Är jag alkoholist?

Profile picture for user Stubinsprak

Hej,

Jag är helt ny på forumet, så rätta mig gärna om jag missar kutymen. Har inte riktigt koll på hur detta funkar med trådar osv!

Jag är helt säker på att jag har en alkoholproblematik. Dricker 4-7 gr/veckan. Ofta själv på någon bar efter jobbet, och ibland blir det (lite) mer än jag tänkt från början.

Blir dock aldrig redlös. Varken på vardagar eller helger. Och oftast så rör det sig om 2-3 öl på vardagar. Jag har heller aldrig upplevt abstinens, eller känt att jag inte kan sluta förrän jag ”stupat”. Jag förmår stanna efter 2-3 öl om jag vill, men ibland blir det mer än så (kanske 2 öl till, eller en whiskey). Främst efter en tuff dag på jobbet då jag känner att jag är ”värd det”.

Jag har nu sökt hjälp för att kontrollera mitt drickande då jag är rädd för att bli alkoholist. Efter 6 möten på AA kände jag att det var lite överkurs när jag hörde alla ”rövarhistorier”. Kände inte igen mig alls i de andras berättelser, så det kändes nästan falskt att sitta där.

Jag vill alltså få hjälp med att sänka mitt intag, men känner mig inte redo för att helt sluta. Inget i mitt liv har hittills påverkats negativt av alkoholen, och jag vill helt enkelt att det ska förbli så. Jag vill dricka mer sällan, och mindre mängder - utan att behöva STÅ EMOT frestelsen att ta en öl till.

Sökte mig därför till beroendevården istället och berättade om min oro, men blev sedan förvånad när läkaren sa att jag redan är alkoholist och borde sluta helt. Inser att jag kanske redan nu (31 år) kanske har lyckats bli alkoholist och blir livrädd av tanken.

Vad tror ni? Han hon rätt? Kan jag vara alkoholist? Bör jag verkligen sluta dricka helt?

Profile picture for user Blenda

@Stubinsprak Hej och välkommen till ett bra forum, med väldigt många tankar, högt och lågt.
Alla vi som hänger här har olika historier och olika mål. Men en gemensam grej är att vi vill ändra (eller har ändrat) vårt förhållande till alkohol.
Det finns en undergrupp under "Förändra sitt drickande" som heter "Vara måttlig" som du kanske skulle kolla in, det låter som att det är dit du strävar.
Personligen tycker jag inte det spelar så stor roll vad du "är" i nuläget, det viktiga är att du vill förändra ditt drickande. Jag tycker du ska börja där. Oavsett om du vill dricka måttligt i framtiden så är det många här inne som förespråkar att man startar förändringsresan med att avstå helt från alkohol en period, gärna minst tre månader. Efter en helvit period blir det lättare och sannare att göra upp planen för resten av livet.
Och en annan bra grej är att göra programmet här (finns under rubriken Stöd). Då får du bättre koll på vad som egentligen gör att du dricker och kan lägga upp en plan utefter dina egna triggers.
Läs gärna runt här i olika trådar, och plocka upp sådant som du tror kan vara bra för just dig, här finns massor av erfarenhet. Lycka till!

Profile picture for user Stubinsprak

@Blenda

Tack för ditt välkomnande & hjälpsamma svar. Bra tips!

Det låter klokt att börja med att vara helt vit i tre månader. Nu känns allt så förvirrande. Det känns som att jag slungas mellan två helt olika sätt att tänka om mitt drickande. Från en stor oro, och klarhet i att det är något som inte stämmer, till att jag känner ”Äh, jag är så dramatisk ibland. Jag dricker ju inte alls så mycket”.

Blir galen av veligheten och osäkerheten. Men oron finns där trots allt, och att jag sammantaget dricker mer tre gånger mer än vad som anses som lågrisk-intag/vecka är ju ett faktum. Så något måste jag göra.

Nä, jag börjar där. Vit i tre månader. Sen tar jag ett beslut efter det! Har fått något som heter Naltroxon utskrivet av läkaren också, ett piller som ska blockers suget på något sätt. Tänker att jag testar att ta det under dessa tre månader också. Kan ju inte skada med lite hjälp på traven!

Tack igen.

Profile picture for user Charlie70

@Stubinsprak välkommen hit! Jag gjorde som du. Pendlade mellan att tänka att jag har ett (stort) problem till att ah, det är väl inte så farligt, jag kan ju dricka som en normal människa också i bland. I 20 år höll jag på till jag tog beslutet att hålla upp helt. Bästa beslutet jag tagit. Bara synd att jag inte gjorde det tidigare. Toppen att göra som Blenda säger, börja med tre månader. Under tiden har du möjlighet att reflektera över din relation till alkoholen så att du kan ta nya friska beslut efter det.

Profile picture for user Se klart

Välkommen hit,
Så himla klokt av dig att ta ditt ”velande” på allvar, tänker att det är en oro som gör att det böljar så- och det finns en tendens hos oss som druckit oss till ett beroende- att dricka bort den där oron också.
Så vad bra att du klivit in här. Precis som Blenda och Charlie skriver, kan bara hålla med om att ta en ordentlig paus från alkoholen och landa i nya beslut då.
Sedan är det inte att man som nykter förlorar livskvaliteten (man kan ju lätt tro det med den romantisering som ändå är utbredd kring alkohol). Men alla måste inte sluta helt. Och alla måste inte heller dricka 😊
Jag klev in här med ansatsen att vara nykter 3 månader. Nästa månad är det 1,5 år sedan. Det kan gå hur som helst! Vill ändå peppa dig till att inte känna alltför stor rädsla för att vara nykter. Det är utmanande ibland, men livet är ju det. 🌱

Profile picture for user Stubinsprak

@Charlie70

Tack för ditt svar! Skönt att höra att man inte är ensam om velandet. Nykter dag två nu, med ett första mål på tre månader. Ska prata med min läkare om detta också, och fråga om medicinen jag fått utskriven passar kostymen.

