Igår kväll natt blev jag full och och slog min kille och hans dotter blev skrämd och imorse stack dem. Min "väninna" var där och vi alla drack. Jag har ett traumatiskt förflutet med henne och jag kände mig utsatt hånad häcklad och till slut så trängd att frustrationen tog över och jag började slåss. Mitt alkoholproblem är ett stort problem eftersom det får sådana här konsekvenser. Nu undrar jag om någon känner igen sig och har råd och stöttning i hur jag ska orka leva vidare med mig själv.

Om du läser runt i trådarna härinne så finns det många som varit i den sits och det går att förändra väldigt mycket kring hur man tänker om alkohol. Det bästa är ju att sluta helt när det går överstyr på det där sättet. Och det är klart att du förtjänar stöttning och kanske låter det värre än vad det är, men drack ni allihop mycket och hade ett barn med? Där tycker jag att ni ska börja tänka på andra. Gjort är gjort och det finns kanske förklaringar till att det blev en sån situation men det ska egentligen inte ens hända. Men nu är det nytt år och nya möjligheter. Jag tycker du låter väldigt insiktsfull till varför du blev arg. Det är en bra början. Så la runt lite här, sluta drick och börja på nytt.

Hej Jennyn
Jag håller med Sisyfos. Börja med att låta första glaset stå. Jag sökte upp AA och länkarna i min kommun. Länkrörelsen passade mig bäst. Idag tar jag en dag i taget. Dagar blir till månader och år. Sidovinsterna är stora när man slutar dricka alkohol.

Hej,
I den här delen av forumet är de flesta nyktra sedan lång tid. Det präglar hur vi ser på många saker men det du beskriver behöver man inte vara nykterist för att reagera på.
Du har ju tillfogat en annan människa skada (för att inte tala om barnet) och kan bli både anmäld och dömd för misshandel. Det är allvarligt.
Detta borde också vara en signal att omedelbart söka hjälp, att sluta dricka och att om möjligt arbeta med att återfå förtroendet främst hos detta barn.
Önskar dig styrka att ta itu med detta!

Hej Jennyn!

Att du tagit klivet in här, skrivit ett inlägg, tydligt om ditt problem, är ett första steg!
Välkommen hit! Jag började skriva här för flera år sedan. Som ett omöjligt fall. Jag trodde så själv. Är en ”normal” kvinna med familj och jobb, ingen såg mitt kaos från utsidan. Men jag betedde mig lite som du, blev full och aggressiv. Eller bara full och otäck. Mitt drickande gav mig, precis som dig, konsekvenser. Och det är bra. De som inte får konsekvenser fortsätter tills det är för sent. Du har din chans nu.
Jag började att kolla runt, vilket stöd som fanns i den stad där jag bor. Jag testade AA, allmänna och kvinnogrupper, jag tog hjälp av kommunens missbruksrådgivning som jag fick fantastisk hjälp av i form av samtal. Jag började träna, meditera, yoga. All form av fysisk aktivitet är läkande och som en medicin. Jag började läsa, kan tipsa om en bra bok: ”Tänka klart” av Annie Grace. Jag skrev av mig här, i forumet ”förändra sitt drickande”.
Jag föll, tusen gånger, men reste mig upp, mot samma mål - nykterhet. Det finns ingen annan väg. Men du behöver komma till den insikten själv, både teoretiskt och själsligt.

Det finns hopp! Jag har varit nykter i 3 år! På vägen till nykterheten insåg jag att mitt destruktiva sätt att dricka var självmedicinering. Idag har jag gått vidare i traumabehandling hos psykolog.

Ursäkta mitt långa svar. Jag är så ivrig att få berätta att det finns hopp och det finns hjälp!
Fortsätt att skriva av dig här! Du har kommit helt rätt! 🌸

Jag hoppas du skriver här inne snart. Jag ska ge dig några råd från en nykter alkoholist.
1. Sök hjälp för ditt drickande. Inse att du har problem och ta hjälp. Erkänn för dig själv att du måste ta hjälp. Inget skammligt i det.
2. Jag är ganska så hård mot mug själv när man spårat ur. Det är säkert du mot dig också. Jag ger dig ändå rådet att inte döma dig så hårt. Ja du har gjort ett dumt misstag och det värsta straffet är att din kille lämnat dig.
3. Du och din väninna verkar ju inte vara så positiva för varandra. Är ni bra kompisa´r?
4. Skippa första glaset.

