Tråd: Ny resa nya mål. av primitiveskillsful
primitiveskillsful
Började året med att hålla mig 40 dagar nykter, efter 3 årigt regelbundet drickande på nästan daglig basis. 6 långburkar om kvällen.
Nu tog man ett helt meningslöst återfall med några flaskor fredag och lördag och ångesten gjorde sig påmind. Nu tar man nya tag och börjar om med 2 dagar nykter igen
Vitvargen
@primitiveskillsful, varmt välkommen till forumet! Spontant tycker jag du ska gratulera dig själv till en raketstart på din resa mot ett liv där du inte längre sitter fast i att behöva dra i dig en massa alkohol varenda dag. Du lärde dig förmodligen en väldig massa av denna långa period av nykterhet, gör en lista över alla fördelarna du såg det är mycket hjälpsamt tyckte jag i början av min egen resa för ett halvår sedan. Och nu i helgen, dessa 2 av nu drygt 40 dagar betyder ju ändå att över 95% av alla dagarna har varit alkoholbefriade och det är fantastiska framsteg i sig!
Ett tips är att ägna ett antal timmar åt att kolla igenom forumet efter andra som sitter i liknande båt, ta del av tips hur man kan tänka och hur man kan hantera olika utmaningar som finns på vägen. Ett eller annat bakslag lär du stöta på i trådarna, allt handlar om att ta lärdom och hoppa upp i sadeln igen och ta nya tag som du säger. Gott så, hoppas få höra mer om dina erfarenheter framöver!
Lycka till!
primitiveskillsful
@Vitvargen tack för fina ord...jo en hel del har man lärt sig på 40 dagar, och ja de är bara att hoppa upp på sadeln igen. Jag vet ju vad jag vill, men de är väl inte utan bakslag man når dit. Jo har hängt här på forumet sen nyår men först idag som jag gick med. Många nyttiga ord o berättelser, de är ju forumet som hjälpte mig att hålla spåret i 40 dagar.
TemporaryPurposa
Bra kämpat @primitiveskillsful !!
Det var länge sen jag klarade 40 dagar utan att dricka! Jag är här för andra gången, men det är första gången som jag börjar vara aktiv med att skriva här i forumet. Jag satsade också på att vara alkoholfri från början av året, men det höll bara några dagar...
Nu är jag på dag 9 och vill verkligen att det ska bli fler dagar. Vad var det som hjälpte dig under dina 40 dagar tycker du? Och vad var det som gjorde att det blev ett bakslag?
För mig så är det jätteskönt med peppande kommentarer när jag varit ärlig om bakslag, samtidigt som jag kan känna att det nästan gör att min hjärna samlar på sig lite "ursäkter" som den kan använda för att jag ska dricka igen. "Det är inte så farligt. Alla får bakslag i början. Om du får ett till är det inte hela världen!" vilket gjort att jag tyvärr sett för lätt på bakslag, så att de händer om och om igen. Men det vill jag ju inte! Jag tycker det är en väldigt svår balans att inte racka ner på sig själv för mycket efter ett bakslag, för det hjälper inte då, men att samtidigt inte bli för medgiven och börja lyssna på rösten i huvudet igen efter några dagar av alkoholfrihet...
Tråd: Medberoende, sorgsen och deppig… av diris
diris
Hej!
Nu är det på gång med orosanmälan hos soc, sambon är förbannad och känner sig dömd, utsatt, förnedrad…och mitt i allt detta känner jag mig som boven… när sambon druckit på kvällarna när vi inte haft barnen så har jag känt mig ensam..jag har låtit honom dricka för sig själv medans jag kollar på tv i ett annat rum.. när vi haft barnen har han druckit varje kväll, 2-3 öl och några glas vin…desto mer på helgen.. det brast för mig när han inte kunde köra dottern täten söndag pga att alkoholmätaren visade rött..då kände jag att han har mig för jag är för snäll, jag är en möjliggörare och löser körningar mm…jag har alltid kört när vi ska någon stans, så han kan dricka öl bredvid…
Just nu känner jag mig helt håglös, efter ha försökt få min sambo att förstå att han måste sluta dricka i ca 3 år, har han nu pga orosanmälan på barnen slutat.. allt lägger han på mig, att han aldrig mer kan njuta av en öl pga att han känner sig dömd, att han aldrig mer kan visa sig på stan, att han aldrig mer kan vara med på tillställningar för han är dömd…offerkofta, egocentrerad, samt ser inte sin egen del alls…känner att allt man gjort för honom har varit för att han ska kunna få dricka, och nu stryps tillgången och då läggs allt på mig…vet att jag måste ta tag i mig själv och inte ta till mig det han säger.. men självkänslan är i botten och igår grät jag medans han hade tagit av sig ringen, inte ville prata..
Kommer insikten komma? Kommer han förstå hur mycket han sårat mig och barnen?
Rike
Förmodligen inte - men du. Du o barnen behöver stöd.
Han misshandlar dig för att han inte längre kommer undan med sitt beteende.
Kan ni bo hos någon ett par dagar? Kontakta soc angående anmälan och nuläget och frågar efter stöd- känner så fruktansvärt mycket med dig. Han bestämmer inte, du har makt!!!!!!
