Är jag unik?

Enligt mig själv är jag inte alkoholist. Men jag har definitivt alkoholproblem.
Jag gillar verkligen att bli berusad och det sker 1 till 2 gånger i veckan och det är en rejäl fylla som varar från 6 till nästan 12 timmar

Jag känner inget sug efter alkohol i nyktert tillstånd (det är i alla fall vad jag inbillar mig, och jag har inga problem med att vara utan alkohol flera månader om jag bestämt mig för det)). Men om jag börjar dricka (en halv vinare till middagen) och når över en viss nivå, så kan jag inte sluta dricka, då finns det ett starkt inre tvång att köra på och jag har få inre argument emot.

Finns det några som känner igen sig?

Profile picture for user answe77

Du är absolut inte unik i ditt dryckesmönster. Var själv precis som du. Fick en i mitt tycke bra och tänkvärd sak sagt till mig en gång: att det är inte hur ofta eller hur mycket du dricker utan vad alkoholen gör med dig och vilka konsekvenser ditt drickande ger dig som avgör om du är alkoholist eller inte! Välkommen hit!
/ Answe

Profile picture for user Ikaros

Hej
För det första är du inte unik. Vi är flera, exempelvis här på forumet, som har det som du. Jag är en av dem.
För det andra är detta nog en allvarlig , kanske allvarligast, form av alkoholism. Det är som en allergi.
vänligen
Ikaros

Profile picture for user Leno

Det första svaret var utmärkt, men väldigt självklart. De sociala konsekvenser jag fått pga mina alkoholproblem är små, därför att jag är intelligent nog och vet fortfarande att läsa sociala signaler (dvs jag struntar inte i de signaler jag får från välmenade vänner/bekanta). Men jag är långt ifrån en social katastrof, dvs att förlora jobbet och bli en parkbänksalkis.

Det andra svaret är mer konstifikt? Allergi? Jag älskar alkohol och jag vet ingenting bättre än att bli berusad! Är inte det ganska exakt motsatt till allergi? Sen vet jag att mina hjäncellers kärlek till alkohol är någonting att frukta. Det är anledningen till att jag uppsökt detta fora.
Hälsningar.

Profile picture for user Bedrövadsambo

Vad gör du här då om du älskar alkohol och inte vet något bättre än att bli berusad? Så länge ingen annan (fru, sambo, barn) blir påverkad är det fullt upp till dig att supa skallen av dig. För du mår nog inte så bra speciellt länge. Alkohol har tyvärr den effekten.

Profile picture for user Leno

Som svar på av Bedrövadsambo

Därför att när jag krökar till, så gör jag det ordentligt. Efter halv vinaren till middagen, så frågar jag runt om någon hänger på till krogen. Om ingen hakar på, inga problem, jag sticker ut själv och kommer hem kl 5. Det är inte normalt. Resten av middagsgänget gick hem nöjda.

Profile picture for user Bedrövadsambo

Varför vill du sluta dricka? Ingen eller inget kan tvinga dig att sluta dricka, det handlar bara om din egen vilja.

Profile picture for user Bedrövadsambo

Att du inte kan sluta dricka när alla kompisar gått hem är ju ett tydligt missbruk.

Profile picture for user Ellan

Hej Leno,
Välkommen hit. Jag kanske missförstår dig när jag läser ditt inlägg men vill börja med att betona att beroende, riskbruk, missbruk etc har absolut ingenting med intelligens att göra. Och räknat till antalet är "parkbänkalkisarna" en väldigt liten del av oss beroendesjuka. De har hamnat långt ner på skalan. Konsekvenserna av drickandet och framförallt hur vi dricker och hur vi blir är starka varningsklockor.
När ett visst alkoholintag uppnås händer det saker i vår hjärna. Reptilhjärnan tar över, logiken suddas ut. Därav tas beslut som vi annars inte skulle ta. Konsekvenstänket är för många obefintligt. Som alkoholist, jag är en nykter sådan, väljer jag dock att avstå helt. Jag har inte haft några problem med sug, tack o lov, men jag vet inte vad som skulle hända om jag provar. Eller det vet jag. Min hjärna skulle slå om direkt och jag skulle dricka mer.
Läs gärna boken Kidnappad hjärna (Miki Agerberg), den innhåller vetenskapliga fakta och har hjälpt mig att förstå vad som faktiskt händer med oss.
Ta hand om dig,
Kram
Ellan!

Profile picture for user Box

Hej
Känner igen mig i din beskrivning av lusten till att supatill. Jag planerar mina fyller. Inte så att jag ringar in ett datum i almanackan, utan mer spontant. Idag är jag inne på min 7:de månad som nykter. Inte förens nu förstår jag att jag är en planerande alkoholist. Nu stundar snart semestern. Typiskt tillfälle för en planerare att supa till.

Profile picture for user lizzbet

Det verkar viktigt för dig att etikettera, gradera. Allkoholist eller alkoholproblem, vad är skillnaden och spelar det någon roll? Du vill se dig själv som unik, jag lovar, det är du inte... Bra att du hittat hit, lycka till!

Profile picture for user Nordäng67

Just nu har Du inget sug men jag tror att alkoholen tar och tär om man dricker mycket år ut och år in. Man lägger till beteenden efterhand: dåligt spritsinne, fysiska skador mm! Vill du stå där en dag och upptäcka att Du är fast i eländet :har sug som du inte har makt och kontroll över, blir otrevlig och aggressiv? För det är nog oundvikligt så småningom. Du verkar fortfarande vara i en fas när Du kan ta kontroll!! Så ta kontroll och sluta medan Du kan!