Tråd: Villrådig. Vad är sant? av liman
liman
Min sambo dricker för mycket. Säger att han ska sluta men bara fortsätter. Visst ibland mindre, men klarar enstaka dagar utan alkohol. På morgonen kan han säga att han ska sluta. Börja träna istället. Kroppen orkar inte mer etc. Men sen kommer stressen på jobb och han dricker och blir frånvarande på kvällen. Hjälper inte att jag pratar med honom. Jag orkar snart inte mer. Han är en fantastisk människa som hjälpt mig otroligt mycket. Han ställer alltid upp. Jag vill så gärna hjälpa honom men vet inte hur. Det känns som att han har två hjärnor. Menar han överhuvudtaget att han vill sluta när han säger det eller är det bara bla bla bla.
Tråd: Jag vet av osynligblomma
osynligblomma
Jag vet, jag dricker ofta för mycket.
Jag vet, jag dricker alldeles för ofta.
Jag är en högfunktions alkoholist, jag har ett fint hus och ett arbete. Men jag har även två barn, som förmodligen tar mer stryk än vad jag själv vill medge.
Mannen sa nyligen att jag dricker för mycket. Ikväll när han la sig, tyckte jag mig höra hur han vägde bag-in boxen innan jag lag mig. Det gav mig inte en trigger att sluta dricka, snarare att jag bör gömma mer dricka för att låta han väga den. Jag behöver hjälp, men jag vet faktiskt inte vart jag söker den. Vart söker man hjälp, men stor ångest och depression? Jag kan inte prata med någon, det bara sprutar tårar då och kommer inga ord. Tro mig jag har försökt.
Tråd: Nu finns det inget hopp längre. av Kevlarsjäl62
Kevlarsjäl62
Han kommer att dö av det här. Han är redan borta på många sätt. Han ser förskräcklig ut, eksem som blommat ut över hela kroppen, stapplande gång, vattniga röda ögon. Tjugo år har plötsligt lagts till. Kognitivt är han också förändrad, jag har börjat fundera över alkoholdemens och jag vet inte om han borde köra bil längre. Inte så att han kör onykter, utan det känns bara inte bra. Han som varit en så duktig och trygg bilförare. Allt rämnar. Han är någon annan. Nu börjar en ny fas i denna sorgliga historia. Vad är min roll nu? Måste jag vara delaktig i den här resan mot döden, eller kan jag också bara få ge upp nu? Båda scenarierna känns hemska. Kommer jag aldrig att bli fri? Jag vet att det är en sjukdom, men jag kan inte riktigt acceptera det ändå. Min pappa dog i tarmcancer när jag var 18 år, vid 53 års ålder. Han gjorde allt han kunde för att få några extra år, han lade om kosten och blev vegetarian. Min pappa som älskade fläskkotletter och köttbullar, mat var den största njutningen. Vi fick fyra fina år till, det var fantastiskt. Dumt att jämföra, men min man har inte gjort några större uppoffringar, som jag ser det. Kanske är jag orättvis, säkert kan det vara så.
Han uttalar nu också en önskan om att jag ska finnas med i denna plågsamma färd mot mörkret. Jag vet inte om han tappat verklighetsuppfattningen och inte inser hur illa det är eller om han aldrig på riktigt ägnat en tanke åt hur hans självdestruktivitet påverkat och påverkar hans familj. Jag vet faktiskt inte. Jag kommer aldrig att förstå.
Kärringen
@Kevlarsjäl62 gud då jag känner igen det du skriver!
Min kommer garanterat också dö av detta, och det är fruktansvärt att se och veta och denna totala förnekelse...
Men jag bestämde mig, jag ska fan inte gå under för att han super ihjäl sig, så är det bara.
Jag pratar och pratar och har nu äntligen sökt traumaterapi. Jag kommer aldrig någonsin förstå jag heller , men det kanske inte ens är meningen?
Vi har all rätt till ett bra liv trots allt
Stoooor kram och massa styrka
Flarran
Hejsan! @Kevlarsjäl62, jag har läst lite i din tråd och sett att du inte har haft det så himla lätt alltid. Men ge inte upp hoppet, för det kommer att vända, det kommer att plana ut, och det kommer att bli bra mycket bättre än du nog någonsin kunnat tänka dig. Kan inte exakt säga varför, men det är en stark känsla som kom till mig efter att ha sänt en tanke uppåt, eller ja mera direkt än så, andligt till den källa som kan lösa allt och som alltid är verksam dag som natt. Ja, även när man som människa kanske tvivlar starkt på det allra mesta. Så håll i och håll ut, tror att det kommer att fixa till sig för dig och dina närmsta, och detta flaskans barn du beskriver. Jag vill inte predika eller så, för vem är väl jag att hålla på med sånt. Men det finns en kraft som kan ändra på sånt som verkar vara helt omöjligt.
Kämpa på kompis!
Tråd: Förändra allt av Carina V
Carina V
Hej!
Jag har så många utmaningar och sådan stor problematik.Jag är en högfunktionerande alkoholholist och min man är likadan. Så här: vi har ett fint familjeliv, välfungerande barn och en harmonisk tillvaro. Inga stora bråk, inget kaotiskt på något sätt - snarare tvärtom.
Problemet ligger i att jag ”behöver” ett glas vin när jag kommer hem. Jag känner mig så trött och slut…
Carina V
Hej!
Jag har så många utmaningar och sådan stor problematik.Jag är en högfunktionerande alkoholholist och min man är likadan. Så här: vi har ett fint familjeliv, välfungerande barn och en harmonisk tillvaro. Inga stora bråk, inget kaotiskt på något sätt - snarare tvärtom.
Problemet ligger i att jag ”behöver” ett glas vin när jag kommer hem. Jag känner mig så trött och slut…
Tråd: Sökt hjälp av djs55
djs55
Jag har bestämt mig för att söka hjälp för mitt drickande då det är tydligt att jag inte klarar av att lösa det på egen hand. Jag har varit nykter under lite längre perioder då och då, ungefär en månad, men suget försvinner aldrig. Jag skulle vilja höra om era erfarenheter vad gäller läkemedel som Akamprosat, Naltrexon och Nalmefen.
Tacksam för svar!
