Tråd: Dricker jag pga osund relation av sebben
sebben
Hej, jag har väl under en längre tid druckit lite för mycket, varje fredag efter jobbet dricker jag och försöker börja så tidigt som möjligt på lördagen också. Jag har kommit underfund med att det inte är hållbart, jag blir inte dum eller elak, men jag ska jämt ha med mig en öl oavsett vad jag gör på min ledighet, det går ut över mina barn pga uteslutande aktiviteter som jag vill göra men struntar i dom pga att då kan jag ju inte dricka öl, oftast så sysselsätter jag mig med att renovera på huset eller på tomten men det är alltid en öl med, en anhörig sa att jag dricker för att orka med situationer hemma, för alltid när jag ska göra något så ska jag som oftast ha med mig barnen för den andra föräldern spelar, vilar eller ska göra något annat, jag har nu bestämt mig för att göra mig av med all alkohol jag har hemma och ta det nyktert en stund, dels lära mig att hantera mängden men också att det inte är sunt för varken mig eller mina barn, vet inte heller varför jag är kvar i en osund relation, jag är också rädd över att om sambon är iväg en lördag så ska jag börja hålla på hemma men att ta till ölen och då åter igen att det går ut över aktiviterna jag kunde/vill göra med mina barn, har ingen i min närhet där jag känner jag kan vara 100 ärlig med allt, och terapeut känns inte heller som jag kan vara 100 ärlig med. Vill ha någon egentligen att prata med men vet varken hur eller vart jag ska vända mig.
Tråd: Det höll inte… av Hoppfulla
Hoppfulla
@Rike jag vet ärligt talat inte. Han är en sån fantastisk man på så många vis. Vi har levt tillsammans i snart 30 år. Inget man bara lämnar i en handvändning.
Hoppfulla
@Kevlarsjäl62 jag håller med. Hade föredragit att han faktiskt drack så mycket att han däckade i soffan eller vinglade omkring och fick minnesluckor. Nu dricker han inte den mängden. Han dricker för att annars saknar livet mening. Han blir passiv och låg utan alkoholen.
Rike
@Hoppfulla
Ok jag hör att du kommer att stanna trots allt.
Men tänk på att erbjuda barnen stöd och kurator omgående! Så de mår så bra som möjligt o håller kontakten med er som vuxna.
Önskar er all lycka till!
Tråd: Häller i mig när jag dricker av Smultronpaj
Smultronpaj
Tack alla för boktips ❤️ Ska genast leta rätt på dem. Det känns bra att få lite olika input i det här.
Tråd: Here we go again... av lejla77
lejla77
🖐 @TeTanten jo men det har jag gjort , och längtan till våren är ju en stor morot speciellt ljuset och solen, kan bli deprimerad vintertid trots en hel del dvitamin i kroppen. ( Fick jag i en väldigt sjuk värld välja så skulle jag vara nykter vår och sommar, sen supa höst och vinter- helt sjukt jag vet)
Våren för mig är nystart, allt börjar om, naturen vaknar till liv, man får en helt annan energi.
Låter perfekt det TeTanten med en framtidsbild och en fantastisk vårdag du beskrev!
Så...
Hur jag vill må? Jag vill kunna känna glädje , jag vill fortsätta att vakna upp spiknykter- helt underbart!
Jag vill kunna efter att ha vaknat, tagit en kopp kaffe snöra på skorna och springa ute i vårsolen, fågelsång och se blad utvecklas på träden, nykter= lycka!
Äta en god lunch ute i solen med H2O i glaset 🤣 en härlig karamell som tåls att tänka på ! 🤗
Nu bröt den känslan lite av den jag har haft idag 🤔🤣
Vaknade upp helt blank, bedövad eller nollställd ( svårt att beskriva)
Energi på - 100 , extremt trött - trots bra med sömn och nutrition.
Hade planerat den här dagen igår ganska punktligt men känslan och motivationen är helt väck.
Blev själv förvånad över känslan av att vara helt handlingsförlamad.
Vad 17 är det som händer? Nykter ju , jag ska ju ha energi som 10 gaseller!!
