Hej... måndagen är här och jag ska till jobbet! Egentligen vill jag bara sjukanmäla mig på grund av ångest och inte helt återställd sen fredagen och lördagen.

Jag har tidigare varit nykter 90 dagar och trodde jag lärt mig av mina misstag men i lördags när jag var på middag så märkte jag snabbt att jag drack fort och jag ville bara ha mer.. ville absolut inte att festen skulle ta slut. Jag har lovat min sambo att han inte ska behöva vara orolig för mig eller att jag inte någonsin ska dricka mycket igen. Men ändå så gör jag det och slutar bry mig när jag väl börjat!
Panik och gråt på söndagsmorgonen när jag märker hur besviken han är på mig och arg.. jag vet inte hur jag ska göra längre, jag litar inte på mig själv och jag är rädd för att vara nykterist då jag inte tycker livet är så jävla roligt.. jag känner mig så jävla dålig och skamsen och vill kunna komma på nåt lugnande och få ro i själen för framtiden. Det enda jag vill är att vara stolt över mig själv och inte känna mig sämst i mitt förhållande.

Jag förstår att det är jättejobbigt just nu. Du hade en förhoppning om att kunna ta ett glas vid festliga tillfällen, och det kanske inte fungerar. Men jag tror du behövde få testa det, och en urspårning är ju inte någon större grej jämfört med att du faktiskt varit nykter 90 dagar. Vad är det som gör att livet inte känns så roligt? Jag tror helt säkert att du kan hitta livsglädje utan alkohol, ge det tid och fundera kring vad som gör dig glad. Ta hand om dig och ge inte upp!

Något jag vet med säkerhet: livet är inte så jävla roligt i längden om man är en sån som dricker för mycket.
Något jag inte vet är hur ditt liv skulle gestalta sig efter en tid nykter, men det kan du ju ta reda på. Stora och mäktiga grejer kan hända, en dag i taget räcker bra i början som du vet. Kram.

Att misslyckas är ett stort begrepp och det tycker jag inte du gjort. Ett snedsteg i en livsomvändande process som innebär lärdomar och många nya erfarenheter är inte per automatik ett misslyckande, snarare ett just stedsteg och sådant gör vi alla. Vad man sedan måste göra är att utvärdera snedstegen och undvika att hamna där igen så gott det går. Och ja, livet är så roligt det blir antar jag men det kräver nog en vana att se det genom "nyktra" glasögon.

Besviken förstår jag, det har man rätt att vara. Men ge inte upp. Och var stolt över vad du faktiskt lyckats med. Nittio dagar är inte illa.

Frid! :)

Jag är kritisk till mig själv och ser det som ett ledsamt misslyckande att vilja dricka mindre och sen inte hålla det för mig själv och sambo...
han blir också besviken men alltid när han inte är arg längre/det har gått en dag..så säger han att det inte var farligt och att jag överdriver med min ångest även om han förstår att de inte är kul att de inte blev som jag tänkt ! Kanske för han ser hur jag mår... men det blir också konstigt för mig..
Jag vet att jag inte är den med störst problem men om jag har tänkt att dricka MAX 3 glas men tror att det blir roligare om jag dricker 6-7 så vet jag ju att det var mitt gamla tänk i hjärnan och begär som förr innan min nyktra period... då är jag tillbaka på ruta 1 och min sambo fick se en sida som jag lovat var borta... fast jag vet att så fort jag tror att livet är så toppen och bra så inget kan gå fel nu, då vill jag dricka mer! Hur håller man uppe disciplinen även när allt är bra och man inte har nån ångest... jag vill alltid vara lycklig och glad.. men har haft svårt i min nyktra period att vara det för jag kände mig som ett fån som fick dricka saft.. eller alkoholfritt när alla andra gjorde drinkar och umgicks..

Att umgås är roligare nykter tycker jag. Samtalen blir intressantare. Så jobba på inställningen, varför skulle man vars ett fån för att man inte gör som alla andra? Fixa en god alkoholfri drink och sträck på dig och var stolt för att du vågar välja det som är bra för dig!