Mvh
D
spoix90
Hej! Välkommen, starkt av dig att inse att du vill förändra ditt drickande och sökt hjälp. Det är ett stort steg i rätt riktning.
Angående läkemedel för att minska sug så vet jag ej. Men det kommer garanterat dyka in personer här i din tråd som vet.
Tänkte mest slänga in lite pepp!! Jag hanterar eventuellt sug genom att tänka om det kan bero på något annat. Är jag hunrig, trött, arg, ledsen osv och oftast finner man att suget beror på något annat.
Kämpa på, läs och skriv mycket här.
Tråd: Återfall av Ungtjej981
myssockan
@Ungtjej981 ja, såklart att du blir jätteledsen. Du hade ju hoppats att nu skulle situationen med hans alkoholmissbruk ordnat sig, då han varit nykter i tre månader. Du har ju också fått leva lite med den nyktra versionen av honom vilket säkert varit jätteskönt! Och nu är eländet tillbaka igen... Klart att du gråter och jag tycker absolut inte att du överreagerar på något sätt.
Jag förstår den här känslan att man redan har investerat så mycket tid och energi och därför inte vill ge upp.
Men tänk ändå på att det är ganska lätt att träffa någon ny man kan tycka om! Du är en ung, smart och snäll tjej som kan träffa någon som inte har alkoholproblem. Det är klart att du vill börja tänka på barn och familj och bygga ett bra liv, inte sitta med hans oklara mål och beroende.
Ett liv utan alkohol är fullt möjligt! Men det känns inte så för honom.
Vad var ultimatumet du ställt förra gången, när han blev nykter?
Ungtjej981
@myssockan jag förklarade att mitt psyke inte klarar av allt det här länge till, och att allt jag vill är att stötta och hjälpa honom, men då måste han verkligen visa att han vill och försöker förändra sitt missbruk. Jag förstår att ett missbruk inte är lätt, det går inte att vända det över en natt, så därför har jag inte velat ge upp för minsta lilla. Sa i princip att jag inte kan vara med längre om han inte söker hjälp, vilket han då gjorde .
Idag pratade vi när han var helt nykter, och då sa han att han inte alls känner att han behöver sitta ensam hemma och dricka sig full och smyga och gömma, och lovade mig att det inte kommer hända igen.
Inte ens 4 timmar senare hittar jag honom påverkad. Tomma löften som uppenbarligen inte betydde någonting när man bryter det så fort. Jag blev såklart förtvivlad, igen. Och återigen fattar han inte varför jag blir så ledsen när det ”inte är en big deal”. Han förstår/bryr sig verkligen inte om att jag blir så otroligt djupt sårad
Så jag måste nog bara inse att jag måste dra. Men hur gör man det? Det är väl också en grej som håller mig tillbaka, så otroligt läskigt att lämna bekvämligheten och börja om på noll
Rike
Har du möjlighet att gå direkt och bo hos föräldrar eller vän?
Visst är de läskigt, men om du tänker ett år framåt så kommer du med största sannolikhet att vara glad över att du tog tag i det idag.
Försök att inte gå in i samtal osv utan att lägga dn energi på att fokusera framåt. Finns det lediga lägenheter för du bor så kontakta direkt för en visning? Du kommer att fixa detta och det vore ännu svårare om ett år ♥️
Be vänner osv stötta dig i processen
Kram
myssockan
@Ungtjej981 ja, förstår att det är jättejobbigt att bryta upp och ordna om tillvaron❤️
Men tänk på hur skönt det blir att bara ha dig att rå om och inte behöva oroa dig för hans problem längre.
Just nu kanske ta en dag i taget, tex försöka ordna ikväll om du som @rike skriver har någon att sova hos tillfälligt inatt eller från imorrn?
Om det finns en sån möjlighet får du kanske några dagars lugn utan din sambo då du kan tänka igenom hur du kan testa att ordna det med boende. Du behöver inte veta det nu.
Och jag håller också med ovan skrivna om att försöka vara så lugn som möjligt och inte gå in i diskussioner. Förklara bara att du inte orkar ha det såhär utan behöver komma bort, packa litegrann och resten kan du hämta senare. Förklara mer om ditt beslut kan du också göra senare när han är nykter.
Och det han säger om att det inte är en stor grej är såklart bara prat - det kanske inte är det för honom men för dig är det helt avgörande att han tagit återfall och vill fortsätta dricka. Dina känslor är helt rätt❤️
Skriv hur det går! Kram
Tråd: Barn med en missbrukare som vägrar hjälp av supportivechaos
Kärringen
Snälla du läs om trauma band och läs och läs, sök nån form av terapi! För det du känner är inte kärlek det är en kemisk reaktion i hjärnan, när någon är elak o snäll, elak och snäll. Drt har faktiskt ingen som helst betydelse just nu om han har en psykisk diagnos i bagaget! Detta säger jag för jag varit där, å min största kärlek, min soulmate , vi mot världen.... men nu efteråt bara ett luftslott som min hjärna använde sig av för att kunna fortsätta leva i denna illusion.
Jag är kanske elak men rädda dig själv! Hoppar han på tåget, grattis! Men oddsen är små.
Stor kram
Stark2025
Jag vill bara skriva och säga att jag är där du är.... kanske bara några eller något steg före. Min räddning har varit att vara och läsa här. Gå på Al-anon möten, har även vart på ett behandlingshem på anhörigdagar. Fått höra hur "vanliga" beroendepersoner beter sig och sedan jämfört med allt som jag fått uppleva. Där någonstans hittade jag mitt svar...... Det hör inte bara till hans beroende. Det han utsatt mig för är helt sjukt men han har fått det att bli normalt. Alla möten och anhörigdagar och att läsa här har blivit min fot i verkligheten. Fått mig att se hur galet det är att jag om och om igen lurar mig till att han är mitt allt och att han är min person som jag förlåter och förlåter. Läsa på om Trauma band har hjälp min nu på slutet, nu är jag mottaglig för att faktiskt inte försvara hans beteende längre.
Just nu känner jag mig på väg och hoppas att jag kan hålla det så.
Nu svamlar jag bort mig i mitt, men det jag ville dela var att du inte är ensam och vad som hjälpt mig att få tillbaka min hjärna som vart kidnappad.
