Lyckades ta mig ut i dagsljus idag och kastade sopor fast jag egentligen inte hade någon ork alls. Men tyckte att det fick vara nog med att sitta och deppa. Gick några meter fram och tillbaka. Kanske inte mycket att skryta med, men det blev då minst 700 meter i alla fall. Nu känns det lite bättre i humöret och har inget alkoholsug heller. Ska snart äta lite fiskgratäng som snurrat runt en stund i mikron. Dricker nu alkoholfri cider och snart så stänger bolaget.
Inga onyttiga flaskor och burkar i huset, och när man kommit in i det nya året 2024 som är inom kort. Då kan man för första gången sedan förra årtusendet säga att – Jag har inte varit på Systemet sen förra året. Så vill jag att det ska vara under hela det nya året minst. Tänka sig ett nyår som nykter, vem kunde väl tro nåt sånt för bara ett par månader sen lite drygt...

@Flarran Bu vet jg ju inte om du var p väg att bli förkyld, men är du pigg när du ska sova så kan det vara att du behöver göra av med mer energi. Promenera en kvart om dagen och känn efter! Jag tror du snart blir fast och vill röra dig mer❤️ så bra, nej det mesta mot depressiva tankar… kram

Nyktra tankar på årets sista dag. Som människor är vi olika när det kommer till personliga intressen, sätt att tänka, tro, känna och att vara så som personer det vet säkert de flesta. Det handlar mycket om vår bakgrund, uppväxtförhållande, sociala kontaktnät, erfarenheter, samt om man som individ är fysiskt och psykiskt någorlunda stabil och ”normal” vilket väl är ett ord som kan tolkas på lite olika sätt beroende på vem man frågar.
Tror dock de flesta ändå fattar grejen liksom.

När det handlar om intressen har man väl även hört ord som att - en människas fest är en annan människas pest, och liknande grejer. En del är mer strukturerat lagda och förlitar sig på rutiner i sin vardag. Tänker här på mina egna alltid helnyktra föräldrar. Min far förlitade sig på fasta tider och strikta rutiner. Min mor var mer i grunden spontan med sin egen ordning liksom.

Har själv på grund av låg energinivå och psykisk funktionsnedsättning med lågintensiv krävande daglig nedstämdhet och hög stresskänslighet tvingats skala ned allt till det mest basala som fungerar skapligt i vardagen för mig.
Man har helt enkelt olika förutsättningar här i världen.

Som helt nykter och medlem här på Alkoholhjälpen och ibland lite av skribent på dess eminenta forum i drygt två månader sedan mitten av oktober år 2023. Detta då jag fick jag en ingivelse eller inre stark känsla och tankar på att prova på något jag inte hade praktiserat på över faktiskt drygt trettiofem år. Nämligen att följa en känsla av att det var dags att faktiskt bli helt alkoholfri.

Detta då jag väl främst oroade mig för min vacklande hälsa egentligen. Mitt löfte om alkoholfrihet gav jag till mig själv och den högste skaparen jag andligen trots allt ändå alltid trott på och ännu håller fast vid liksom. Målsättningen är nu att vara helt alkoholfri livet ut så att säga om det går.

Jag kan så här på nyårsafton säga att jag helt på egen hand, utan någon experthjälp, psykolog, coach, livsstilsexpert eller såna prylar när det gäller missbruk eller överdriven alkoholkonsumtion. Har helt på mina egna villkor arbetat, och på eget sätt ihärdigt kämpat dagligen för egen nykterhet. Självklart har jag tagit till mig goda råd av de som gått före och bemästrat eget alkoholmissbruk.

Jag själv har ridit ut ofta förekommande alkoholsug, kämpat mig genom hopplöshet, uppgivenhet, självförakt och otaliga negativa psykologiskt självdestruktiva tankar. Jag har blickat bakåt och i stort sett analyserat hela min livshistoria från tidig barndoms första steg som jag kan minnas, fram till den stund som idag är.
Jag har förlåtit min dumhet att dricka mig berusad så ofta som jag har gjort.

Det är inte förens man börjar att respektera sig själv och lyssnar på sin kropps signaler och blir sin egen bästa vän som man kan förändra sin livssituation till det bättre. När man känner och upplever att man har ett skadligt beteende och tänkande kring konsumtion av alkohol. Det blir för mycket, och för ofta, det spårar alltid ur liksom. Man mår inte fysiskt och psykiskt bra av det helt enkelt. Har insett att när jag druckit alkohol så har jag alltid gjort det för att bli full och inget annat.

