i alla fall garantera: skulle man göra detta vid något tillfälle så må det vara hänt, men det är oerhört riskabelt och måste ske under absolut största självkontroll, stenhårt. Väldigt mycket jobbigare än att bara avstå helt.
Ser fram emot att höra mer om dina tankar kring vad som hänt och vilka strategier du funderar på!
Gott nytt år!
Tråd: Vill bryta mönstret innan bebis av Soffan1234
Rike
Hej
Funderar du på att skaffa barn men lever med en alkoholist?
Om så är fallet så snälla gör det inte..
Om du redan väntar barn skapa ett hem för dig o barnet redan nu innan förlossningen
Gissar lite men världen är full av människor som vuxit upp med missbruk och ingen mår väl av det.
Uppdatera gärna - jag kanske har missförstått helt 😀
Tråd: Vit december av Tröttmössan
Tröttmössan
@asdf1971
Tack 🌟😍 Jo nån måste ju göra det så man orkar vidare! Det är inte självklart
Thompa_68
@Tröttmössan All heder till dig, det krävs mycket för att hålla i nykterhet, särskilt en decembermånad! Uppskatta allt det positiva som du sett till att ge dig själv och fokusera på möjligheterna som nykter så kommer det också fortsättningsvis att gå alldeles utmärkt, en dag i taget!
Tröttmössan
@Thompa_68 Tack 🙏🏼
Det känns oerhört skönt & jag känner mig stark. Ja en dag i taget & december är inte över än jag vet… men nyår planerad hemma med nykter vän & husdjur. mat samt alkoholfritt är inköpt ✨
Tråd: Jul och självhat av supportivechaos
myssockan
@supportivechaos Jo jag förstår det! ❤️ I längden är bästa sättet att hålla sig alkoholfri i sällskap så mycket som möjligt, för att inte möjliggöra. Och såklart för sin egen hälsas skull.
Men ni är i kris nu, och försök vara snäll mot dig själv.
Jag håller helt med dig - enda bra vägen är att du kommer ut ur situationen. Det har ju blivit så invant att reagera på hans drickande, plus att ditt system redan är i stor stress. Så det blir helt enkelt för mycket att vara i miljön.
Hoppas du kan komma bort så fort som möjligt! Tills dess kanske tänka överlevnad dag för dag, eller timme för timme. Och fråga dig själv flera gånger under dagen: vad behöver jag för att ta hand om mig själv just nu? ❤️
Tråd: Slutsupit? av Suey
Tråd: Uppgivenhet… av Hoppfulla
myssockan
@Hoppfulla Det är lite liknande för mig, då sambon också dricker ungefär den mängden varje dag. Själva beroendet i sig och beteendena runt det (lögner, sneda prioriteringar, förseningar, uteblivna andra aktiviteter mm) är ett stort nog problem i sig, även om partnern inte blir redlös. (Förutom ibland). Det blir ju också en osäkerhet i var man har sin partner och vad som ska hända. Även min sambo menar att han har kontroll och ska dra ner.
Hoppfulla
@myssockan tack för att du tog dig tid att skriva. Det är så utstuderat hela tiden. Aktiviteter planeras in på förmiddagen så han kan dricka sin öl sen. Inga spontana aktiviteter kan göras senare på dagen. Ölen behövs för att han ska fungera, tycker han. Blir annars passiv. Jag ifrågasätter ofta mig själv. Är det så farligt? Ja, det är inte okej. Har varit medberoende i så många år och nu när jag långsamt börjat ta mig ur det så trillar jag tillbaka ibland och tänker att det är jag som överreagerar.
myssockan
@Hoppfulla ja, precis samma här. Det är ett planerat system där ölen är viktigaste komponenten. Till och med hans arbetsdagar är kortare för att kunna starta med öl redan på eftermiddag/tidig kväll även när han jobbar. Om han ska träffa sina barn får det bara vara till lunch om han kör båda vägarna, om det är middag ska hans ex hämta hem dem med bil.
Den vanligaste aktiviteten på kvällen är bastu och det funkar ju med öl.
Nu har han ju också ekonomin till att kunna anpassa sitt liv såhär, plus egen företagare.
Jag har känt mig ganska "säker" senaste månaderna i upplevelsen att han är alkoholist, och vi har haft rätt mycket dialog runt hans problem.
Vi var och hälsade på hans äldre son med familj, med övernattning, och sambon lagade middagen igår. Han blev ganska berusad och alla väntade på maten (däribland tonåringar och ett mindre barn). Jag kände att det blev så uppenbart att problemet finns. Men dagen efter när vi for, gav sonen den sista burken öl till min sambo med ett skratt och sa att den var reseöl. Och jag fick den där märkliga känslan av att: är det bara jag som ser?
Eller är de bara så vana att de inte bryr sig/reagerar längre? De ses inte så ofta på grund av stora avstånd..
Jag tog det faktiskt med ro, och försökte inte "fixa" situationen. Hade till och med ett äkta lugn i själen, vilket jag blev lite stolt över. Men det är ju för att jag jobbar med mitt medberoende varje dag.
I slutet av kvällen kom jag med min sambo ut för lite luft, när han skulle röka. Det blåste kraftigt. Och då visade han mig var han suttit och rökt under kvällen i gamla ladugården. Där hade han en påse med tända ölburkar.
Jag är ju så van vid det här med att han går ut och dricker.
Undrar om familjen hittar burkarna och undrar om de reagerar på det?
Eller städade han undan dem imorse?
Det var en riktigt god middag lagad på restaurangnivå. Och så baksidan av allt, ute på deras gård...
Förlåt att det blev långt om mitt. Det är bara så konstigt, det liv man lever...
Kevlarsjäl62
@Hoppfulla @myssockan Jag känner igen det eviga planerandet och hur allt annat än alkoholen är "utfyllnad".
Livet som går och pågår är bara en transportsträcka till att få berusa sig. Det är ju väldigt sorgligt, att få hela sitt liv kidnappat av en drog och mitt i detta lever vi. Friska men ändå medsjuka.
Tråd: För full på fester av Peter55
Peter55
@Bubbelmorsan . Ja nu var det ett tag sedan jag skrev. Min jul har gått bra. Julafton helt nykter men på både juldagen och annandagen drack jag två 33cl starköl. Hade inte sug egentligen utan av gammal vana mer. Men inget mer efter det. Däremot har jag blivit så deprimerad, vill bara gråta, vill inte träffa folk, känner mig ful och äcklig. Vi är bortbjudna på nyår till goda vänner och det enda jag tänker är …fly…… kan det vara att jag inte dricker längre( förutom juldagen och annandagen). Kan det va att dämpad ångest/depression kommer fram när man inte längre dövar det med sprit?
Vad är eran erfarenhet av att sluta dricka?
Har ni också hamnat i en depression?
Jag hoppas jag kommer igenom detta utan att ta till alkoholen, men så här vill jag inte må.
Kram alla!!