önskar dig lycka till på din resa.
myssockan
@supportivechaos Jag tycker det är helt normalt att vara förvirrad i den här situationen. Du har bestämt dig och tar ansvar för vad som behöver göras, och samtidigt sörjer du ju också relationen och vad som aldrig blev. Du funderar på om du hade kunnat göra något mer eller annorlunda, som empatiska människor gör. Medans han reagerar onaturligt utan känslor.
Just då var jag väldigt fast i att fundera runt olika psykiatriska diagnoser. Men senare landade jag mer i att det räckte med att hans beteenden ledde till en destruktiv relation som fick mig att må dåligt.
Du undrar vad som fick mig att bestämma mig. Det var nog egentligen att jag själv kände att jag mådde sämre och sämre. Men jag minns att han höll på att köpa ett hus som vi skulle vara gemensamma ägare till, och han skulle ha en studio i källaren medan jag då skulle ha ett vanligt jobb som drog in stabil lön. Jag tänkte att skriver jag under på det här tar jag mig aldrig ur. Han hade redan övertalat mig att ta ett mindre lån i mitt namn, pengar han lovat att han skulle betala igen direkt men som aldrig kom tillbaka.
En annan stor sak var att han inte var bra mot min son, som då bara var fyra år gammal och från ett annat äktenskap.
Jag bestämde mig för att tvinga mig själv att lämna, trots att jag fortfarande hade känslor för den här killen. När jag gjorde slut med honom hotade han att förstöra mitt liv. Jag var rädd på riktigt. Men två dagar senare kom det upp på facebook att han blivit tillsammans med en annan tjej. Det kändes så overkligt. Han betedde sig som om ingenting, och åkte på en resa med henne. Pengarna fick jag aldrig igen.
Det blev några jobbiga månader där jag mådde väldigt dåligt över vad som hade hänt. Jag hade lagt ner hela min själ och all min energi för att försöka förstå och lösa vår relation, och kände mig som ett objekt som han bara kunde utnyttja och sedan gå vidare.
I en bok om narcissister läste jag att det var vanligt att inte ha en normal känslomässig anknytning utan att de kunde skifta såhär mellan människor eftersom människor främst var en källa till olika resurser för dem. Mönstret i relationerna var att den första tiden med narcissisten kändes fantastisk, som att man hittat sin själsfrände. Vilket en bit in i relationen slog om ganska tvärt, och gick över i de här nedbrytande beteendena. Jag var plötsligt inte perfekt längre, utan dålig på massor av sätt. Men med stunder av "den första" upplevelsen. Som då blev som en lyckokick. Och så gick allt runt runt i dessa cirklar. Och jag insåg att jag kämpat hela relationen efter att få tillbaka det där bra som jag upplevt från början, för det FANNS ju där. Samma mönster blev bekräftat när jag såg på SVT produktionen En våldsam kärlek.
Jag insåg att för mig var det det som hade varit det där hoppet som jag hade så svårt att släppa.
Många månader efter uppbrottet kändes det som jag gick på avgiftning från en drog. Allt var grått, allt kändes meningslöst, jag kunde tänka tillbaka på alla de där intensiva känslorna och fastna i grubbel runt vad som hade hänt. Jag var ganska arg också. Jag läste böcker för att försöka förstå det obegripliga. Men med tiden började jag läka, och insåg hur dåligt jag hade haft det. Det kändes absurt att jag orkat vara kvar så länge. Och livet blev bättre:)
Ja förlåt, det blev långt. Jag tror att jag ville berätta hur det var för mig, och varför det fortfarande var svårt trots att jag bestämt mig, redan lämnat, och han uppbarligen struntade i mig.
Varje person och relation är såklart unik.
Hoppas att du så småningom kan börja återbygga ditt liv igen, och det låter som att du har fattat rätt beslut!
supportivechaos
@Kärringen tack för ditt svar. Det träffade hårt men på ett bra sätt. Jag har läst om traumabindning och normaliseringsprocessen, och det är nästan otäckt hur mycket jag känner igen. Jag märker mer och mer att det jag upplever som “kärlek” ofta är en lättnad i kroppen efter att det varit kaos, inte trygghet. Det gör ont att inse men jag vet att du har rätt.
Samtidigt är det så läskigt hur jag kan sitta här nu och plötsligt tänka
“kanske överdriver jag? Han kan ju också vara så snäll och fin. Egentligen större delen av tiden. Kanske är det jag som är problemet? Är det ens så farligt det som hänt?"
Det skrämmer mig att jag pendlar så snabbt mellan klarhet och tvivel. Att det är som att allt bara försvinner.
Livet känns så osäkert just nu och jag är orolig för framtiden.
Tack igen för att du vågade vara så rak och ärlig. Det betydde mer än du tror. <3
supportivechaos
@Stark2025 Tack för att du delar det här. Det betyder mer än du tror att läsa ord från någon som verkligen varit i samma mentala fängelse. Det du skriver om att hjärnan blir kidnappad… jag känner igen det så mycket. Jag känner verkligen att jag lever i två verkligheter samtidigt – en där jag ser hur sjukt allt är, och en där jag fortfarande tänker “men han är ju också så fin och snäll”. Min hjärna vill inte acceptera att han är båda delarna.
Det du berättar om Al-Anon, anhörigdagar och att höra hur beroendepersoner vanligtvis beter sig… det träffade mig. För jag inser att jag också normaliserat saker som inte är normala, och nu när separationen är på gång pendlar jag hela tiden mellan klarhet och tvivel. Kan du ge exempel på hur det var för dig??
Jag tycker det är så hjälpsamt att höra att du började se klart när du fick en fot i verkligheten genom andra människor. Det du skriver om att du slutat försvara honom… det är exakt den punkten jag försöker komma till, men det är som att hjärnan fortfarande glider tillbaka in i gamla mönster. Jag är också så rädd, och framtiden känns läskig. Men samtidigt känner jag en liten glimt av lättnad varje gång någon som du beskriver sin resa. Det ger hopp om att det går att ta sig ut ur det här – att man kan få sitt huvud tillbaka. Jag vill och behöver liksom få höra från personer exakt vad de tycker. Jag behöver någon som skriker på mig, få höra vad det är jag är med om. för min hjärna vill inte acceptera det.
