Jag passar inte in!

Jag är en kvinna som snart fyller 35 år. Jag lever i ett äktenskap och har 4 barn!
Jag har flertalet diagnoser,bla depression,ångestsyndrom, adhd, borderline,
angorafobi, ocd och medelmåttiga tics ,om man nu kan kalla dem det!

Mitt allra största problem är att inga ångestmediciner har hjälpt mig, så det har resulterat i att jag köpt vin och användt mig ut av detta, så jag har självmedicinerat!

Så när alla ska försöka hitta en lösning på detta så har de kollat beroende mottagningar mm..men efter som jag endast sporadisk dricker...vid ångest!
Så kan det gå flera dagar, veckor,månader emellan..vilket gör atrt jag inte platsar in i den så kallade mallen!
Jag faller mellan stolarna!

Vad ska jag göra?
Vad ska jag ta mig till?

Mina barn har börjat uppmärksamma detta!
Min man ser det också,fäller nedlåtande kommentarer som tex,jaha har du inte sovit nu igen..då kommer väl galningen fram igen..
Han uppmuntrar barnen att "leta" bevis på att jag druckit!

Och det allra senaste är att jag tydligen inte kan bli arg om jag inte druckit..så nu vågar jag inte skälla då jag senast blev anklagad för att druckit fast jag inte hade det!
Det blev ramaskri och världens bråk!

Är så fruktansvärt trött, utmattad och urkass på det här jävla miserabla skit livet!

Profile picture for user Sisyfos

Välkommen hit! Bra beslut att börja skriva här.
Du skriver att du bara dricker när du har ångest och att du har ett flertal diagnoser. Hur ofta handlar det om och vad händer då? Svara om du vill. Jag drack sporadiskt när jag tillslut tog kontakt med en beroendemottagnk g. Jag uppfyllde inte beroendekriteriwrna men fick börja ändå. Det jag fick jobba med handlade om att identifiera vilka sammanhang jag drack i, jobba med att stå emot lusten att dricka etc. Det finns ett on-lineprogram här som du kan anmäla dig till - det finns andra som deltagit i det som kanske kan beskriva lite vad det innehåller.
Jag hör till de som har medicinerat med alkohol. När man slutar med det blir det jobbigt för det finns liksom inget annat, eller jag har väl heller inte bett om något, men jag i lite samma läge som du där du skriver att inget hjälper. Närvaropodden beskriver i olika avsnitt hur man konkret kan jobba med att bryta tankar och tankemönster. Det kanske kan vara värt att pröva.
Du är ung och har redan fyra barn. Jag gissar att några är rätt små. Det är inte konstigt att du är trött. Jag tänker att du och din man behöver jobba tillsammans istället för mot varandra som det låter nu. Vet inte om ni skulle kunna få råd hos kommunen eller hos en familjeterapeut. Att mannen ”allierar” sig med barnen skapar en ohållbar situation för dig där din auktoritet som förälder blir ifrågasatt. Ni behöver komma tillrätta med det här för både din och din familjs skull. Det är ett familjemönster som kommer att utvecklas väldigt negativt. Går det att prata med din man? Går det att föreslå familjeterapi?
Lycka till med allt. Det går att ta sig ur såna här mönster.

Profile picture for user JagFörstörMinFamilj

@Sisyfos
Hej!
Tack snälla för att du tog dig tid att skriva!
Alla barnen är mellan 11 och 17 år i år!
Fick barn tidigt i livet, långt innan jag visste om mina diagnoser!
Jag kan absolut prata med min man men han har därefter svårt att ändra sitt tankemönster och agerande då han vuxit upp med alkolister och icke stöttande föräldrar!
Vi går på parsamtal,jag har egen terapi, väntar också på dbt.. sen har vi hjälp utav kommunens familjeteam där vi träffas endast föräldrar eller ihop som familj!
De 2 äldsta har också egna samtalskontakter!
De 2 minsta har stödfamilj 1 helg/mån då de har egna diagnoser!

Drickandet är ju svårt att ge en konkret användning av då det är väldigt olika...men om jag ska ta de senaste 2 månaderna så har det varit vid 3 tillfällen..endast när jag haft ångest. Vilket blir problemet,jag använder det som ångestlindring!
Inte så jag blir stupfull och får minnesluckor..mer bli trött och få lugn i kroppen...dock får jag "attityd " när jag då blir ifrågasatt eller blir irriterad över att jag alltid måste tjata,om allt!
Skulle jag varit en vanlig Svensson som tex drack en lördag i december,juldagen och nyårsafton så skulle nog inte så många höja på ögonbrynen!

När jag försökte ta upp drickandet på pspsykiatrin så sa dem att det inte räknas som beroende så på den mottagningen kunde jag inte vara på!
De föreslog mer terapi och ev något om en alkoblåsare!

Har ny tid den 31e och ska träffa en specialist läkare på psykiatrin så hoppas på att få hjälp..orkar inte ha det såhär längre..