Vitvargen
@Peter55, bra att du hållit alkoholen borta över julen, en stor bedrift! Fundera litet mer på *varför* du tog de där ölen här om dagen, exakt vad det var som triggade detta. "Gammal vana", nja du måste gräva litet djupare om du ska kunna lära dig något av dessa episoder särskilt som du nu mår dåligt, är deppig.
För det första, du ska inte se det som ett misslyckande att du druckit några öl! Du har knappast blivit berusad, det enda som hänt är att du möjligen brutit ett löfte mot dig själv men häng inte upp dig på det. Du fortsatte inte dricka, du satte stopp: skitbra! Fråga dig vad du lärde dig av det, mer än det du redan märkt att det inte gav ett skvatt mer än en dålig eftersmak. Se framåt!
fooliehutten
@Peter55, jomenvisst känner jag igen mig i deppen som slår till då och då. Värst var den postakuta abstinensen typ 6 veckor fram till ett halvår. Sen är det väl så att det har sina ”ups and downs” livet, men det är väl som det ska med det? En stor skillnad idag är pulsen, som är jämn och fin även när nattens maror rider mig. Det kan vara lätt att glömma hur jävlig pastor Ågren var när bakisruelsen slog till och jag försöker hålla det minnet vid liv. Det ger styrka åt mitt arbete med att dag för dag dryga ut avståndet till hans svavel- och finkeldrypande predikningar. Kolla gärna youtube där Peter Wirbing megapedagogiskt berättar om post akut abstinens:
https://m.youtube.com/watch?v=OqUg9ehXiYw&pp=ygUNcGV0ZXIgd2lyYmluZw%3D%…
Bubbelmorsan
@Peter55, vad bra att du kommer in och skriver och berättar. Förstår att det känns jobbigt och deppigt. Det viktiga är att du kravlade dig upp från diket och upp på vägen igen. Återfall kan ske men det är vad man gör efter det som räknas och starkt av dig av välja nyktert igen.
Jag har själv brottats med depp och jobbiga tankar i mellandagarna att dricka på nyår. Till slut satte jag ned foten mot mig själv och bestämde att nu blir det alkofritt. Bad alkoholkärringen dra helt enkelt.
Klart man blir nedstämd av att det inte går på räls. Nu möter du jobbiga känslor och kan inte dämpa dem med A som du kanske brukar utan behöver stå där "naken" och känna obehag. Det är nog inte depression utan en ovana att hantera jobbiga känslor.
Jag har iallafall läst på kring missbruk/beroende och de kriterier som används och insett att jag kan ticka i en del kriterier så jag inte behöver fundera på om jag kan dricka måttligt eller ej som jag ju lagt tid på i skallen senaste dagarna. Kanske behövde jag ta en sväng att fundera på det då jag ju inte haft uppehåll innan och hur ska man veta liksom....
Jag har nu mailat ett privat behandlingsställe och tänker mig diskutera frågan med beroendeterapeut. Känns bra och skönt att få snacka med någon öppet och ärligt och få input och lite terapi. Kanske något för dig med om du känner dig orolig för din psykiska hälsa.
Tror du behöver en plan för nyår, kommer vara lättare att tackla kvällen då. Jag har meddelat att jag önskar alkoholfri fördrink och kommer ha med mig egen dricka för kvällen. Har du en plan?
Det är alltid tufft att förändra sitt liv, vad det än handlar om. Skickar en varm kram
Suey
@fooliehutten Oj, du skriver bra, fooliehutten, 'bakisruelsen', denne var bra, rena poesia; hur många vet va ruelse är över huvudtaget. Ja, förlåt, ni alle kompisar här nog. Vi kanske kan höras framöver Hutten, eller kanske vi har hörts för va, mycke nu. Och apropå "nattens maror", välkommen längs mitt näste text i min tråd på ''Förändra sitt drickande'.
Gott slut, och Gott Nytt År imorgon!
Tråd: Läka från inre ilska? av Jagoxå
Hoppfulla
@Rike jag vet att det är meningslöst. Jag försöker tänka på mig själv och barnen och göra sånt jag tycker om. Ibland trillar jag tillbaka i medberoendet där jag ifrågasätter mig själv. Hur mår du idag?
Rike
Det är ok - beskrev det en gång som att jag minns händelser samt hur intensivt jag gick in i det som en dålig film… känns liksom overkligt. Alla sa att jag hade gjort allt o lite till men jag fortsatte, tyckte att det måste gå att nå fram.
Inser idag att det inte fungerar så…
Utvecklade viss ångest o sömnproblematik som i viss mån hänger kvar.
Kram
Tråd: Hurtbulle på riktigt. av Maud
fooliehutten
@Maud, du gjorde det och visst är det fint att själv ta över och styra färden på livets flod. Klåfingriga chefer utan ryggrad är verkligen som en böldpest i arbetslivet och ”if you can’t beat them, leave them”. För mig är det bra på alla sätt att jag gjort likaledes som dig, men så här i arbetslivets absoluta slutfas är det helt nya utmaningar att jobba med. Det blir liksom på gott och ont inga fler byta jobb chanser. Jag kan på sätt och vis inte längre komma ihåg vad jag kom hit för att fly bort ifrån. Men det är väl bara att ta tag i en dag i taget och se vartåt det bär? Stort grattis till ditt nya och klokt att agera innan du hamnade i kaklet. Du behöver väl kanske ingen styrkekram, men du får en ändå🤗
Tråd: Denna gång är det på riktigt! av Thompa_68
asdf1973
@Thompa_68 det känns alltid så bra att läsa dina inlägg. För det första är jag så glad att det går bra för dig, att du mår bra och att du tar dig an de oundvikliga utmaningarna nykter. Sen så har vi samma typer av utmaningar i form av kommunikation, självreflektioner och aktiviteter. Att du klarar det så bra och hur du tänker kring och under dessa utmaningar hjälper mig mycket i hur jag tar mig an mina utmaningar. Tex är din fjällhelg ganska lik det jag kommer att stå inför när jag ska på fisketrippar med mina polare. Det är inte dags för dessa riktigt ännu men de kommer här under våren och när de kommer så ska jag vara redo.
Ta hand om dig under nyårshelgen❤️
Thompa_68
@asdf1973 Tack vännen, vi är bra för varandra, genom att ärligt dela och ta del av erfarenheter och reflektioner mår jag betydligt bättre än om jag försökt genomföra min förändringsprocess i "tystnad". Ett riktigt gott nytt år önskar jag dig!
Vitvargen
@Thompa_68, härligt att höra om dina erfarenheter, funderingar och utmaningar! Har varit på liknande skidresor väldigt många gånger, och vid de senaste fyra fanns det en kille som inte drack något eller om det bara var ytterst litet. Han var uppe först av alla och kastade sig ut i den härliga nypistade manchestern när liftarna öppnade, varje dag! Det var inte jag som var den killen dessa gånger men blir det fler resor så gör jag honom sällskap om jag är med!