Ta all hjälp du kan få ♥️♥️♥️
Tråd: Helgerna problemet! av Iggypop
Bubbelmorsan
Hej 👋🏻 @Iggypop. Välkommen hit! Kan du berätta lite mer. Vad är det som känns problematiskt?
Ofta är det inte mängden och tullfällen som avgör utan vad som händer med en när man dricker och hur man dricker.
Tråd: Från storkonsument till måttlig eller nykter? av Hanna0425
Hanna0425
@november25 Hej, tack för din kommentar!
Det går ändå helt okej för mig. Inledde året med en vit period som jag bröt förra helgen. Sedan dess har jag druckit alkohol 2 ggr, 2 glas varje gång. Det har fungerat, allra främst för att jag inte haft tillgång till mer.
Jag tänker som du, ska det drickas alkohol så är det ett tillfälle. Det jag vill lämna bakom mig är att dricka ensam eller när mina barn är hemma. Jag kommer att dricka när jag träffar min särbo (som följer med på denna resa) och det kommer i så fall att landa på 2-3 ggr/mån. I mars har vi en skidresa inplanerad, då kommer det att bli mer men vi har pratat kring hur vi kan minska konsumtionen på den resan också, t ex genom att inte ha alkohol i lägenheten.
Jag vill också komma bort från alkoholen för att ändra mitt mående, leva längre, ha mer ork och bättre sömn. Det är intressant att reflektera över vad alkoholen gör och framförallt vad den inte gör. En sammanhängande period utan alkohol var riktigt nyttigt för mig och jag planerar fler sådana framöver. Har du nån långsiktig plan/strategi?
Tråd: Dricker alldeles för mycket av blyg alkoholist
Källarmannen
Hej! Som så många har skrivit här i forumet, och som jag själv kan vittna om är att första glaset, ja det bestämmer du, sen tar alkohol djävulen över och bestämmer åt dej.
Låter ju som en enkel lösning att bara hoppa över första glaset, men för mej är det en kamp och utmaning. Men vi får försöka att ersätta det första suget men någon annan aktivitet, ofta så släpper ju suget efter en liten stund och då känner man sej lite stolt 👍
Tråd: Anhörig av ruccola123
ruccola123
@Rike Nu har vi berättat för flera och det känns befriande. Han berättade själv för sin mamma. Hon medgav att hon känt en oro. Det väckte blandade känslor hos mig -varför har hon inte sagt något? Då kanske mina känslor hade känts mer ”sanna”. Men det är ju lätt att vara efterklok. Hhur som helst så inser jag att detta är en del i att bryta medberoendet. Jag märker att det väcker oerhört mycket skamkänslor hos mig.
ruccola123
@esterest jo, så är det ju. Jag hamnar lätt i ältande och tänker bakåt (vilket är en del av min GAD). Försöker tänka framåt istället.
Men är skuldbeläggandet på sig själv kanske vanligt vid medberoende?
ruccola123
@november25 du ska absolut inte be om ursäkt, tvärtom blev jag väldigt glad inombords när jag läste ditt svar. Du skriver på ett positivt och hoppingivande sätt. Mitt i detta mörker så gav det mig styrka och motivation att fortsätta, tack 🙏
Evigt tack för det.
Jag har inget anhörigstöd, känner att jag inte vågar, men samtidigt tror jag att jag behöver det. Skickade mail till kommunens anhöriggrupp. Vet inte om jag vågar gå till en träff. Hur har det varit för dig?
Tråd: Kämpande av jw
asdf1973
@jw som sagt här är vi många som har gjort och gör dumheter pga alkohol. Vad är din plan framåt?
Tråd: Vilken hjälp finns att få och tips om hur förverkliga av Radiola
Azalea
Det är så sant!
Går inte att förändra någon som inte själv vill ta hjälp och det måste verkligen vara så att de kommit till sin botten för att vara helt mottagliga för den hjälp som finns.
Min man kom till botten men hade otrolig förnekelse så det var väldigt svårt.
Det man kan göra är orosanmälan om de är en fara för sig själva och via socialtjänsten komma till hjälp och förhoppningsvis insikt.
Tänker på dig
Tråd: Andra gången gillt av Guldlock
Guldlock
Lunchnotering: En annan form av sug har satt in. Jag har ätit så inte det. Trött är jag men det är inte det heller. Ledsen är jag latent hela tiden men känslorna ganska lugna så inte därför heller. Kanske handlar det om att det är mycket som händer och att jag bara vill ha en paus och vila hjärnan? Bra att det händer nu mitt på dagen. Hoppas det hinner lägga sig till senare i kväll då det är dags att fara hemåt.
Solen skiner. Inte mycket men lite smått. Ska försöka fokusera på den. Den gör mig glad ☀️
🌺
Guldlock
Tusans… jag gjorde ett inlägg vill jag tro? Eller tryckte jag aldrig spara då telefonen ringde? Troligtvis var det just så.
Dags att sova med en ✅ på en dag till. Tacksam 🙏🏽 🌺
TemporaryPurposa
Imponerad av din resa! Du är på dag 17 nu? Wow! Jag är på dag 9 nu, har startat om hur många gånger som helst känns det som, men är mer besluten nu.