En alkoholpaus på några veckor var mycket bra för mig. Men ännu bättre är det att jag nu siktar på en total alkoholfrihet. Nyårslöften av allehanda slag är det nog rätt så många som har i vårt avlånga land i årets sista skälvande minut inför tolvslaget och ett helt nytt kommande år.

Mitt nyårslöfte till mig själv inför 2024, är att tänka positivt om mig själv, ta hand om mig lite bättre och kämpa för min egen totala alkoholfrihet och nykterhet. Det låter stort när jag tänker på orden jag just skrev. Men tar man det hela dag för dag, och minut för minut om så krävs och tänker på att först och främst inte dricka någon alkohol alls så går det nog vägen.

Ha det gott!

@Flarran Då himla klokt och insiktsfullt inlägg ❤️ Det enda vi kan vara säkra på är att så som vi tänker och känner just nu - så kommer vi inte att tänka och känna om några månader. I nykterheten tycker jag att insikterna har tagit 3-mån-skutt. Vid 3, 6, 9, 12 månader har det verkligen hänt grejer i min hjärna. Jag ser på mig själv mer självsnällt och jag ser på omgivningen mer tolerant, det positiva får mer och mer plats i min hjärna och det negativa hoppar jag nästan över helt.

Och du borde skriva en bok om att slippa dricka! När du har passerat något år som nykter, där du med hjälp av dagboksanteckningar beskriver de olika faserna. De senaste veckorna har du verkligen kastats mellan ytterligheter i princip dagligen, även om du har hållit dig kvar på den nyktra stigen med hjälp av ditt förnuft.

Jag brukar kalla det en form av sorg, där man traskar på en grusväg med stora gropar. I början ligger man i en dypöl och gråter. Maktlös och uppgiven. Sen kravlar man sig upp ur gropen och börjar traska, för att ramla ner i en ny grop efter ett tag. Suck. Men man traskar på och blir allt skickligare på att ta sig ur groparna. Med tiden lyckas man runda groparna. Med tiden blir det allt glesare mellan groparna och efter ett år ungefär är groparna så få - och så små - att man lätt kan skutta över dem. Allt man tränar på blir man bättre på.

När vi börjar dricka i princip dagligen så slutar hjärnan att utvecklas och mogna. Man fastnar liksom mentalt i tonårstiden, med snabba impulsbeslut och ytterst lite konsekvenstänk. När vi slutar dricka får hjärnan lugn och ro att börja jobba igen. Riktig sömn är läkande för hjärnan. När vi dricker sover vi inte riktigt, utan alkoholen funkar i princip som en lättare narkos. Och alla covid-patienter som väckts upp ur narkos kan intyga hur himla dåligt man mår psykiskt efter det.

Det måste finnas en skrivarkurs online där du kan lära dig hur du ska lägga upp en bok. Jag har lyssnat på en snarlik sådan bok på engelska: ”Mrs D is goding without”. Den beskriver processen jättebra, men hon använder sin blogg för att knyta kontakter. Mikael Persbrandt och Robert Laul har också skrivit bra böcker om sitt missbruk, där de tittar både bakåt och framåt.

Gott nyttårkram 🐘

@Flarran Verkligen fina och stora nyårslöften till dig själv❤️. Det går och är fullt möjligt om man göra som du skriver dag för dag, minut för minut. Det är en häftig resa om man nyfiket utforskar den, precis som du gör. På resan möter man sig själv, det man genomgått i livet. Man kan som nykter reflektera, tänka och känna om det i ett större perspektiv, ta reda på och skriva ned den verkliga historien och sanningen om sig själv. Min sanning, min berättelse om mig själv, ingen annans berättelse om mig.

Med tiden som nykter nyanseras berättelsen allt mer, hjärnan får återhämta sig och få balans igen. Så som hjärnan är tänkt att fungera och utan dövande och berusande substanser. Du blir allt starkare och får mer kraft, allt detta som alkoholen berövar för sin överlevnad. Med tiden som nykter kan du fundera på hur du vill att dit liv ska se ut och vad det ska innehålla. Allt är möjligt! Det är du som skriver fortsättningen på din berättelse om dig själv och ditt liv.

Önskar dig ett riktigt Gott Nytt År! 🥳 Allt är möjligt och det är du som gör det möjligt!❤️

Sitter här vid datorn och funderar lite på vad året 2023 har givit mig i kunskap och lärdom.
Alltså när det gäller livet i stort och de dagar som har gått hittills och vad jag nu ska ta med mig in i det nya året.
Kan utan tvekan säga att det har varit ett händelserikt år som har gått. Hade jag inte fått den där lilla knuffen som var att jag fick en värk åt ryggen i somras och att väl njurarna strejkade lite och gav mig problem med att kunna ens kissa som en vanlig människa så att säga, så hade jag med största sannolikhet fortfarande varit fast i alkoholträskets trista och mörka elände.