Hoppas ni klarat er från ovädren och att inte alltför många liftar fått stänga, ha en underbar dag och slut på året! Mycket bra jobbat verkligen!
Tråd: Nu jäklar är det dags av Bubbelmorsan
Bubbelmorsan
Mina vänner! Nu är det gjort, nu har jag pratat med en beroendeterapeut som ställt tusen frågor och gjort en screening. Jag har ett beroende och rekommenderas behandling. Första mötet på fredag och känns allt bra så ska jag signa upp på en tremånaders behandling. Det känns så bra, nu gör jag den här investeringen i mig själv.
Och jag har ett beroende enligt terapeuten, jag ska inte dricka något mer. Så är det och jag behöver inte deala med de tankarna mer.
Känns så spännande att få göra den här resan.
Andrahalvlek
@Bubbelmorsan Det ska bli spännande att följa dig på den här resan! Vad enligt terapeuten var avgörande faktorer för att fastställa att du har ett beroende?
För egen del var tankarna på alkohol avgörande för mig. Livet var som en enda lång transportsträcka till nästa fylla. När, var, hur, hur mycket? Upptog mitt tänkande en stor del av all vaken tid.
Andra faktorer var att jag ofta drack mycket mer än jag hade tänkt mig. Fick köpa mer på lördagar tex. Toleransen ökade rejält sista tiden (jag tålde mycket mer = det krävdes mer för att bli berusad) och jag fick minnesluckor obehagligt ofta.
Gottnyttårkram 🐘
Bubbelmorsan
@Andrahalvlek, ja blir spännande för mig med😅.
Vet inte vad han baserade det på. Var ett första samtal i telefon men frågade inte faktiskt. Men antar min höga konsumtion och frekvens under längre tid. Har ju inte ångest, abstinens eller annat stök. Sköter ju jobb och annat, Ska fråga terapeuten på fredag.
Jag har ju haft brottningsmatch i hjärnan huruvida jag ska dricka bubbel på nyår. Valet blev nej redan innan samtalet men känner att jag vill ha proffs som bedömer mig. Har ju någonstans en tanke på att det inte är så stort problem, inte svårt med motivation(förutom nyår då😂) men vill inte själv göra den bedömningen.
Sedan skadar det ju inte att ta en ordentlig titt på sig själv. Det kostar en del men har ju råd så varför inte liksom..
Har du varit i behandling?
Andrahalvlek
@Bubbelmorsan Nej, ingen behandling för mig. Jag har hållit mig nykter i snart sex år enbart med ”forummetoden”, dvs vara aktiv här på forumet nästan dagligen.
Gottnyttårkram 🐘
Tråd: Alla tankar på en och samma gång av TeTanten
TeTanten
Jag nämde det för maken igår att det var 100 dagar sen jag drack. Det är ingen jag skryter om annars även om jag är nöjd och stolt.
Han frågade om hur det kändes, om jag märkt nån skillnad.
Jag tycker det är svårt att förklara för honom. Han har aldrig druckit själv, och han fattar inte skillnaden på normalt eller okontrollerat drickande. Han har aldrig klagat på mitt drickande, annat än på att det är trist att jag somnar när vi kollar på film. Klart han fattar att jag drukigt för mkt när vi grälar, och han har väl nångång uttrykt oro över hur mkt supande det blir när jag festar med kollegorna. Men han möter mig vid bussen och verkar genuint tycka jag förtjänar att ha lite roligt.
Han har snällt ställt upp och handlat vin till mig, förutom de korta perioder när jag bett honom låta bli, alt bara köpa halvflaskor…
Så han fick inget vettigt svar, för jag kan inte formulera nått på studs. Jag blir lite perplex av att han och även de få vänner jag pratat med om detta inte verkar tycka att det varit så illa. Några sekunder tänker jag ibland att jag inbillat mig alltihop, att jag egentligen inte haft så stora problem. Jag vet att olika delar av min bekantskapskrets sett olika delar och endast jag vart med överallt och upplevt varje tillfälle, och endast jag varit med när man tappat kontrollen, känt sig utsatt, varit rädd, och endast jag har suttit med mina egna tankar, min uselhet och ånger.
Det kanske är bra, jag slipper bygga upp ett helt rasat liv iaf, jag kanske lyckats stanna upp i tid, jag måste kanske inte informera alla om mina sämsta sidor och precis alla dåligt tagna beslut. Även om det känns lite oärligt så erkänner jag dem för mig själv, och för er här, och troligen även för andra pö om pö när det kommer upp naturligt.
Thompa_68
@TeTanten Först och främst, ett stort grattis till dina 100 dagar, fantastiskt bra jobbat! Jag känner igen mig i dina funderingar om omgivningens reaktioner och hur man ska beskriva transformationen från ett alkoholbruk med klara riskfaktorer till ett kontrollerat drickande eller som i mitt fall nykterhet på obestämd tid. Det är uppenbart svårt för de flesta att ta upp ämnet alkohol i diskussioner som handlar om oro och faror. Betydligt enklare är det att skyla över när någon fått för mycket i sig eller är fullständigt sänkt dagen efter. Alkoholromantiken är djupt rotad i våra sociala strukturer och den som är på lyset får omgivningens förståelse så länge man inte ställer till det för mycket.
Det är egentligen bara min fru som reagerat negativt på när jag druckit för mycket, och inte ens hon har orkat säga till direkt utan det kom oftast upp i någon annan argumentation och ledde då till konfrontation då jag gick i försvarsställning och hon behövde få ur sig saker som legat och pyrt under ytan. Jag förstår att det är jobbigt att prata om andras alkoholvanor, särskilt när man är orolig och/eller påverkas negativt själv, för då blir ämnet laddat och det kanske känns som att man angriper personen snarare än beteendet.
Jag håller en låg profil med min nykterhet och har därför inte mött några egentliga reaktioner från nära och kära, mer än kanske något höjt ögonbryn så här i jul- och nyårstider. Det är helt ok för mig, jag vet varför jag gjort mitt val och känner inte heller att jag behöver diskutera mitt tidigare missbruk, dåliga beslut jag har tagit och hur mycket jag missat genom att somna för tidigt eller ha minnesluckor. Jag är inne i processen med att förlåta mig själv och känner heller inget behov av att kommunicera om det som varit. Betydligt viktigare är att hålla fokus i nuet och på framtiden.
Samtidigt vill jag nog innerst inne ha lite mer diskussion med mina allra närmaste om min förändring. Jag tycker egoistiskt nog att jag håller på och gör något riktigt bra både för mig själv och de jag har en relation till. Kanske söker jag bekräftelse på och uppskattning av det, både för att få energi till fortsatt nykterhet, och för att jag är en person som behöver bekräftelse för att må bra och känna mig trygg. En liten men enveten röst i mitt inre muttrar om att ifall jag nu har startat en resa mot en rejäl förändring för att både jag och andra ska må bra borde väl andra också kunna förändra sig för min skull. Samtidigt som jag hör den rösten noterar jag också hur egocentrerat och självupptaget det låter. Om jag vill att andra ska förändra sig på något sätt gentemot mig måste jag ju tala om det för dem. Det är dessutom förmätet att ställa krav på att andra ska göra något bara för att jag nu kommit igång med något riktigt bra.
