Ny här med egen tråd. Har dock läst många inlägg sedan jag hittade forumet för några veckor sedan.

Bestämde i tisdags morse att det får vara nog nu. Kände inte ens ett sug de första dagarna, ett par värktabletter mot huvudvärken bara. Efter att ha läst mångas berättelser förstod jag att lockelsen säkert kommer att dyka upp. I går längtade jag, men tack och lov infann sig aldrig tillfället.

Nu önskar jag lite pepp när suget sätter in. Har förstått att det finns många, många i samma situation som jag. Att det hjälper att läsa om andras erfarenheter och se responsen de får känns stort.

Hälsningar en lyckligt gift kvinna med ett bra jobb och flera fina (vuxna) barn. Så varför?

Ja, du duger verkligen som du är!
Så många fina inlägg du gjort och gör både i din och andras trådar.
Din klokhet och empati gör dig till en sann humanist.

Du kämpar och stretar med en sådan envishet och jag är övertygad om att du kommer lyckas fullt ut om ett tag.

Som vi så många gånger sagt tidigare så är det inte gjort i en handvändning att ställa om hur hjärnan ska fungera utan alkohol.
Ha en fin söndag!
Kram?

Äntligen, har gått som en osalig ande hela dagen (och läst, läst och åter läst här):

Måste berätta för precis alla - nåja, för hela forumet i alla fall - att min man nyss ringde och sa att han har fått positivt besked från sjukhuset.

Just nu vill jag ta hela världen i famn! ♡

Flera månaders orolig väntan är över och den operation han gjorde för några veckor sedan har gått över förväntan.

Tror att detta kommer att göra mitt inre mer tillfreds och att min energi nu kan omvandlas från oro till att användas för den krävande och närvarande kampen mot ett nyktert liv. Jag kommer nämligen aldrig att ge upp den!

I kväll ska vi fira med A-fritt bubbel - och efterlängtat sex (hoppas att det är ok att skriva så)! ?

Vaniljsmak

För din skull, för hans skull och för er skull❤️

Och du, man får skriva vad man vill i sin egentligen tråd! Speciellt sådant som gör en glad. Många gånger är kampen mot alkoholen så mörk, den tar så mkt energi. Kan man då sprida lite ljus och glädje emellanåt tycker jag man ska göra det ?

Tofslan

Jag hade helt missat detta om din man, Vinäger - förlåt för det!

Jätteglad för er skull, det ska ni absolut fira. Nyktra, glada och friska!

Här får och ska du skriva allt du vill. Det är meningen!
Vad glad jag blir för din och eran skull! ❤️
Ju färre orosmoment desto lättare är det att lägga tankar och energi på det som är viktigt för dig.

Jag instämmer i kören: Hoppas ni ha en fin kväll!

Kram på dig! ☀️

Tack för all respons. ❤ Ni är ju bara bäst! Kom på att det inte är så farligt att skriva om att vilja ha sex i ett förhållande (dessutom ett trettio år gammalt!). Det vi diskuterar kring alkohol är betydligt allvarligare. Kräver även det åldersgräns ibland, men båda ämnena bör diskuteras bland ungdomar i upplysningssyfte och efter behov.

Kram på er!

eller inte... Känner mig tyvärr inte så just nu, även om äkta borde representera alla verkliga och naturliga tillstånd, tankar och känslor.

Är mycket som händer just nu, både bra och dåligt. Tycker att jag hela tiden låter bättre än vad jag är. Kommer till insikter och accepterar saker och ting som de är... blablabla... Just nu känner jag mig falsk. Självklart har jag inte hittat på något, inte låtsats något. Men ändå, det gör så ont att misslyckas.

Det har alltså inte gått så bra som jag hoppats de senaste dagarna. Inga fyllor, men flera glas (eller rättare sagt klunkar ur flaskor och tetror). Varför i h-e ska det vara så svårt? Igen? Fortfarande? Är så trött på mig själv.