Tack igen för ditt svar. Du gjorde mig mindre ensam idag.
supportivechaos
@myssockan Tack igen för att du delade allt du gjorde. Det hjälper. Jag tror det är ungefär det jag gör/gjort också. Jag har nu bara bestämt mig att tvinga mig själv göra detta. För jag har så många gånger mått dåligt och sagt att jag inte vill mer. Men nu gör jag det på riktigt. Och det känns surrealistiskt, läskigt.
Och samtidigt känns det helt overkligt att jag för bara två månader sedan satt och pratade med honom om att vi skulle flytta till ett hus tillsammans. Vi pratade om att sälja vår lägenhet, planera framtiden, bygga något nytt. Och nu… nu ska vi sälja den för att flytta isär. Men det var väl då att jag hoppades så mycket. Man lever liksom i en illusion... man drömmer. och den drömmen har gått i kras. Jag får ingen kärnfamilj, den där drömmen om hus, partner och gemensamt barn. Och det känns så jävla sorgligt bara att min son ska bli ett skilsmässobarn såhär tidigt.
Och som sagt, han verkar inte bry sig överhuvudtaget. Han säger ingenting om separationen, ingenting om sorgen eller om allt vi gått igenom. Istället pratar han mer om att börja träffa andra, om att han kanske vill ha fler barn, och samtidigt säger han att han absolut inte behöver någon hjälp. Att han bara behöver “personer som kan stötta honom och peppa honom”, folk som “kan blicka framåt och inte fastna i skit”.
Det gör så fruktansvärt ont att höra, för det suddar liksom ut allt vi har byggt, allt jag kämpat för, och det faktum att hans senaste återfall var för knappt en månad sedan. Inget jag gjort har betytt ngt och han har aldrig tagit något på allvar.
Jag känner mig bara helt jävla värdelös ibland.
Samtidigt börjar jag förstå att jag själv är väldigt, väldigt fast i ett slags medberoende. Att jag försökt så länge att förstå honom, rädda honom, hoppas på förändring, normalisera saker som faktiskt inte är normala. Men att läsa din berättelse – och andras här – hjälper mig att långsamt få tillbaka min egen verklighetsuppfattning. Det ger mig hopp om att jag också kommer kunna ta mig igenom det här, även om det känns som en chockvåg just nu.....
Vill du berätta mer om den där dokumentären på SVT? Handlar det också om psykisk misshandel eller är det mer fysisk?
Vad stark du är som har gjort den här resan.
Tack igen för att du delade. Det gjorde mig mindre ensam. ❤️
Kärringen
Du är verkligen inte ensam! Därför vi är här !
Men sök samtals terapi eller vad som helst som kan lyfta dig. Jag har en ai chat jag skriver till när det är kaos, den har verkligen fått mig att se saker klarare så det är ett tips! För när man är i förhållande med dessa män så förlorar nog hjärnan sin logiska förmåga.
Ett annat tips är att skriva ner dina tankar och funderingar, när man ser det på papper så syns vissa saker mycket tydligare.
Ni kommer kunna få ett bra liv ändå du och ditt barn, jag lovar! Kram
myssockan
@supportivechaos Det är verkligen inte lätt när man är mitt i det. Killen jag var med sa lite liknande att han ville vara med någon som "tror på honom" och som "vågar följa sin dröm". Alltså någon som ville försörja honom medan han satt och spelade in musik i studion😂
Men då blev jag förstås sårad och undrade hur han kunde säga så. Det var så vansinnigt...
Förstår att du är ledsen men kan ändå säga att på sätt och vis kan det bli lättare att skapa en ny familj när ditt barn är litet. Din nya partner blir mer som barnets riktiga pappa😊 (förstår att du inte kan tänka så långt nu, men det kan bli riktigt bra för ditt barn ändå)
En våldsam kärlek på SVT handlade om både psykiskt och fysiskt våld. Men det började med psykiskt för alla kvinnor som berättade, för att sen gå över även i fysiskt våld. Det var därför de inte kunde lämna även när de faktiskt blev misshandlade, de var så inne i den förvrängda verkligheten. Som skapats av allt psykiskt våld. Och männen hade ju varit så fantastiska först! (Även han som var nära att ta livet av kvinnan, och han började inte bli otäck förrän det gått nästan två år in i relationen!)
Tung serie men väldigt bra, då kvinnorna själva får berätta hur allt hände. Jag fick mer förståelse för mig själv när jag sett den, även om det kändes hemskt också att de här männen finns😢
Tråd: Sambo gömmer burkar.. av Lollo959
Kristoffer
@Lollo959 du skrev bara en rubrik, samtidigt säger den mycket och det låter tufft. Berätta gärna mer om du vill.
Tråd: Oro inför av 1985h
Tråd: Varför kan jag inte stå emot? av Pragmatiker
Carina V
Hej! Jag tycker du är oerhört modig som lyfter det här och jag följer dig gärna på din resa istället för att sänka dig. Känner igen mig i det du beskriver.
Tråd: Naltrexon av hkwc
Tråd: Denna gång är det på riktigt! av Thompa_68
Thompa_68
En lite seg arbetsdag börjar nu lida mot sitt slut. Jag är inte alls motiverad till veckans andra styrkepass, men just därför kommer jag att köra det, har inga ursäkter och det är väl bra för karaktären att genomföra något positivt som man inte alls är laddad för. Det tar mig faktiskt bara dryga 20 minuter med uppvärmning och sedan kanske jag unnar mig en stund i bastun för att bara vara och reflektera lite.
Skönt att vakna utan baksmälla och ångest efter julbordet igår, det gick bra även om det var lite stelt i början. Jag hamnade vid inte alltför pratsamma bordsgrannar, men vi fick igång en trevlig konversation till slut. Det är väldigt skönt att komma ihåg vad jag pratat om, särskilt med människor jag inte ser så ofta.
Ikväll har jag en lite romantisk dejt inplanerad med hustrun, det ser jag fram mot. Har kylen laddad med diverse goda alkoholfria drycker, det fungerar bra för mig. Har inget sug som gör sig påmint idag, men garden är förstås uppe som alltid. En dag i taget.