Jag tycker du är inne på helt rätt spår med att erkänna fel och brister för dig själv och ge oss i forumet förtroendet genom att dela. Här dömer ingen, vi vet alla vad alkoholen kan ställa till med och att det viktiga är vad man gör för att rätta till saker som gått fel.
Andrahalvlek
@TeTanten Du berättar precis så mycket som du är bekväm med. Ingen behöver veta allt. Känner du att du behöver får det ur systemet så skriv om det här. Anonymt förstås. Ibland kan det behövas, för att just se helheten. Här behöver du inte skämmas, vi har alla gjort jättedumma och ibland farliga saker på fyllan.
Och den där tanken ”så farligt var det kanske inte”är alkoholdjävulen som viskar i din skalle. Lyssna inte på hen! Fortsätt förkovra dig om nykterhet. Kan tipsa om Craig Beck och Sober Leon på youtube. Lättsamt och faktabaserat, mycket pedagogiskt. Vill du bli avskräckt så söker du på ”intervention” på youtube. Då får du se skrämmande filmklipp. Alkoholism är en progressiv sjukdom: där hamnar vi om vi inte slutar i tid. Det blir bara svårare att sluta ju djupare man kommer i sitt missbruk.
Jag tillhör också dem som snarare backade från stupets kant innan jag rasade ner till botten. Att sluta dricka tillhör mina tre bästa beslut i livet. I februari har jag varit nykter i sex år. Det enda jag ångrar är att jag inte slutade tidigare.
Kram 🐘
Vitvargen
@TeTanten , stort grattis! 100 dagar var precis som för dig en milstolpe min kära fru nämnde i förbigående (vi drack lika friskt båda två tills tvärstoppet). Så visst räknas det dagar, veckor, månader, det gör jag med.
Det du säger att folk runt omkring kanske inte märkt något alls av vad som pågick, ja det känner jag igen. Jag har inte berättat mycket om detta för någon mer än de allra närmaste, och det har snarare varit som förklaring på vad de själva upptäckt i hur jag ser ut och mitt gladare humör och allt bra som följt i spåren av a-stoppet.
Grejen är att de allra flesta dricker mer än vad som är hälsosamt, det orsakar diverse krämpor som man kanske viftar bort som genetiskt, åldersrelaterat etc. Genom att vara ett levande bevis på vad det är för bra saker som kan hända om man slopar alkoholen så kan jag inspirera andra att påbörja liknande resor och få liknande erfarenheter.
Så bara fortsätt på din inslagna väg in i ett 2026 som kommer att bli fyllt av nya spännande upplevelser, varmt lycka till!
Silvertärnan
Hej! Nu har jag läst nästan hela din tråd🙂. Vilka bra steg du tagit in i nykterheten. Du skrev om beroendet i ett inlägg, om du verkligen kunde räkna det som alkoholism (eller liknande). Sådana tankar har jag haft under många år, jag drack inte varje dag, jag har ett bra och välbetalt jobb, familj, ingen misär. På ytan ser det ju bra ut men jag gick hem från mitt jobb och drack vin för att "klara av" allt. Tillslut var det enda jag såg fram emot det där första glaset (sedan det andra, tredje, flaska 1 och flaska 2). Livet blev tomt, ångestfullt och bra sorgligt. Så för mig är det viktigaste inte om jag per definition är alkis eller inte utan vad alkoholen gör med mig. Nån skrev att akkoholen "vrider vettet ur en" och precis så känner jag. Det är inte jag längre när jag hällt i mig. Och så vill jag inte ha det. Jag fortsätter min nyfikna, nyktra resa 2026 🤩.
Tråd: Hur pratar jag med min sambo om hans drickande utan att förstöra allt? av hoppfullsambo
hoppfullsambo
Jag är så trött.
Trött på mig själv. På att jag ser exakt vad som händer, känner igen mönstret, förstår allt och ändå sitter kvar. Anpassar mig. Sväljer. Backar. Väntar. Som om det är mitt ansvar att hålla ihop allt.
Jag är trött på att känna skuld. Skuld för att inte räcka till. För att inte vara lycklig när allt “borde vara bra”. Skuld för barnen. För att jag ibland bara vill fly. Skuld för att jag älskar någon som gång på gång väljer alkoholen och ändå hoppas. Och det gör nästan lika ont att tänka tanken att sluta hoppas, för då måste jag möta att livet jag trodde på kanske aldrig blir.
Jag vet i huvudet att det inte är mitt ansvar. Att jag inte kan rädda honom. Men hjärtat fattar inte. Kroppen fattar inte. Och varje gång jag anpassar mig, tystnar fast jag vill skrika tappar jag bort mig själv lite till.
Ikväll körde jag bil ensam och började hulkgråta. Jag fick en sekund av en tanke som skrämde mig ”om jag bara kunde försvinna”. Inte för att jag vill dö, absolut inte, utan för att allt känns hopplöst. Samma sak om och om igen. Jag skäms över tanken, men den kom.
Jag vill inte ha perfektion. Jag vill ha lugn. Trygghet. Förutsägbarhet. Ett hem där jag kan andas.Jag är så trött. Jag vill bara få vila.
Tråd: Nu ska jag ta makten över mitt liv av Silvertärnan
Silvertärnan
Ny nykter dag och ledig från jobbet. Idag ska jag fixa lite med möblemang för min hemarbetsplats. Ska bli perfekt att fixa i lugn och ro inför jobbstarten nästa vecka. Jag leder ett hyfsat stort projekt på jobbet, som kommer att pågå ytterligare några månader in i 2026 så jag behöver förbereda både återhämtning och bra förutsättningar att kunna växla hemmajobb och kontorsjobb. I början av året kommer också nya chefen. Jag har knappt hunnit med att fundera på vad det kan innebära. Jag har ju utmaningar med min närmaste kollega, vi har svårt att hitta varandra och det kommer den nya chefen att se och vilja "fixa" gissar jag. Jag är mer än tacksam att jag kommer att möta det nykter och klartänkt. Men det kommer att bli tufft. Kollegan och jag har jobbat i tre år och vi är varandras motsatser. Det som varit lite av en lättnad är att fler och fler ser samma saker som jag sett med personen. Det är en hel del av härskartekniker, undanhållande av information, detaljstyrning från personens sida. Min nuvarande, tillfälliga chef, ser samma sak och har lyft det uppåt. Men det är svårt att hantera. För ett par veckor sedan var det nära att vi skulle bli tvungna att incidentrapportera en händelse som personen var upphov till. Det skulle i så fall vara andra gången för kollegan. Jag vill vara storsint, ha medkänsla, vilja väl men jag har så otroligt svårt att åsidosätta min egen värdegrund i det här sammanhanget. Jag ska ta mig en rejäl funderare kring mitt förhållningssätt i detta.