Jag har märkt att de dagar då jag inte har något speciellt inplanerat nästan blir svårare än dagar då jag har planerat in en hel del. Det är som att aktiviteter hjälper mig att inte tänka lika mycket på A. Men om jag planerar in att relaxa en dag, kanske ta mig ut i naturen eller liknande, då börjar jag direkt tänka på "Det vore ju nice att ta med en flaska vin ut och sätta mig vid en sjö". Det är så irriterande, men jag har liksom förstört många trevliga situationer i livet genom att alltid ha med A i dem. Relaxa i naturen = härligt med vin. Relaxa hemma med film = härligt med en drink, eller många. osv...
Vad har hjälpt dig att hålla ut till dag 17? Jag ska verkligen försöka komma dit också denna gång, och vidare!
Tråd: Here we go again... av lejla77
YmaSum
@Jempa123
Det som är skönast är att jag verkligen somnar när jag går och lägger mig nu, de nyktra dagarna jag hade förut avslutades oftast med att jag låg och vred mig i sängen till klockan 04 då jag oftast tog en smörgås och ett glas mjölk viket sövde mig. Nu somnar jag som ett barn. Och jag är uppe vid 8 tiden! Pigg!
lejla77
Ja sömnen har verkligen blivit bättre! @Jempa123 @YmaSum det lägger jag i pluskontot! 😁
Många andra saker som har blivit bättre är att man inte ser lika trött ut, piggare ögon, mer lugn lite mer mañana mentalitet (även om det svajar till ibland)
Återhämtningen efter träningen är betydligt snabbare m.m🥰 Sånt gillas!
Måndagen var ännu bättre, påtade på hemma halva dagen sen iväg på en härlig ansiktsbehandling- somnade nästan 😁
En mysig dag!
Tisdag idag och stress och spring på jobbet men det gick över förväntan, tänkte på vuxennappen(vin) 2 ggr men det försvann snabbt vilket var skönt!
Så jag sätter en nykter ✔️även idag- dag 43😊
Och avslutar med den bästa bonusen- jag somnar och vaknar nykter! ❤️
Tråd: Mitt första inlägg här, en ny start som ska hålla hela vägen av TemporaryPurposa
TemporaryPurposa
Tack för alla era kommentarer, och ursäkta att det tagit så lång tid att svara!
Ni kanske redan gissat (om ni nu ens minns mig, ni skriver säkert i många trådar) att det inte gått så bra då jag inte varit aktiv här på ca 1 månad. Att jag inte varit aktiv är ett sätt för mig att lixom ignorera varningssignalerna och tankarna inom mig och "bara köra på" = absolut inte bra.
Det gick bra flera gånger, och sen kom det en kväll där jag drack mer. Nästa morgon fanns det kvar lite att dricka här och alla andra åkte iväg = jag var ensam = jajamen, jag drack upp det. Det gjorde att berusningen satt kvar (den var kvar lite från kvällen innan) men det räckte ju inte såklart... så jag åkte (väldigt nära) och köpte mer...
På kvällen kom ju min vän hem från jobbet och blev förvånad över att jag var full, såklart. Slutade med att jag grät och skämdes mycket. Hon är en jättefin vän, så hon reagerade inte med ilska eller fick mig att känna mig dålig. Men det behövs inte när jag är i det tillståndet, jag känner mig redan dålig, jag är redan arg på mig själv, jag skäms redan. Så bara att någon ser mig i det tillståndet gör att alla de känslorna, som jag lyckas trycka ner så länge jag dricker ensam, bubblar upp till ytan och jag känner dem. Därav att jag grät mycket. Min vän bara lyssnade utan att döma. Frågade mig bara varför jag kände att jag var tvungen att dricka så mycket. Helt otrolig vän.
Dagarna efter det kom många jobbiga känslor, ångest, skam, besvikelse på mig själv, uppgivenhet, ilska, frustration. Och jag visste att om jag bara håller ut och låter alkoholen gå ur kroppen, får sömn och äter och ät aktiv osv så kommer det att börja kännas lättare. Vilket det gjorde.
Efter det har jag inte blivit full igen, men jag har ändå tillåtit mig själv att dricka flera gånger.
Jag ursäktar det för mig själv med att när jag är med vänner så kan jag ju inte bli jättefull, de är inga vänner som dricker mycket. Så då dricker jag som dem. Men inombords vill jag ju bara ha mer! Så flera gånger har jag gått förbi köket och tagit mer utan att de märkt det. För att det inte "räcker" för mig att bara dricka lite. Så även om jag inte blivit full så är det ju mitt missbrukarbeteende som kommer tillbaka direkt. och jag vill inte ha det så här. Jag vill inte smyg-dricka, jag vill inte mata begäret, jag vill inte påverka min hälsa negativt, jag vill inte förlora mitt omdömme. Och jag känner att det slängs ut genom dörren så fort jag blir lite påverkad. Och som många säger här, även om jag inte känner av någon påverkad från första glaset, så triggar det min hjärna och mina tankar att "nu kör vi. har vi druckit lite, kan vi dricka lite till. och lite till. bara lite till".