Här på forumet har jag fått mycket goda och kloka råd av så många fina och kloka skribenter som tittat in lite då och då och kommit med varmt och vänligt stöd som givit mig kraft att gå vidare i kampen för nykterhet. När jag började att dricka hårt gjorde jag så för att för en stund få fly från obekväma känslor. Då stannade och fastnade jag i ett läge där jag inte i mycket utvecklades som människa på ett positivt sätt. Men hade jag inte fastnat i ett beroende till alkohol så hade jag kunnat fastna i tyngre grejer, så på sätt och vis var det väl tur att det blev som det blev.

Jag har fokuserat på att så ofta bara tänka negativt och tyckt synd om mig själv. Jag har varit avundsjuk på andra människor då jag har trott och tänkt att alla har haft det bättre och roligare än mig själv. Men när jag har läst i andras trådar här på forumet så har jag sett att det spelar ingen roll om man kanske har en massa kanske ytliga vänner, bekanta och släktingar och tillsynes allt ordnat på ett fint sätt när det gäller arbete, hus, bilar och prylar. Man kan må mycket dåligt ändå om man inte förstår vikten av att arbeta med sig själv och tänka på ett vettigt och positivt sätt.

Man ska vara snäll mot sig själv och även försöka att tänka gott om sina medmänniskor och vara rejäl och hederlig i sitt sätt att vara och tänka, för det mår man bäst av. Det ger ett inre lugn och harmoni. Jag har alltid varit en människa som behövt ordning och balans, men jag har inte orkat att arbeta på att bygga upp något som ger en verklig balans eller skapar lugn och harmoni. Det måste jag allt bli lite bättre på.

Tyvärr har jag ända sedan jag var mycket ung tänkt i helt fel banor. Nog har jag sökt vishet och kunskap inom många områden och nu kan jag säga att det jag har samlat på mig av kloka ord och sånt har ändå varit bra. För det har jag nytta av nu då jag kan tänka någorlunda klart som nykter.

Hade i morse tänkt att jag var redo att kanske starta en ny tråd 2024 som då skulle handla om det vidare livet som nykter så att säga. Men jag förstår och känner nu att det är allt för tidigt att tro att jag kan lämna min tråd eller ämne Promillebikt bakom mig redan nu, då jag ännu och fortfarande har så mycket i grunden att lära mig om livet och hur jag praktiskt ska tackla problem som jag oftast tagit till alkohol till för att brottas med och korkat trott varit den enklaste lösningen. Har av många fått höra att jag borde skriva en bok.

Men jag tycker och känner att den allra bästa boken som finns om olika beroenden och då inte minst alkoholproblematik som jag känner till. Den boken skrivs det hela tiden på och den är gratis och lättillgänglig för alla. Den bok jag tänker på finns här i landet och på nätet och just i denna stund i form av ord skrivna av så många skribenter på detta forum på Alkoholhjälpen. För mig är dessa skribenter oerhört viktiga och inspirerande. Svåra och tunga grejer ibland, men också ljusare saker och inte så sällan även framtidshopp.

Jag läste ofta här på forumet redan som rätt tung missbrukare när min hembränningsapparat i plast stod och producerade nervgift som jag sedan när det var färdig hällde i mig utan att förstå vad jag gjorde mot mig själv.
Hade faktiskt i min korkade dumhet även ibland lite smått roligt över hur andra skrev om sina enligt mig då uppfattningen om att vara små obetydliga problem.

Kände mig klokare, fast det nu så här i backspegeln ju inte var det minsta klokt att sitta och förgifta kroppen och hjärnan med de spritblandningar som jag drack. Människor har svårt med olika saker, och man ska försöka att vara ödmjuk och inte vara kaxig i onödan. Det är inte lätt att vara människa alla gånger. Har det här året som gått nog lärt mig åtminstone lite nya grejer tror jag.

Min nyårsfest för mig själv handlar idag inte om att dricka mig berusad på vin, öl och sprit. Nej, nu är det faktiskt läskedryck i glaset som gäller. Har börjat att tugga på en god fryspizza som jag värmt på i ugnen och känner att jag faktiskt just nu har det rätt så bra. Tolvslaget har jag tänkt att skåla in med ett glas alkoholfri cider som jag tycker sätter lite guldkant på tillvaron. Kommer nu om en liten stund även att festa på lite glasstårta tror jag.

