Måndagar är inga kul dagar. Det tar liksom tid att varva upp tempot, och det gör det ju för alla. Sitter man då i näst sista ledet så blir allt sent 😫 Så man får pilla lite där och pilla lite där, men man blir ändå inte riktigt klar utan man får lämna ifrån sig något halvgjort. Vilket är helt okej produktionsmässigt, men det skaver i mig. Jag är inte van att lämna ifrån mig något halvgjort 😞 Jag får jobba på det tänket - släppa taget, låta andra slutföra. Inte gå in och dubbelkolla senare på kvällen. (Och det gör jag inte, jag lovar!)

Jag tror att det beror på att jag själv är ny på jobbet. Jag vill lära mig ALLT, jag vill behärska allt i sömnen helst. Även om jag förstår att det tar lång tid att komma dit. Rom byggdes ju inte på en dag som bekant. Att vilja göra mer och göra bättre är en bra drivkraft, men good-enough-tänket är viktigt att få till för att hålla i längden.

Men det är enklare att tänka good enough när man vet att man behärskar arbetsuppgiften. ”Jag skulle kunna göra det här topnotch, men nu nöjer jag mig med 80 procent för att tiden är tajt.” Sen ska man inte vara dumnoggrann heller, ibland lägger man tid och energi på sådant som ingen jävel varken ser eller uppskattar. Det är dumt.

Imorgon är det tisdag, en mycket bättre jobbdag generellt. Jag har alltid sagt att jobbveckan borde börja på en tisdag, för det är då flowet kommer igång lite. Men en flowig tisdag kan man inte uppnå utan en trögstartad måndag, thats life.

Kram 🐘

Halva jobbtisdagen gick till möten 😫 Helt mötesfri är inte min nya jobbtillvaro, men en fm per vecka är verkligen en förbättring jämfört med tidigare. När jag började jobba som personalansvarig för 15 år sedan fick jag en chock över hur många möten jag förväntades närvara på. Jag hann ju inte göra mitt jobb! Tills jag förstod att möten var en del av jobbet.

Jag ogillar inte alla möten, men på väldigt många möten är det mycket tugg. Jag vill ha en tydlig mötesstruktur och en mötesordförande som styr upp, summerar och noga deklarerar vilka beslut vi faktiskt har fattat. Min högsta chef är ett mötesproffs, det är en fröjd att gå på möten som hon leder. Min närmaste chef är inte lika mycket proffs på den punkten, och hon är själv den som pratar mest fluff-fluff. Vi avviker alltid från mötesordningen. Jag är osäker på om det ens finns en mötesordning? Vilket får till följd att vi tuggar samma saker på möte efter möte, utvecklingen framåt är såååå låååångsam.

Men när man deltar på distans kan man smygjobba lite vid sidan om, bara man har mikrofonen avstängd, ansiktet mot kameran och hyfsat engagerad min. Jag kan dock inte jobba med sådant som kräver koncentration, men kolla och svara på mail funkar. Det kräver ingen koncentration, eller åtminstone inte så mycket koncentration. Min mailskörd har minskat markant sen jag bytte jobb, tjoho! Det är verkligen värt att fira på något storslaget sätt.

Imorgon eftermiddag ska jag och yngsta dottern åka till hennes gamla korttidsboende och bjuda på fika. Nu är de friska igen! Hon sov där en natt per vecka innan corona, för att träna på att sova hemifrån inför flytten till eget boende så småningom. Men sen kom corona och vi föräldrar valde då att inte låta henne sova där, eftersom vi ville begränsa hennes kontaktytor. Hon har gått på korttids som fritids sen hon var 12 år, så tio år totalt. Självklart vill man bjuda på avskedsfika då - och imorgon är det äntligen dags. Det får bli ”delad dag” på jobbet. Ännu en fördel med att jobba hemifrån.