Idag är jag på dag 9. Borde ju varit dag 49! Arg på mig själv, men vet att det inte är någon mening med att slå ner på mig själv. Försöka blicka framåt istället. Jag vill komma till dag 14, dag 30, dag 50, dag 100. Visst, det är inte antalet dagar som är viktiga. Men jag vill verkligen ha ett liv utan alkohol. Det är ett sååååå mycket bättre liv på nästan alla sätt för mig! Nästan skriver jag för att självklart är ett litet rus av alkohol väldigt trevligt och kan förhöja en kväll, ett samtal, en upplevelse. Men för mig så kommer det ruset med ett sjukt högt pris som jag inte vill betala, det är absolut inte värt det! Jag vill tänka som att om jag var allergisk mot räkor, men tyckte det var jättegott, så skulle jag ju vilja acceptera att det inte är bra för mig och det bästa för min kropp är att helt hålla mig borta från räkor, inte försöka hitta hur mycket räkor jag kan äta utan att halsen svullnar igen helt.
Ska verkligen försöka få in i rutinen att gå in här mer ofta! Vet att det hjälper, kände stor pepp när jag var inne här ofta mina första dagar! Tack alla!
@asdf1973 Ja, tack! Fint också att du inte försöker tvinga mig till något specifikt val, utan ger mig möjlighet att försöka dricka lite. Men för mig har jag försökt det i hur många år, och har verkligen kommit fram till att för mig så vill jag välja ett liv helt utan alkohol. Det är ett bra liv! Inget fel på det! Ett liv med alkohol för mig = super svårt att hålla i schack och är alltid farligt att det spårar ur = bara onödigt! Jag vill vara ärlig mot mig själv. Många gånger är det för att jag inte vill vara ärlig mot mig själv som det går åt skogen igen...
@jempa123 jag håller med, min hjärna är verkligen kidnappad och jag tror dessutom hjärnan är kär i kidnapparen! Ska verkligen försöka hänga mer här och vara mer aktiv! Tack!
@Dragonfly Tack för att du kollar mig! Uppskattar verkligen det! Som jag skrivit ovan så har det inte gått som jag velat. Det har inte gått katastrofalt, men absolut inte åt det håll jag vill gå åt. Nu är jag på dag 9 och vill verkligen hålla i det. Jag har som mål att vara alkoholfri, jag klarar inte av att dricka måttligt, det gör det bara jobbigare för mig :(
Tråd: Al-anon - vågar man? av november25
ruccola123
@november25 precis samma här, aldrig elak eller våldsam, mest glad. Men det är väl skiftningen av nyanserna som jag tycker är jobbigast. Är känslig för sånt.
Du är verkligen inte ensam. Så himla skönt att känna tillhörighet här. Har känt mig otroligt ensam genom åren.
Det låter som att din man har en del att jobba på med insidan också, likt min man. Som du beskriver så verkar de båda ha en omhändertagande roll mot andra, det är ju lättare än att ta hand om sina egna känslor och våga möta det som är jobbigt.
Min man började gå i samtal lite smått innan detta med alkoholen kom upp till ytan, så tror han redan hade börjat nysta lite i sitt inre. Det som är så svårt är ju att det är deras resa, inte vår. Vi kan stötta och finnas där, men att tvinga till hjälp gör ingen skillnad.
Känner så med dig. Hoppas du kan finna en väg som känns rätt för dig!
Tråd: En nykter dag i veckan av november25
Hoppfulla
@november25 alltså helt fantastiskt. Bra jobbat att du ska på samtalsstöd. Önskar jag visste vart man skulle vända sig för att få det. Känner att mina tankar och mående skulle behöva det. Jag är precis som du hemmakär och lite introvert. Hemma är min återhämtningszon men just nu känner jag mig lite stressad av den. När jag hör det knäppande ljudet från en ölburk bubblar ilskan i mig. Orkar inte säga något, han vet redan vad jag tycker. Så fort han fått i sig några klunkar är det som om livet sprudlar för honom och han är så där löjligt glad och positiv som han annars aldrig är utan ölen. Jag försöker hålla humöret uppe inför barnen men det lyser igenom. Min äldsta ser direkt och brukar ge mig en kram. Sorgligt.
Kevlarsjäl62
@november25 Jättefint att du sökt samtalsstöd! Jag tror du gör helt rätt som väljer enskilt samtal till att börja med, jag gjorde likadant. Det första som hände var att jag med hjälp av terapeuten insåg att det inte var konstigt att jag mådde så dåligt som jag gjorde, hon fick mig att se hur mitt liv verkligen såg ut. Jobbigt men också väldigt viktigt, jag undrade ofta om jag överdrev problemet fast jag egentligen visste att det inte var så.
Lycka till 🧡
Kevlarsjäl62
@Kameleont Åh, så ont det gör i din beskrivning av saknaden efter din man, fastän han fortfarande finns där. Tryggheten som gått förlorad genom alkoholen. Jag känner den ibland, saknaden. Som en plötslig smärta. När jag ser den vardagliga tvåsamheten hos andra i vår ålder, blir det så kännbart att jag bara vill gråta. Jag hoppas, hoppas att du kan få tillbaka din livskamrat igen, men vänta bara inte på förändring så länge som jag gjorde 🧡
Rike
@Hoppfulla
😢
Säg till äldsta att det är han som ska tröstas - inte ta ansvar!