Så jag kände näe snäll nu! Vila den här dagen och vi tar nya tag imorgon- det viktigaste i allt är iaf att hålla sig nykter 🤗
Tråd: orkar inte mer av mamma40
Stinalotta
Heja dig som vågade be om hjälp! & att det känts bra utan alkohol de sista dagarna. Kul att höra! 🎉
Hanna0425
Så bra jobbat och så fint du hanterade ditt bakslag. Jag känner igen mycket i din berättelse, jag hade inte heller klarat att ha vin hemma i nuläget (har varit alkoholfri i 13 dagar). Igår fick jag nästan puls när jag hittade en flaska bubbel i ett skåp i mitt rum på jobbet som jag glömt, fick den som tack i samband med nån insats i våras. Jag lade den direkt i gemensamma köket med en stor post-itlapp på där jag skrev "varsågod att ta". Och idag var den borta :)
Så bra att du bett om adekvat hjälp också, denna resa är fasiken omöjlig att göra helt ensam. Kram till dig!
Tråd: Jag vet inte hur jag ska komma ur det här av Dragonfly
Jempa123
@Dragonfly instämmer i att vädret verkligen inte förhöjer livet just nu men som @Thompa_68 skriver så märks det i varje fall att det börjar vända och är ljusare. Idag kom solen fram här i Skåne vilket va härligt 🌟
Tråd: Nollköping C - the place to B 🥳 av Carisie
Jempa123
@Carisie ha en underbar semester! Thailand nu hade man ju inte tackat nej till 🙏🏽❤️💪🏽
Carisie
@Jempa123 Tack så mycket 🙏🏼 Det känns otroligt skönt att åka iväg. Ha det så gott 🩵
Tråd: Kan inte dricka måttligt av mtb-cyklist
mtb-cyklist
@Jempa123 veckan har startat okey. Träning och jobb främst. Kännt lite sug till A, men börjar förstå mer och mer när dessa toppar kommer. Hoppas du haft en bra start på veckan?
Du gör det bra! 💪♥️
Jempa123
@mtb-cyklist ja men det tycker jag!!
Gör du programmet här? Tänker att det är bra för att kartlägga och hantera sug ❤️
Jag har kommit en bit på vägen,
Ikväll blir det utmaning för mig då min meditationskurs startar 😅
mtb-cyklist
@Jempa123 jag har valt lite andra vägar än alkoholprogrammet denna gången för att förstå mig själv, min kropp både fysiskt och psykiskt.
Jempa123
@mtb-cyklist ja men alla sätt är väl bra och man gillar olika. Vill du dela vad du tar för vägar? 🙂
mtb-cyklist
@Jempa123 alla sätt är definitivt bra och det finns många vägar och stigar vi kan ta! 👌👍
Tråd: Denna gång är det på riktigt! av Thompa_68
Thompa_68
Inatt hade jag en riktig mardröm, för första gången sedan jag startade min nuvarande alkoholpaus tror jag bestämt. Scenariot var en trevlig fest med kära vänner, där jag kom långt förbi både det första och andra glaset och såg mig själv utifrån bli allt styltigare i gången, klumpigare i rörelserna och sluddrigare i talet. Till sist började jag lägga mig ned på olika ställen, medan vännerna oroligt såg på. Jag vaknade utsträckt på någon soffa sent på morgonen och kände en remarkabel ångest och panik inför att möta vännerna dagen efter. Som tur var vaknade jag då, men det var ingen rolig morgon... Det här var definitivt en déjà vu.
Nu vid skrivbordet och med en kaffe vid min sida är jag tacksam för att det bara var en dröm, att jag fortfarande är alkoholfri och att jag inte tagit ett varv till i min destruktiva cirkelkonstruktion. Intressant tajming med att jag igår funderade en del på alkoholens roll för mig, hur mycket jag egentligen njutit av smaken eller om det uteslutande varit berusningen, och de där tankarna på att någon gång kunna dricka alkohol kontrollerat just för det goda.