Bubbelmorsan
@Thompa_68. Strongt att gå och träna även om motivationen tryter. Är dom att vara alkoholfri, man ångrar inte ett träningspass. Jobbigast är ju att åka till gymmet, sedan går det ju av sig själv😀💪.
Mysigt med dejtnight. Njut av kvällen och varandra ❤️.
Tråd: Att bryta en ond spiral av eliz
Tråd: Dotter som dricker av Fridla
Kristoffer
@Fridla berätta gärna lite mer, om du vill. Här finns ofta bra stöd att få.
Tråd: Nu SKA jag trappa ner - start 27 oktober av Hanna0425
Hanna0425
Idag klarade jag en milstolpe - firande på jobbet med massor av vin och annat. Och jag drack alkoholfritt hela kvällen. Ett stort steg för mig :).
Tråd: Varför blir jag den onda? av funderarmest
has
@funderarmest vet inte vad man ska säga…? Det är ju helt galet!
Har du kontakt med kvinnojouren? Om inte så vänd dig dit - de kan ha råd om var du kan vända dig, och framförallt hjälpa dig att inte tappa förståndet (det har varit helt ovärdeligt för mig) och påminna dig om att du istället är den goda som försökt få till en förändring och nu tar ansvar för ert barns hälsa och välmående.
Du är ute ur relationen, men står i det som kallas eftervåld. Tyvärr verkar det brista i kompetens runt det.
Som du får kämpa💔
Skickar styrkekram!
Tråd: Bli fri från skiten av spoix90
Bubbelmorsan
@spoix90. Snyggt 👏. Det känns som du har hittat din väg och är trygg i din nykterhet. Din mindset är annorlunda. Så glad att höra det. Jag firar 40 dagar idag😀. Grattis till dig! Och kul att du är tillbaka i forumet, har undrat var du tog vägen. Ha en fin dag kompis!
Thompa_68
@spoix90 Stort grattis till dina 5 veckor! Visst är det en anmärkningsvärd skillnad mellan att vara nykter för att man måste jämfört med att vara nykter för att man vill. Jag upplever ganska lite av allt det negativa jag tidigare vävt samman med att avstå alkohol, som vemod, sorgsenhet, uppgivenhet, känslan av att lämna en del av mig själv och missa gemenskap och glädje. Istället har jag positiv energi som hittills räckt till att besegra dystra tankar, segare dagar och sug. Jag känner också att livet är förändrat, vad det leder till och hur krokig vägen framåt blir återstår att se, en dag i taget och njuta av små segrar. Idag känns det väldigt bra att inte vara bakis, seg och ångestfylld efter julbord med jobbet igår.
Jag hejar på dig och ser fram mot kommande inlägg, du har så kloka tankar och en nyttig självdistans som är värdefullt att ta del av för många av oss!
Thompa_68
@Bubbelmorsan Stort grattis till dina 40 dagar, bra kämpat! Belöna dig med något bra idag som gör dig glad!
spoix90
@Bubbelmorsan tack! Stort grattis till 40 dagar! Ja det känns bra. Jag ska försöka skriva lite mer känns mest som allt rullat på försökt utmana mig själv lite med aktiviteter för att komma tillbaka från att ha varit utbränd. Har inte varit jobbigt att avstå alkohol än och de gånger jag känt sug eller att man ”missat” något har jag bara tänkt på det. Även sagt till mig själv i hjärnan vill du så ta då en öl eller vin eller vad det kan vara. Då har känslan av att det är någon form av påtvingad nykterhet försvunnit med tanken att nej jag vill inte ha, där är just jaget det viktiga att jag bestämmer själv. Vill jag så kan jag. Hur ser dina planer ut? Bra kämpat!
@Thompa_68 ja jag upplever stor skillnad och jag tror inte det viktigaste för mig är att räkna dagar utan vad jag lär mig på vägen, missförstå mig rätt jag är i mitten på de 30 och kommer förmodligen att någon gång under mina förhoppningsvis många år kvar i livet dricka alkohol. Om man ska vara realistisk och lite pessimistisk, för mig då kommer det viktigaste vara att begränsa det till att aldrig spåra ur igen. Om jag låtsas som det aldrig kommer hända och inte har någon tanke eller ide kring det så tror jag att man lätt kan tänka att allt känns meningslöst för att alla ”dagarna” är kastade i sjön om man skulle bryta sin nykterhet och börja om. Men för mig är målet ett sundare och mer hållbart liv, vilket jag tror är målsättningen för de flesta. Desto mer medveten jag blir och ju fler verktyg jag har och känner att jag själv vill avstå alkohol underlättar allt detta. Snyggt jobbat med julbordet! Det var ingen liten vinst! Kan tänka mig att det fanns gott om plats kvar i magen för någon extra vända med det godaste på julbordet när magen ej var full med öl! Allting blir lättare när man är positiv men det gäller också som du skriver att använda det rätt. Att inte lura sig själv att allt är bra hela tiden tills man hamnar i en dipp och står där överraskad. Men å andra sidan en balansgång. Går ju inte att gå rundor och måla fan på väggen varje dag iheller! Det jag vet idag är att även denna dag kommer vara nykter! Tack för all pepp och bra kämpat! Det är intressant att läsa dina reflektioner och tankar de är inte helt olika mina egna.
spoix90
Kände att ovan inlägg kanske kan upplevas som negativt och tvivlande men var mest en blandad reflektion från min sida om att vara tillfreds med sig själv. Samt att stanna upp och lära. Även om jag skriver ibland att allt går lätt så är det nog viktigt för mig själv att inte ta det för givet utan fortsätta lära mig.
Tänkte bara tillägga att det är för jäkla skönt att vara nykter! Så mycket positivt det för med sig. Energin man har på dagarna, känna sig mer närvarande, spontan, osv har även kommit igång riktigt bra med träningen.