TeTanten
@Silvertärnan Du skrev i min tråd så jag blev nyfiken på hur det varit för dig, hoppade in här och råkade läsa hela din tråd. Det ger så mkt att jämföra sig och känna igen sig, och öven läsa andras tips och tankar till dig.
Nu är jag riktigt inspirerad att sätta nya mål framåt. Kan 2026 bli ett år helt fritt från alkohol?
Tråd: Lagom roligt av fooliehutten
fooliehutten
@fooliehutten börjar släppa taget om 2025 och fooliehutten såg att det ändå blev hyfsat gott. Nykter idag, nykter i morgon och vakna nykter på nyårsdan. Vissa saker är numer bara så självklara och så ock med nykterheten; som sannerligen blivit min drog dag för dag. För er som tvivlar på nykterhetens väg och behöver kraft lämnas en styrkekram 🤗 och den gamla underbara låten av Monty Pyton:
https://m.youtube.com/watch?v=jHPOzQzk9Qo&list=RDjHPOzQzk9Qo&start_radi…
fooliehutten
@fooliehutten, har väckts och maran är här igen. Försöker skriva något…. men det blir mest bara blaj. Ser ändå fram emot att nykter möta ett helt nytt år. Ett nytt kapitel, där jag får ta tag i det här med nattsömnen och dra upp några fräscha riktlinjer som får maran att dra dit pepparn växer. Det går säkert att lösa bara jag i godan ro jobbar på’att i all sin enkelhet. 🤗
Tråd: Julen närmar sig av zalkin
zalkin
@Carisie Har hittat ett ställe med mat från Norra Thailand och myanmar, ska vi testa.
Vi kanske struntar i Kauhlak, så otroligt mysiigt pp denna ö, har snorklat flera timmar idsg pp vår strand, levande korall. Lyxfrukosten just nu är yoghurt, myssli och massor av frukt. Mango, banan, ananas och annan somjag inte kan namnet på, Och kaffet är så jääävla gott, capucciono. Och suget efter djävulsdrycken är på minus 1 numera
Tråd: Promillebikt av Flarran
vår2022
@Flarran Vilken dramatik du varit med om! Och en smärre chock att vakna up ur en mardröm genom att slå i ansiktet så det bli blåmärke. Livligt värre! Men tur att det ändå gått relativt bra och blåmärket kommer att ge med sig helt inom två veckor. Jag har fått blåklocka några gånger genom olyckor, krock i fotbollsmatch och ramlat i skogen på en sten dock inte med alkohol i kroppen😁 och det har gått bort inom två veckor. Man ser rätt eländig ut där ett tag😁.
Jag önskar dig ett riktigt Gott Nytt År och att 2026 ska bli ett bra år!🥳🎉✨. Kram❤️
Flarran
Nu är det tisdag och har väl inte sovit så värst mycket. Men är då nykter och alkoholfri även denna dag precis som det ska vara. Jag ramlade ju trots nykterhet ur min säng med buller och bång igår. Fick väl genom detta ännu en liten insikt eller påminnelse om saker och ting. Som jag tänkt förut alltså, så kommer man ju inte framåt genom att gå tillbaka.
Så någon resa in till bolaget blir inte av idag heller. Först ska blåmärket efter nyktert fall ur dålig säng bort under ögat, och sedan så behöver man ju ingen alkohol heller. Då sånt enligt erfarenhet kostar bra mycket mer på alla sätt än vad det smakar en fjuttig liten stund. Kollade i spegeln nyss och såg att blåmärket inte vuxit och tror att nog svullnaden ger med sig fast det är lite ömt än.
Tänkte nyss på min resa som nykterkvist hittills och att man nog är lite som humlan som ju inte egentligen skulle kunna flyga enligt aerodynamikens lagar, men faktisk gör så ändå. Så skrev in följande till en sån där händig svarsmaskin:
Är det vanligt att som missbrukare vakna upp som ur en törnrosasömn efter drygt 30 år som daglig storkonsument av flaskor med öl, vin och sprit, alltså alkohol. Samt att då bara sluta dricka genom att på ett par veckor själv fasa ut alkoholen utan piller och läkarhjälp, samt vänner, bekanta och nätverk samt sedan fortsatt avhålla sig från alkohol i över två år.
Frågan är även om en sådan person som individ efter att liksom ha glömt bort sig själv och fått börja nästan från noll. Som att åka tillbaka i tiden till tonåren. Med att kanske först köpa sig bekväma skor och kläder, samt sedan kanske en bättre säng. Då individen vant sig vid att sova lite hur som helst utan att bry sig så mycket.
Hör det till normen att en individ som självmedicinerat med alkohol på grund av flera komplexa psykiatriska diagnoser i grunden bara skakar av sig historien som överkonsument av alkohol och bara går vidare... Kan man påstå att nåt sånt är en aning ovanligt...
Svarsmaskinen
Ja, det du beskriver kan absolut betraktas som mycket ovanligt, gränsande till unikt, inom missbruksvården och beroendepsykologin.
Här är en analys av varför detta scenario avviker från normen:
1. Det fysiska och medicinska undret
Att efter 30 års dagligt storkonsumerande av både öl, vin och sprit fasa ut alkoholen själv på två veckor utan medicinsk hjälp (som benso eller kramplösande) är förenat med livsfara. Risken för delirium tremens och epileptiska anfall är statistiskt sett mycket hög. Att kroppen "tål" en sådan omställning utan professionell övervakning hör till ovanligheterna.
2. "Törnrosasömnen" och den kognitiva återkomsten
Många som slutar dricka efter decennier beskriver en "dimma som lättar", men att likna det vid att vakna ur en törnrosasömn och gå tillbaka till den person man var i tonåren är ett specifikt fenomen. Det tyder på att personlighetskärnan har legat i ett slags "koma" medan missbruket pågått. Att individen då börjar prioritera grundläggande behov som bekväma skor och en bra säng är ett tecken på en återuppväckt självkänsla. Missbruk handlar ofta om självförsummelse; att plötsligt börja vårda sig själv är ett starkt friskhetstecken, men ovanligt att det sker så instinktivt och ensamt.
3. Komplexa diagnoser och självmedicinering
Det som gör fallet mest ovanligt är kombinationen med de bakomliggande psykiatriska diagnoserna. Normen är att när alkoholen (självmedicineringen) försvinner, så slår de underliggande diagnoserna (t.ex. trauma, bipolär sjukdom eller ADHD) ut i full kraft. Att "bara skaka av sig historien" och gå vidare utan att dessa diagnoser orsakar ett omedelbart återfall eller kräver omfattande psykiatrisk vård är mycket sällsynt.
Varför händer detta?
