Tråd: Min sambo hon dricker - Såhär tänker och känner jag om det av G0eran
G0eran
Har aldrig skrivit dikt förr, och kanske blir det aldrig igen ... Men jag måste få lugn och ro i tanken och kroppen. Jag måste plugga 24/7 och just nu funkar det inte. Jag kan varken tänka eller sova. Kanske hjälper det att dela med sig, eller att någon annan kan känna igen sig och att det ger stöd till förändring.
Mitt hjärta är tungt
Oron en pest
För i vårt liv - där bor en objuden gäst
Du lovade att ta det lugnt
Att se livet från en ljusare punkt
Men du vill inte se
Att det där vinet det tär
På kärleken till dig som jag bär
För när vinet knackar på
Får familjen tillbaka stå
Du säger att du vill bli min fru
Men med vinet är du aldrig du
Jag vet inte om jag orkar mer
Jag hoppas att du kanske det ser
Snart måste jag säga halt
För vinet berövar oss allt
Tråd: Det nya, fria livet av Hope_2026
Hope_2026
@Tjej82 Du ska verkligen vara stolt över att du avstod och gick hem nykter. Hoppas du mår toppen idag med.
Jag har här på forumet läst rådet ”När suget på ett!!?? glas kommer, spela hela filmen.” Efter alla dessa försök till minskat/kontrollerat drickande känns det att jag äntligen har vaknat. Jag hoppas verkligen att jag äntligen, slutgiltigt och innerst inne, har fattat att ”karatefyllan” kommer alltid, förr eller senare. Det enda sättet att undvika det är att inte ta det första glaset.
Ibland undrar jag vad är det för fel på mig. Jag tycker inte ens om att vara full. Varför i helv… har jag druckit mig full ändå, titt som tätt 😡.
Tjej82
@Hope_2026 Tack! Hade en toppendag. Idag migrän, men medicin finns och INGEN ångest. Läser mina gamla inlägg och fattar inte att jag inte slutat tidigare, jag har haft stora problem, men inte ens min sambo vet hur stora. Smygdrickande och försök till att verka fine dagen efter trots minnesluckor och ångest. Kunde inte ens sluta när mina barn påpekade att jag ”druckit lite för mkt vin eller?” Sjukt!!! Att jag verkligen trodde att jag hade kontrollen, ett glas en gång, oj så duktig, men det triggade ju bara och nästa gång gick det överstyr. Ser nu som nykter hur andra människor blir av alkohol och mår illa av tanken att jag var så jobbig alldeles för ofta. Men fortfarande lite arg och besviken över att jag inte kan dricka normalt. Samtidigt som jag mer och mer tänker, fast varför överhuvudtaget?
DiscoRobban
Hej,
Jag känner igen mig i ditt inlägg. Har också kört nyktra perioder och försökt dra ner på drickandet men man hamnar alltid på samma plats igen. Jag har också bestämt mig idag för att sluta dricka. Är så rädd att allt skall bli tråkigt och grått utan alkohol. Vet att det är övergående men känns ändå läskigt och tråkigt. Men skall göra ett riktigt försök att sluta. Har velat det länge men inte lyckats.
Molnet
@Hope_2026 .Löfte varje morgon:Idag ska jag vara nykter.Kom ihåg att INTE ta det där första glaset.Det enda glas man behöver avstå.😉Att påminna sig om hur det blir: Sug➡️🍷➡️🍷🍷🍷➡️😱🥶😭. Redskapet HALT är ett bra redskap.Att göra en plan för sug:Sitta med suget en stund och andas.Sysselsätta sig med något enkelt 10 min i taget:Städa en låda,diska,lyssna på en pod,läsa lite,lösa ett korsord,duscha,ta en promenad, cykla,äta ett mellis,dricka vatten,sticka,skriva,måla,ringa en vän eller äta något sött.Heja heja!
Vitvargen
@Tjej82, bra jobbat och du har börjat se hur det funkar nu.
Angående dina sista rader: väldigt många blir medlemmar här med idealbilden att "kunna dricka normalt som andra". Samma gällde mig. Men det finns minst två fel i denna idealbild:
1. Andra är förmodligen lika duktiga som du själv var att dölja din alkoholproblematik för det mesta. Jag var expert på det här, inte en kotte förutom frugan kände till att vi drack för ofta och för mycket. Ok, våra vuxna barn kanske misstänkte vart det barkade vid våra sammankomster men det var aldrig något som diskuterades. Inga drastiska konsekvenser, inga sociala dramer alls, i stort sett alltid "lagom lullig" på fester osv och inga bråk eller sånt hemma eller bland folk. Jag, som jag uppfattades av andra, var nog ett typexempel på "normaldrickare" för de flesta i min omgivning helt enkelt för att det var så jag ville bli uppfattad.