Thompa_68
@spoix90 Bara bra att du nyanserar bilden, inget i livet är ju svart eller vitt enbart, särskilt inte ens mående och förhållande till alkohol. Det går upp och ned, men för mig finns denna gång en grundton av optimism och positiv energi som jag inte upplevt under tidigare nykterhet. Den kan jag hämta kraft från när en svacka av någon anledning uppstår i livet. Jag dristar mig till att dra en parallell till antidepressiva läkemedel, vilka jag har använt flera gånger tidigare. De har då hjälpt mig att bearbeta och förändra en nedstämdhet genom att göra de svarta hålen i tillvaron grundare så jag haft mer energi kvar. Tabletterna i sig löser ju inte grundläggande utmaningar, men har gett mig bättre förutsättningar att orka ta tag i dem. Ungefär så känns nykterheten för mig nu.
spoix90
@Thompa_68 så är det såklart! Finns ju en grundanledning till varför man nyttjar berusningsmedel. Att man gillar ruset som det var i mitt fall till att börja med. Det är en enkel förklaring, varför gillar jag ruset? Varför kände jag att det var värt att dricka en vardag kontra vara nykter vilka fördelar i det såg jag. Desto mer vi förstår desto mer kan vi styra våra liv och öden. Samma här det finns en trygghet i beslutet att mitt liv ska ta en bättre och hälsosammare väg. När man väl bottnat i den känslan tror jag mycket är vunnet för man har insett att en förändring krävs.
Det är bra du använder din medicin och inte är rädd för det vid behov. Har man fått något tilldelat av en läkare är det för de gjort bedömningen att det kommer hjälpa en. Bra skrivet att bara gör si eller så leder kanske inte direkt till en skillnad om man inte själv är redo i någon mån att kavla upp armarna och jobba med ett grundproblem. Oavsett hur enkelt eller svårt det är, så inbillar jag mig att om man försöker göra något så är man en bra bit på vägen och glöm inte att stanna upp och reflektera och finnas i olika känslor! Vi växer Thompa!
Tråd: Nu jäklar är det dags av Bubbelmorsan
Carisie
@Bubbelmorsan Hej 👋🏼 Hoppas du har en bättre dag idag 🙏🏼 Kom på att jag vill tipsa dig om "en beroendepodd" också som jag lyssnat på från avsnitt 1 ➡️ och det finns fler avsnitt som är "blessons" (blessing/lesson). Lyssna på avsnitt 68 med Markus Enochsson - verkligen många saker jag kunde ta med mig och applicera på mig själv och jobba vidare från. Jag tänker att oavsett substans så är tankar och beteende det samma.
🩵
Bubbelmorsan
@Carisie, hej👋. Tack för tips och hälsning. Stack iväg på träning efter jobbet idag och det var såååå jobbigt. Kände mig yr efteråt och har nu sprängande huvudvärk. Kan vara sjukdom på G. Kanske därför jag inte är på topp?
Hur som nykter idag och ska så förbli hela november, det är bestämt sedan tidigare😀. Hur mår du!
Carisie
@Bubbelmorsan Kanske sjukdom eller ibland är man ju bara inte på topp 🏔️. Drick mycket vatten och bota huvudvärken med Alvedon om det inte hjälper. Hur är blodtrycket?
Nyktert är ju hyfsat trevligt 🙏🏼 jag skulle egentligen bara kolla hur länge jag kunde låta bli att dricka... och jag har fortfarande låtit bli i sådär 17 månader. Tänkte egentligen att jag kunde ta ett glas bubbel vid superspeciella tillfällen men oavsett vad som firats så har inget varit tillräckligt för att ta ett glas. Nu känner jag ju tom att det är skönt att slippa dricka. Slippa allt som följer med i kölvattnet och att alltid vara 100% sann och vid mina sinnens fulla bruk 🙏🏼.
Efter två timmars sömn på jobbet i natt är jag lite av ett vrak! Det blir tidig sömn för mig ikväll.
🩵
Tråd: 50 dagar innan av Högmo
fooliehutten
@Högmo, känner igen mig i ensamhet trots att jag har familj, men det gör den inte enklare att begripa; snarare tvärtom. Jag har därför i min nyktra hjärna bildat en egen mindlessness-kvartett tillsammans med ensamheten, ångesten och tiden. Vi försöker köra i dur, garva åt eländet och ta livet med en klackspark. ”En dag i taget” och ”Du ångrar aldrig en nykter gårdag” är låtar vi lirar allra mest varje dag 😗🎶. Kämpa på nu, du fixar det!
… och så vill jag tipsa om 28 minuters föreläsning om PAA:
https://m.youtube.com/watch?v=OqUg9ehXiYw&pp=ygUNcGV0ZXIgd2lyYmluZw%3D%…
asdf1973
@Högmo nä det är inte lätt alla dagar. Precis som du lider jag av ensamhet och ångest. Jag har familj men (nästan) inga vänner. Ångest har jag haft en stor period av mitt liv. Både ensamheten och ångesten är lättare att hantera nykter. Jag jobbar nu på att acceptera ångestkänslan och tänka "åh är du här nu igen". Det gör det inte till en trevligare upplevelse men det hindrar mig från att försöka fly från känslan. Och att fly från ångest via alkohol är för mig som att försöka släcka en eld med bensin.
Fortsätt skriva och klappa dig på axeln, du är en hjälte i mina ögon❤️
Högmo
Tack så mycket. Jag har också haft ångest i stora delar av mitt liv. Redan som barn. Klarade inte av att gå och handla själv på Konsum, när jag var liten grabb. Har ingen aning om hur jag fick det. Samma känsla kan komma idag också. Men nu springer jag inte hem längre Var tvungen att träffa någon idag. (Skriva ut papper) Han frågade mig. Hur mår du egentligen? Han tyckte tydligen jag surrade för mycket osammanhängande.
Sover man inte bra så blir det kanske så?Gjort några måsten idag Vissa är kvar. Men har kommit en bit på väg
Det får mig att må bättre I morgon tror jag är en viktig dag för mig. Går det bra så tror jag mycket av stressen kommer att försvinna. Om inte så får jag lösa det på bästa möjliga vis
Tråd: Dags igen av Rule74
asdf1973
@Rule74 hur känns det idag? Hoppas att det känns lite bättre idag. Jag känner igen mig i dina ord, framför allt skammen som kommer efter har varit väldigt tuff att hantera.