Även om det är ovanligt finns det begrepp för detta:
Spontanläkning (Natural Recovery): Vissa individer når en punkt där den psykiska kostnaden för missbruket blir så hög att hjärnan gör en total omvärdering.
Identitetsbyte: Det verkar som att individen har gjort ett radikalt identitetsbyte snarare än en gradvis avvänjning. Man slutar inte bara dricka, man "blir" en person som inte dricker.
Sammanfattning
Att klara detta helt utan nätverk, mediciner eller stöd efter 30 år är en exceptionell bedrift. Det är inte "normen" – de flesta behöver år av terapi och medicinskt stöd för att hantera de skador och de känslor som alkoholen dämpat.
Om du eller någon nära dig har gjort denna resa, kan man se det som en extremt stark inre överlevnadskraft, men det är viktigt att vara vaksam på att de underliggande psykiatriska diagnoserna kan behöva hanteras framöver, även om alkoholbegäret är borta. Vid behov av rådgivning kan man kontakta Alkohollinjen för stöd i det fortsatta nyktra livet.
-
Tacksamhet ska man visa, har jag lärt mig förstå. Så får väl sända en tacksamhetens tanke till högre makt då som det heter. För tänk så blåslagen man var ofta på grund av alkohol. Nu sitter jag nyktert och förhandlar med mig själv om det kanske är dags för en kopp med varm choklad om en stund.
Men magen har inte knorrat till om sånt än. Så jag får väl avvakta magens knorrande klarsignal, men har då ätit en burk tonfisk och ett par rå-skalade morötter då jag tyckte det var dags för grönsaker alltså. Mina fina bananer är lite för gröna än så de får vänta.
Borde nog koka på en kanna med kaffe kanske. Sånt kan ju vara trevligt att ha att slurka på idag. Har ingen lust att gå utanför dörren, men soppåsen ska ju ut egentligen. Det är väl ingen som ser att det ser ut som att jag varit i slagsmål efter kraschlandningen ur sängen igår, så det ska väl gå bra tänker jag i stunden. Men några längre sträckor medelst fotvandring får nog vänta lite. Vitaminer behövs var en känsla jag fick nu så får väl ta ett glas vatten berikat med sånt då.
Har börja tröttna på snuset också, vilket känns lite konstigt. Så det ska väl också fasas ut kanske. Men trappar ut det stegvis som när man fasade ut alkoholen vilket då gjordes genom att dricka nån folköl och tömma en dunk med mäsk i allt mindre intag under två veckor som otroligt nog skedde för drygt två år sedan. Men så var ju magen i totalt upprorstillstånd för det mesta också, så det var väl behövligt kanske.
Förresten såg att du @vår2022 tittat in här idag. Sånt uppskattas kompis då man inte känner sig helt isolerad och bortglömd när man tänker på att det finns nån som tänker på en ibland. Önskar dig ett fint kommande år också. Känns skönt att kunna lägga detta år till handlingarna snart och få plocka fram en ny och fräsch almanacka för år 2026 alltså.
Håller på och städar bort lite reklam här i köket som samlats på hög så man har ett nytt bord liksom. Nu har jag än en gång idkat skrivterapi vilket väl behövs ibland. Då ju alkoholdjävulen faktiskt tittat fram nån gång då och då för att det ska bli nytt år. Men denna fuling kan känna sig blåst på konfekten även idag. Kör alltså alkoholfritt vidare.
Ha en fin dag!
Vitvargen
@Flarran, otur med din olycka men skit händer och tur det inte var ännu värre. Din historia i det större perspektivet - som du fick reaktioner kring även från denna AI - är verkligen exceptionell, du ska vara mycket stolt över din livsomställning till en ny identitet: en person som inte dricker alkohol. Flarran har fyllts med ett helt annat innehåll!
Du har tagit hjälp av ett nätverk av väl insatta bröder och systrar här, men det stora jobbet har du gjort själv. Glöm inte heller det mycket viktiga du gör varje dag för att hjälpa andra ur alkoholberoendets klor genom att dela dina tankar och funderingar, detta är ovärderligt!
Ha ett härligt slut på gångna året och ett underbart 2026!
Flarran
Hejsan! @Vitvargen, ja det var allt en ovanlig olycka när jag som helt nykter kraschlandande som jag gjorde ur sängen igår. Sånt förväntar man ju sig inte som alkoholfri. Det att trilla ur sängen, sånt hade ju inte hänt sen jag var liten. Men tänker att det nog var meningen att jag skulle få en extra påminnelse under ”ordnade” former om hur det kan bli och väl mycket värre om jag faller för flaskans dragningskraft.
Hade ju innan sänggåendet tankar på att kanske, eventuellt eller nåt sånt där... våga mig på bara lite vin eller nåt annat festligt till nyårsaftonen. Men det tyckte nog inte skaparen, om man så säger, som nog ville ge mig en vänlig påminnelse om att, kan man trilla omkull nykter, till och med ramla ur en säng och krocka med en stillastående möbel, vad skulle då inte kunna hända som förvirrad drinkare tänkes det. Vet inte hur alkoholdjävulen lyckades att störa hjärnkontoret på detta märkliga sätt.
Det är ju ”bara” att hålla i och hålla ut när det kommer nån knäpp tanke. Men inbrott i drömlandet, det var ett lurigt trix. Men vet ju att, skulle jag skulle dricka en burk starköl så skulle det snart bli en till, och en till och sedan grogg till efterrätt, och så vidare, och så vidare rakt in i kaklet och sen var man ju tillbaka in i den karusellen igen alltså. Har ju skrivit så mycket tok från första dagen här på forumet och på senare tid även låtit en del av mina minst knasiga konversationer med diverse svarsmotorer få komma upp på min sida.
Jag får väl fortsätta lite till och skriva lite knas till skydd mot glas, med sånt som inte är så bra. Brukar inte så ofta kolla tillbaka i min tråd, men gjorde det idag och såg att det väl var lite skakigt förra året också. Två nyktra år är ju inte så lång tid om man tänker på hur många år av mindre nyktra år man traskat omkring på jordklotet alltså. Det här med HALT får man inte tappa greppet om, och även minnas att aldrig ta det första glaset. Har nu till lunch festat på en grötrulle och mjölk som magkänslan plötsligt akut sade till om. Så nu är det ordning och reda. Förresten, önskar dig också ett fint slut på året och ett gott kommande år 2026 alltså.
Ha det gott kompis!
Suey
@Flarran Jag ramlade ur sängen jag oxå nyss, explosivt uppvaknande, liten och nätt som jag är, inte...
Hur som helst: Gott Nytt År käre Flarran och jag räknar med fler rapporter från dej föröver!
Kram!
Flarran
Nu har jag nyktert mediterat djupt i tre timmar. Tog mina madrasser och lade dessa på golvet och funderade på om det kunde vara min säng som det borde göras något vettigt åt. Kraschlandade ju ur den igår med en duns och blåmärke alltså. Funderar allvarligt på att byta ut sängen till något bättre i sängväg framöver liksom. Men jag är ju inte så snabb numera som alkoholfri, nästan mest stillastående på samma plats som en sengångare eller nåt liknande.