De senaste tre månaderna har det känts allt mer naturligt att inte dricka alkohol alls, även vid högtider, även om jag haft situationer som verkligen triggat suget. Jag har dock fortfarande kvar flera tungt alkoholassocierade kontexter att uppleva innan jag med riktigt fog kan säga att livet är utmärkt möjligt att leva utan alkohol. Men känslan av det har jag inom mig, en känsla jag aldrig haft tidigare. Den gör mig glad och tillfreds och skänker hopp även motiga dagar. Allt jag upplever nu känns så mycket starkare än förut och jag börjar bli mer balanserad i mina känslor. Jag är tacksam för allt jag har i livet, mina fina killar och min fantastiska fru som jag älskar och åtrår på ett sätt jag inte gjort på väldigt länge. Flera utmaningar är kvar att lösa, men jag ser möjligheter och hopp istället för fruktlöshet och uppgivenhet. Den cyniska rösten inom mig har gått från att säga att "det är lika bra du fortsätter dricka så du får slut på eländet så snart det bara går" till att mumla "om du dör i morgon lämnar du i vart fall ett bättre eftermäle till de du bryr dig om". Döden i sig skrämmer mig inte sedan en tid tillbaka, när jag svajade som värst med psykisk ohälsa för fem år sedan hade jag en längre period rätt allvarliga självmordstankar och för ett par år sedan kom jag i närkontakt med döden när ett av hjärtats kranskärl blev förträngt. Men det har varit destruktivt och ledsamt att känna hur jag i princip försökt forcera fram min bortgång. Därför är jag väldigt glad över att jag nu riktar energi åt att må bra och ta hand om mig bättre.
Jag har skrivit flera gånger att jag hoppas och tror att det här är min sista alkoholpaus. Egentligen vet jag inte nu om jag någonsin kommer att dricka alkohol igen. Jag vet ju att jag sedan länge inte kan dricka kontrollerat, jag har inte kontroll över när jag dricker eller hur mycket jag då får i mig. Då är jag per definition alkoholist som inte ska dricka alkohol. Samtidigt finns den där känslan kvar av att om jag lyckas med en rejält lång alkoholpaus så borde jag ha programmerat om hjärnan så att jag någon gång kan dricka med kontroll. Särskilt om jag fått livet i balans och dricker för att jag vill och blir glad av det, inte för att jag måste och behöver döva sorger. Men det här är motsägelsefullt och paradoxalt, med mina erfarenheter och insikter borde jag ju bara lägga ned tanken på alkohol helt och hållet och fokusera på annat. Och visst är det så, men kanske behöver jag ännu så länge tänka någon tanke då och då på alkohol som ansvarsfull njutning, samtidigt som jag håller mig från den och tar en dag i taget.
Sammanfattningsvis är jag kanske idag inte redo att helt ärligt deklamera att jag aldrig mer kommer att dricka alkohol, samtidigt som jag är väldigt säker på att jag kommer fortsätta min alkoholpaus under lång, obestämd tid. Den ger mig så mycket, bland annat att kunna resonera med mig själv och dela mina innersta tankar med er i forumet som jag får så fin stöttning av!
Sömnen är något som skaver, min ambition att hamna i säng senast midnatt inleddes med en sänggång 1 timme för sent. Jag sitter ännu så länge uppe utan att känna allt det negativa jag gjorde när jag tröstade mig med alkohol i fåtöljen, men vill reducera risken genom att lägga mig tidigare. Samtidigt är jag till min natur en kvällsmänniska. I säng vid midnatt borde vara en rimlig kompromiss till att börja med. Jag sover sedan en tid ändå bra och det tar inte så lång tid att falla i sömn, så det är just vägen/tiden till sängen som jag behöver justera. Tack alla som gett mig så bra tips och reflektioner om sömn: @Andrahalvlek @asdf1973 @Vitvargen @Jempa123 @TeTanten med flera! :-)
Jempa123
@Thompa_68 jag tack för allt du delar. 💪🏽🥰
Jag tänker såhär; vill du dricka kontrollerat? Vill du bara ha ett glas då och då? När jag svarar på den frågan blir det nej och därför kommer det aldrig gå för mig ivf. Ska jag lösa det kommer det kräva så mycket förhandling och viljestyrka och de tankarna kommer äta upp all den tid jag har fått nu när jag inte dricker. Att sen säga att jag aldrig mer ska dricka är nåt annat, en dag i taget! Kram 🥰
Thompa_68
@Jempa123 Har egentligen inget att tillägga, klockren analys och slutledning, jag känner också att skulle jag ta det första glaset skulle det aldrig stanna vid det eller maximalt ett till, jag skulle köra på för full berusning. Den tanken/känslan dyker upp så snart jag får ett sug, och då försvinner suget väldigt snabbt. Det är något helt nytt för mig, och jag gillar det faktiskt, riktigt mycket till och med! :-) Kram på dig också fina du!