Ett tips är att det finns jättemycket olika former av terapi mm online!
För både dig o för kidsen♥️
Kan vara ett tryggt första steg, har själv provat.
Kameleont
@november25
Heja dig! Så modig du är! Blir spännande att höra om samtalet o din upplevelse. Skönt med ett enskilt. Stort lycka till!
En till introvert o hemmamysare här. 😊 Att vara ensam hemma i tomt hus är det bästa jag vet o min återhämtning nr 1. Svårt att få till så ofta dock med tre stora barn o en gubbe parkerad i soffan.
Kameleont
@Kevlarsjäl62 🧡
Förstår den smärtsamma tomheten o saknaden för dig också. Tryggheten att få åldras ihop som inte finns kvar.
Tänk om jag skulle beskriva för min man hur mycket jag saknar honom fast han är här... En tanke.
Dina ord träffar alltid rätt 🧡
november25
@Hoppfulla Ja jag känner likadant, att man behöver få prata av sig. Kanske hjälper det med ilskan och frustrationen också, att få släppa ut det man går och tänker på men håller inne med! Man vill ju välja sina strider så att säga. Men tror jag börjar få ölfobi.
Jag gjorde så att jag googlade anhörigstöd för min kommun. Då stod det på kommunens sida att man kunde gå via socialtjänsten eller direkt till mottagningen. Mottagningen hade en app så då laddade jag ned den och gick in på anhörigstöd. Kanske finns något liknande i din kommun?
(En fördel är ju också att det är den mottagningen som kan ta emot min sambo om han väl bestämmer sig för professionell hjälp utifrån)
Du kan ju kika, och sen bestämma dig för om du vågar eller ej😊 Kram! 🤗🪷
november25
@Kevlarsjäl62 Tack! Ja, man umgås ju liksom mesta tiden med den som har problemet och förminskar det. Sen blir man ju van och hemmablind. Jag har ju också haft flera relationer i medberoende. Hoppas att jag någon gång kan bli friskare från det och fokusera mer på mitt eget liv!
Tråd: Nytt kapitel! 3år och framåt❣️ av Himmelellerhelvette
Himmelellerhelvette
Jag har också en liknande bild av vad ett återfall skulle leda mig @fooliehutten, fort och rakt ner i avgrunden och den gången skulle jag mista allt och aldrig klara av att sluta igen, det är läskigt att vara så rädd men det hjälper mig nog väldigt bra också till att inte ta det där återfallet även de gånger jag känslomässigt är så låg att jag inte kan se att det går att bli lägre.
Detta är också så smart, har läst det innan av @andrahalvlek som du skrev ” Vi får inte glömma att det som får trollen att spricka är när vi tar fram dem i dagen” Det ska jag tänka på med min hemska kollega, och ”dit uppmärksamheten går sker tillväxt” och ”gyttjebrottas inte med grisar” Hon försökte gyttjebrottas med mig igår men när jag såg att hon inte verkar ha förmågan att bära sina misstag klev jag ur diskussionen. ”Om det är så du ser det är det ingen idé att vi fortsätter diskutera” sa jag och lämnade. Jag hade sagt det uppenbara felet men hon kunde fortsätta hur länge som helst med att låsa sig på något annat. Jag har märkt detta vid andra tillfällen. Hon kan bara inte släppa in någon annan, hon framstår som hon kan allt även i ämnen där hon helt klart inte har något på fötterna. Känslan är att hon kommit fram i dagsljus för mig och har spruckit! Kram❤️
Himmelellerhelvette
Tack @miss lyckad, det där var väldigt intressant:
”Jag minns mig själv, när jag bodde med x- mannen och han efter nästan 1 års nykterhet började dricka. Jag blev väldigt obalanserad, och kände som att jag nyligen själv druckit, trots att det var 1,5 år sedan jag slutat då. En tjej på forumet skrev att det var x- mannens beroende och drickande som ” spillde” över på mig och gav mig dom känslorna.”
Kan det vara det som gör att jag mår så fruktansvärt dåligt när min man dricker när vi är på semester, då dricker han varje dag, inte så jag märker att han blir berusad men ändå. Ibland blir han berusad och då får jag något liknande en panikångestattack, inte helt så fullt men jag känner att jag blir väldigt orolig och rädd typ men förstår inte riktigt mig själv. Men det är väldigt obehagligt med den dimmiga blicken och den tröga hjärnan han får då.
Jag blir väldigt obalanserad som du skriver men jag tycker jag borde fixa det. Det var inte han som blev alkoholisten, det var jag. Han drack förvisso väldigt ofta han med de sista åren men han har valt vägen att dricka ibland, han kan vara utan i flera veckor, dricker ofta bara ett par glas och kan stanna där men går ändå ut kanske med 5 veckors mellanrum och dricker rejält och så vill han dricka alla dagar om vi åker på semester. Han har dragit ner på drickandet och dricker kanske bara 25% av vad han gjorde innan och han är väldigt nöjd med det och vill inte ändra på något. Detta är en tuff nöt för mig att knäcka men bollar gärna lite tankar med er på forumet för att se hur ni gör och tänker?
