Vad säger ni om nyheten om Anders Borgs blackout? Jag tycker förbannat synd om honom, och ångesten måste vara monumental. Men det massiva försvarandet av typen "det har hänt oss alla" är värre än själva händelsen tycker jag. Ingen vet ju exakt vad som hänt, och själv minns han ingenting. Men med ett 60-tal deltagare på en fest varav "flera" vittnesmål bör ju i alla fall hälften av anklagelserna stämma, och det är illa nog. Vad är det med folk som godtar en ursäkt och tycker att vi bara ska gå vidare? Jag tycker att debatten i sig är väldigt intressant. Hur mycket "fel" ska man kunna göra på fyllan och komma undan med en uppriktig ursäkt? Enligt min mening borde hans "vänner" snarare säga "fy f... vad vidrigt du har betett dig, men jag gillar dig som vän ändå och jag finns här om du vill prata". Att istället säga "det har hänt alla någon gång" är så hål i huvudet att jag knappt kan ta in det.

DetGårBättre

Alla som dricker alkohol borde veta att det kan gå käpprätt åt helvete på ett eller annat sätt ibland. Det är lite det man får räkna med när alkohol är involverat. Den som förnekar det har nog inte speciellt mycket kunskap om alkohol.

Att A Borg kan spåra ur som han gjorde är faktiskt mänskligt. Han inser även att det gick käpprätt åt helvetet och ber således om ursäkt. Finns det mer vi människor kan göra än att be om ursäkt? Tveksamt! Och då talar jag om en ursäkt man verkligen menar.

Tycker det är fullt normalt att backa upp en sådan situation och försöka minska ångesten hos herr Ågren (Borg). Finns ju ingen anledning att hantera det på ett annat sätt tycker jag. Skulle han sen bete sig såhär var och varannan dag så borde han fundera om han inte borde sluta dricka.

Det som är lite anmärkningsvärt i det hela är just vad han kallat vissa tjejer för och att han blivit aggressiv. Det behöver dock inte betyda att han är sådan i sig själv. För jag har sett saker när folk druckit som jag inte trodde var möjliga. Och jag vet med säkerhet att detta inte är dessa personer. Känns mer som att det är demoner som tagit över och styr fullständigt!

När folk festar så kan det som sagt spåra ur. Bara att rycka på axlarna och sen går man vidare!

Bedrövadsambo

Det allra värsta jag har gjort på fyllan är att cykla i diket. Det var illa nog för diket var fullt av avhuggna småträd/grenar, så jag hade änglavakt som inte blev "spetsad". Tappa balansen och ramla eller tappa saker har jag gjort många gånger. Tjafsa högljutt med min ex-sambo har jag gjort så ofta så jag inte kan räkna gångerna. Men nivån på tillmälen har aldrig ens nått nivån "idiot" ändå. I tonåren blev jag på fyllan så arg på en kille att jag gav honom en örfil, och jag fick snabbt en tillbaka och då dog den konflikten direkt. Mest pinsamt under mina värsta fyllor har varit att jag kräkts på olämpliga ställen, och smutsat ner mina kläder om jag ramlat. Därifrån till Borgs påstådda beteende är så långt att tanken svindlar. Faktiskt.

Bedrövadsambo

Det är inte försvarbart att bete sig som ett svin, visa ku... och klämma folk i skrevet och kalla kvinnor horor hur jävla full man än är. (Om det nu har hänt, vilket han själv inte ens minns.) Varför skulle man förmildra hans ångest? Han har förtjänat den! Att säga "sånt händer alla" är fan inte okej. Tycker jag.

DetGårBättre

Förtjänar verkligen vi människor ångest? Möjligen har du ett enkelt liv att leva som tycker så men de flesta människor har det rätt tufft på ett eller annat sätt.

Vi människor är inte identiska i vad som sker när vi dricker alkohol! Jag blir mest dryg med dålig humor om jag dricker för mycket. Dock har det hänt några saker som jag själv inte varit medveten om. Så onekligen kan saker inträffa, sen vad det beror på är av mindre betydelse! Men alkoholen är den gemensamma faktorn!

Så bara för att du inte beter dig som "ett svin" när du är full så tror du alla människor reagerar likadant? Tänk om han aldrig gjort något liknande? Varför hände det just nu?

Nej, vi ska vara försiktiga med att döma andra människor! Vill du göra det är det upp till dig. Jag tänker då inte göra det!

Bedrövadsambo

Så du menar att man får bete sig hur illa som helst när man är full om man bara ber om ursäkt sen? Då är allt okej?

Bedrövadsambo

Jag dömer inte Borg. Han har sannolikt problem med alkoholen. Men jag förstår inte alla som försvarar honom, "sånt händer alla". Nej, sånt händer inte alla. Inte ens om de är alkoholister.