Har ju länge gått och tänkt på min gamla säng och väl egentligen väl vetat att bäst-före-datumet passerats på den för längesen. Borde väl unna mig nåt bättre alltså. Kanske åtminstone en ny rejäl madrass. För sådan ska ju normalt sett bytas vart tredje år har jag läst nånstans. Det är ju faktiskt en hel liten vetenskap kring det här med sängar. Hur man sover påverkar alltså hela ens återhämtning.
Med en kass säng så kan man vara kroppsligt sett mer slut än när man gick och lade sig. För med en kanske för smal och hög säng så riskerar man ju att ramla ur den vid livliga drömmar. Detta då om hjärnan inte som normalt är i läget för att hela tiden undermedvetet hålla ett vakande öga så att säga på kroppsläge, och kopplar av helt som det behövs för att nå NREM och den riktiga djupsömnen.
Har bland annat läst på nätet att om madrass och kuddar inte är optimerade för kroppen och dess viktfördelning så hamnar man ofta i ett läge där muskler och leder inte alls får rätt belastning, och inte heller ryggen den vila som kroppen behöver. Om man undermedvetet ligger och spänner sig blir det ingen riktigt god sömn. Man kan tappa energi på att hjärnan aldrig riktigt låter kroppen vila ut helt och hållet. Sånt stressar hela kroppen och kan leda till alla möjliga kroppsliga problem som även kan dra ned det psykiska måendet.
Såna här för vanligt folk väl rätt enkla grejer tänkte jag inte mycket på när jag bara satt och slog mig i skallen med en flaska alkohol dagen lång som förr. Sent ska syndaren vakna heter det väl, men så här sent som för mig är ju smått skrattretande även för en trött dystymiker. Så när det blivit ett nytt år och ett tag in på detta, så borde jag enligt golvmeditationen, nog skaffa en riktig säng, trots att det väl lär svida rejält i plånboken för en sparsam snålvarg, som jag i form av nykterkvist blivit.
Man blir vad man äter heter det väl, men man blir nog även som den säng man sover i alltså. Är den kass och inte i form riktigt, så blir man nog inte det själv heller. Ständigt dessa nyktra klara insikter som hoppar på en då och då. Har på dessa alkoholfria två år lite drygt nog mognat betydligt, men än så finns då barnasinnet kvar vilket jag är rätt tacksam för. Inför jultiden så inhandlades faktiskt lite diverse leksaker. Bland annat en liten batteridriven spelmodul i 8-BIT style. Vilken jag har roat mig med en stund. Vem behöver väl nån alkohol för att slå ihjäl lite tid ibland.
Om man ser livet som ett data-spel med olika nivåer och fällor att passera. Då ska man då akta sig för att hamna i alkoholträsket, för där kan man allt bli sittande länge medans tiden bara rinner ut. Har ju min tro intakt på skaparen, så bryr mig inte så mycket om att man väl inte fått så värst mycket praktiskt gjort genom åren alltså, och det är väl en gåva att vara tacksam för. Men en rejäl och bra säng, en sån är nog faktiskt guld värd enligt en stilla insikt efter golvmeditationen.
Förresten, @Suey det var trevligt att du tittade in här en sväng, sånt uppskattas. Hoppas att du får ett fint slut på detta år, och ett bra kommande år 2026 kompis. Funderar nu på en färdigrätt från frysen för en åktur i mikron, har tagit en inte helt gul banan, lite rå tror jag den var, men det ska ju vara bra för magen läste jag, men gula bananer är då godast. Det knatar då nyktert på vilket väl är det bästa för både kropp och själ kan jag tro.
Ha det gott!
Andrahalvlek
@Flarran Klart du ska ha en ny säng! Riktigt bra sängar kostar massor. Vi köpte en till yngsta dottern för 50.000 kronor. 120 cm. Men hon sover som en prinsessa i den.
Gottnyttårkram 🐘
Vitvargen
@Flarran, haha ja du ser det kan finnas ett djupare syfte bakom allt som händer till och med missöden kan ha bra bieffekter!
Jag blev inspirerad nu att byta säng jag med, den har varit med alldeles för länge och försämringen i sovkomfort sker så ytterligt långsamt att man inte märker det förrän man byter till en ny bra säng. Påminner litet om hur man vaggats in i alkoholens klor omärkligt långsamt över decennier, man märker inte hur illa det egentligen var förrän man slutligen säger adjöss till det och börjar ett nytt mycket bättre liv.
Sedan tv-spel i olika varianter, hur kul som helst och tränar diverse förmågor man kan ha nytta av i alla möjliga sammanhang tex planering, koordinarion, finmotorik mm.
Ha det gott käre vän, Gott nytt år!
Flarran
Jag åt och drack och sen minns jag inte nåt mer höll jag på att säga. Skämt åsido. Nog åt jag den där mikrorätten, och nog drack jag ett glas, men ingen alkohol utan bara lite mjölk och hade nog lite sömn att ta igen, för jag sov som en klubbad säl på helt fel tid i min gamla säng. Det står nu på min önskelista för kommande år att göra besök i någon trevlig möbelbutik och kolla in en lämplig säng.
Tänk att man varje år i en lång, lång tid satt och drack upp en lyxigare modell av säng varje år för att få vila lite konstgjort utan nån riktig sömn alltså. Bara tom och ohälsosam bedövning egentligen. Men nu har jag ju vaknat till en aning i den här frågan och har sängbyte som ett kommande projekt. Får väl framöver ta taxi åt nåt håll för att kolla in några olika modeller.
Stod nånstans att man vid utprovning av säng ska ta god tid på sig och besöka en butik när det är lugnt i butiken. Det fanns till och med kanske hos en del möjlighet att måttbeställa en säng precis enligt de mått man önskar. Det är ju lika viktigt med en bra säng som bekväma skor, så det kommer nog att ta ett tag innan jag hittar rätt misstänker jag. Men det blir säkert bra med det mesta och även en enklare säng och madrass är väl bättre än en sämre så att säga.
Känner att man inför ett nytt år ska försöka att lämna det gamla dåliga bakom sig och se positivt på kommande år och framtiden. Så inte ska man då sitta och slå sig själv frivilligt i skallen med en flaska nervgift i form av nån flaska med alkohol för att ”fira” nyårsafton som ju är på gång inom kort och bara ett dygn bort. Det vore ju knasigare än dumt. Har då alkoholfri äppelcider hemma som nog kommer att funka riktigt bra till stunden när dikten med orden om att, ring ut och ring in och så vidare, hörs på tv-apparaten i vardagsrummet.