Jempa123
@Thompa_68 det ör så kul och tacksamt att få följa din resa, då du beskriver hur du känner väldigt likt hur jag upplever det. Det ger mig ännu mer tillförsikt i att detta kommer att gå ❤️💪🏽 heja dig och alla andra
vår2022
@Thompa_68 Hej! Läste ditt inlägg ”Egentligen vet jag inte nu om jag någonsin kommer att dricka alkohol igen. Jag vet ju att jag sedan länge inte kan dricka kontrollerat, jag har inte kontroll över när jag dricker eller hur mycket jag då får i mig. Då är jag per definition alkoholist som inte ska dricka alkohol. Samtidigt finns den där känslan kvar av att om jag lyckas med en rejält lång alkoholpaus så borde jag ha programmerat om hjärnan så att jag någon gång kan dricka med kontroll”.
Sedan läste jag ett tidigare inlägg som du skrivit i en tråd ”Jag kan nog vända på frågeställningen för min del, hur har jag kunnat leva med tanken varje dag på nästa intag av alkohol som dominerande faktor för upplevd glädje och stimulans?
Jag gläds åt varje dag för att jag är jag, utan baksmälla eller ångest och utan tankar på nästa tillfälle att dricka. Jag njuter av att hjärnan nu talar om för mig vad som skulle väntat om jag gett efter när suget faller på. Jag trivs i min kropp som svarar så mycket bättre på stimulans och träning. Jag uppskattar livet så mycket mer nu när alkoholen inte finns i det. Jag uppskattar att mina närmaste vågar lita på mig och vill vara nära mig. För det gläds jag åt varje dag, och det känns som jag kan göra det mycket länge”.
Tänker att du svarar dig själv på din tanke om att ev kunna dricka framöver😁. Jag tänker att det är bra att provtrycka alla sina tankar och känslorna förändras ju beroende på sinnestillstånd. Något som är bra för mig är att ”sova på saken” när det är lite snurrigt i tankarna eller om jag blivit upprörd över något. Då kan jag lämna tankarna för tillfället och ta upp dem nästa dag. Oftast har tankarna utvecklats och fått fler perspektiv. Känslorna har svalnat och jag kan tänka mer rationellt.
Du jobbar på så himla bra! Sköt om dig!❤️
Tråd: Måste ändra dryckesvanorna radikalt! av Vitvargen
Vitvargen
Jag blev litet nyfiken på hur det kan komma sig att jag somnar så snabbt med den här "musiken" i lurarna och att jag sover så bra nu helt plötsligt. Det visade sig att den där sömndelen av appen (Aura) bland annat använder "binaural beats" för att synka hjärnvågorna i de olika stadierna av avslappning och sömn.
Så den känner av ungefärlig avslappningsnivå via armbandets sensorer, skickar ut dessa "binaural beats" via lurarna och synkar med hjärnvågorna. Deltavågor (vad ett EEG visar vid djupsömn) ligger i spektrumet 0,5 - 4 Hz, Thetavågor (lätt sömn och meditation) mellan 4 - 8 Hz, Alfavågor (förstadier till sömn) mellan 8 - 12 Hz.
Jag frågade en LLM om dessa "binaural beats" är verkliga eller bara finns "i huvudet", svaret är intressant:
***Here’s how it works:
* Two slightly different carrier frequencies (both within the audible range, e.g., 200 Hz and 203 Hz) are delivered separately to each ear via headphones.
* The brain perceives a phantom beat at the difference frequency (in this case, 3 Hz — a delta wave).
* This binaural beat is generated in the superior olivary nucleus of the brainstem, not in the ears, and does not require the beat frequency itself to be audible.
So, while delta-frequency sound waves are not physically present, the perception of a 3 Hz beat is real in the mind, and studies show it can lead to neural entrainment — where brainwaves synchronize with the beat frequency (a "frequency-following response" observable via EEG).
Detta, kryddat med ASMR-ljud och allmänt avslappnande syntslingor ger tydligen precis det jag sökte för att somna in snabbt och sova djupt och länge nog. Nu är det dags att lägga sig och avnjuta en ny natt, ha det gott alla!
Andrahalvlek
@Vitvargen Blev inspirerad av ditt sömnprat och köpte mig ett smartband för 500 kr. Ville mest ha koll på puls och sömn. Vilopulsen vill jag ska gå neråt i takt med att konditionen blir bättre, min sömn är ett prioriterat område och jag filar hela tiden på nedvarvningsrutiner för att ge mig själv optimal sömn.