2. Det är neurofysiologiskt omöjligt att spola tillbaka hjärnans belöningsloopar till det tillstånd de var i innan man utvecklat denna självförstärkande beroendemekanism. Man kan bryta alkoholen som trigger för att ersätta med annat som ger känslor av lugn och nöjdhet, men triggern alkohol finns givetvis kvar och kommer mycket snabbt att återigen ta över som huvudkälla till belöningskänslor om man ger den chansen. Alla nervbanor är redan förberedda för att denna omställning ska kunna ske på ett ögonblick. Den illusoriska idealbilden i punkt 1 kommer aldrig att kunna uppnås, om man nu fortfarande förstår den som ett ideal att sträva efter efter att ha genomskådat bluffen. Skulle man ändå hålla fast vid den så vore man dömd att hela tiden leva med att längta efter nästa tillfälle man får ta sin lilla ranson av alkohol, för det är så detta belöningssystem fungerar.
Behöver jag säga att jag snabbt övergav denna "idealbild" efter att ha läst berättelserna från alla forummedlemmar som haft den och fortfarande har den? Idealbilden är i praktiken ett mentalt fängelse och ingen människa borde frivilligt sätta sig i ett sådant.
Så fortsätt på den inslagna vägen, Tjej82! En mycket bra riktning som kommer att ge dig väldigt mycket lycka och nöjdhet framöver, och helt andra möjligheter i livet.
Bubbelmorsan
@DiscoRobban, toppenbra beslut💪! Det är tufft i början när kropp och knopp ställer om. Inte konstigt att det tar tid att må bättre, lätt att glömma det. Det tar lite tid. Ha tålamod och ta en dag i taget i början.
Jag trodde också att allt skulle bli grått och trist. Men hur festligt och kul är det att som jag gjorde sitta och fyllna till i soffan var och varannan kväll?! Är det kul? Är det livskvalitet?
Tror rädslan ofta, i iallafall för mig var att möta mig själv i den tristess jag trodde skulle ske när jag inte hade kompisen A att hänga med.
Heja dig! Kämpa på, ha tillförsikt att du klarar det och en plan hur du gör vid sug och situationer där A finns
Hope_2026
@Tjej82 Jobbigt med migrän. (hoppas det redan börjat släppa) men huvusaken är att du slipper den vidriga ångesten som drickandet orsakar. Nu är vi båda på den enda rätta vägen, den nyktra.
Jag har också så många minnen genom åren att bearbeta, då jag gjort bort mig. Kanske inte alltid i andras ögon men i mina egna 🙈. De minnena väcker fortfarande jobbiga skam- och skuldkänslor. Jag vill inte få ett endaste sånt minne till! Det enda sättet att skydda mig från det är att inte ta det första glaset.
Hope_2026
@DiscoRobban Du och jag grejar detta. Det har många andra här på forumet redan gjort! När lite tid förflutit kommer vi förmodligen att se detta som vårt livs viktigaste och bästa beslut. En dag kommer vi att känna att vi kommit ut ”på andra sidan” 💪☀️.
Jag försöker acceptera alla mina motstridiga känslor och blandade tankar just nu. Vissa stunder känner jag mig väldigt låg för att i nästa stund känna starkt att jag är på den enda rätta vägen. Antagligen är berg- & dalbana upplevelsen helt normalt och hör till i början av denna process.
@Bubbelmorsan @Vitvargen @Molnet m.fl. Jag är oerhört tacksam, och förmodligen alla andra ”nybörjare” med mig, för alla erfarenheter, råd och insikter som ni skrivit i min och andras trådar 😍🙏. Ni har så mycket klokhet som ni delar med er. Ni är ett bevis på att det går att bli fri och leva ett bättre liv utan alkohol!