Jag brukar ju säga att här på forumet växeldrar vi. Just nu behöver jag lite extra pepp och stöd. Har ju bestämt mig för att inte låta den inre domaren vara alltför hård, jobbar på det dagligen. Kör mitt mantra om att jag duger som jag är, en dag kanske det kan få kännas så på allvar.

Är fortfarande innerst inne obotlig optimist och mina planer på ett nyktert liv har inte ändrats ett dugg. Det finns inget annat alternativ än en helvit framtid. Tycker bara att vägen är alldeles för krokig eller om det är jag som är velig. Men en dag är jag där, den övertygelsen kan ingen ta ifrån mig.

Än en gång, tack för att ni finns! ♡

Vaniljsmak, blev glad över din hälsning, den betydde mycket.

Tofslan

"Det finns inget annat alternativ än en helvit framtid." Denna kommentar är stor.

Nu är jag ingen expert (uppenbarligen!) men om du kan stanna upp innan du dricker och frågar dig själv ett par frågor. Typ:
Varför vill jag dricka nu?
Om jag dricker, kommer jag må bättre eller sämre?

Ta alltid 15-20 min paus från att du får ett sug till att du dricker, om du väljer att göra det. Det ger dig lite tid att tänka på dessa frågor, och kanske skippar att dricka den här gången, tills det blir fler gånger. Sen när du väl dricker - drick med medvetenhet. Hur smakar det? Hur känns det? Känns det som jag ville? Mår jag bättre/sämre? Vill jag dricka mer?

Det är nyckeln tror jag, att inte passivt låta alkoholen ta över, utan att använda varje tillfälle för att lära sig mer om sig själv och varför man väljer de val man gör. Sen ska du absolut inte klanka ner på dig själv, alkoholen är en drog och vi är mer eller mindre beroende av den. Kämpa på <3

Och döm inte dej själv för något. Du har gått igenom mycket, förstår jag. Det är kanske inte så konstigt att du vacklar just nu. Skönt att läsa att din man fick positiva besked. Men det tar kanske tid att ”smälta allt” som ni gått igenom.
Bra råd från Tofslan, i föregående kommentar. Det ska jag också ta till mej. Nu kämpar vi vidare ?
Kram ?

Det går dåligt även för mig, men vi får kämpa vidare. Läste just ett inlägg från Lim som beskrev så bra varför man inte ska dricka alls. Jag har inte druckit mycket på sistone, alltså inte blivit direkt berusad, men det tar ändå så mycket energi och tankekraft. Som Lim skrev, varje glas blir en transportsträcka till nästa.

Kram Vinäger- idag är vi nyktra;)

Vaniljsmak

Det gör du verkligen!

Att falla, famla eller inte gå den raka smala vägen är en del av livet. Vi väljer inte alltid rätt. Ibland låter vi det hända, ibland gör vi medvetna dåliga val. Det är sådana vi är, för vi är inte perfekta men VI DUGER PRECIS SOM VI ÄR och vi är värda att älskas.

Att vara (obotlig) optimist betyder inte att man inte har dåliga dagar, mörka känslor. Dessa är också en del av dig. Själv försökte jag trycka undan alla sådana känslor väldigt länge och har nu insett att det inte är värt det i längden. Nu låter jag dem komma, jag låter dem skölja över mig när det behövs. Sedan är jag klar med det, sedan går det över. Det tar så mycket mindre energi än att försöka kväva den del av mig själv.

En av mina trogna vapendragare. ♡

Det går sådär, om jag ska vara ärlig, och det ska jag förstås. Fattar inte varför det ska vara så svårt, eller egentligen vet jag ju varför... Är nog mest besviken för att det var så enkelt i början, piece of cake, liksom.

Dricker mig berusad, men inte så att någon annan märker. Att vara specialist på detta är knappast något att ta upp i sitt CV. Inget att vara stolt över. Usch! I går kväll blev det en liter vin mellan halv åtta och halv elva (fritt fram p g a fotboll). Fy fabian för alkohol. Åh, vad jag saknar och längtar efter mitt nyktra liv, min naturligt vita vardag.

Hoppas att det ordnar sig för dig. Vi fortsätter att kämpa. ♡ Kram till dig och alla andra som behöver en