Tisdag morgon ringde larmet kl 6: då fick jag 5 tim sömn. Idag onsdag morgon ringde larmet kl 7: då fick jag 8.4 tim sömn. Somnade tydligen tidigare igår. Skillnaden? Styrkeövningar och kortare sen kvällsprommis med hunden igår jämfört med i måndags kväll. Några minuters rensa skallen-aktiviteter gynnar tydligen sömnen. Annars la jag mig samma tid, och förstås fick jag sova en timme längre. Ditt nörderi smittar av sig 🤩
Jag undrar verkligen hur armbandet kan avgöra att jag sover? Men det har du kanske skrivit om?
Kram 🐘
Andrahalvlek
@Vitvargen Och om du känner så: att du ska lägga dig och avnjuta en ny natt, så gynnar det nog sömnen allra mest. Att man ser sängen och sova som något positivt. I mina mest sömnstörda perioder vågade jag knappt gå in i sovrummet. Sängen var så förknippad med ångest och dåligt mående. Är så otroligt glad att jag lyckades vända den trenden. Flera gånger dessutom, då jag varit sjukskriven i utmattningsdepression tre gånger. Men när man är mitt i det är det svårt att se någon lösning, man bara lider och tycker synd om sig själv.
En annan sak som jag är noga med är att få dagsljus i ögonen, helst på fm. Året runt. Det gynnar den egna produktionen av melatonin, sömnhormonet.
Kram 🐘
Vitvargen
@Andrahalvlek; helt rätt med fysisk aktivitet det är välkänt för att förbättra sömnen! Jag tänkte det kan vara bra att ändra på en sak i taget här för att kolla effekten av varje faktor som jag vet kan påverka sömnen, förbättringarna jag skriver om kommer enbart från detta med biofeedback och avslappningsljud via dessa billiga små IEM-lurar (soundcore liberty 5).
Träning är nästa grej att styra upp för mig, likaså arbetsperioder som jag börjat med igår via äggklocka och pomodoro-protokoll. Att vistas ute och få dagsljus, en sak till jag kan skruva rätt. D-vitamin under vinterhalvåret har jag kört med och lär inte skada.
Moderna smartband mäter puls, andningsfrekvens, syresättning, kanske även blodtryck via PPG-sensorer, tekniskt mycket kluriga lösningar. Bedömning av avslappningsnivå och sömnstadium sker via dessa data plus input från övriga sensorer i smartbandet, rörelsesensorer tex. Intressant att det tycks fungera även med såpass gamla grejer som jag rotade fram, nyare smartbands borde fungera som ännu bättre instrument.
Exakt som du säger, jag såg verkligen inte fram emot att gå och lägga mig tidigare när jag "kunde se fram emot" ytterligare en sömnlös natt, ligga och vända och vrida på sig, tankar som snurrar runt och ångest över allt man inte hunnit med och måste göra. Sängen = plåga. Att nu kunna gå och lägga sig med förvissning om att troligen kunna somna nästan direkt och sova gott hela natten, detta redan vid 23: total gamechanger!
Det är som att alla bitarna i lösningen faller på plats nästan av sig själva, det ena ger det andra som man inte kände till men som visade sig passa som handen i handsken i en lösning som nästan ser ut att ha varit planerad i varje detalj redan från början.
Vitvargen
Tänkte på en grej till. Jag har ju tidigare använt inspelade samiska "trolltrummor" som hjälp till en slags meditationsform. Det är ett gäng personer som sitter och trummar taktfast på sina trummor med... guess what: ca 3-4 Hz dvs trumslag per sekund. Dessa trumslag ska kännas i kroppen för att göra nytta så en fysisk upplevelse är mest effektivt. Ligger iofs i området deltavågor men ändå, det är långt ifrån det vakna tillståndets frekvenser.
Avslutningen i den typiskt halvtimmeslånga inspelningen är snabba mer oregelbundna trumslag för att kalla tillbaka medvetandet igen, litet mer i alfaspektrumet då. Tänk vad dessa uråldriga traditioner kopplar till vad man vet idag, svårt att tro att det bara är ett slumpmässigt sammanträffande.
Tråd: I dag börjar mitt nya liv! av Gåbert
Gåbert
@Andrahalvlek Ja, visst är det skönt när man kan göra så! Jag var ute på krog i kväll och var lite nyfiken på hur vinet smakade, men valde att inte ens smaka. Inget sug alls.
Blev dock sent. I morgon ska jag börja Projekt Läggning senast 23.