Kram 🐘

@Lillek Ja, det var fint. Hon fick presenter också - och blev överlycklig 😍 Vi stannade en timme och de sista fem minuterna började hon babbla som en galning. Trögstartad. Eller lite blyg snarare, även om det verkligen inte tillhör hennes ”normala” personlighet.

Men det var ett nytt ställe, delvis nytt folk, de hon kände hade hon inte träffat på 1,5 år. Och kanske hoppades hon få träffa några i personalen som hon tyvärr inte fick träffa. Det kan finnas en massa anledningar till hennes inledande 55 min tystnad. Tur hon har en mamma som skulle få en betongvägg att småprata om hon ville 😉

Kram 🐘

En något stökig dag. Min kollega gick utbildning på fm, jag var ledig två timmar på em, och sen tog jag över ansvaret igen kl 17 och skulle jobba igen mina två timmar. Kl 20.45 blev jag klar, av olika skäl. Det kvittar, kvällen var ändå förstörd och jag tar ut den tiden i närtid så snart tillfälle ges.

Eftersom jag skulle hämta och lämna dottern här och där och åka iväg och fika två timmar (inklusive skjutsande) så skippade jag lunchpromenad. Kl 20.45 visade stegräknaren cirka 6.000 steg. Vad göra? Ut och traska förstås. Inte fan tänker jag låta jobbet förstöra min streak. Och det var riktigt skönt att rensa kropp och hjärna med hjälp av steg i benen och ljudbok i öronen.

Och stressen är helt överkomlig, när jag är klar är jag klar. Och jag lovar att ta ut tiden så snabbt det går. Imorgon kanske min kollega kan täcka upp för mig istället, även om det är tveksamt för vi får mer att göra ju längre arbetsveckan går. Men på måndag kan det vara skönt att sluta tidigt också!

Kram 🐘

PS. Korttidsboendet har alltså flyttat till nya lokaler, men personalen är densamma. Dottern hade dock sina favoriter bland personalen och ingen av dem var tyvärr där idag. Korttids flyttade i samma veva som corona bröt ut, och det var också en anledning till att vi tyckte att dottern skulle sluta sova där lite hastigt påkommet. Det var onödigt att hon flyttade med dit. Hon sov inte där för att vi föräldrar skulle ha avlastning, utan hon sov där för att hon skulle träna på att sova utan mamma och pappa. Den tillvänjningen fick vi ta oss an när hon flyttade nu i april istället.

Körsången gör mig verkligen så lycklig 😍 Att tillsammans med andra sjunga för full hals - och resultatet blir så bra! Vi är helt otroligt duktiga. Ihop. Skulle aldrig få för mig att sjunga solo, men som en del i kören känner jag mig jättebekväm. Och ju mer jag sjunger desto bättre låter det. Tricket är att andas ibland 😉

En bra jobbdag har jag haft också. Två timmars lunchrast hade jag så jag hann gå till apoteket och irritera mig på gamla tanter och gubbar 😫 Varför ska alla pensionär gå och handla och gå till apoteket mellan kl 12 och 13 då vi andra har vår lunchrast? Satt nära en kassa och väntade och fick höra alla klagomål och omständliga förklaringar, och till och med vilka mediciner de skulle ha. Personen bakom plexiglaset fick ju nästan skrika för att de gamla skulle höra. Andas, andas, andas.

När jag går i pension ska jag hålla mig långt borta från apotek och mataffärer vid lunchtid. Promise. Min morsa har ju åtminstone vett att alltid gå till affären efter kl 13. Hon tillhör inte de morgonpigga. Hon sitter uppe halva natten och glor på tv och går upp vid 11-tiden. Sån ska jag också bli 😍 Gå upp när jag vaknar av mig själv. Varje dag. Nåväl, det är drygt 15 år till dess.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Ha ha, förstår känslan av att allt går vääääldigt långsamt för de äldre🤣
Men positivt är ju att de håller fast vid rutiner. Som att helghandla en fredag eftermiddag, när alla slutat jobbet😇

