Hej! det här kan bli ett långt inlägg, har många funderingar och skäms över min okunnighet. den är sidan verkar vara kanon så ja hoppas att ni kan hjälpa denna okunniga själ.

jag är som många andra tycker det är väldigt gott med vin, socialt, gott o testa till mat o ostar, är sen en tid tillbaka ofrivilligt sjukskriven för utmattnings syndrom och fibromylagi , sömnproblem har jag haft sen 12 år tbx. är 32 nu.
innnan jag vart sjuk så va ja en helg drickare med något glas ibland i veckorna, är inte helt hundra men tror att ja snittar 2-3 flaskor vin per vecka, några öl kanske slinker ner. men det är inte förens nu ja funderat på mina alkohol vanor, har funderat väldigt mkt. nu när ja går hemma har det hänt att ja medicinerar för att få musklerna att slappna av pga smärta o spänningar. och vid lätt oro men aldrig vid panikattacker. oavsett vad så känns de ju inte rätt. så ja bestämde mig för att kolla upp hur ja mår så ja bad om en hälsokontroll som innefatta vitamin lever osv, jag dricker inte varje dag men är berusad 1 gång i veckan o så har det säkert varit i 8-9 år, är inte helt hundra om de är exakt varje helg, har inte tänkt på de förens nu. alkohol har aldrig varit ett måste för mig snarare en "hobby" förstå mig rätt där. alla prover va perfekt trots mitt mående o brist på motion just nu, har en form av utmattnings ångest och får episoder av stark panik framför allt vid pms och kommit underfull med att jag vill verkligen ha vin då, vilket känns märkligt kan stå emot men blir orolig kan ja vara alkohol beroende? fast de blir värre vid pms? eller är det ångest jag bara har i största allmänhet? har alltid alkohol hemma men rör de inte, känner inget sug eller panik efter alkohol, kan inte svara på varför ja har hakat upp mig på alkohol, en del av mig känner att det känns lite som att ja vill skylla på något i stället för att säga att det är ångest, mina närmsta säger att jag inte ska vara orolig ja har pratat väldigt öppet med dom närmsta om mina funderingar så ja känner inte att jag skäms, men däremot så släpper ja inte tanken. känner att det börjar ta över mitt liv är ja eller inte, i natt fick jag sömn paralys vilket är ett vanligt fenomen när man är utmattad, men min första tanke va att det va abstinens för jag drack ju vin i tis...fast ja känner ju inte ett behov av det, kan vara utan. det är väl lite så att jag vill inte sluta med vin det är ju ett intresse, hoppas att ni förstår mitt röriga inlägg och kan ge mig svar så min röriga hjärna kanske kan få ro. o givetvis så sätter ja min hälsa före vin, tänker mer på mitt intag nu sen ja började fundera kraftigt o märkte att ja vart så mkt tröttare dagen efter o mådde dåligt. valde att skriva här för ja vill lära mig mer och sluta googla, finns en del info på nätet men ändå luddigt står mkt om dille o så illa däran kan jag väl inte vara??

mvh sadie

AlkoDHyperD

Såg ditt inlägg först nu då jag inte varit så aktiv på forumet ett tag.
Jag tänker så här inför din fråga om du kan vara alkoholberoende:
Om tankar på att man kanske dricker för mycket börjar poppa upp finns det ju ett problem eftersom din konsumtion påverkar dig negativt genom att ge ökad oro. Det är bra att du vågar granska din alkoholkonsumtion vilket annars är ganska vanligt. Kanske är det en ond spiral, ångest-sömnsvårigheter-alkohol-ökad oro-ångest osv. Smärta och utmattning gör ju inte saken lättare heller.
Alkoholberoende eller ej, vad skulle det göra för skillnad för dig om du är eller inte är alkoholberoende enligt diagnoskriterierna?
Det väsentliga är kanske det du skriver. Att alkohol ger ökad oro och att du märker att du inte mår bra dagen efter. Din situation låter svårt nog som den är, med värk, ångest och trötthet.
Prova att avstå alkohol en månad och se om du mår bättre av det. Hitta sätt att ge dig själv vila och omsorg. Kanske samtalshjälp?