Det behövs inte så värst mycket för att man ska må normalt bra känner jag. Vill här passa på att önska alla medlemmar på forumet allt gott och det gäller även dig som just nu för första gången kanske tittat in här och läser dessa ord liksom. Hoppas ni får ett ett fint och nyktert 2024 och kämpa på även om det kan blåsa hård motvind.
Önskar er alla ett riktigt Gott Nytt År!

@Flarran Gott Nytt 2024🥳🎉. Önskar dig all lycka och välgång! Du jobbar på helt enastående och du skriver så otroligt bra! Ska precis knyta mig efter ett helt nyktert nyårsfirande och jag var chaufför! Godnatt och god fortsättning!

@Flarran Gott nytt år till dig. Det låter som en lugn och skönt nyår. Allt är verkligen inte lätt eller enkelt hela tiden för någon av oss. Jag vet att det skrivits förr, att du imponerar. Jag tycker du verkar ha ett väldigt stort hjärta och har verkligen varit en trygg punkt för mig när jag kikat in här. Absolut är vi båda i början av resan. Snart två månader. Men jag känner också som dig, att det kanske nu är det nyktra livet som är i fokuset. Inte att "bli nykter". Men vem säger när man får starta en ny tråd eller inte, för tidigt eller för sent. Alkolist eller alkoholproblem. Bestäm du. Det som är givande för dig kommer med högsta sannolikhet kännas givande för oss andra, det har du redan visat ! :) Dina ord har hjälp mig 2023. Tack. Gott nytt år !

Nytt år och 2024 står det på almanackan. Skottår är det också. Men när man bor i lägenhet och inte har bilparkering utomhus så slipper man då skotta fast det är skottår. He! He! - Tänk så fyndig man kan vara så här på årets första dag. Hade först inte tänkt skriva en enda krumelur för en stund sen. Tänkte att vad är det för mening med att sitta och slita på tangentbordet och skriva av sig sina tankar direkt som man bara känner för liksom. Men kom då att tänka på vad en forumkompis sade på hösten förra året nån gång. Ja, det här med att - Man skriver väl så mycket eller lite som man känner passar en på ett forum som detta liksom. Tror det var nåt sånt faktiskt.

Tänk, ett helt nytt oanvänt år. Har inte ens svurit en enda gång ännu. Tänk det är väl som själve f-n...
Ja, nu har man då faktiskt redan tänk på ett svärord. Finns det annat som man inte har gjort sen förra året då?
Ja, när det gäller sittande skribent så har det inte druckits en droppe öl, vin eller sprit sen förra året. Det är lite konstigt och stor i det lilla faktiskt känns det. Har inte ens minsta alkoholsug. Men vanans makt den är stor.
Så visst är det tur att det inte finns öl och sånt i huset.

Men förresten, kan man tänka. Vad är det för märkvärdigt med att inte ha druckit sedan förra året, det är ju inte många veckor sen man drack som en svamp. Bara några månader bakåt i tiden så hade man ju inte ens en enda tanke på att vara nykter. Hembränningsmaskinen stod då i hörnet av rummet i all sin ”prakt” och vindunkarna höll den sällskap. Så kan man väl också se på saken.

Man blir väl inte en helt ny människa bara för att man satt upp en ny väggalmanacka och ett nytt år har tagit sin början. Gamla minnen, tankar, känslor, musik som man gillar och vem man ändå liksom är eller har formats till på något sätt. Den personen har man ju alltid med sig till viss del, oavsett vad året, månaden eller dagen för den delen kanske heter. Men ett nytt år är det i alla fall.

När jag betraktar min väggalmanacka i denna skrivande stund och tänker på dagblocket som man satte upp för några timmar sedan där man nu kan läsa att det år 2024, vecka 1, Måndag och den 1 Januari och dessutom ser att det är Nyårsdagen och flaggdag till på köpet. Då kan man börja fundera på vad det flaggas för. Är det kanske en ny tid som har börjat på allvar kan man tänka...

Det är lätt att bli lite filosofisk så här på första dagen av ett nytt år. Man kan lätt börja tänka över sitt liv och tidens gång liksom. Men egentligen är ju varje ny minut en ny början på resten av det egna livet om man tänker efter alltså.. Det är ju faktiskt som så, att det i mycket är jag som styr över mitt eget liv...

