Det vidare livet, jag är inte där än men vill ändå få positiva kommentarer om det. Jag har gått från druckit för mycket på fester till en alkis. Ska snart in behandlingshem och är livrädd. Fast jag har misskött jobb, skrivit åtskilliga dumma mess och har noll energi kvar och en vinfetma på det så är jag ändå mest livrädd över att aldrig mer kunna ta den kalla retsinan eller den mustiga ölen efter en dags vandring i Skottland. En sorg. Ni som har slutat helt och ni som har lärt er hantera det, kan ni inte komma med kommentarer och pepp om hur det är? Behöver massor av pepp inför detta. Kran

det är ett hemskt tillstånd att hamna i, vad jobbigt du har det. Du är en fin och älskvärd person som halkat ner i ett destruktivt beteende. Hoppas att du snart kan hitta lite fina tankar om dig själv.
Du kommer hitta fram till en helt annan verklighet om du orkar ta dig ur. Jag minns så starkt första gången jag kände glädje på riktigt, liksom helt producerad av kroppen, typ efter ett halvår nykter, det är ashäftigt. Man pajar ju alla funktioner när man är i beroende, tror att man aldrig kommer vara glad för att man har lärt systemet bara reagera på kemisk stimuli. Det är jättehärligt när det går över.
Det är en aslång och kämpig resa, men för mig har det hela tiden kommit belöningar på vägen som gör det värt det, mat smakar bättre, närhet till andra människor blir mer på riktigt, man blir stolt över sig själv och överraskad av hur mycket man klarar.
Vilket stort steg du tar nu, jag hoppas så att din behandling ska vara värdefull.
Kram och massor av pepp!! Heja heja heja dig!

Här har vi alla kommit olika långt på vår nyktra resa - och vi ska peppa och stötta dig på din resa!

Jag firade min nyktra dag 100 i måndags och jag valde att skriva ner några farhågor som jag hade innan jag slutade dricka, och hur jag känner inför dessa nu.

Kopierar in delar av mitt inlägg nedan. Originalet skrev jag i måndags, under fliken ”Förändra sitt drickande”.

Kram ?

”Farhåga: Ska jag aldrig mer få dricka alkohol?

Jag har inte lovat någon, eller mig själv, att aldrig någonsin dricka alkohol igen. Jag vill inte dricka just nu, eftersom jag upplever att jag mår mycket bättre när jag inte dricker. Jag sover bättre. Min psykiska hälsa är stabilare. Jag är lugnare inombords och inte lika rastlös. Mina känslor även för små saker i vardagen är mycket starkare och känns mer genuina. Varje dag är lika värdefull. Tidigare kändes det som många av veckans dagar var transportsträckor till nästa dag som jag ”fick” dricka. Varje morgon tar jag ett beslut - idag ska jag inte dricka. Vad som sker i framtiden står i stjärnorna.

Farhåga: Hur ska jag kunna gå på kalas utan att dricka?

I dessa coronatider har jag inte fått träna så mycket på just detta. Vid ett tillfälle, på en jobbmiddag, avstod jag medvetet vin till maten och bad att få en alkoholfri öl istället. No big deal för någon. Ingen påpekade det, ingen verkade ens notera det. Några middagar har jag varit bjuden på, men då har jag kört bil och sluppit ta diskussionen. Till sommaren kommer jag att bli bjuden på kalas där jag brukar dricka. Jag tänker nu att båda mina döttrar (21 och 23 år) går på kalas, oftast samma kalas som jag, och de dricker inte alkohol. Självklart kan jag avstå också. Vatten finns alltid att välja på om inget annat gott alkoholfritt alternativ finns. Jag tänker också att jag bara ska svara ”nej tack, har du något alkoholfritt alternativ?” Jag har ingen redovisningsplikt för någon. Har jag lust att berätta om någon frågar så gör jag det. Har jag inte lust så svarar jag nog bara det ”ursäkta mig, men jag har inte lust att prata om det just nu.”

Farhåga: Ska jag aldrig mer få sitta på en uteservering och njuta?

Även här har corona gjort att antalet tillfällen till just besök på uteserveringar är noll hittills i år. Jag lever inte ett ”festande” liv annars heller, så antalet tillfällen i normala fall är minimalt också. 4-5 gg/år kanske tillfälle ges. Antalet tillfällen sittande i kvällssolen på ett trädäck med grillos omkring sig är desto fler i mitt liv, och jag tror att känslan är ungefär densamma. Att sitta på trädäck i kvällssolen har jag hunnit prova, med en alkoholfri öl i glaset. Känslan av njutning var exakt densamma. Kanske ännu bättre faktiskt eftersom jag blev så glad över att jag kunde sitta där och njuta utan alkohol i mitt glas. På uteserveringar måste det funka lika bra. Många uteställen är duktiga på att göra alkoholfria drinkar, så det känns inte som ett problem alls längre faktiskt.

Farhåga: Hur ska jag nu kunna somna?

Nu har jag lärt mig att det är alkoholen som fördärvar sömnen. Man sover inte riktigt, man blir typ halvt medvetslös. Under sömnen har hjärnan normalt fullt upp med att sortera och katalogisera intryck vi fått under dagen. Ibland drömmer man, eller rättare sagt drömmer gör man oftast men ibland kommer man ihåg det när man vaknar. Allt detta förstör alkoholen. Efter en vecka som nykter började jag sova bättre. Somnar snabbare, vaknar oftast inte för toabesök. Är mer naturligt kvällstrött, och vaknar kl 6-7 naturligt när jag är ledig. Och då blir de lediga dagarna mycket längre ?

Farhåga: Hur ska jag nu gå ner i varv?