Ytterligare ett fall där skammen kopplar ett grepp och så enkelt att underkasta sig den. Gömma sig och låta sig förgöras. Denna jäkla alkohol...
Viktigt att inte underkasta sig för djupt här och behålla självrespekt. Viktigt att inte dyka under av skam utan istället agera för att du ska bevara egen värdighet och må bra.
- bort med all alkohol
- börja fundera över varför dina känslor svarar med just agressioner. Det fanns säkert anledningar till agressioner men du måste hitta snabbare sätt att hantera dessa situationer så du slipper gå till handgemäng. Det finns många andra sätt att återskapa balans i tryckta lägen som man mår bättre av efteråt. Se till att fundera på varför du blir så arg och hitta nya sätt att hantera dessa känslor.
- nu har det hänt. Om du kan så ring till din kille och be om ursäkt för slaget. Du behöver inte be om ursäkt för bakgrunden till slaget. Det kan behövas redas ut istället. Här menar jag att total underkastelse blir fel. Ta din del men inte allt. Alla får jobba med sitt om nu din kille gjorde något som orsakade dig massa känslomässig smärta såtillvida det inte var helt obefogat. Då får han ta på sig den delen och du att du inte kan hantera dessa känslor ännu. Att du behöver hitta nya sätt för att lära känna dig själv, dina känslor och hitta nya sätt så du mår bättre när du blir utmanad.

Alkoholen gör att man bedövar vissa spärrar. Att aggressiva utbrott känns helt ok för stunden... Det lugnar sig massor av sig självt bara man slutar dricka helt. Då kan man istället hantera de riktiga känslorna man bedövat med alkohol och bli fri. Sjukt befriande!

Hej alla ni som skrivit. Jag gick in i forumet imorse och blev rörd till tårar. Det har bara gått några dagar men det känns som en evighet och jag har svårt att veta vad jag ska företa mig alls. Drack några glas vin igår och allting kändes bättre för en stund tills jag vaknade med dendär kemiska stressen vid 02. Jag planerar att gå på ett AA- möte ikväll. Har åkt in till stan från landet där jag bor för att vara mindre ensam och starta något nytt. Vill inte höra av mig till min kille för jag tror han är jätteledsen och kommer lägga mer skuld än jag orkar bära på mig. Försöker vara sund i att se klart på vad som hände och vad jag ska göra nu. Men jag önskar jag får möjlighet att be om ursäkt för slagen och för att skrämt hans dotter. Men det känns overkligt som en mardröm och jag vet inte hur fan jag ska tänka ens. Gör jag fel som inte hör av mig? Tänk om det blir värre om jag gör det? Var på en arbetsintervju igår, då jag också blivit av med jobbet för att de behövde dra ner på personal. Jag har några vänner jag kan prata med i telefon ibland men överlag känner jag mig väldigt ensam och vill inte gå upp ur sängen helst. Ibland känns det lite hoppfullt men just nu är verkligheten ganska svår att vara i. Önskar jag hade en stöttande familj eller något sammanhang som krävde att jag hade en funktion.

@Jennyn Finns nog inga rätt eller fel här. Ta det i den takt du känner att du mäktar med. I ditt fall är det så oerhört lätt att trycka ner sig själv djupt. Det är lite onödigt för någonstans ska man ju upp igen. Då gäller det att göra denna utvecklingsresa så behaglig som möjligt.

Steg 1 är väl att kvitta sig med alkohol
Steg 2 att lära känna sitt nya jag mer och mer
Steg 3 att kvitta sig med skammen

Efter 3:an är man nog bättre rustad att se lite klarare på allt. Det blir mer balans. För mig tog det ganska lång tid. Nästan 1 år. Efter det har jag enklare kunnat prata om min del i det hela. Idag tycker jag mer det är spännande just för man lär sig så mycket. Med små justeringar kan man ta sig fram så mycket enklare. Även gilla sina små skavanker för de visar ju att man är människa. De som gått igenom det vi gör får en hel massa erfarenheter som få någonsin tillskansar sig. En ynnest för man märker att man blir så mycket bättre rustad att läsa av olika situationer och vara sann mot sig själv och andra. En stor fördel i många sammanhang.

Önskar dig all styrka @Jennyn , att ta dig vidare i detta svåra.

