Försökte sluta dricka i somras, klarade en månad ungefär innan jag började känna sorg över att inte få dricka igen, tog upp det med min sambo så bestämde vi att jag kanske kunde testa dricka en gång. Sen var vi där igen, har nu precis blivit nykter sen helgens drickande. Vill påbörja behandling för att inte dricka igen, vill vara nykter, orkar inte vakna upp en dag till och må såhär. Inte ätit på 3 dygn, låg kallsvettig hela natten. Stark ångest över hur jag ännu en gång trodde mig vara smartare än beroendet. Vet att det becksvarta mörkret som jag befinner mig i nu släpper om en dag eller två men just nu är det en klen tröst

Började dricka igen för jag tänkte att jag aldrig skulle kunna ha roligt igen om jag inte drack. Var på några konserter som nybliven nykter och kände mig så stel och tråkigt bland alla andra människor, då blev ju svaret att börja dricka igen istället för att fundera på vad som gjorde att jag kände så? Kanske är stel och tråkig på konsert, lösningen borde ju att antingen acceptera det eller göra någon förändring som gör att jag inte känner så, lösningen var ju uppenbarligen inte flaskan ännu en gång.

Ja, det är så svårt det där med alkoholens klor. Man fattar att det är skadligt på alla plan, ändå känner man längtan. Det är väl det som är beroende, helt enkelt! Jag försöker stenhårt tänka på det positiva. Hur hälsan blir bättre, relationer, stoltheten att klara av att sluta, bättre ekonomi. Sen är det smart att göra tvärtom: vad händer när du dricker? Ångesten, hjärtklappning, skammen, hälsoångesten.
Kämpa på! Inget blir ju bättre av att dricka!

Lösningen är aldrig flaskan.
Det värsta som kan hända är eventuellt att ha tråkigt på konsert (vilket jag inte ens tror stämmer) men det går att leva med.
Läs massor här, skriv, kämpa extra hårt de första dagarna- sedan lättar det. Kram!

@Se klart nej kanske inte helt sant, kände mig så malplacerad bara. Börjat käka Campral igen idag, gäller bara att hålla i det. Positivt var iallafall att jag direkt berättade för sambon att jag åter fallit till botten och att jag inte kan dricka som andra. Nykterhet är vägen till ett bättre liv för mig oavsett vad hjärnan vill lura mig till.

Nykter dag nummer två, börjar plocka ihop bitarna av mig själv gradvis även om det är tungt och svårt att tänka snälla tankar. Den nattsvarta ångesten och den mörka tankarna börjar släppa iallafall

Skönt att det känns bättre idag. Min erfarenhet är att ju längre tid man varit nykter desto mindre malplacerad känner man sig på fester och annat. Man blir van vid att vara nykter när andra dricker och efter ett tag känns det inte konstigt längre. I början tror jag också att det mentala beroendet drar i oss och vill skapa stort drama av minsta känsla av tomhet för att rättfärdiga att börja dricka igen. Men det går över.

@Kennie börjar släppa mer och mer nu! Hade gärna snabbat på dem här första dagarna dock, då dem är värst. Ja kanske som du säger att ju längre tiden går desto mer normaliserat blir det.

Börjar skriva här igen då jag tror jag behöver stödet och även få skriva av mig. Åter igen dag 1 idag. Har nu anmält mig till programmet här på sidan. Tagit Campral 2-3 dagar nu, väntar på att effekten ska börja kännas av. Är så otroligt less på att dricka. Vill aldrig mer röra ett glas alkohol. Behöver gå in och påminna mig själv här när ångesten släpper efter några dagar och suget tar över om varför jag ej ska dricka. Hatar alkoholen och allt det gör med mig.

Tror värsta dagarna att stå emot suget på är i början. Minns att jag tyckte att det blev enklare och enklare sen. Nu jävlar ska jag lyckas med att bryta mönstret. Jag förtjänar att må bra igen.

Första dagen gick smärtfritt förbi. Försöker bena ut varför jag dricker, rastlöshet och möjligheten att bedöva hjärnan. Men djupare än så vet jag inte riktigt, varför känner jag sånt sug? Är det stress, ångest jag vill bedöva, mina tankar? Rastlöshet, är det så farligt att ha det tråkigt, vet inte riktigt om jag upplever att jag haft roligare direkt när jag druckit ensam, tiden har ju gått forfarande men konsekvenserna efteråt blir ju så satans jobbiga.

Skönt med första dagen! Jag tänker att drickandet också är en vana som gått över styr och blivit ett beroende. Alkoholen är ju beroendeframkallande och beroendet utvecklas gradvis så man inte riktigt märker vad som händer. Visst kan andra saker också inverka, men i mitt fall tror jag faktiskt att det var alkoholens kemiska egenskaper som började få mig fast, även fast jag inte drack oftare än cirka tre gånger i veckan. Den lite romantiska bild jag hade av alkohol då påverkade också. Den har jag gjort mig av med. Att läsa mycket fakta och personliga berättelser har hjälpt mig att förändra mitt tänk kring alkohol. Styrka till dig, det kommer gå bra och du kommer må så mycket bättre!

@villejmer Bra jobbat! Jag drack på alla känslor, glädje, ångest, oro mm. Jag hade blivit beroende och hjärnan kidnappad av alkoholen. Den ville ha en kick av alkohol hela tiden så det spelade ingen roll vilka känslor jag hade längre, bara den fick alkohol. Det är svårt att reda ut vad som är vad när man är i alkoholdimman. Först när jag varit nykter ett tag kunde jag få tag på mina riktiga känslor och bena ut vad jag drack på, egentligen.

Ett råd kan vara att fokusera på att inte dricka och få en tids nykterhet. Då klarnar hjärnan, tankarna och känslorna. Då kommer du att bättre kunna bena ut de bakomliggande orsakerna. Även ångest, oro och skam som beror på alkohol lägger sig när man varit nykter ett tag och de äkta känslorna kan då träda fram.

Kämpa på nu! Livet som nykter är underbart! Som nykter i drygt 14 månader har jag upptäckt att jag har bra mycket roligare som nykter än som påverkad. Trodde inte att det skulle vara så, men jag hade så fel.

Ha en fin nykter helg!💪❤️