Jag håller helt och fullt med om att alla saker man tänker på ofta på ett sett som stressar, ger ångest och påverkar självkänslan kan vara ett beroende och att vi behöver vara väldigt uppmärksamma på oss själva. Jag är till och med beroende av att väga mig! I perioder lyckas jag sluta, nu har är jag i en period där jag slutat, för drygt en vecka sedan. Jag vaknar varje morgon och det första jag tänker är att jag ska väga mig och sedan har vågen bestämt om jag tycker jag duger idag eller ej. Jag tänker på vad jag stoppar i mig hela tiden och får ångest när det är sånt jag bestämt att det är dåligt. Jag får ångest på kvällen för suget sätter in, det blir en kamp i hjärnan, är jag i ett återfall i bulimin hetsäter jag allt möjligt och kräks sedan. Jag känner mig misslyckad och jag skäms och jag känner att ni på forumet måste tycka att jag inte är riktigt klok. ”Hon som har en sådan sjukdom kan väl inte ha något vettigt att säga” så säger min inre kritiker. Varje gång jag tar upp min bulimi på forumet mår jag dåligt för det känns som den inte hör hemma här men den är ett beroende. Beroende kan visa sig på så många olika sätt. Nu har jag varit fri från bulimin i över två veckor. Min hjärna har lugnat sig, jag tycker synd om min kropp och min hjärna som jag skadat med mitt beteende, så just nu är jag snäll mot mig och får en bättre självkänsla men jag har fått så många återfall att jag inte vågar säga mer, en dag i taget. Kram❤️
Kram❤️
miss lyckad
❤️Himmelellerhelvette. Jag killgissar nu, men tror att minst varannan på forumet har andra beroenden, än alkohol. Antingen hade dom/ vi det innan a- beroendet, eller så blev vi/ dom det efter alkoholstoppet. Så absolut vanligt med flera beroenden. Även att samla är beroende, tatueringar, sola sig, yoga. Osv. Det finns hur mycket som helst. Mitt x är en beroende personlighet. Det har jag mer förstått i efterhand, efter att jag flyttade ifrån vårt hus för snart 9 år sedan. Jösses vad tiden går fort. Han samlade på allt möjligt. Filmer, skivor, böcker, blev väldigt växtintressersd, samlade och odlade högt och lågt. Byggde på vårt hus. Spelade på datorn, inte om pengar som tur var. Han shoppade teknik, men aldrig över våra tillgångar. Men det gjorde att eftersom vi hade gemensam ekonomi, så fanns inte pengar till resor, vilket jag uppskattar mer. Jag tog tag i det och efter vårt 2:a uppbrott hade vi delad ekonomi. Då fanns pengar till resor och annat jag ville göra. Med detta sagt, så betyder inte att bara för att man inte dricker dagligen, så är man inte beroende. Man kör olika beroenden parallellt, eller växelvis. Jag har aldrig druckit varje dag på en semester tex. Det gjorde gärna mitt x. Han satt vid datorn, eller med mobil. Han visste för många år sedan att vi hade alkohol problem, men jag slutade dricka, och han började igen. Idag har vi ett resultat. Snart 10 år senare, har jag fortfarande kvar hela vår familj i mitt liv, jag har dejtat flera stycken, men upptäckt olika beroenden, och obalans i personen. Då har jag lämnat. Jag är rädd om mitt liv, och kärleken till familjen. Det räcker med att barnen inte kan hälsa på sin pappa för att han är ” sjuk” och inte orkar ta tag i sitt liv. Han jobbar, men har tvingats få hjälp av företaget, mot beroendet. Det har gått sådär. Han har även valt en kvinna som är ännu mer alkoholberoende. Jag kapade din tråd lite Himmelellerhelvette, men kände att detta kanske är intressant för dig att läsa. Oftast är det svårt att se problem klart när vi är mitt i dom. Jag tänkte mycket när jag var sambo. Till slut så kände jag att jag kan inte leva med x. Han förstör för barnen, och min egen balanserade nykterhet var i fara. Sista sommaren när vi bodde ihop så drack han ännu mer, för han visste att jag skulle lämna, men då hade jag redan bestämt mig, och tittat på hus. Jag blev ivrigt påhejad av mina barn och närmaste, men flera tyckte att jag borde stannat, och att x mannen inte alls hade så stora problem När jag väl hade flyttat, så blev mitt mående sakta bättre. Det tog ett bra tag, men jag var stolt över mig själv, och grejade mycket med hem och hus. Jag ångrar inte en sekund allt jag gjorde då. Det blev helrött. Jag hade 2 barn hemma, och dom flyttade med mig på heltid sen. Den yngsta var 12 år och han hade svårt att slappna av på nätterna först, men han blev tryggare med tiden, och mår förträffligt idag. Jag är mycket stolt över mina barn. Förlåt igen Himmelellerhelvette för trådkapning. Varm Kram till dig❤️Och som sagt, du är absolut inte ensam om att ha fler beroenden. Det kan mycket väl vara så att du och mannen med era beroenden, och stabiliteten psykiskt. Kolla om du kan resa bort någon dag och fundera lite på livet. Lättare att göra det någon annanstans än hemma. 🌟🌟🌟
miss lyckad
Menar det sista att i ett förhållande kan den ena eller bådas psykiska balans påverkas av varandras obalans. Det är därför många missbrukare/ beroende triggar varandra till att ta återfall. Och återfallet kan ju vara andra beroenden än det huvudsakliga.