Förra året gav jag mig själv i nyårslöfte att försöka att vara nykter åtminstone detta år och även helst lite längre.
Men hur det går med den saken kan man ju aldrig riktigt veta. Det är så mycket som kan spela in och få en att snubbla till och man kan ju aldrig göra mer än sitt allra bästa.

Men att tänka på att vara nykter och inte ta den där första slurken med sprit som man har gjort det första man har gjort på morgonen så många gånger tidigare. Det är då något som man kan styra över om man vill. Så känner jag då i denna stund i alla fall. Men man vet ju hur lätt ens sinne kan förändras och hur svag man kan vara ibland. Men en stark målsättning att vara alkoholfri det finns då faktiskt. Men som det heter så måste man ju krypa innan man lär dig gå. Det tar jag mig faktiskt en slurk kolsyrat kallt vatten på.

Har dragit upp persiennerna och faktiskt skådat detta års allra första morgonljus. Borde väl kanske göra frukost om en stund. Har ju förra året fått många tips på att man som ny-nykter bör ha goda grundrutiner när det gäller konsten att få kroppen att vara grundnöjd liksom. Ja, att man äter vettigt på fasta tider, lägger sig i en vettig tid och helst promenerar en liten sväng varje dag. Många tankar kan man ha en ny dag som denna. Men den enda rutin som jag nog fortsätter att fokusera på det är då ändå att vara nykter för det verkar då vettigast och inte så himla svårt.

Ha en fin dag!

@Flarran God fortsättning! Ja, precis man ska skriva så mycket eller lite man vill och när man har lust. Detta är din tråd, din bok om dig och ditt liv och den äger du. Det är en helande kraft att sätta ord på sina tankar, känslor och uttrycka dem. Det påverkar hjärnan och man kan bättre se allt utifrån liksom, när det kommer på pränt.

Man är ju den man är oavsett nytt år, men det fina är att man kan bygga om, bygga ut, restaurera och börja vårda sitt liv på ett bra sätt. Välja vilken väg man vill gå på för att få ett så bra liv som möjligt, utveckla sina tankar om sig själv i ett större sammanhang. Så man kan ändå förändra på sina tankar och förhållningssätt till livet. Det är häftig! Vi sitter inte fast för vi kan förflytta oss framåt i den riktningen vi önskar. Och att inte ta den där första slurken kan vi styra precis som du säger och vi kan även bygga och stärka upp viljan att fortsätta leva nyktert. Med tidens hjälp så blir det också allt lättare. Idag kan jag inte fatta att jag drack som jag gjorde, känns helt galet och främmande, som ett helt annat liv.

Ha det gott och vilken härlig nykter start på 2024 för dig!🤩

Säger bara om inre malande tankar - ut med skiten. Låt inte negativa ord, tankar och känslor ligga och skvalpa, gnaga och skava inom den inre tankens värld. Tänk att man inte har tänkt så här lite tidigare innan man kom på att det går att slipa bort värdelösa tankar som man inte riktigt fick ur sig tidigare innan man började skriva på allvar. Snacka om bra terapi det kan vara att få skriva av sig på ett forum som detta. Har i nästan hela mitt liv bara tänkt tyst för mig själv. Det gjorde att jag aldrig någonsin kunde komma ur den envetna självhatande tankeloopen som bara gick runt...

Sådant onödigt tänkande gjorde mig bara trött och sänkte mitt oftast lätt nedstämda humör till en nivå där jag till sist inte orkade nåt alls och till sist ofta knappt ens ville leva. Då rusade jag som oftast iväg efter nån sketen burk eller flaska med skit för att bedöva mig med, och inte blev jag gladare eller nöjdare för det. Nej, tankarna malde ändå på fast jag sket i hur jag kände och tänkte. Då var jag även oftast sänkt i humörnivå så att jag knappt inte brydde mig om någonting alls.

Minns en gång när jag hade eget kontor som blev mitt tillhåll för brygga vin och supa fritt. En gång var jag så pass berusad att jag inte kände om jag knappt ens fanns. Då hade jag kunnat ta till kniv eller rep. Men någonstans fanns det väl ändå en gnutta självbevarelsedrift inbyggt i mig så att säga. Mitt självskadebeteende stannade då vid att jag tog ett häftstift från en anslagstavla och hårt trycke detta häftstift rakt in i min vänstra handflata för att känna om jag kunde känna nåt alls.

Kände inte mycket till smärta minns jag. Dagen efter när ruset gått ur kroppen lite så så kända jag ändå rejäl smärta och kände mig rätt korkad och dum. Såret i handen ville inte läka på flera veckor, Utan jag fick en vattnig sårblåsa som gick sönder då och då. Så att jag fick pyssla om såret med att skölja rent med desinficerande medel en längre tid samt lägga på ett nytt plåster då och då.