Hanna0425
@Gåbert Fint att läsa att det går bra för dig, och så himla starkt att avstå vin när du var ute på krogen, det vet jag inte om jag klarat. Jag har en aw med jobbet imorgon, men det brukar finnas bra alkoholfria drycker där också. Plus att jag har en tid att passa så kommer inte att bli sen, det hjälper! Är inne på dag 14 och har fortfarande inte bestämt hur länge min vita period ska vara, tänker lite som du att jag iaf kör januari ut, sen tar jag en ny avstämning. Resa bokad senare i februari för lite skidåkning, den kommer inte att vara alkoholfri. Men vi har redan börjat prata om vårt drickande under resan, jag och särbon (som också har vit period). En sak vi bestämt är att inte köpa vin till rummet, vi får se hur det går. Redan onsdag, heja oss!
Tråd: Mitt liv i frihet…det nyktra livet! av Varafrisk
Varafrisk
@Andrahalvlek ❤️ Det känns som om det är bara är jag som sörjer att mina psykologkollegor har slutat/kommer att sluta😔 Min arbetssituation är allt annat än bra.
Vi kommer inom några veckor få fatta ett mycket svårt beslut, att vår älskade Bella ska få somna in för evigt😢😢 Det är så fruktansvärt sorgligt😢 Pratade med medicinsk personal på Veterinärhuset idag. Troligtvis har hon nu även blivit dement.Känner mig så ledsen 😢
Å den där galne Trump …det känns som om någon behöver väcka en för att säga att det här är bara en mardröm😣 Allting är egentligen så absurt därför känns han så otroligt farlig😨
Sov så gott när det är dax😴🥰
Varafrisk
Tänk…idag har jag varit nykter i tre år!!!
Tre hela år! Alkohol är en ickefråga för mig…så det är väldigt sällan ja, näst intill aldrig som jag tänker på alkohol. De här tre åren har inte varit svåra eller en kamp som en del av mina vänner/bekanta kan tro. Nej, men innan jag fattade det definitiva beslutet, tiden före jag var ”där” var svår för jag drack och jag drack och jag drack tills jag inte drack.
Jag har ju berättat framförallt i min första tråd hur jag hamnade i ett alkoholmissbruk samt att jag har berättat sekvenser då och då. Tänkte att jag skulle berätta lite igen ifall det är någon som kämpar som läser i min nuvarande tråd.
Jag drack i ca 12,13 år. Alkoholen hade funnits i mitt liv före den blev ett problem för mig. I mitt föräldrahem fanns det alkohol men mycket sparsamt. När jag växte upp i ett hem där mina föräldrar var lantbrukare, födda 1925 dracks det en snaps när det var kalas el att man firade ngt särskilt. Det kunde även bjudas på grogg när det var kalas. När jag var mellan 10 -15 år dracks det än mer sällan eftersom min pappa hade fått reumatism och behandlades med medicin. Då slutade han nästan helt och hållet med att dricka alkohol. Min mamma drack nästan aldrig. När jag pluggade t socionom när jag var runt 40 dvs drygt 20 år sedan då började det att vara ok att dricka vin mitt i veckan vilket även jag gjorde. Om det var ngt som skulle firas och det var en tisdag var det ok med vin och ost. Det var därför enklare att ta till alkoholen när livet blev tufft. Det blev alkohol på flera dagar i veckan för att till slut bli alla dagar i veckan men inte söndag eftersom systemet inte var öppet. Det kunde dock bli några 3,5or om suget/ångesten blev för stark. Så till slut hade jag utvecklat ett beroende… ett alkoholberoende något som jag aldrig trodde skulle drabba mig men ingen är vaccinerad mot detta gift. Jag köpte alltid en viss mängd öl och vin för att jag skulle kunna klara av jobbet nästa dag. Hade aldrig alkohol hemma, köpte aldrig bag in box och drack endast några gånger starksprit. Jag är ju uppfostrad till att vara en duktig flicka, en flicka som har kontroll. Jag blev därför aldrig för berusad bland andra jag hade kontroll fast mot slutet tappade jag lite av den kontrollen. Före mina barn flyttade hemifrån drack jag i smyg om de var hemma men när de hade flyttat satt jag ofta i fåtöljen eller i soffan när jag drack.Min man blev medberoende. Jag ville sluta dricka men även om jag sa det till min läkare på vc och även hade samtalskontakt på rådgivningscentrum försökte jag inte kanske någon gång ibland. Det var som om jag inte hade druckit färdigt. Jag fortsatte med samtal men kände ju längre tiden gick att det