Har länge läst på forumet. Kännt igen mig, i många trådar. Är inte unik, på något sätt. Båda föräldrarna är alkoholister. Själv, har jag lovat mig själv, att aldrig bli som dem. Haha, och så sitter jag här, 30 år och redan börjat likna dem, mer än vad jag vill erkänna.
Dricker inte speciellt ofta, men när det händer så är det som en demon tar över mig! Halsar allt jag kan komma åt, det är inte ens frågan om normal alkohol, handsprit har slunkit ner både en och två gånger. Det är så pinsamt att berätta det. Men jag måste börja vara ärlig nu. Beter mig som en riktig idiot!
Det senaste halvåret har jag börjat smygdricka hemma, pga ångest. Inte alltför ofta, men bara en gång är ju för mycket.
Min största rädsla är jag ska förlora allt, sambo, jobb, vänner och det lilla självförtroendet jag har kvar.

Det svåra är att jag verkligen blir sugen när andra dricker. Det är det som blir svårt, känner jag.
Men tacksam för forumet och börjar min resa idag! För mig är det nog bara som så att jag inte kan dricka. Ett glas vin eller två, kanske funkar en gång. Men vid nästa tillfälle, sitter jag väl där med 3:dje flaskan igen.

Först och främst; stort välkommen hit till forumet! Hoppas du hittar inspiration och stöd hos alla andra kloka forummedlemmar här.
Som du kanske märkte så har jag ändrat ditt "nick" till Cesson. Vi värnar om anonymiteten här och jag blev osäker huruvida ditt namn du skrivit var ditt riktiga namn eller inte. Hur som helst, är det ok för dig att heta Cesson? Annars är det bara säga till så byter vi tillbaka.

Vi finns här på din resa!
Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Tack för att du bytte namn på mig. Tänkte mig inte för riktigt.

Ångesten sitter i som sten, efter min senaste (förhoppningsvis sista) fylla.
Är ledig över helgen och jag bävar. Vet av erfarenhet att det brukar bli bättre när jag "kommer ut i verkligheten".

Tankar på alkohol har jag hela tiden. Skulle så gärna dricka bort min ångest, men det är inte ett alternativ för mig. Ångesten kommer bara att bli värre, för några timmars lindring.

Det värsta är nog att jag måste göra slut med a! Min hjärna snurrar, kan jag aldrig mer dricka vin? eller öl? Hur ska det gå? Det känns som att min bästa kompis bara försvinner.
Får ta en dag i taget..just idag är jag nykter.
Ha en trevlig helg alla!

Bestäm dig för att sluta, inga undantag.
Sen kan du ta en dag i taget. Men velar du om, när, vad etc så kommer du att ha för många öppningar och utvägar.
Du säger att du inte dricker speciellt ofta men för mig är det ett ganska stort steg till att dricka handsprit?
Jag har varit utan i 6 månader snart, det går att vara utan. Krävs en ny inställning till livet och man måste hitta annat att ta till vid de tillfällen man brukar ta till alkohol. Springtur, alkoholfritt, gå hem tidigare, öva på att ha kul även när man inte är påverkad etc. man måste ju lära sig av med att alkohol krävs för avslappning eller för att ha kul eller lindra ångest.
Du får mkt positivt på köpet kan jag lova!
Kämpa på!

Du har helt rätt, vela är inte ett alternativ. Min logiska hjärna fattar det. Det är sprithjärnan som säger en massa dumma saker. Dom två bråkar väldigt mycket just nu. Men kanske är det så i början.

Under de senaste åren har jag druckit mer än vanligt, i snitt 2-3 gånger per månad. Mot förr, då drack jag kanske 1 gång var tredje månad. Det är verkligen inte ok att dricka handsprit, det har det blivit när allt annat är slut. Och då fattar jag ju att jag inte ska dricka! Är ju alkoholist, utan att dricka var och varann dag.
Känns som jag är längst ner på botten just nu. Speciellt när jag skrivit om det här. Det är som att det blir mer sant, när jag berättar om det.
Men det är därför jag skriver, vill verkligen inte mer nu.
Tack för dina peppande ord! Ska verkligen träna på att hitta lugnet och glädjen utan a!

Nånstans bak i hjärnan var min första reaktion "handsprit! Varför kom jag inte på det?!". Vad djupt det sitter, speciellt det där med smygandet, och letandet. Du är inte ensam. Jag har två månader helnykter nu, minus ett återfall, vi kämpar tillsammans. <3

Ja, tänk vad uppfinningsrika vi kan vara. Var glad över att du aldrig kommit på den tanken. Rekomenderas inte! Känner fortfarande lite eftersmak och har vansinnigt ont i halsen. Det är straffet, för att vara dum i huvudet. Har väl haft en sabla tur ändå, vaknat upp hemma och oskadd (förutom det jag nämnde och psykiskt).

Jag har spelat roulette med livet, många gånger. Undrar vad min promille har legat på egentligen?

Läste din tråd och hoppas du får lite lugn i kroppen snart! Håll ut, så ska du se att det vänder. Grymt jobbat av dig, nykter i 2 månader! Du har rätt, vi kämpar tillsammans.