Tror att den händelsen gav mig en viss lärdom om att man inte ska vara för taskig mot sig själv. Men lärde jag mig något större av detta för ett tiotal år sen. Nej, jag lärde mig väl mer att inte skada mig i onödan, då jag inte gillade att behöva att pyssla om ett sår hela tiden. För självskadebeteendet som inte syntes utanpå kroppen, utan dolde sig inom mig det fortsatte jag ändå dagligen med. För att dricka flytande nervgift, vilket alkohol faktiskt är, det slutade jag inte med alls.

För det fick fortgå som om inget hade hänt. För det som inte syns, det finns inte var väl känslan.
Inte sade mig läkares ord ett smack heller. För det var väl jag själv som bestämde om jag drack. Inflammerad lever och andra knepiga läkartermer för att måla mig som missbrukare, det kunde dessa förstå-sig-på-are faktiskt ta och stoppa upp i häcken tyckte jag. För ingen hade rätt att sätta sig på mig.

Det är nästan så att man kan tro att jag var besatt av djävulen själv eller en ond självhatets demon.
Man kan misshandla sig själv på så himla många sätt, men bland det värsta man kan göra är att ta till medel som gör att man inte är helt närvarande utan bara tanklöst går omkring som nån zombie. Man kan må som skit, men varför ska man dricka sig redlös och kanske cykla ned i diket och krypa omkring utan att veta var man befinner sig som man väl gjort ibland när man var som mest korkad.

Har nog aldrig riktigt vetat vad jag vill göra med min tid här på jorden utan har mest gått dit näsan pekat om jag inte bara suttit och hängt eller sovit bort min dag. Nu borde jag kanske ta en promenad då jag känner den inre frustrationen växa så smått.

Kommer nu att ta en krona som numera sedan länge är i storlek som en liten femöring. Jag ska kasta upp den i luften och låta den snurra sina varv på golvet tills den visar krona eller klave. Klave och jag går och lägger mig en stund. Krona och jag går iväg och köper några burkar med god inlagd sallad i en butik några kilometer bort. Nu får vi lite vetenskapligt sett alltså se vad jag hittar på. Kronan har nu snurrat färdigt och säger att det blev krona. Så det får väl bli salladspromenad. Riktigt bra det, då jag är sugen på sallad. Minus fem grader, perfekt promenadväder också.

Ha det gott!

När man är motiverad så kan man bra mycket mer än man tror. Denna årets första dag bevisade jag för mig själv att om det finns vilja och en stark motivation. Då finns det också kraft till det mesta. Bestämde mig helt spontant och frivilligt för att gå ut och handla min favoritsallad som inte finns i kvarteret hemma alltså. Hade kunnat tagit taxi, men det var jag för snål för att göra. Vilket var bra.

På två timmar och lite drygt 15 minuter så gick jag fram och tillbaka till matbutiken som ligger lite längre bort.
Kom ut i dagsljus och promenaden blev totalt 3,6 kilometer. Känner mig lite mör i axlarna nu. Men så vägde ju packningen totalt nitton kilo också. Promenaden gick inte fort, men varför ska allt gå så himla fort liksom.

Hade inte minsta alkoholsug i butiken heller. Tänkte mer liksom att, varför gå och släpa på sånt där tungt, kostsamt och onödigt jox när man kan få med sig hem bättre grejer. Förstår nog lite bättre varför morsan alltid brukade säga: Köp mat när du är ute och går och kasta inte bort dina pengar. Hon brukade inte gnälla speciellt på mig fast hon väl förstod att jag för det mesta konkade omkring på en massa blaskig öl och sånt i ryggsäcken på den tiden.

Farsan han brukade väl också försöka att lyfta mig psykologiskt för nästan minsta pryl man gjorde genom att säga ord som: Du kan då allting. Hajade då inte riktigt vad han menade, men han försökte väl få mig att rikta min energi åt nyttigare grejer än att bara gå iväg och handla en massa burkar och flaskor med alkohol. Som nykter i ett par månader drygt så förstår man bra mycket mer än vad man gjorde tidigare som en korkad missbrukare.
Nu känner jag mig riktigt nöjd med mig själv.

Tycker att jag har gjort mig förtjänt av en liten fest senare med lite sallad och kanske även en pizzabit och cola till. Har nu mer praktiskt insett att det är viktigt hur man tänker om sig själv för att inte bara sjunka ner i depression. Men att träna för tränandets egen skull är inte min grej än i alla fall, men vem vet, kanske blir det också något man gör framöver om man känner för sånt. Men det krävs alltid att jag brinner för det som jag försöker genomföra.

