Min man vill dricka fast jag är alkoholist

Profile picture for user About_today

Hej!

Jag befinner mig i ett vägskäl och vet varken ut eller in!!! Finns det någon här med liknande erfarenhet?

Jag har haft ett osunt drickande i ett par år och fick till sist hjälp under sommaren och fick antabus under sommaren och nu varit i nykter i två månader. Jag är oerhört stolt och glad över att jag lyckats med detta och värdesätter en fortsatt nykterhet oerhört mycket. Jag ser i backspegeln att jag inte bör dricka igen och inte experimentera med om jag kan dricka måttligt eller inte. Jag känner att en total nykterhet är det viktigaste för mig! Förutom alkoholproblemen så hamnade jag också i en djup djup depression i våras. Jag har varit sjukskriven och inlagd på psyk ett flertal gånger under de senaste 6 månaderna. Mitt största problem har varit självmordstankar och vid två tillfällen har jag försökt ta mitt liv och det andra tillfället hade kunnat sluta riktigt illa då jag var nära att dö. Båda gångerna hade jag druckit stora mängder alkohol vilket möjliggjorde att jag tog steget.

Nu till mitt dilemma/problem. Trots att jag kämpat/kämpar med att inte dricka så har min man fortsatt dricka alkohol. Han kan både dricka måttligt men ibland för mycket så han blir full. Vi har två små barn och jag känner att det är min huvuduppgift att vara en fungerande välmående mamma och därför vill jag inte utsätta dem för dessa trauman som mitt mående har inneburit för dem. Jag önskar att min man också av egen fri vilja kunde avstå från alkohol helt. Åtminstone under den här "känsliga" tiden när jag fortfarande är "nynykter" och håller på att läka från min depression. Men han frågar alltid mig om ja tycker det är ok att han dricker. Tidigare har jag sagt ja av dåligt samvete och skuldkänslor. Inte ska jag göra hans liv "tråkigare" bara för att jag inte kan hantera alkohol! men på senare tid har jag insett mer och mer att jag måste ta ansvar för MIG. Och en del i det är att inte utsätta mig för risken att bli sugen och trilla dit igen. Igår så skulle jag och min gå på restaurang bara vi två och äta en trevlig middag utan barn, vilket vi inte gjort på 4 månader. Bland det första han frågar mig i bilen är hur jag känner med alkohol och om han kan dricka under kvällen. Jag blev så oerhört ledsen och faktiskt arg över att han vill dricka trots att han ska vara med mig för första gången på länge och vet vad alkohol har gjort med mig och vårt liv det senaste halvåret. Jag har behov av att han själv känner att han inte VILL dricka i mitt sällskap. Men tyvärr så lägger han det på mig och kan tänka sig att avstå för min skull men jag måste ta beslutet och diskussionen med honom.

Är det någon här som är i en liknande situation? Att ens partner vill dricka trots att man själv KÄMPAR med sin nykterhet? Hur har ni isf gjort? Jag är vid en punkt där jag funderar på att skiljas då jag aldrig mer vill må så här igen och min hälsa är prio 1 och mina barn ska få växa upp med en frisk och sund mamma.

Tack för du läst min text.

Profile picture for user Andrahalvlek

Först och främst stort grattis till din nyktra tid - och till att du har valt livet. Utan alkohol kommer din hjärnkemi att tillfriskna och du kommer att må mycket stabilare.

Jag förstår precis hur du känner, även om jag aldrig har varit i den sitsen själv. Jag bor självsam.

Du skulle allra helst vilja att din man sa ”Om du inte kan dricka så avstår jag också”. En del partners gör så, och du önskar verkligen att han tillhörde dem. Och det är det du ska svara när han frågar hur du känner inför att han dricker.

Eller inte förresten. Ta inte den diskussionen när frågan ställs, ta den i lugn och ro vid ett annat tillfälle. Börja med att skriva ett brev. Var ärlig med vad du känner, men utgå hela tiden från dig själv. ”Jag känner/upplever...” Skriv att du till och med funderar på att skilja dig. Så viktig är din nykterhet, och så svårt är det att utsättas för onödig frestelse.

Ge honom brevet och bjud in till samtal efter det. På promenad förslagsvis, man pratar väldigt bra då.

Välkommen hit!

Kram ?

Profile picture for user Kennie

Vilken styrka du visar genom att ta tag i ditt liv på detta sätt! Eftersom du är i kontakt med beroendevården så tänker jag att du och din man kanske kunde få träffa en beroendeterapeut tillsammans. Han skulle kanske behöva höra fakta om alkoholism och risk för återfall av någon som arbetar med det för att förstå din situation bättre. Jag tycker att det låter som att han försöker visa hänsyn genom att fråga om det är okej att han dricker, men att han liksom inte förstår allvaret. Eller har han ett eget riskbruk? Du kan väl börja med att förklara att du är rädd att hans drickande är en återfallsrisk för dig och vara ärlig med att du skulle uppskatta om han lät bli när ni är tillsammans. Han behöver förstå att även om det är ditt ansvar att inte dricka så kan han underlätta mycket för dig genom att till exempel inte dricka hemma. Och när man läst på om alkohol så vet man ju att egentligen är det ju inget fantastiskt som han tvingas avstå från...

Profile picture for user About_today

Som svar på av Andrahalvlek

Tack för ditt svar Andrahalvlek. Jag kan prata med honom om detta. Han är villig att lyssna, men har en tendens att alltid vilja tänja på gränser. Jag känner väl helt enkelt att vi ar haft detta samtal många gånger men han glömmer av det och så är vi tillbaka igen. Mycket därför jag inte lyckats tidigare att behålla min nykterhet. Men tack för ditt råd.

Profile picture for user Kennie

Jag slutade dricka för ett halvår sedan. Mitt missbruk hade inte hunnit så långt, så det fysiska beroendet var inte så starkt. Min sambo har alltid druckit mer sällan än jag. Det jag haft svårt för är de gånger han dricker för mycket. Inte särskilt ofta, och det märks inte så mycket på honom när han blir full, men som nyväckt nykterist har jag börjat ifrågasätta varför man alls ska dricka. Vi har pratat en del om det och landat i att han fortsätter att dricka nån gång ibland, men har tagit bort många tillfällen när han tidigare skulle ha druckit ett par öl. Ett argument som han håller med om är att man vill visa barnen att bara för att man är vuxen behöver man inte välja alkohol vid varje tillfälle som ges. Så numera äter vi ofta god helgmiddag, eller går till kvarterskrogen med familjen utan att nån av oss dricker alkohol.
Har din man någon insikt om sitt drickande?