Stackars Borg, som offentlig person får han ta det onda med det goda och bli till exempel och varnagel för oss andra. Hans problem och tillkortakommanden blir ju rätt tydliga här. Inte helt ovanligt att se personer som han som är dygdemönster, kontrollerade och allmänt duktiga. Men... det är något som inte stämmer: Han skiljer sig väl så hastigt och gifter sig med en synnerligen sexig, frivol, kraftfull kvinna som älska att dansa... vilket han avskyr! Redan där börjar man undra om det är något som inte riktigt går ihop i hans liv. En dåligt integrerad person som lever ett slags dubbelliv? På fyllan får all denna diskrepans sitt utlopp? Rätt logiskt, tycker jag. Lärorikt.

linus

Hejsan! Jag skrev en kommentar om detta på min Facebooksida igår. Den verkar ha blivit ganska uppskattad, så jag kan ju passa på att dela med mig av den här också. Den är ju skriven utifrån min kontext väldigt mycket, men jag tycker det är viktigt med hur det offentliga samtalet runt alkohol ser ut:

En av de längsta texter jag skrivit på fb på mycket länge. Men stå ut och läs. Den är viktig, även om kanske inte helt sammanhängande hela tiden.
Jag läser om Borgs haveri och blir beklämd. Jag läser kommenterar om Borgs haveri och blir ännu mer beklämd. Jag vet inte hur jag vill författa det här inlägget, men jag känner ett behov av att försöka ändå.

Jag läser hån och förakt. Jag ser personer som driver med Borg. En del skadeglädje. Det är ju trots allt fan själv enligt många av mina bekanta som det handlar om. Jag ser en och annan (inte många, som tur är) som försöker göra partipolitik av det här. Jag ser väldigt många som gör feminism av det. Jag ser ett litet fåtal som diskuterar alkoholnormen. Jag ser en del som menar att de minsann varit stupfulla och gjort skitdumma grejer, men så skitdumma grejer som Anders Borg, nä de har det minsann inte gjort. Jag ser många som anser att Borgs ursäkt är kass, ännu fler som anser att de som ger honom stöd är rövhattar. Jag har sett någon som tycker synd om hans anhöriga. Jag har sett en som lyft att Borg sökt hjälp för sina problem.

Jag läser om Borgs haveri och jag tror inte på hans ursäkt. Jag tror att han visst dricker mer än de flesta. Jag vet att sådant här sällan händer i ett vakuum. Jag kan inte vara säker givetvis, men jag tror att Anders Borg har alkoholproblem. Och han är inte ensam. Alkohol bryr sig inte om partigränser, klasser, etnicitet, eller kön.

Jag har kämpat med en tidigare osund och sedermera ohållbar relation till alkohol hela mitt vuxna liv. Jag vet att alkohol inte är den drog som har mest intensivt beroende, men jag vet också att alkohol är en så kallad smutsig drog (den triggar många olika receptorer och belöningssystem i hjärnan) och är därför tillsammans med bland annat cannabis en av de droger vars beroende är svårast att göra upp med. Jag har förlikat mig med tanken att jag på någon nivå kommer att ha en kamp med min relation till alkohol resten av mitt liv.

Jag har ofta kommit undan för att jag inte varit värst (och jag är aldrig våldsam av mig). Jag har tyvärr varit nedlåtande mot dem som varit värst ibland. Men jag har också känt skammen av att ha varit värst tillräckligt många gånger. Jag vet allt om självpåtagen ensamhet för att slippa den skammen.
Jag har läst så jävla mycket oförståelse idag. Ni är så många som indignerat har ondgjort er över den vita mannens privilegier, som så lättvindigt avfärdad det här mänskliga haveriet - för det är exakt vad det är - som ett patriarkatets monster. Som underförstått menat ungefär att Borg knappar iväg en twitterlång ursäkt och sedan hjular iväg till nästa styrelsemöte.

Under några år nu har jag läst väldigt mycket om alkohol. Jag har även läst (och skrivit) på forum. Jag har pratat med personer med missbruk. Om det finns en gemensam nämnare är så är det skam. Bråddjup och total skam. Bäcksvart ångest och förtärande självförakt. Det är klart att det finns glada bananer som inte förstått var de är på väg ännu, men de flesta är plågsamt medvetna, och alla är medvetna om det samhälleliga stigma det är att inte kunna hantera alkohol. Om jag har något att säga om den alkoholkultur jag känt till halva mitt liv så är det att drick så jävla mycket du kan så länge du inte blir den som råkar vara jobbig. Skitfull: fine, jobbig: ofine.

Vi måste stå för våra handlingar. Om Borg har gjort sig skyldig till något olagligt bör han lagfaras och ta ansvar för det. Men vi har en kultur där så fruktansvärt många har alkoholproblem. För en del handlar det om att bete sig som en gris eller göra bort sig på fest, andra blir våldsamma, en del dricker en vinare fem kvällar i veckan efter att ungarna somnat, ytterligare andra dricker sig aprak i sin ensamhet. Det finns alla sorter.