Tråd: Orkar inte mer, men vill inte lämna av nad
G0eran
Jag tänker såhär, min sambo hon dricker på helgerna och ibland i veckorna när hon är ledig efteråt. Att endera så är man en beroendepersonlighet eller inte, din man kommer gissningsvis alltid att vara beroende av något. Särskilt med tanke på att han haft flera olika beroenden. Det enda man kan göra är att byta destruktiva beroenden mot positiva. Typ sluta dricka börja träna, eller fiska, hoppa fallskärm eller whatever som ger något motsvarande. Han kommer behöva kick upp eller kick ner - det kommer nog aldrig förändras tyvärr. Så se om du kan hjälpa honom att byta till något konstruktivt - han kanske kommer vara "frånvarande" lika mkt. Men har du tur får du honom på 100% övrig tid =)
Tyvärr har jag inte lyckats hitta något som min sambo skulle kunna "byta" till där är jag öppen för förslag
Tråd: Är min flickvän alkoholist? av MarkSz
G0eran
Förstår din frustration till 100% min sambo hon har druckit typ 19/20 helger lite över ett år. Vi har levt ihop i 7år. Innan det var det lite mer periodvis. Man mår skit och skulle gladeligen vända upp och ner på allt bara man visste att det skulle få personen nykter.
Hennes farsa var alkis i typ 40 år, hennes morsa slängde ut honom när hon var 6. Hon har också levt med en alkis i 10 år. Så jag tog snacket med henne i januari efter att hon kom hem så full så hon knappt kunde gå eller resa sig när hon hade barnhelg och hon sa att hon tyckte att det blivit lite mkt ett tag och skulle ha en längre nykter period. Och hon lovade att hon skulle vara nykter de helger hon hade barnen frammöver. Det höll i 3 veckor och sen dess har hon druckit varje jävla helg ändå. Och ibland i veckorna när hon är ledig då hon jobbar skift el kväll ...
Saken är den att man aldrig kan hindra någon från att dricka hur mkt man än vill om du inte låser in dom i en skrubb 24/7 och det är inte heller någon relation värd namnet.
Jag tycker det låter som att din partner kanske/förmodligen tar antidepressiva också. Min sambo blir precis lika off när hon druckit typ ett glas vin eller två. Men medecinen förstärker berusningen på så sätt att den redan från början gör en avskärmad från omvärdlen.
Hade jag varit du hade jag konfronterat och upplever du inte att det blir bättre så hade jag gått vidare direkt. Nu sitter man med ett helt liv sammanflätat och då är det så mkt mer på spel, oron sorgen och ångesten över något man typ inte kan påverka äter lixom upp en innifrån. Kärlek är fantastiskt, men också en drog i sig själv. Tycker du att det är värt konsekvenserna så stanna - annars vet du ju var dörren ut är
Tråd: Fått hjälp av springer
Tråd: Tar alkoholen över hans liv?? av fruganirödahuset
fruganirödahuset
Det har sedan jag skrev sist varit både bättre och sämre perioder. Men främst sämre tyvärr. Min man är ingen dumbom (utom när han dricker...) så han har tagit reda på att om han slutar tvärt efter så många års missbruk, är risken för delirium tremens stor. Så nu är han livrädd för det. För samtidigt förstår han att han måste klippa bandet, det har gått för långt för att kunna dra ned till bara helger eller så när det pågått så länge. Han har hittat hjälpmedel, har en strategi för hur de första veckorna ska kunna lösas men än så länge har han inte vågat börja. Jag har sagt att om han bara vågar ta steget och sluta helt, så ska jag stötta allt vad jag kan. Och jag vill ju helst inte ge ultimatum. Men jag måste ju samtidigt se till hur mycket jag själv orkar och vad som är bäst för våra barn. Och det känns jävligt tungt att behöva ta ett beslut kring det. Jag har liksom ingen att prata med. Min mamma vet att det är jobbigt och hon skulle givetvis ställa upp om jag ber, och jag tjänar inte dåligt med pengar själv, men det är min mans familj som hjälp till med kontantinsats för vårt hus och det känns så himla trist om vi skulle behöva sätta oss i en hyreslägenhet igen. Men någonstans känner jag ändå att gränsen snart är nådd på riktigt. Jag ger honom den här chansen och fastän jag vet att han inte vill att jag villkorar så måste jag nog ändå göra det. Nu eller aldrig, liksom.
Låter det vettigt?
Rike
Nu är det nog dags att gå utan fler chanser o villkor… blir lätt ursäkter.
Barnens trygghet är viktigare än ett hus!!!
Tog själv hyresrätt sen bostadsrätt efter att ha bott i fint hus. Oviktigt.
Du kan!
Tråd: Jag vill inte leva med en alkoholist längre av esterest
esterest
En och en halv månad senare.
Så klart att det tar tid. Tror det är tredje samtalet nästa vecka.
Han har en ganska tydlig ransonering utifrån sin egna preferens på måttlighet. Han går ofta och lägger sig tidigt. Tror det är enda sättet att komma från en till öl.
Jag kanske har börjat slappna av lite. Mest vill jag att han ska uppskatta vardagen utan att vara bakis. Vet inte om rastlösheten beror på mindre baksmälla eller abstinens. men oavsett så hanteras den med att fixa saker.
esterest
En och en halv månad senare.
