Hej allihopa. Ny här men som läst och känt
igen mig mycket.
Lite bakgrund.
Uppvuxen i miljonpogramet i förort till en av sveriges stora städer. Båda föräldrar arbetande och väldigt kärleksfulla och väldigt måttliga med alkoholen . Det är dom än idag. En 2 år äldre syster också väldigt måttlig med spriten.Därimot en farbror som söp ihjälsig rätt så ung. Och en morförälder som va periodare.
Ska väl säga också att jag är en man .närmare 50 år än 40. Är gift sen 20 år och har barn.
Började smygdricka dom vidriga häxblandningarna med polarna i 13 års åldern. Men det va aldrig nå större mängder.14 års åldern börja med folköl och
kände mig väldigt bekväm av känslan ,en så stark eufori att den va Livet helt enkelt.
Funkade nått år att hålla på dricka folköl på helgerna. Men runt 15 års åldern vart flera av polarnas äldre bröder systembolags kunder och en ny värld öppnade sig.
Man hade tillträde till den tyngre alkoholen.
Silverrom och cola vart min favorit.
Så under perioden 8an till 2 året gymnasiet
Så va man full varje fre lör . Hade man inga pengar så bjöd polarna och vice versa.
Det va också här och med spriten som
minnesluckorna kom allt tätare. Kan säga idag att av den yrkeslinjen jag gick så kan
jag i princip ingenting. Då och några år efter så kunde jag såklart. Men här tror jag tyvärr att jag fick bestående hjärnskador av mitt drickande. Hur va jag då som full?
Nykter? Som Nykter den blyga och tillbaka dragna killen. Han som alltid haka på men som inte gjorde nått.
Som full..killen som inte banga för nått , som kunde allt,snacka mest,stanna kvar till sist, men som tyvärr också alltid som gjorde bort sig mest,blev fullast,fick mest minnesluckor mm mm. Jag va igentligen en tönt, en mes med gott om polare. Men varför så gott om polare som inte va mesar
? Jo för min äldre syrra va väldigt populär med en hel drös polare som alla sukta efter. Det är ialla fall va jag tror....aldrig nån som sagt det men jag tror de va så .
Men i allafall .dom här åren i plugget så kom man undan hela tiden. Föräldrar som var blåögda och man sa att man sov hos polare på helgerna,inga mobiler som kunde
spåras va man va osv. Man ljög för sina föräldrar helt enkelt. Man gjorde "klubbrum"
I skyddsrum eller toma cyckelrum mm.
Trots att man bara komihåg första timarna
På varje dag man drack så fortsatte man.
Aldrig tal om nån vit helg eller så.
Men än så länge va det bara helgfylla som gällde.
Är så trött....dock nykter . Forsätter imorrn
om det är nån som är intresserad att höra
på nån som aldrig kommer till saken.....

rabarber

Bra att du tog det steget! Och jag med flera i det här forumet hör gärna fortsättningen!

Jag fortsätter gärna att läsa din tråd. Har också delvis vuxit upp i förort till storstad. Med skyddsrum och moppekällare/cykelrum, där ungdomarna träffades. Kommer ihåg den unkna lukten av gammalt damm och cement. Men bra tillhåll för unga.

Spola kröken

Tack för välkomnandet rabarber och misslyckad.

I slutet på den här perioden började ångesten krypa på en. Sakta men säkert.
Då pratar vi slutet av gymnasie tiden.
Och riktiga bakfyllor av det slaget med migrän, uppkastningar,ångest,darrig och allt som man hört om. För dom första åren va man bara trött och sliten. Men inte sjuk som nu . Och började också titta sig i spegeln och lova sig själv att aldrig mer vill jag må så här. Men tex va det en lörda morgon så lärde man sig rätt fort att det gick o ta sig en återställare. Men va det en sönda så led man till typ onsdag. Sen släppte det och va fan ..klart vi tar en bläcka på fre. Så fortsatte det. Många av polarna skaffade sig också flickvänner den här perioden och lungnade ner sig. Och mig ..han som alla garvade åt på helgerna ? Nä han var ju skitrolig men inget å ha till pojkvän.
Ja va ju helt enkelt värst på den här tiden. Sen fanns ju de som som aldrig lämnade cyckelrummen också. Som satt kvar hela helgerna och hade skippat gymnasiet helt. Så dom va ju värst på att dricka men jag va nog värst på skäma ut mig. Jag skulle ut och röja runt kunde inte va lugn med alkohol. Blev som förbytt.
Gymnasiet avklarat fast jobb direkt.
Byggbranshen blomstrade, 2 veckors lön
Och skulle inte rycka in i lumpen för en om 2 år så flytta hemifrån va inte o tänka på.
Betalade en symbolisk summa hemma och lovade mamma att bospara och spara på vanligt sparkonto. Så jag skulle ha pengar när lumpen va klar. Nu hade man även hunnit bli 18 och vart den lokala pubens pajas. Spriten flödade ,visakortet i baren,efterfester och totala helg blackouter. Nu va det också som söndagarna började bli dricka dagar.
Man behövde inte va rädd att jobbet skulle reagera. På rotbygget jag jobba va det ständig fylla o spritlotterier. Allså jag va ju fortfarande lärling men den uppfattningen man fick av arbetslivet va skrämmande. Betongbasen och snickarbasen va fulla var o varanan dag,
2 av murarna hade satt på samma servetris i lunchhaket vi åt på och va livrädda då det visat sig att hon vart gravid och skulle behålla barnet. Murarna var bägge gifta och hade familjer.och nu skyllde dom på varann.
Det va kaos. Jag och en annan lärling drog ibland på bio dagtid och kom tillbaks när det va dags o gå hem.
Kan allt det här ha bidragit ännu mer att man själv tyckte att ,va fan det är ju så här det ser ut i samhället?

Blir väldig långbänk av det här men behöver få ur mig av vad man sett o gjort.Om det på nått sätt format mig
till den jag är idag. Ingen är ju tvungen att läsa om man inte vill.

Det finns mera men nu måste jag försöka sova . Yngsta grabben har sport imorgon. Måste försöka va lite utvilad.

Levande

Vi är nog många förortsungar som känner igen oss.
Att skriva av sig här och läsa har hjälpt mig mycket, så hoppas du tar den chansen.
Så styrka till ditt steg

Och av att ha läst det du skriver, så vill jag bara säga att du nog är något bättre än du tror på både det ena och det andra. Välformulerat, reflekterande... Men texten andas lite dålig självkänsla. Bra om du gör en förändring så att du kan se dig själv med nya ögon.

Spola kröken

Hej
Spolar fram till muckar resan början
90 tal.
Muckar en fre och åker på lör en vecka till Rhodos med järngänget. Här tycker jag dom stora problemen börjar..på den här resan minns jag flygplatsen sen bara fragment av nån dag mitt i veckan . Hur är det möjligt? Har fått mycket återberätat och sett foton . En helt annan människa. Känner knappt igen mig själv.
Under den här veckan hann jag tydligen med att bli tagen av polis för skadegörelse, utslängd från hotell, borttappat pass, sydd i pannan (som ingen av mig eller mina polare vet nått om). Polarna trode aldrig jag skulle komma med planet. Men grekerna va väl glada att ett fyllesvin drog hem.
Ska säga också att ingen av polarna såg mig äta på hela veckan.
Skrämande.

Kom hem och tog det lungt ett tag. Tillbaks i arbete och fixa första hyres lägenheten.
Sen kom krashen 91 tror jag . Finans kris och varenda byggfirma varslade eller konka.