Himmelellerhelvette
Tack så jättemycket @miss lyckad, det hjälper väldigt mycket att läsa om andras resor och få ett bredare perspektiv. Jag tycker absolut inte att någon kapar min tråd, tycker jättemycket om att ni skriver hos mig❤️
Det är verkligen sant det du skriver att man kan ha flera beroenden som man kör parallellt och att man då missar det lite. Tänker på min man som jag beskrev dragit ner på alkoholen rejält sedan jag slutade dricka men som istället shoppar, spelar eller äter. Jag har inte riktigt tänkt på det innan men det har fladdrat förbi i mitt medvetande. I perioder tänker jag att det kanske inte kommer hålla mellan oss men så har vi fler perioder där jag älskar honom så oerhört mycket och han är min trygghet. Men jag har tänkt på att åka bort faktiskt och börja pröva mina egna vingar❤️
Så fint att du fann styrkan i att bryta dig loss och ge dina barn ett tryggt och stabilt liv. Väldigt tråkigt att ditt ex inte klarade sig på egen hand men vi kan inte leva för någon annan, alla behöver ta ansvar för sitt eget liv🙏❤️
Tråd: Jag börjar om! Vägen till att finna glädje! av Tezzan
Tezzan
Hejsan! @Rule74 Tack för ditt fina svar! Jag var inne och läste lite i din tråd också....jag kände igen mig i mycket du skrev med. Vi båda har hängt här länge och pendlat lite upp och ner.
Ja du den känslan, måndag morgon, dagen/dagarna efter de är inte roliga. Det har hänt mig också att jag inte kunnat gå till jobbet dagen efter, eller att jag mot alla odds har lyckats ta mig dit, trots dunderhuvudvärk och allt därtill. Och sen den efterföljande ångesten. Nä just nu är jag mer än tacksam att jag slipper allt sånt.
Jag vet inte hur du har det nu, men jag hejjar på dig och hoppas att allt går åt rätt håll för dig! :-)
Tråd: Mitt liv i frihet…det nyktra livet! av Varafrisk
Varafrisk
Nu är det verkligen jobbigt vill inte gå lägga mig ikväll för då blir det snart onsdag…..dagen då vår hund ska få somna in😪 Kan inte fatta det att imorgon ska jag sitta här i soffan och ingen hund som ligger bredvid😪 Min älskade trofasta vän som har funnits vid min sida i 15,5 år. Imorgon är jag hemma en heldag pga sjukskrivning, jobbar hemifrån på torsdag.
Idag var chefen sjuk ska vara det även imorgon. Det är ofta som hon blir sjuk när det är mycket att göra på jobbet. Det kan kanske vara något som kräver att hon kliver fram och visar att det är hon som styr men istället backar hon. Det är en kollega i mitt team där jag får känsla av att hon inte tycker om mig. Hon vill gärna ifrågasätta mig om jag tänker göra på ngt annat vis än jag brukar göra vilket beror på att jag är sjukskriven. Jag blev både arg och ledsen men det slutade med att tårarna rann. Det känns som om det inte finns någon förståelse för min sjukskrivning men den manlige kuratorn som har en hörselskada honom har alla förståelse för i synnerhet chefen. Chefen vurmar för den manlige kuratorn. Jag säger som en annan kollega sa, män tar hand om varandra och kvinnor tar hand om män.
Kramar 🥰
Andrahalvlek
@Varafrisk Styrkekramar i massor till dig ❤️ Tänk bara att ni ska ha en fin sista stund ihop. Hon ska slippa sina smärtor. Är du lugn i situationen blir hon lugn.
Kram 🐘
vår2022
@Varafrisk Förstår att det är mycket sorgliga tankar nu❤️. Din trofasta vän kommer att nu att få vila och slippa smärta. Tänk vad många fina minnen som finns kvar efter 15,5 år tillsammans❤️. Hon har haft det så bra hos er och far nu vidare till hundhimlen smärtfri och i full språng och lätt i kroppen. Jag minns att du skrev så tröstfullt till mig när jag var i sorg och det har stannat kvar hos mig. Du sade att sorgen är randig, att det växlar mellan ljust och mörkt, det hjälpte mig.
Massor av kramar❤️
Suey
@Varafrisk Onsdag morgon. Gick upp tidigt för en längre resa och jag har icke tillgång till Nätet senare.