Det är faktiskt inte patriarkatet som är problemet i det här fallet, i alla fall inte det största. Det är alkoholen. Om du kan dricka lagom så är det ju såklart bra för dig. Eller om du kan dricka mycket utan större konsekvenser än att du blir bakis eller cyklar omkull, eller fan, spyr ner dig. Bra. Skönt. Men glöm inte att det är så fruktansvärt många som det inte fungerar så för. Och kom ihåg att för varje person som du anar har alkoholproblem så har många många fler det egentligen. Du skryter inte med ditt drickande när du kommit fram till att du dricker på ett sätt som folk ser snett på. Tvärtom, du blir en mästare på dölja det. Men om du nu är en sån som kan festa och ha det riktigt kul enligt gammal god svensk sed, och dessutom smutta på lite vin till vardags enligt gammal god medelhavssed, och göra det under många år utan att alkoholen egentligen blir ett problem för dig... se då till att respektera de som inte har det så.

Jag blir så jävla förbannad när jag ser en del av er som anser att det är orimligt att Borgs gamla moderatpolare stöttar honom. Sätt er in i situationen. Ni har en kompis som fuckat upp och bettet sig skitdåligt på en fest. Inför öppen ridå. ALLA vet vad som hänt. Händelsen kan mycket väl skada din polares karriär, familj, sociala kontaktnät, hela liv. Du har nog på känn att din kompis har alkoholproblem också. Misstänkt sådant beteende. Hur handskas du med situationen? Försöker du hjälpa din kompis, eller om ni står lite längre ifrån varandra, hör du av dig och säger att du ändå finns kvar, trots skitet som hände? Låtsas du som ingenting? Väljer du att fördöma din kompis? Väljer att till och med fördöma de som stöttar din kompis? Väljer du något av de sista nämnda två alternativen borde du ta dig en rejäl funderare på hur du är som kompis.

Hur ska vi som samhälle bli bättre på hantera problembeteende rörande alkohol och andra droger när det är så stigmatiserat som det är idag, när det är ett sådant brutalt personligt misslyckande att ha trillat dit?

Jag försvarar inte på något sätt Borgs beteende. Han har gjort sina val och behöver ta ansvar för dem. Men jag ber er att reflektera över alkoholens roll i det här, och i vårt samhälle. Alla förtjänar respekt, även personer som fuckat upp. Och alla bör vi med fördel vara lite mer ödmjuka än vi ofta är, trots att vi har så jävla moraliskt rätt.

Ingen av oss känner väl Borg egentligen, annat än genom den bild vi fått genom massmedia och genom hans yrkesutövning. Han har naturligtvis rätt till sitt privatliv, samtidigt som han valt att vara en symbol, en maktperson i vårt samhälle och med det följer ett omfattande ansvar. Vi som berörs har därför rätt att förvänta oss vissa saker av en sådan uppburen person. Det behöver inte handla om moralism eller skadeglädje (även om det förstås också finns. Allt finns!) utan om en delaktighet. Det är viktigt att vi engagerar oss; att vi agerar. Tillsätter och – avsätter våra makthavare. Viktigt för att upprätthålla ett bra och fungerande samhälle.
Kommer att tänka på forna Sovjet och en president vid namn Jeltsin som sannerligen gav den ryska spritkulturen ett ansikte. Han var naturligtvis tragisk och man kan undra vilka intressen som fortsatte bära fram honom och lät honom schavottera på det vis som gjordes. Osunt och grymt, var det i varje fall.
Det var nog bra att Borg gjorde bort sig offentligt. Kanske söker han nu hjälp för sina problem med spriten och de personliga och andra problem han kan tänkas ha. Jag har t.ex. svårt att förstå att man uttalar sig och beter sig så föraktfullt mot både kvinnor och män som han gjorde utan att inte ha dom värderingarna inom sig även i nyktert tillstånd.
Hur berusad och rasande jag än varit har jag aldrig haft lust att uttrycka mig vare sig rasistiskt eller sexistiskt och människoförnedrande. Genom sig själv känner man andra.

anonym11208

Nu har han valt att lämna två styrelseuppdrag. Vilken hemsk ångest han måste ha. Anders kan komma hit till oss, kanske är han redan här? Hej Anders i sådana fall!! Jag skickar dig en styrkekram!

Gunda

Då jag ser eller hör om folk som gör bort sig är, att det åter igen var en fingervisning åt mig att aldrig mer dricka, jag vill inte bli så där. Jag vill inte göra bort mig igen. Tack Borg för att du hjälpte mig att se alkoholens förbannelse.
Hoppas du också tar lärdom och tar hjälp, för problem blev det och du kanske har det också.