Hej alla!
Vill börja med att säga att det här forumet är jättebra. Jag har ända sedan jag var tonåring älskat berusning. Var alltid den som ville festa och alltid dricka mer. Under tiden innan barnen var jag alltid den som blev fullast, alltid följt av blackouts och vansinnig ångest. Nu har det sedan 10 år eskalerat och jag dricker i smyg. Vill aldrig dricka i sociala sammanhang för jag vet att jag inte klarar av det. Eller så går jag dit, sköter mig tar ett el två glas vin för att sedan åka åka hem för att få dricka obehindrat i min egen takt. Om jag tagit ett glas kan jag aldrig sluta. Jag mår skit av det här eftersom jag dricker 2-4ggr/vecka och aldrig mindre än 1,5 flaska. Ofta två. Blir alltid sugen mellan kl 16-18. Nu sedan jag hittat det här forumet inser jag att jag kanske har en chans att klara mig ur den här skiten. Har inte druckit på fyra dagar men nu är jag så när så nära att öppna flaskan som jag fick av vänner som var här förut. Varje morgon är jag livrädd för att bli sugen den dagen. När jag är bakis är jag motiverad att sluta. Vilket är ungefär 50/50 om jag är bakis eller inte. Jag har tappat kontrollen och insett att det är alkoholen som styr mitt liv och inte jag själv. Jag tycker att allt blir mysigare och trevligt när jag dricker. Jag tycker inte att det är jobbigt att städa etc. Känner igen mig i så många trådar här. Jag är absolut ingen olycklig person, tvärtom tycker jag att jag är ganska glad. Har ett bra jobb, fin familj och fantastiska vänner. Det sjuka är att jag blir sugen på vin när jag är glad eller tycker att jag gjort något bra. Kommer fortsätta vara aktiv här.