@Sattva Jag tillhör å andra sidan ”apoteksproffsen”. Min yngsta dotter har haft flera mediciner dagligen sen hon föddes, så jag är allt väl förberedd och det går snabbt när jag väl kommer fram. Att då höra en tant prata om ”jag ringde vårdcentralen förra veckan och nu i måndags också, är det säkert att det inte finns något recept” gör mig helt gråhårig. Men det är inte lätt. Jag önskar att alla äldre hade ett barn eller barnbarn som kunde hjälpa dem 😢 Jag hämtar ut mediciner till både dottern och min mamma.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Generellt tror jag det är en jätteutmaning för de äldre att allt blir mer o mer tekniskt.
Jag höll på att bli knäpp häromdagen när jag skulle tanka i en stad jag inte brukar tanka i.
Och hittar bara en o samma kedja där man betalar via en app. Tog inte emot betalkort!! Höll på att få bensinstopp innan jag hittade en vanlig hederlig mack😇

@Sattva Jag håller med. Jag är bara 52 år och börjar redan tröttna på allt man måste lära sig. När swish kom för några år sedan vägrade jag länge. ”Inte en sak till att lära mig!” Sen var jag tvungen i ett sammanhang - och det var ju supersmidigt!

Nu har jag till och med lärt min mamma att swisha (född 1947). Hon fick sin första iPhone för inte speciellt många år sedan. Fick ärva yngsta dotterns först, men nu sist köpte vi en begagnad 8 till henne. Hon gillar den större skärmen. Hon har dock långa naglar så touch är kluddigt, men hon har fått en ”dutt” av mig. Betala räkningar via internetbanken har jag lärt henne också. Jag sitter bredvid och ”övervakar”. Rycker in när det strular, påminner om OCR-nummer.

Att min mamma flyttat till min hemstad är en gåva 🙏🏻 Då kan jag hjälpa henne med allt sådant. Som när hon ringer med panik i rösten: ”Nu funkar inte tv:n”. Om jag inte kan hjälpa henne via telefon, vilket oftast går, kan jag gå till henne lite kvickt för hon bor bara fem hyreshus bortanför mitt.

Kram 🐘

Två timmars övertid idag. Så kan det bli, vissa saker måste bara göras. Har haft en del teknikstrul också. Uppdaterade till ny iOS på datorn igår kväll, och allt lirade förstås inte. Den gamla mappen ”Program” hittade jag inte ens, men det berodde på att den heter Appar numer. Suck.

Trött som F A N nu. Orkade knappt se klart på Idol. Gillar inte det nya upplägget alls, där man röstar hela veckan och sen får man vänta till kl 22.30 för att ens få höra alla sjunga. Bara för att de ska tjäna mer pengar. Och nu behöver man inte ”passa tiden” heller, man kan titta när som helst under veckan och rösta. Hurra! Not. Jag slutade helt att rösta i ren protest. Jag är Idolnörd, men nu prövar TV4 sannerligen mitt tålamod känner jag.

På måndag blir det två timmars sovmorgon. Det passar bra med tanke på att dottern ska sova över och jag ska lämna henne på daglig verksamhet kl 9. Jag har inget emot övertid när det krävs, men jag behöver ta ut tiden i närtid helst.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Ha, ha, måste skratta. Håller HELT med dig om Idol upplägget. Vilken dikeskörning av TV4. De tror naivt att vi ska gå och tänka på idolerna varje minut under en hel vecka. Jag tittar alltid på idol men det är (var) mycket för utröstnings momentet de tidigare hade. Trevlig helg!

@Sattva Ja, Pär åkte ut igår. Doktor Lindberg ❤️ Bäst igår var Lana, Philip och Jaqcline tycker jag.