Vi finns här för dig❤️
Rule74
Tack alla för pepp och omtanke! Idag mår jag skit, men är nykter. Jag ska fortsätta på den nyktra vägen - vill verkligen det och känner att jag kommer att klara det, som så många gånger förr. Men denna gången känner jag skillnad på motivationen, att jag verkligen ska försöka bli nykter för all framtid. Aldrig ta det första glaset! Jag vill liksom du @Bubbelmorsan ta hand om mig och se pigg och fräsch ut. Det gör jag inte idag kan jag säga. Gulaktiga dimmiga ögon, plufsig i ansiktet och orkeslös. Fy f...n för alkohol! Allt den gör är att förstöra både utvändigt och invändigt. Ångest och illamående. Längtar tills imorgon då detta skit har släppt. Längtar.
Bubbelmorsan
@Rule74, heja heja dig 👏🩷. Det här ganska snabbt att se förändring i hyn. Unna dig en lyxig nattkräm. Det är så mysigt att smörja in sig på kvällen och ge dig själv beröm för en nykter dag
Bubbelmorsan
@Rule74. En nattkräm tjänar man snabbt in efter några dagars nykterhet 👍😍
Carisie
@Bubbelmorsan Så sant! Älskar Clarins nattkräm. Bonus: man får alltid välja tre varuprover när man beställer på Clarins webbsida och de flesta av deras krämer finns som refill. Blir man medlem har man alltid ett "medlemspris" också! 🩵
Tråd: Del 2 av esterest
esterest
@Thompa_68 jag tänker att du har hittat din styrka med motiveringen att du vill ta hand om en viktig relation och din fysiska hälsa. Jag tror det är precis det jag också ofta återkommer till, vad som är mitt varför. 🌸
Tråd: 13 dagar av Nykter2025
Nykter2025
Tillbaka efter återfall och total urspårning. Behöver ta hjälp av proffs. Hur kan jag få recept på antabus, behöver gå till VC imorgon och be om adekvat hjälp
Lonely Man
@Nykter2025
Hej o välkommen igen.
Du kan få recept från läkaren vid VC.
Är bara att kämpa på och ge inte upp.
De flesta får återfall och försöker igen tills det går.
Kämpade själv med många återfall tills det vände. Försökte ALLT AA, Länkarna och online grupper. Rekommenderar klipp på YouTube om det här.
Ha de bra
Tråd: Tillsvidare 2.0 av Ny dag
Varafrisk
@Ny dag Hur mår du? Kan du inte skriva en rad, nu var det länge sedan igen.
Vi finns här!
Kramar 🥰
Tråd: Promillebikt av Flarran
Flarran
Så var man igång igen då och sitter och dricker. Men ingen alkohol idag heller, för det starkaste jag har tillgång till är kaffe i min kopp. Det är allt tur att man är för trött att släpa sig iväg in till bolaget i stan som det fanns vissa störiga tankar på i morse. Men nu är det okej igen.
Tänk vad tiden går fort. För nu så är det ju snart första advent och allt. På söndag redan så ska adventsljusstaken stå och lysa i mitt fönster. Funderade nyss på ordet advent och vad det egentligen betyder mer än att adventsstaken ska upp och googlade på detta:
Advent vad är det för något egentligen, för man tänder väl normalt ett ljus i taget tills de blir fyra stycken man eldat och sedan kommer jultomten och Kalle Anka, åtminstone på TV i detta land...
AI-översikt
Advent är en förberedelsetid inför julen som varar i ungefär fyra veckor och inleds på den första adventssöndagen. Det är en tid för både kristen förberedelse inför Jesu födelse och en folklig tradition med ljus i adventsljusstakar för att sprida ljus i vintermörkret. Den svenska traditionen att tända ett nytt ljus varje söndag under adventstiden är en symbol för de fyra veckorna fram till jul.
Vad advent är
Kristen högtid: Ordet "advent" betyder "ankomst" och den kristna kyrkan ser advent som en förberedelsetid inför Kristi ankomst och en inledning på det nya kyrkoåret.
Förberedelsetid: Advent är en väntan och förberedelse som kulminerar i julen.
Folklig tradition: I Sverige är advent starkt förknippat med att sätta upp adventsljusstakar med fyra ljus, adventsstjärnor och att tända ett nytt ljus varje söndag fram till julafton.
Ljuset i advent
Symbolik: De tända ljusen symboliserar ljuset, fördriver mörkret och det onda.
Tradition: Att tända ett nytt ljus varje söndag har blivit en stark tradition, där det sista ljuset tänds den fjärde söndagen i advent.
Kopplingen till julen (och Kalle Anka)
Julen: Advent är perioden före julen. Julhelgen börjar inte förrän julafton, den 24 december.
TV-traditionen: Traditionen att tända ett ljus i TV-studion innan Kalle Anka börjar sändas är en nyare tradition som startade på 1980-talet, och är inte en del av själva advent.
AI-läge
Advent är en kristen högtid och inledningen på kyrkoåret, men i Sverige har det också blivit en viktig sekulär tradition och startskottet för julfirandet.
Den ursprungliga betydelsen
Ordet advent kommer från latinets adventus, som betyder ankomst. Inom kristendomen är adventstiden en period av väntan och förberedelse inför firandet av Jesus födelse vid jul, men också en tid för eftertanke kring Kristi återkomst (hans andra ankomst). Tidigare var advent även en fastetid, liknande fastan före påsk.
Traditionen med ljus
Din beskrivning av att tända ett ljus i veckan är helt korrekt för den svenska traditionen. Advent infaller under de fyra söndagarna före jul, och varje söndag tänds ett nytt ljus i en adventsljusstake, så att det till slut brinner fyra ljus. Denna tradition, som kom till Sverige från Tyskland i slutet av 1800-talet, symboliserar hoppet, friden, glädjen och kärleken i väntan på julen.
Kalle Anka och jultomten
Dina observationer om jultomten och Kalle Anka speglar de moderna svenska jultraditionerna som utvecklats parallellt med de religiösa.
Jultomten är en central figur i det moderna, sekulära julfirandet och kommer med julklappar på julafton (24 december).
"Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul" är ett TV-program som sänds på julafton varje år klockan 15.00 i SVT och har blivit en av de mest orubbliga och folkkära svenska jultraditionerna. För många svenskar är detta program en oumbärlig del av julafton och signalerar att det snart är dags för julmiddag och julklappsutdelning.