Här har jag inte hittat något som funkar lika snabbt som vin. Än. Men jag fortsätter att ta med mig temuggen till tv-soffan istället för ett glas vin och jag hoppas och tror att det kommer funka precis lika bra på sikt. Kanske ska jag kombinera det med en kortare andningsmeditation också? Ja, det ska jag bannemej göra. Precis när jag sätter mig ner i soffan efter en lång arbetsdag, innan jag ens sätter på tv:n. Andas lugnt in och ut. Jag kommer ju ner i varv till slut även utan alkohol, och jag märker att tröttheten känns tydligare. Jag går och lägger mig tidigare och tidigare på kvällarna, vardag som helg. För att jag känner mig trött och behöver sova. Och bättre avkoppling än sömn finns ju faktiskt inte.

Farhåga: Ska jag bli en tråkmåns nu?

Tråkmåns har jag kanske blivit i bemärkelsen att jag inte har lust att ränna på krogen. Men det var många år sedan som jag hade behållning av det. Annars är jag lika babblig och skrattig som vanligt. Tillfällena är ju tyvärr få att få tjöta och skratta med folk IRL just nu, men när jag får chansen så tar jag den verkligen! Ser faktiskt fram emot nästa brakfest, för jag tror verkligen att jag får lika roligt. Kanske ännu roligare. Jag brukar alltid framhålla att de två roligaste personalfesterna minns jag väldigt tydligt. Jag var nämligen gravid och därför spik nykter. Alla andra personalfester minns jag som ett töcken. Jo, på en personalfest minns jag hemresan. Jag fick nämligen be min sambo att stanna flera gånger för att jag behövde spy. Mindre trevligt minne alltså. Något från festen minns jag inte.”

Vad bra att du hör av dig här. Kan du berätta mer om vad det är som händer med dig nu? Det finns många här som vet hur det kan vara och som du kan bolla med. Om du hellre vill skriva en-till-en eller höra på något annat sätt så har jag skrivit ett meddelande till dig under "Fråga" som du kan svara på.

Varma hälsningar
/magnus
alkoholhjälpen

Det jag tycker är jobbigt nu är att väntetiden på behandlingshem är kort men väntetiden på företagshälsovården är lång. Jag jobbar på beroendemottagning och vi kämpar alltid för individen och kan fixa tid till läkare inom en vecka. För att vi fattar och kämpar för våra patienter. Jag vill inte dö just nu, tack alkoholhjälpen!

Fortsätt skriv och läs här på forumet. Det funkar som självterapi, man tvingas sätta ord på vad man tycker, tänker och känner.

Är skammen värre för att du själv jobbar på en beroendemottagning tycker du? Beroende kan alla bli, så släpp det är du snäll. Tvärtom ska du utnyttja din kunskap, du vet ju vad du behöver och vart du ska vända dig.

Väntetider är verkligen öken, allra helst när man verkligen bestämt sig för att bli nykter, då borde man få hjälp typ direkt.

Kram ?

Vaken 2020

Att vara nykter natten mellan lördag och söndag "nu", när vintern svävat förbi och sommaren kommer,

är helt otroligt och fantastiskt,

något "alla" borde (få) känna och uppleva,

tycker jag och önskar dig Sassenach :)

Kram :)

Jag den har slagit mig många gånger? Varför? Ja för man känner sig misslyckad. Klart det är ett misslyckande men det går att fixa till. Det är skillnad på ett misslyckande och att vara en misslyckad människa (om man nu kan vara det). Jag vet jag har varit där och vänt. Du har gjort det värsta...... Du har erkänt för dig själv. Det gör dig till en stark, klok och insiktsfull människa. Bra att du tar hjälp. Ta all hjälp du kan få. Du är bra som du är. Mitt råd är att skaffa dig en meningsfull hobby att lägga tid på.

Hej, tack alla. Det ”värsta” är att jag har ett underbart liv. Tävlar dressyr med min jättefina häst. Har världens bästa man och dotter. Ändå är man ett as! Både fördel och nackdel att jobba på beroende, fördelen är mer förståelse, nackdelen är att hjälpen blir begränsad. När jag skulle sluta röka så sa min pappa till mig, det klarar du aldrig. Har aldrig klarat något. Alla tycker jag är så jävla kul och sorglös. Men jag är som clownen, tvättar av sminket och är bara sorglig ? Just nu är jag ”levande död”, går till jobbet, hem och dricker i smyg. Orkar inte rida och har en kotfraktur att skylla på. Vill inte dö men ser heller inte så många andra lösningar. Men jag hoppas på behandlingshem ?

Hej igen Sassenach!

Det berör att läsa om din kamp, och hur du måste vänta på att få tillgång till den behandling du behöver. Du kämpar på trots att det är svårt, och du har faktiskt klarat att övervinna din oro och rädsla för att söka hjälp. Det är inget litet steg, det kräver mod. Jättebra att du fortsätter skriva här, finns det något annat du kan göra som kan underlätta för dig under tiden du väntar på företagshälsovården?

Varma hälsningar,
Kristoffer
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Har fått tid till bedömningssamtal med Nämndemansgården på tisdag. Hoppas jag får behandling snabbt. Finns inget annat, jag är bara en looser som dricker och dricker?

Önskar att jag inte hade någon som tycker om mig, då hade jag lätt kunnat dö. Vet inte vad jag ska leva för - alla andra? Ja det får ju gå det med. Helvetes djävla alkohol!

Vaken 2020

Det går, det går upprepat som ett mantra. Det går att sluta dricka och sen öppnas ett helt nytt liv. Som att bli pånyttfödd, lära sig umgås med sig själv och sina egna tankar på ett klarare sätt.

Märker nu som nykter alkoholist att jag får mer av min omgivning än det jag ger och det är en fantastisk känsla :)