Jag tänker på er kära Varafrisk, denna tunga dag, och såklart speciellt i eftermiddag, på dej, din familj och på er snälla vovve. ❤️
Tråd: Nu är jag här igen av Jempa123
Jempa123
Dag 48. Ingen utförsåkning men längd för första gången på många år. Kul! Får bli mer av det. Märker att nu när jag e nykter vill jag göra mer saker, allt är inte bara en transport till att dricka som det var innan. Det är fint ❤️
vår2022
@Jempa123 Ja, visst är det härligt med att åka slättförs! Och visst är det skönt att slippa se livet som en transportsträcka till att dricka sitt vin. Och lika härligt när lusten till att göra och uppleva saker väcks till liv igen😁. Energin som man får av att vara nykter kan man göra massor med😁.
Ha en fortsatt skön skidsemester!❤️
Tråd: Promillebikt av Flarran
Flarran
Vaknade mitt i natten vilket väl inte är direkt ovanligt. Kände mig lite frusen och tänkte på att man skulle haft nåt lätt stärkande att värma sig med. Naturligtvis ingen alkohol för vem tänker väl på sånt numera. Nej, men en skvätt varmt kaffe funderades det väl på så smått. Men då var det som så ofta att termosuslingen på bordet var tom, och kraft och energi till att koka på en kanna saknades. Kollade termometern på fönsterbrädan -14 grader kallt ute. Hutter och burr, en kall vinter denna. Det var dags för en kofta, men inte av modellen offerkofta, för den är alldeles för jobbig och bylsig. Satsade på en extra tjock, vanlig tröja som funkade helt utmärkt. Hittade sedan ett paket med päronsaft, en rumstempererad sådan som var helt perfekt. Tänk, Ibland behövs det då inte mycket för att må rätt gott.
Ha en fin dag!
TemporaryPurposa
@Flarran Jag gillar att du beskriver hur du väljer att byta begär och tankar av en sort mot en annan sort. Istället för alkohol för att stärka så väljer du begär efter kaffe istället (även om det nu var slut på det) och att du kan se att förut så var offerkoftan något som du ofta klädde dig i, men nu kan du ta på dig en vanlig kofta, vilket ger en mycket bättre känsla.
Jag ska försöka att göra som dig med mina tankar och begär, att inte bara försöka tysta dem och trycka ner dem, men istället välja andra tankar, andra begär. I det skedet jag är i nu är allt som jag väljer istället för alkohol bra! Även om det är socker/snacks/onyttig mat/köpa något online/annan dopamin-grej. Visst är träning och äta hälsosamt ännu bättre, och det är det jag siktar på, men jag behöver göra det så lätt som möjligt för mig att få bort alkoholen från situationer i mitt liv där jag har begär till den... Mycket bättre om jag om ett år från och med nu är alkoholfri, och istället har svårt med att bli av med sötsuget! Wow, vad skönt om DET var min last istället för alkohol-sug!
Tråd: Andra halvlek har inletts av Andrahalvlek
Andrahalvlek
Februari och november är mina hatmånader. Då brukar mörkret och allmän tristess göra mig väldigt låg. Så därför planerar jag medvetet in något roligt dessa månader. Ska resa till äldsta dottern i helgen och vi ska på kulturellt jippo på lördag, det är vår gemensamma grej. Lite mello, motion och renovering på det, sen kör jag hem måndag morgon. Ledig måndag-tisdag för att pusta efter helgen.
Jag gillar att ha något att se fram emot, då blir vardagen mer hanterbar. Och det behöver inte vara storvulet alls, inkluderas mina barn och min hund är jag supernöjd 😍 Men det är ändå nice med lite miljöombyte, allra helst eftersom jag jobbar så mycket hemifrån numer. Åker man aldrig hemifrån uppskattar man inte sitt hem. Att komma hem är ju nästan det bästa med att åka bort.
Kram 🐘
Andrahalvlek
Löprunda 8 avklarad den här månaden, heja mig! I fucking mörka, kalla, tråkiga februari. Amazing. Och jag tror på Anders Hansens råd: ”Börja inte förhandla med dig själv.” Precis som med nykterheten.
Jag tar varken tid eller sträckning, jag har valt ut en vinterrunda med hyfsat underlag på gångbanor och lyktstolpar. Belysning behövs. Och jag märker att jag orkar mer och mer. ”Den här raksträckan fick jag pausa på, nu fixar jag hela utan paus”. Och varje gång det sker, vilket kan ske några gånger under en runda, så blir jag så lycklig och stolt inombords. Jag fixar detta!
När jag fick problem med artrosknän våren 2023, och inte ens kunde gå i nedförslut eller upp och ner i trappor, så tänkte jag inte ens tanken att jag skulle klara av att springa igen. Det tåget hade gått för gott tänkte jag då. Men så fan heller!
Jag har inte ont i mina knän alls längre. Med hjälp av min Trukka slantboard har jag tränat upp musklerna runt knän och vader, mina knäbrosk belastas inte alls längre. Och då slipper jag inflammationen, som är den som ger smärtan.
Fy fan vad jag är bra! Nu känner jag mig som en mallgroda 🐸 Och det är fine!
Kram 🐘
Andrahalvlek
Det bästa med löpträningen är att jag blir så tillfreds efteråt. Skallen är lugn, jag gör typ allt långsamt. Ingen stress alls i kroppen. Chill i kubik 😍
Kram 🐘