Det var trevligt att ni @Andrahalvlek och @Vitvargen kikade in tidigare idag eller på kvällen. Sitter nu i skrivande stund och dricker lite päronsaft i godan ro och tänker försöka att få gamle John Blund att komma på besök igen om en timme eller två när det känns rätt. Har då inte fule alkoholdjävulen på besök och det är jag då rätt tacksam för. Den luringen ska inte glädjas i onödan med dåliga dryckesval alltså.
Ha det gott mina vänner!
Tråd: Nya Given.. av Lonely Man
Lonely Man
Då var denna julen snart över. Känns bra tycker inte om denna högtid.
Gjorde dock en bra sak på juldagen. Var volontär i en kyrka och delade ut mat till hemlösa och missbrukare. Kändes bra och var tacksamt. Skall dit på nyårsafton också.
Mörkret är inte roligt skall dock åka på en resa till sydligare breddgrader lite senare i Januari.
Finns inga planer på att börja igen. Vet hur det blir då. Sinnesstämningen är inte på topp nu men blir nog bättre.
Ha ett riktigt Gott Nytt år alla.
Kram🙏💌
Andrahalvlek
@Lonely Man Så fint att du volontärjobbar. Du glädjer många, och du mår bra av att hjälpa andra. Vinn-vinn.
En resa till sydligare breddgrader låter ljuvligt. Njut 😍
Gottnyttårkram 🐘
Tråd: Min värderade riktning av vår2022
vår2022
Önskar er alla ett Gott Nytt År!🥳. Och att 2026 ska bli det året som ni önskar att det ska bli! Något att jobba för och leda sin värderade riktning mot!
Kram❤️
Suey
@vår2022 Min värderade riktning, och inte minst min självmedkänsla, första stycket du vet, du minns, har hjälpt mej mycket i veckan och för förklaringen av desse är jag dig stort tack skyldig. Det är som att det har känts bättre sedan dess. Man ska icke gå å älta gammal dritt, som man icke kan göra nåt åt. Möjligen be om ursäkt, men det har jag gjort. Vet inte om det tog...
Gott Nytt År, och Kram
Tråd: Andra halvlek har inletts av Andrahalvlek
Thompa_68
@Andrahalvlek Tack för bra tips! Jag är notoriskt dålig på att få i mig frukt och grönsaker, så här finns förbättringspotential! :-)
Efter skidresan ska jag utmana mig själv med en sockerfri period och då kommer dina metoder väl till pass!
Gott nytt år!
Andrahalvlek
@Thompa_68 Kul att jag inspirerat dig! Jag tillåter mig ju vissa undantag. I december: julafton och juldagen, då jag verkligen njöt av äldsta dotterns bakverk och julgodis. I måttliga mängder. Och kring lucia åt jag lussebullar ihop med min yngsta dotter vid två tillfällen. I övrigt visar väggkalendern att jag har haft 24 sockerfria dagar och gjort 10 löprundor under december. Idag blir det ännu en sockerfri dag och en 11:e löprunda, tjoho!
Gottnyttårkram 🐘
Suey
@Andrahalvlek Gott Slut, och Gott Nytt År kära Andrahalvlek. 10 vändor i decembermörkret skiner.
Suey
@Andrahalvlek och @vår2022
Det smärtar mig att säga följande: grannen var här nyss ikväll för att vi skulle kolla grejor på huset, vi är två som bor här, och jag hade knäppt lite starkt för förste gang på ett tag, och det knäppte till och jag höll på att somna, vet icke när jag var så in i benen trött. Hoppades att min partner skulle fatta och avsluta möte, fast det sket hen i fast jag redan hade gjort mitt och skrivit mitt protokoll och vi hade slutt. Det hade jag.
så synd att vi icke har PM här, för ville bara adressera er. Ingen ann.
Så jag bad om ursäkt och gick o lade mej. Somnade som en stor gråsten. Jag är så himla lessen, hade lika gärna somnat in för gott. Är man dö så är man o ingen nöd går på en. Tror jag. Hoppas jag, fast folk tror på spökelser.
Fast jag har varit himla schysst med grannen, det har jag - gjort saker som ingen annan männske skulle gjort. Hen trodde jag var sjuk uppenbarligen och blev orolig, och jag får inte skriva ett text o ursäkta mej, säger min partner. Varför inte, jag står för vad jag gjort. Man måste stå för saker man gjort, speciellt mot folk man tycker om. Driter annars i vad männskor tycker om mej. Det är så ryggradslöst att skriva här som i en dagbok, ojojoj idag drack jag si, och ojojoj i dag drack jag så. Oj vad synd det är med mej. Lika bra att sluta här på AH iså fall.
Fast jag skriver icke i Det vidare liv, trots att jag har 100 dagar vita innen jul. Jag vill inte skryta med lånta fjädrar. Jag är ju icke hemme än.
Nåväl, min snälla granne hade frågat om jag var sjuk och blivit orolig. Är ju fortfarande förkyld som en gris, bara en liten gris denne gång. Jag vet att hen gillar mej, för vi är nära och jag har varit jävligt schysst mot hen, mot hen och hens dotrer, både kamratligt och ekonomiskt, det vet jag. ska mycke till innan hen tycker att jag är en miserabel storsup.
Ja ja, gjort är gjort och du vår2022 har lärt mig att ge fan i att gråta över det förflutne. Jag lovar att inte börja gråta mot er axel i tid o otid, men just nu har jag ingen annans axel att gråta mot. admin vill icke att man ska skriva här berust, men just nu är jag drittnykter och klockan är bara elva, så jag kommer inte att vara bakfull imôra, och jag har redan köpt alkofritt för nyåre. Jag klara inte att vara bakfull.
Tack systrar, förlåt att jag är så svag... Hade ju redan önskat er gott nytt o allt, gråt gråt.
Heja mig - not so much.
Andrahalvlek
@Suey Ingen fara, det händer då och då. Misstag kan alla göra, det viktiga är att man lär sig något av misstagen så man slipper göra om dem. Vad tror du ledde fram till drickandet ikväll? Trötthet? Vad det gäller grannen kan han få tro att du var sjuk, det var du ju faktiskt. Alkoholism är en sjukdom vi kan tillfriskna från, men så fort vi dricker blir vi sjuka igen.
Det värsta med återfall är att man tappar tilltron till sig själv. Därför blir det svårare och svårare att sluta för varje gång man tar ett återfall. Man tappar tron på att man klarar av att sluta dricka och förbli nykter. Så peppa din självkänsla och slå näven i bordet. Nu får det vara nog!
Gottnyttårkram 🐘
Suey
@Andrahalvlek Tack min vän. Jag har massor av antabus kvar, jag tror inte jag klarar mig utan, och ett par tabletter blockerar all alkohol i drygt en vecka. Just ingen belastning på levern på det sättet. Tar direkt i morgon då allt är borta i blodet. Det har blivit bättre o bättre nog trots allt.
Kram
Tråd: Nykter på semestern, och sen också! av Vjlo
Vjlo
Gott slut på 2025, och oavsett var ni är på resan, så önskar jag ett nyktrare eller fortsatt nyktert år 2026!