Hur konstigt det än kan låta så tror jag faktiskt att jag så sakteliga har börja brinna så smått för det här med att bevara min nykterhet. Vem kunde väl nånsin tro att man skulle börja tänka så här pass positivt första dagen på året och allt. Har ju jämt tidigare bara spottat och slagit på mig själv liksom och i tanken bara tryckt ner mig själv.
Sånt är inget att hålla på med. Nu är det ett nytt år med nya möjligheter. Det var nog tur att jag började att terapeutiskt skriva av mig lite på detta eminenta forum.

Ha en fin kväll mina vänner!

Vaknade nyss mitt i natten efter min promenad igår. Klockan var nog närmare ett tror jag.
Kände mig lite förvånad över att jag hade somnat, och sovit så pass länge. Men kroppen behövde väl lite vila kan jag tro. Min första känsla när jag vaknat var inte tacksamhet och glädje över att ha fått sova en stund. Nej, när jag upptäckte att det var mitt i natten och mörkt ute, då så infann sig i stället en känsla av uppgivet missnöje över otillräcklighet över att inte vara som alla andra som tycks vara så duktiga på alla sätt, förutom att de har alkoholproblemet gemensamt med mig.

Jag kände mitt i natten att det kroppsligt sett inte var något större fel egentligen. Mest en inre tomhet, uppgivenhet och en lätt nedstämdhet för att jag tyckte att jag inte dög nåt till liksom. För jag kände att jag inte passade in och var lika duktig som alla andra. För jag kan inte sova på fasta tider, det ligger inte för mig. Jag kan inte äta mat strikt fördelat efter klockslag. Samt träna med promenader strukturerat efter nåt schema som andra och gå efter klockan som en programmerad maskin. Det känns bara trist och som ett tvång att ständigt tvingas gå efter klockan.
Varför ska man hålla på så om man inte behöver liksom.

Märkte att jag inte hade dragit ned persiennerna i sovrummet i går utan bara måste ha somnat när kroppen känt sig trött. Jag hade helt enkelt följt min kropps signaler till punkt och pricka för att bara få må bra liksom. Jag hade lagt mig och vilat när jag var trött och inte kämpat för att vara vaken till en viss tidpunkt för att sova efter klockan. Hade gjort lite ungefär som katten som kommer och går lite hur som helst, detta skulle kanske min mor ha sagt om hon idag hade varit med här i köket.

Tänk när jag satt på sängkanten för en stund sen. Då kände jag inte några större kroppsliga problem. Men började sakta känna mig värdelös för att jag inte var exakt som alla andra. Det från gårdagen ljusa, glada och nöjda sinnet började sakta glida över i en nedstämdhet och tveksamhet till om jag verkligen var så duktig, och om det fanns något att ens kämpa för. Detta då jag ändå inte var som alla andra och kunde gå som en robot efter klockan med beslutsamhet och sånt där...

Hade det funnits en flaska vin, öl eller sprit så skulle jag direkt ha sträckt mig efter sån dryck som kunnat stänga av mina inre negativa tankar. Sitter nu här i köket och klockan har i skrivande stund just passerat 01:57 Pip! Som väl fröken ur skulle ha sagt. Dagen heter tisdag, och januari den andra är det. Svea har namnsdag står det på almanacksbladet. Tror att kroppen har vilat upp sig efter min långpromenad igår. Men visst är man väl lite smått mör efter hemkomst från årets allra första utevistelse och promenad på 3.6 kilometer för att handla lite sallad på burk med mera.

Men oj, kom just på att jag glömde bort att äta min pizzabit innan vilopausen. Hade ju faktiskt tänkt att festa på pizza och cola igår, men tuggade i stället i mig två klementiner och drack lite alkoholfri cider och lade mig halv nio tror jag, bara för att jag kände mig trött. Nu har jag suttit och skrivit av mig ett bra tag Hade jag varit precis som de flesta andra, då hade jag gått och lagt mig för att sova och vakna tidigt på morgonen. Men tvång och rutiner gör mig inte speciellt glad. Är väl för mycket av en konstnärssjäl tror jag. Får väl jobba på att bli som alla andra kanske...

Tror det var far min som ofta brukade säga det rätt välkända ordstävet om att vi alla föds som original, och sedan som oftast slutar som kopior. Tänk, nu sitter man mitt i natten helt nykter och filosoferar som om man vore full. Men lite småhungrig är man allt. Men om jag duktigt ska följa traditionella rutiner så får jag väl inte äta som jag vill heller kan jag tro. Men ska jag klara av att vara helnykterist på mitt sätt, så får jag nog faktiskt ta och skita i alla borde och måsten.