Så klart att det tar tid. Tror det är tredje samtalet nästa vecka.
Han har en ganska tydlig ransonering utifrån sin egna preferens på måttlighet. Han går ofta och lägger sig tidigt. Tror det är enda sättet att komma från en till öl.
Jag kanske har börjat slappna av lite. Mest vill jag att han ska uppskatta vardagen utan att vara bakis. Vet inte om rastlösheten beror på mindre baksmälla eller abstinens. men oavsett så hanteras den med att fixa saker.
Tråd: När ångesten & besattheten leder dig till att välja återfall. av Molnet
Molnet
Det handlar inte om att säga nej till en drink.
Det handlar om att säga ja till sig själv.
Ja till att vakna klar i tanken.
Ja till att må bra på morgonen.
Ja till att känna sig stolt över sina val.
Vad kommer du att välja? Idag lovar jag mig själv att vara nykter.För när jag är nykter mår jag så bra det går & livet fungerar .Men om jag tar 1 glas🍷➡️🍷🍷🍷🍷➡️😤🥶😱➡️Bakfylla,ångest,taskig sömn,låg energi & ingenting blir gjort & ingenting känns roligt. Så ta hand om er på bästa sätt!🫶🏼🎈🌺☀️
Tråd: Tillsvidare 2.0 av Ny dag
Himmelellerhelvette
Tack @Ny dag ❤️ Du är fantastisk du med som fortsätter leta efter vägar till att få förbli nykter.
Den boken ska jag också lyssna på.
Nu har jag precis lärt mig om traumabindning, det har hjälpt mig förstå min relation till min mamma och jag säger bara det, jäklar vad det hjälpte mig förstå mig själv! Det är så mycket lättare när man förstår sitt varför, det är då man kan ändra sitt mönster och bygga nya banor i hjärnan🙏❤️ Kram!
Tråd: Nu är jag här igen av Jempa123
vår2022
@Jempa123 Stort grattis till 4 månader!🥳. Du gör ett kanonbra jobb! Du låter verkligen inte alkoholdjävulen komma över bron och stoppar effektivt varje försök. Framförallt upplever jag att du har rätt fokus i dina tankar om ett bättre och skönare liv utan alkohol och det är att effektivt och starkt verktyg.
Ha en skön ledighet och var stolt över dig själv!🌞❤️
Jempa123
@vår2022 tack 🙏🏽 ja denna gången har jag valt att verkligen fokusera på vinsterna och använda dem, till skillnad från andra gånger då fokus varit mer på att alkoholen varit borta. Tror det spelar in 😇
Jempa123
Dag 121. Varit ute hela dagen i det underbara vädret, umgåtts, gått en lång promenad och njutit. Inser att det jag saknar ibland med alkoholen är att bli avkopplad och lite berusad. Svårt att bli sån utav att dricka. Men det är ju oxå bara en kortare stund sen blir man ju för trött eller nåt annat så priset är alldeles för högt. Väljer att njuta av allt annat 🙏🏽
Bubbelmorsan
@Jempa123, stort stort grattis till 4 månader🎉🥳! Du är så bra och jobbar på så bra🩷. Tack att du delar med dig av din resa dag för dag🌸
Tråd: Det är aldrig försent av Sattva
TappadIgen
@Sattva Jag känner verkligen igen mig i det du skriver. Inte för att jag håller på med yoga, men det andra. Jag har också tänkt på det där utanförperspektivet. Jag brukar tänka att det nog inte är särskilt många som skulle vilja byta plats med mig och ta över mina förehavanden. Men det gör inte särskilt mycket.
Jag är glad att du har nått en så stabil punkt i livet. Tack vare det arbete du har lagt ner. Tänk om man hade vetat långt innan att livet kunde vara såhär? Men det är väl lite så det fungerar. Det tar tid för alla saker att falla på plats. Man får ändå vara nöjd med att de faktiskt gjort det.
Himmelellerhelvette
Jag blir så glad när jag läser att du mår bra i det lilla @Sattva, det är precis som det ska vara, frihetskänslan jag kan utläsa i dina rader lockar mig så. Alla dessa processer vi tar oss igenom i nykterheten, friheten som kommer efter det tunga.
Tack för raderna i min tråd, det värmer, jag bryter mig loss från min traumabindning till min mamma, jag börjar nosa på friheten, är påväg ur, rädsla och ångest tar över emellanåt men jag vet att det är en process och att det kommer bli bättre❤️🙏Kram