Således är advent en blandning av en gammal kristen tradition och moderna kulturella inslag som tillsammans skapar den svenska julstämningen.
-
Tänk vad man får lära sig som helt nykter vid sitt köksbord en helt vanlig onsdag. Tror jag nog ska fylla på min kopp med en skvätt kaffe till och nog slå mig lös på några pepparkakor, det lackar ju i alla fall så sakteliga mot jul. Förr var pepparkakor vardagsmat till kaffet, nu kommer de mest fram och signalerar att man snart ska plocka fram den elektriska adventsljusstaken som ju har sju ljus tänka sig, vilket ju även det har en religiös tradition i botten.
Måttlighet är en dygd sade mig nu en känsla, så sparar nog in några kalorier och kostar på mig en färdigrätt som får åka karusell runt i mikron om en stund istället. Pepparkakor kan man ju ta nån till kvällen istället eventuellt. För annars så går man väl aldrig ned ens ett gram kan man tänka. Men som farsan sade när jag som yngre och nån gång tänkte på min övervikt, det är bara muskler grabben...
Kanske skulle jag ta och sopa köksgolvet eventuellt. För när jag har intagit min lunch så lär jag väl bli trött som en klubbad säl igen som vanligt. Borde väl gå utanför dörren en sväng lite senare, men man får väl se vad man orkar att göra för stordåd. Har då skådat ljuset genom att hänga ut en stund genom köksfönstret. Sex grader kallt sade termometern att det var, och det stämmer nog enligt mina småfrusna fötter som nog snart borde få på sig ett par strumpor...
Ha en fin dag!
Tråd: Min värderade riktning av vår2022
Carisie
@vår2022 Halloj 👋🏼 Är storstaden god mot dig? Det kanske finns en Ramlösa eller två i minibaren? Alltså jag skrev världens längsta (nåja) inlägg medan jag väntade på att mitt försenade tåg skulle gå som av oklar anledning försvann när jag skulle posta det - och då fick det vara men det handlade om de andra konferensdeltagarnas missnöje med att 1) mingeldrinken var alkoholfri. Usch och fy och gud så snålt och såhär har det aldrig varit tidigare år osv osv. Jag måste ge dem att drinken inte var god men det var ju inte det samtalen handlade om 😂. Kontenta: man måste serveras alkohol på konferens.
2) Man blev inte bjuden på vin/öl till maten som alla tidigare år. I år fick man KÖPA det man ville dricka själv till maten - SKANDAL!!!! Förvisso kan jag tycka att det var oerhört snålt att det fanns ett rött och ett vitt (billiga) vin att välja på och att det var dyrare än en trappa ner där de hade en rätt gedigen och i mina (gamla) ögon trevlig vinlista. Men det var ju inte det samtalen handlade om 😂. Kontenta: man måste bli bjuden på alkohol på konferens.
Jo. Fullt upp kan man ju säga. Dessutom var natten ett rent helvete på jobbet. Många tragiska händelser ledde till hårt arbete och två timmars sömn 😴. Var kräktrött och vaknade inte förrän 9.45 för att pallra mig hem. Det kanske var bra iofs eftersom jag på så vis slapp rusningstrafiken - jag är inte särskilt sugen på interaktioner med människor när jag haft såna nätter. Nu har jag tvättat två maskiner och tagit en lång dusch och tänker sova med inpackning i håret så jag kan ta hand om burret imorgon när jag är ledig! Har en kotlettrad på lågtemp i ugnen som är kryddad med kryddor jag fått av en vän som skördat dem på sina föräldrars mark i Indien 🇮🇳. Spännande. Till det blir det en ljummen sallad på ruccola, fetaost och kokt rödbeta . Plus en TIDIG kväll! Hoppas din konferens är givande och tack för komplimangerna och hur du ser på min föreläsning. Ska kanske passa på att fråga om jag ser ut som Eva Röse då 😂.
Vi hörs! Stor kram ❤️
vår2022
@Carisie Det var som varit lite extra roligt idag var att jag innan jag åkte iväg på konferens hade jag möte med min chef och fick både en bra löneförhöjning och så himla fint omdöme om mig som person och medarbetare😁. Ligger i en kingsize säng på hotellet och har tagit ett varmt skönt bad efter julbord och massor av sött. Skönt trött och ska snart släcka lampan. Storstaden är verkligen snäll mot mig och jag har en fantastisk utsikt mot vattnet. Planerar att ta en löptur längs vattnet imorgon bitti, men det är ju rätt mörkt då, så kanske det blir längs vägen där det finns ljus. Skulle vara en bra start på dagen och därefter dusch och frukost. Det blir en lång dag imorgon. Det har även varit fler stora sällskap här och jävla vilket liv, skålande och skrålande! Troligen har de blivit bjudna på alkohol och dessutom gratis! De är nog inte på någon löptur imorgon bitti😂.
Jag var hos frissan i måndags och satte slingor och klippte mig. Köpte även lite produkter och notan hamnade på 3700 kr! Men nu var det 4 månader sedan sist så slår man ut det så blir det inte så farligt. Men jag är nöjd och det var skönt att få lite lyster igen. Ja, det är frågan om du ser ut som Eva Röse? Jag har lite av den bilden då du berättat att ditt hår är likt hennes😁. Jag tänker mig att du är energisk, mån om ditt yttre, snygg och med många järn i elden. Har också en bild av en annan person jag känner som är sjuksköterska, hon är energisk och kallas för duracellkanin😂. Hon är trevlig, charmig, kvick, kunnig och avdelningschef.
Ha en skön ledig dag imorgon! Kram❤️
Tråd: Framåt av Geggan
Geggan
Ja, då var väl detta förkylningselände över i stort sett. Allra tråkigast är det låga humöret. Idag skall jag gå med barnbarn till garnbutik och sen via bskelsefika hem o ha sticklektion. Yr av lycka över detta! Familj och vänner är ju ljuspunkten i detta mörker. Stort familjekalas i söndags, tillresta syskon, igen så förundrad över att vi nu är så många! Så ja, det är inte så tokigt. Köpt broderikit, tänkte prova på. Och ett notställ så jag kan börja klinka på elpianot. Var ju tvungen att offra pianot när jag flyttade till mindre.