Som @Lora skriver, låt inte skuld och skam hindra dig från att att vara konstruktiv! Ta en paus från alkohol, annars blir det svårt att veta vad som är vad i livet. Fortsätt skriva här, kram 🦋

@Allegra @Lora. Just detta med skam och sen sorgen är svårt att hantera. Gick på möte igår och det var ju toppen. Annars är det svårmotiverat att ens gå upp ur sängen. Tack för att ni skriver

@Jennyn Mitt tips till dig är Googla - bli av med skamkänslor. Det finns ganska mycket matnyttigt som säkert kan hjälpa dig komma bort från dessa destruktiva känslor.

Enligt min erfarenhet gror skam om man stänger in sig / tystnar och dödas av att berätta om den. Även tvinga sig ut bland andra.

Med skammen stämplar du hela dig själv som dålig / misslyckad. Detta fast det vi tittar på här bara är EN handling som dessutom skedde i ett sammanhang där fler än du deltog. Att du dricker är inget unikt. Det gör massor. Att bli beroende sker utan man vet ordet av när man druckit för mycket för länge. Även det går att förändra.

Ta hand om dig och tvinga dig ut nu. Det är du faktiskt skyldig dig själv. Var snäll mot dig. Du är inte din handling. Alla har rätt att göra om och göra rätt. Det tillhör livet 🤗.

@Jennyn du får bara låta lite dagar gå nu utan andra krav än att inte dricka. Möten så ofta som möjligt. Sen kanske du behöver en behandlingskontskt? Önskar dig så mycket kraft att stå emot! Om någon vecka känns det mycket bättre! Kram!🐳

Bra att du gått på AA-möte. Där får man prata om saker utan att någon dömer. Det är svårt för en "icke-alkoholist" att inte vara dömande. "Det är ju bara att inte ta det där glaset". Om det vore så enkelt. När du har kommit i mer balans tycker jag du ska träffa din kille och förklara läget. Jag kan inte hantera spriten. Jag har sökt hjälp. Vill du vara en del av den hjälpen? Älskar han dig så kommer han ställa upp det kan jag nästan garantera. Jag har provat att döva ångets med alkohol. Det går toppen för stunden men inte i längden. Blir bara mer/fler problem.

@aeromagnus Jag önskar att det var så. Har skickat meddelande men får inget svar tillbaka. Jag önskar precis att han skulle vilja det, välja mig och vara kvar när jag gör denhär resan. Har gått på möten regelbundet och känner mig trots allt ok. Just nu.

@Geggan @aeromagnus @Lora
Idag skulle jag "helga vilodagen" tänkte jag. Läsa ur matnyttig litteratur, gå en promenad och kanske t.om till gymmet. Då kom det sms jag fruktat för. Min kille har tömt alla sina saker från huset och flyttat nånstans. Han vill inte prata och inte ha nån mer kontakt. Tycker inte det finns så mycket att säga mer och jag sumpat min sista chans.
Jag försöker mentalt att hålla mig över ytan men har svårt att förstå hur jag ska orka med allt dethär.

Lider med dig.. Extra viktigt nu att komma ihåg att du är nykter för din egen skull. För ditt välmående och din lycka. Finns kärleken kvar kanske det finns en möjlighet senare, vem vet. Men nu behöver du hitta din balans. Värme och styrka till dig.

@Jennyn Försök att inte ta åt dig för mycket av den feedbacken.

Lyssnade på en podd igår. Temat var öppna ditt hjärta. Den handlade om att vi från barnsben är öppna men sedan sluter vi oss i olika sammanhang för att skydda oss från faror, ångest och rädslor. Tänkte en del på det. Det är väl det din kille gör nu? Han skyddar sig. Är rädd. Det handlar faktiskt inte om dig utan hans rädsla för att möta dig och sina egna rädslor. Troligtvis finns långt fler skyddsmekanismer än er relation som bidrar till det. En viktig lärdom i dessa processer är att lära sig att inte ta över andras negativa känslor. Man kan absolut stötta personen men bör vara observant att inte ta över dras negativa känslor. Lätt att bli ett lackmuspapper🥶.

Det han gör mot dig nu tycker jag är fegt. Inget annat än fegt. Han kanske måste få vara det ett tag. Tills han kommit lite längre i sin process.

Skulle vilja skicka med styrka till dig. Även återupprepa att han måste ta ansvar för sitt beteende och du ditt. Du tar tag i ditt nu. Ta hand om dig på bästa sätt. Fortsätt med sikte framåt och försök se storheten i att du nu jobbar framåt. Det finns så många där ute som ger upp. Du kämpar. Det är riktigt riktigt beundransvärt. Du ska se att det kommer bära frukt och du kommer leva ett allt friare liv. Det med flaskan är inget annat än ett läskigt fängelse byggt i ett stup ❤.