@Torpet Det återstår att se om TV4 viker för den massiva proteststormen eller inte 🤔 Jag kan tänka mig att de faktiskt gör det. Man ska INTE reta upp Idolnördarna i onödan, vi som har varit programmet trogna i alla åt. Bara för att locka nya tittare och tjäna mer pengar.

Kram 🐘

Har haft en helt underbar helg med min yngsta dotter ❤️ För första gången sedan hon flyttade till LSS-boendet i april så ville hon sova över hos sin mamma två nätter. Lycka ❤️ Så igår åt vi på kinarestaurang och ikväll på McDonalds. Man måste få skämma bort sina utflyttade barn! Så de vill hälsa på igen 😉

En lång promenad tog vi idag och hon traskade på i ett jättebra tempo utan minsta pip och gnäll. 7.500 steg är riktigt bra för henne! För mig motsvarar cirka 1000 steg 1 km och det tar ungefär 10 minuter. Plötsligt på vägen träffade vi två släktingar och dottern blev verkligen överlycklig över att träffa dem ❤️ För henne är det SÅ skönt att man får kramas igen, det var ett evigt tjatande under pandemin ”INTE kramas”. Det är inte lätt att förstå, allra helst inte om man blir så glad att det riktigt bubblar och spritter i hela kroppen.

På gott och ont hänger alla hennes känslor utanpå. De är dessutom otroligt starka. När hon var liten kallade jag henne ”Fröken med humör för två”. Allt exploderade hos henne - ilska, tårar, skratt - allt! Tack och lov är hon glad som en lärka 95 procent av tiden och tvärilsk 5 procent av tiden. Hennes kroppsspråk är väldigt välutvecklat 🤣 Ingen kan undvika att se vilka känslor som far runt i och utanpå hennes kropp.

Eftersom hon har en språkstörning är hon dessutom grym på att läsa av andras kroppsspråk. Hon pratar, men väldigt otydligt och med ett väldigt begränsat ordförråd. Alla som känner henne hör och förstår, även om det uppstår språkförbistring ibland. Med okända och i affärer går det bättre och bättre, men hon vill att man finns några meter bort ifall kassabiträdet inte förstår.

En skolfröken sa en gång att man liksom får ”ratta in frekvensen” när man inte har träffat henne på ett tag. Själv brukar jag säga att det är som med danska, man ska inte anstränga sig så mycket utan mer låta talet flöda över en och sen fattar man av sammanhanget.

Men har man svårigheter med en färdighet så brukar man bli riktigt duktig på andra områden. Hon läser därför av andras kroppsspråk svinbra. Så bra att det inte spelar någon roll vad folk säger nästan, det är hur de säger det som viktigt. Hon märker direkt om personen inte menar vad hen säger. Det händer att hon vänder folk ryggen och går iväg. (Det kan bli riktigt pinsamt för oss föräldrar.)

Hon är helt enkelt en grym människokännare. Om hon gillar en person så är det en bra person. Om jag ser att hon vrider sig och verkar skeptisk blir jag genast lika skeptisk. Jag skulle kunna skicka in henne i vilket sammanhang som helst - och lita på hennes omdöme. Tänk vad mycket vi säger med vårt kroppsspråk egentligen, som vi helt har gått miste om i dessa videomötestider.

Imorgon ska jag köra henne till hennes dagliga verksamhet. Vi tar lite sovmorgon och jag börjar jobba kl 10 istället. Tar ut fredagens övertid direkt helt enkelt. Sen ska jag ta ett snack med mina chefskollegor, det är dags att styra upp delar av leveransledet innan oss. Tydligare deadline anbefalles.

Kram 🐘

Haha, jag tänkte precis skriva att du verkar ha en ängels tålamod (när jag läser om din dotter), sen ser jag vad du verkligen går igång på. Pensionärer och Idol 😂. Nej, skämt åsido - tänk vad du ser tillgångar hos din dotter. Fokus på det positiva - du är verkligen bra på det AndraHalvlek.