Hej. Jag häller i mig. Gjort det i 3v nu. Varför? För allt känns så meningslöst. Jag vet att jag gör fel och flyr verkligheten. Men verkligheten känns så meningslös. 3 veckor! Ska till beroendecentret ikväll men känner sån ånger. Jag åker dit för att jag måste för att mina nära och kära bryr sig. Men vilken grej! 3 gången jag är där. Får piller för abstinensensskull. Sen mår jag bra i ett halvår. Men är så rädd för vad som händer sen? Vad kan hjälpa mig i långa loppet? Ska jag börja träna
karate? Hur gör ni? Pls hjälp!!

AlkoDHyperD

Det låter som du dricker i perioder och fasar för nästa gång, stämmer det?
Jag var djupt nere i alkoholberoende för ca 20 år sedan "tillfrisknade" pga ändrade livsomständigheter och drack mer tillfälligt under ca 20års tid (aldrig normalt, dock) för att sedan gå in i perioder för drygt två år sedan. Varje period värre än den förra, med många nyktra månader emellan.
Efter sista suparperioden blev jag rädd. Precis som du skriver i ditt inlägg. Hur blir det nästa gång? Jag började arbeta med att förstå att alkoholism av den grad jag haft under tio år som ung aldrig läker ut. Jag kommer aldrig kunna dricka måttligt. Har aldrig gjort det heller. Ett litet tag går det alltid, men intensiteten och mängden ökar förr eller senare - alltid. Och det går fortare och fortare för varje period.
Hur ser det ut för dig? Håller du dig helt nykter det halvåret du mår bra? Hur går det till när du sedan börjar dricka igen?
Själv har jag valt att inse hur verkligheten ser ut för mig. Ett återfall till kan betyda att jag inte kommer upp igen, eller dör. Ett enda glas - även om det inte blir mer än så just det tillfället - betyder att beroendehjärnan vaknar till liv och besattheten sätter igång. Därför tar jag inte ett enda glas. Om jag senare väljer att göra det kommer det vara med vetskapen om att jag gett upp livet och allt som är värdefullt. Där är jag definitivt inte idag. Så jag är nykter. Nykter alkoholist på livstid. Mår väldigt gott i det just nu.
Börja träna karate låter som en alldeles utmärkt idé, Soldaten!
kram