här måste ta slut, jag närmade mig 60 år var rädd att bli allvarligt sjuk. Min lever var påverkad, sov dåligt, vaknade av stark ångest, evigt trött och ont i magen. Jag skrev här på forumet hela tiden fastän jag drack. Har nog funnits här i sex, sju år. Jag kände mig lite udda eftersom de flesta som skrev hade varit nyktra en kortare el längre tid när de började skriva. Jag fick en annan läkare som vågade låta mig testa antabus. Åkte t rådgivningscentrum tre dagar i veckan. Blåste och därefter drack upp antabusen. Fick sluta efter 58 dagar eftersom min lever tog stryk av antabusen. Började dricka igen när jag trodde att antabusen kunde vara ute ur min kropp. Jag var inte färdig med alkoholen. Det här var sommaren-21. Jag hade berättat för mina barn om mitt missbruk. Min dotter kunde då förstå varför jag skiftade humör mellan hyfsat normal och arg. Det var väldigt obehagligt för henne. Vid årsskiftet-22/-23 sa jag till min socialsekreterare att jag är 98% säker att jag ville gå i den öppenvårdsbehandling som startade i feb -23. Vad jag visste var att då var jag tvungen att berätta för min chef för det handlade om att vara sjukskriven i nio veckor. Behandlingen var på hemmaplan. Efter nyåret sa jag t min socialsekreterare att jag vill delta i behandlingen då var jag även tvungen att sluta dricka. 11/1-23 berättade jag för min chef som aldrig någonsin hade förstått att jag drack. Berättade även för en kollega. 13/1 berättade jag för alla mina kollegor ca 20 st. Ingen hade anat något. Jag var en mycket duktig skådespelare. Var så trött så trött men var aldrig hemma från jobbet. Jag visste ju vilka signaler/tecken som kännetecknar en alkoholist. Jag gick på i en motivationsgrupp först innan behandlingen började. Jag hade inte slutat dricka, jag tänkte att jag kommer behöva läggas in men till slut fixade jag det. 21/1 var första dagen som nykter men innan jag åkte hem fr jobbet åkte jag t systemet. Vände och åkte hemåt, vände igen för att till slut åka hem. Kom in i köket sa till min man att inte prata med mig utan gick ut för att ta en promenad. Ca en månad efteråt började behandlingen. Jag stortrivdes. Vi var 10 personer, sju män och tre kvinnor. En annan kvinna levde ungefär ett liv som jag dvs jobbade som lärare och hade barn men singel. Vi var fyra som var kvar när behandlingen var slut. Gick på eftervård ca ett år efter behandlingen slutat, träffades varje måndag mellan 16-18. Jag gick på NA-möten. Fick en sponsor. Gjorde nio steg i tolvstegsprogrammet. Pratade med mina barn. De fick berätta hur de upplevde livet när jag drack. Det gjorde så ont att jag hade sårat dem så mycket. Vi kan fortfarande prata om det för jag vill att de ska kunna fråga medans jag lever. Min man gick en grupp för medberoende. Det var ingen som bestämde att jag skulle genomgå detta, det var jag själv. Jag behövde mer än forumet men jag har aldrig slutat att skriva här. Min resa var krokig men den dagen som jag slutade dricka var jag framme, jag var där. Har inte tagit återfall. Har inte suttit med alkohol framför mig och velat dricka, allt det där var innan jag slutade. Så om du fortfarande kämpar så sluta aldrig skriva.
Det här beslutet att sluta dricka är det näst bästa efter att jag blev mamma, det var bäst❤️
Kramar 🤗❣️🌷
vår2022
@Varafrisk Stort grattis till 3 år!🥳🥳🥳. Det är en lång tid och din resa till detta beslut var stark!
Sköt om dig! Kram❤️
Tråd: Nu är jag här igen av Jempa123
Thompa_68
@Jempa123 I mina minnesbanker ligger många ljusa minnen förknippade med alkohol, men också ett stort antal pinsamma och skamfyllda sådana från när de första två glasen följdes av alltför många. Visst har jag från början druckit för att det är gott, men tidigt kom njutningen av berusningen, den första fjäderlätta till den tunga och flåsande höggradiga. Så visst har det varit suget efter berusningen som följt mig länge, inte den goda smaken. Det är ju därför det är så svårt att ändra alkoholmönstret, belöningssystemen går ju inte direkt igång på den ljuvliga smaken utan salongsberusningen som sedan via fördunklat omdöme går vidare till fylla. Det här resonemanget är det först nu som jag ärligt kan ha med mig själv.