Motiverad nu!

Profile picture for user Stubinsprak

@Se klart

Tack. Intressant detta med livskvaliteten. Är i skrivande stund skräckslagen för att inte få dricka vid de där ”gyllene stunderna” då allt är i balans och planeterna står rätt. Samtidigt vet jag ju att de gyllene stunderna egentligen är VÄLDIGT få i jämförelse med hur ofta jag druckit genom åren. Har egentligen snarare druckit när allt varit i obalans när jag tänker efter, för att göra livet mindre jävligt.

Slutsatsen är nog att det i själva verket är de SVÅRA stunderna som kommer trigga mig. Gissar att jag kommer sakna alkoholen som mest efter en lång dag på jobbet, ett bråk med någon, eller när man har ont i ryggen exempelvis. De gyllene stunderna är ju redan bra, så där hoppas jag kunna finna mig i (eller kanske t.o.m njuta av) att vara nykter, så att man får uppleva dem i klarhet.

Tusen tack!

Profile picture for user TappadIgen

@Stubinsprak skrev:"De gyllene stunderna är ju redan bra, så där hoppas jag kunna finna mig i (eller kanske t.o.m njuta av) att vara nykter, så att man får uppleva dem i klarhet."

Jag tror att du redan har en föraning om hur det faktiskt kommer att bli. Jag vet för egen del att det fanns en tid i mitt liv då jag inte kunde tänka mig att inte kunna berusa mig med jämna mellanrum. Jag visste ju att det hörde till så många saker i livet. Hade någon berättat för mig vad jag berättar för dig då, så hade jag definitivt avfärdat det, men nu är det ju nästan tvärtom och jag ser att du är inne och nosar lite på det i det du skriver.

Det låter ju säkert superklyschigt men jag ser fram emot att fira midsommar och har ingen tanke på att införskaffa några rusdrycker. Det hör inte till, för jag ska ha en bra midsommar och njuta av sill, potatis, sol och sällskap.

Profile picture for user Stubinsprak

@TappadIgen

Det låter härligt att genuint kunna se fram emot en nykter kväll, i synnerhet då det är midsommar. Inser att jag han en sträcka att vandra innan jag är där själv, men jag tror att det kan gå åt rätt håll om jag börjar ”smått” med tre vita månader. Bara det känns oändligt stort just nu, men det ska gå.

Tack för stödet och de kloka tankarna! Jag känner mig mer och mer peppad på att förändras!

Profile picture for user TappadIgen

@Stubinsprak Jag tycker att du har helt rätt tänk vilket gör att du har alla förutsättningarna för att lyckas. Det känns såklart väldigt stort och övermäktigt just nu men fortsätt du med ett steg i taget. Har du gjort programmet här? Jag tror att det hjälper att tänka mycket på det och hur man ska hitta sin väg framåt.

Profile picture for user Charlie70

@Stubinsprak vill bara sticka in och säga att de flesta av oss här tar en dag i taget. Det är den tidsrymden vi kan överblicka på vår väg mot nykterheten. Att tänka tre månader kan kännas som en evighet i början (det är det också). Därför kan det vara så himla viktigt att paketera in vägen mot (del)målet i flera små paket så det inte blir övermäktigt. I dag är det midsommarafton och i dag är jag nykter. Hur är det för dig?
Kram!

Profile picture for user Stubinsprak

@Charlie70

Tack! Ja, en dag i taget känns som det enda sättet. Jag var också nykter på Midsommarafton! Så skönt!

Faktum är att jag är på dag 11 nu, och än så länge känns allt stabilt. Nu blir det bara att fortsätta ta en dag i taget. Ser fram emot en nykter kväll :)

Profile picture for user Andrahalvlek

@Stubinsprak Grattis till 11 nyktra dagar! 🥳🥳🥳 Att uppnå tvåsiffrigt är en milstolpe. Nu är den fysiska abstinensen borta - nu återstår den psykiska. Snart börjar alkoholdjävulen viska i ditt öra: ”Det gick ju bra det här, du har nog inga problem, en öl funkar nog.” Ryt åt honom direkt: ”NEJ, jag ska inte dricka.”

Minsta lilla alkohol ger alkoholdjävulen luft under vingarna och det blir etter värre att avstå. Tänk dig att du har låst in honom i en trälåda och där sitter han och gastar: ”Ge mig alkohoooool, nuuuuu.” Nope. Med tiden blir han tystare och tystare för att till slut tystna nästan helt. Vatten och bröd kan han möjligen få, men ingen alkohol.

Kram 🐘 (min app Nomo visar att jag varit nykter 504 dagar, tjoho!)

Profile picture for user Stubinsprak

@Andrahalvlek skrev:"Vatten och bröd kan han möjligen få, men ingen alkohol."

Haha, ja! Den där jäveln får nöja sig med det. Vad han än säger. Tack för peppen! Har ordagrannt tänk ”Det här gick ju bra, nu tar jag en öl!” många gånger tidigare. Denna (kanske sista) gång ska jag inte lyssna på det. Jag är värd mer än vad alkohol kan erbjuda.

Tack igen!