Slår nu på hushållsugnen på 225 grader och hämtar min lilla pizzabit känns det som. Salladen jag köpte ska jag även gå lös på samt ta ett rejält glas med cola. Tror till och med jag slänger i några isbitar i glaset för skoj skull. Då det blir en tidig nykter morgonfest som man kan skåla glatt för. Kanske går man sen och vilar sig och vaknar i tid som vanligt folk, ja vi får väl se hur det blir.

Ha det gott!

Drog just ut en kökslåda och letade efter lite prylar, en penna faktiskt för att skriva nåt lite senare, vad jag ska handla till datorn eller nåt sånt. Hittade då en ask med några cigaretter som jag trodde att jag hade slängt bort i slutet av förra året.

Tände en sån där giftpinne av bara farten och tänkte känna efter om jag skulle bli lika illamående som jag blev sist. Men det var inga problem att dra i mig röken från hela cigaretten i nästan ett svep. Det var precis som om jag hade varit en kedjerökare i många år.

Blev lätt yr en liten stund och kände en värme eller rättare sagt ett i kroppen stretande känsla då röken och nikotinet väl fyllde mina stackars blodådror. Det kom en slags dopaminkick som lite smått påminde om den första slurken av pilsner. Men den lugna bedövade känslan som brukade att så sakta rätt snart stänga av mitt tänkande där mina tankar snurrade runt utan hejd, som de för de mesta gör infann sig så klart inte.

Gick då och tog mig två lugnande piller som jag av läkare har rätt att göra vid ångest. Så om en stund är jag väl lite tröttare kan jag tänka. Men vill inte sova än så lägger väl in en lätt uppiggande portionssnus som jag borde sluta med då det bara mest höjer mitt blodtryck helt i onödan.

Förstår varför så många dricker starkt och beskt morgonkaffe. Det är väl dopaminkicken som eftersöks. Men kaffe det är ju inte heller fritt från gifter om man vill vara en renlevnadsmänniska. Läste nånstans att det är ganska många rester av diverse gifter i den drycken.

Blev nästan själv beroende av denna dryck i fyraårsåldern då jag tyckte det var gott med mjölk och socker i kaffet på den tiden när jag var liten. Men sen fick morsan höra av nån grannfru att man inte ska låta små barn dricka kaffe då det inte visst var nyttigt eller hur det nu var. Som ny-nykter är det lätt att hamna i andra typer av missbruk om man inte ser sig för.

Kommer därför inte att köpa några fler cigaretter, då jag inte vill förstöra mina lungor i onödan. Med redan lätt igensatta blodådror kan man ju även få hjärtslag, stroke och annan skit har man hört. Portionssnuset måste jag även försöka att fasa ut, fast det inte är många påsar som jag tar på en dag. För en dosa snus räcker faktiskt rätt länge.
Har faktiskt kvar ett par från förra året som nog räcker länge tror jag då snusandet inte ger mig så värst mycket.

Kommer nog snart att bli helt tobaksfri känns det som, då jag inte vill förgifta min kropp i onödan. Den enda drog som jag känner att jag kan fortsätta med det är faktiskt att lyssna på gammal hederlig Rock n Roll för den kickar alltid bra hos mig utan några ohälsosamma biverkningar. Kör just nu Good Golly Miss Molly i hörlurarna och mår rätt så bra.

Har upptäckt att skrivande här på forumet väl nästan håller på att bli lite som en slags drog för mig. Fy sjutton vad självcentrerad jag har börjat att bli. Men det blir väl kanske så när man är helt singel och inte ständigt behöver leva för andra och glömma bort sig själv kan jag tro. Men så äckligt egoistisk och självcentrerad som jag var som daglig alkoholmissbrukare det är jag då inte.

Har även upptäckt att alkoholsug endast handlar om en längtan av att få vara berusad till den milda grad att jag inte knappt kan höra vad jag ens tänker, men det har jag ju ändå nånstans vetat i alla år. Tacksam för att jag är nykter och den känslan är något jag tänker fokusera stenhårt på. Förresten, kom på att jag väl glömt att säga hej till mina vänner som skrivit till mig hittills i år. Tackar nu följande för fina och peppande ord: @Kennie, @Vinägermamman, @Mormor2023, @vår2022 med flera.

Ha en fin och nykter tisdag mina vänner!