Jag gör som du, njuter av goda alkoholfria drycker för att känna den positiva upplevelsen av att unna mig något gott, det funkar bra tycker jag. Det kommer sug efter godis och onyttiga snacks emellanåt, men jag kör min lågsockermetod och äter nyttigare saker istället, suget efter socker går också över.
Så bra jobbat med i stort sett tre veckor, det är en tuff första tid. Jag ser att du går en ljus framtid till mötes och hejar på dig!
Jempa123
@Thompa_68 tack fina du. Även om det inte är lätt eller rosenskimrande känner jag mig till stor del tillfreds och beslutsam. Så är tacksam för det ❤️
Thompa_68
@Jempa123 Ser att jag skrivit att jag från början drack för att det var gott, det är förstås en väldig skönmålning av ett obalanserat alkoholintag som tonåring och ung 20-åring. Just det goda i alkoholen får jag nog snarare säga inträder först när jag var i slutet av mina studier då alkohol var mer lustfyllt och jag fick inspiration till att prova dyrare och kanske godare varor. Vad jag kan minnas då var inte fyllan målet, utan den sköna salongsberusningen, och några år mellan 25-30 i mitt liv hanterade jag nog det rätt bra, med undantag för rejäla fyllor vid högtider som nyår och midsommarafton, för det "hörde ju till"...
Sedan dess har jag då och då njutit av en alkoholhaltig smak, men njutningen har oftast drunknat i en snabbt tilltagande berusning och vilja att ha mer. Låter tragiskt, men så har det varit och det får jag ha med mig som erfarenhet, nu när jag ser framåt från ett annat läge.
Tråd: Promillebikt av Flarran
Flarran
Tisdag blir snart onsdag. Fick inte mycket gjort idag. Men varför ska man göra så mycket jämt alltså så att säga. Har ju tänkt hålla digital detox, men fick ett tangentbordsanfall. Inget anfall av alkoholdjävulen dock. Men började försöka sluta snusa söndag, före första timmen, 00:00 på måndagen igår. Kört snusfritt även denna dag. Får se hur det går i morgon, för nikotinmonstret kan sina trix denne också. Stor risk man kommer hem med nån dosa portionssnus i morgon om man får energi att gå utanför dörren. Kör då alkoholfritt vidare enligt rutin.
Ha det fint!
Carisie
@Flarran God morgon ☀️ I denna arla morgonstund ska jag strax kliva ur sängen och bege mig på min semester 🇹🇭☀️🏝️. Det betyder att det blir digital detox och ett överflöd av frukt i nästan fre veckor. Får nog ta frukt-detox när jag kommer hem sen 🙏🏼. Hoppas du får en fin dag.
🩵
Andrahalvlek
@Carisie Hoppas att du får en riktigt avkopplande och härlig semester 🤩
Kram 🐘
Flarran
Hejsan! @Carisie försökte i det längsta att hålla i digital detox, och inte gå lös på mitt tangentbord. Det gick alltså som det gick. Nu sitter jag och dricker starka grejer. Ja, ingen alkohol. Bara kaffe kokat i mina gamla föräldrars röda kaffepanna de fick av mormor tidigt 1960-tal tror jag det var. Slog mig nyss lös på tre stekta ägg och limpmackor efter att ha bollat en massa tankar högt och lågt med en svarsmaskin så som terapi. Den har svar på det mesta, och låter det lite knepigt, då är det ju bara att skutta runt som en nyfiken kanin på nätet och hämta sig lite kunskapens spridda morötter här och där så att säga. Flyga ända till Thailand, blir du inte trött i vingarna höll jag nästan på att säga eller skriva. Men skämt åsido, stillasittande länge i hög-höjd kräver allt en viss teknik att man sitter rätt, rör på tår och fötter, tänker på vätskemängd, mocktails kanske, och inte sjunker ihop med korsade ben, sitter krokigt och allt vad man läst, kompressionsstrumpor också. Det är nog allt enklare att vara en stannfågel i detta vinterland tror jag bestämt, Men instämmer med @Andrahalvlek och önskar dig en riktigt trevlig och härlig semester kompis.
Ha det fint!
