Mitt namn är inte viktigt, men hälsar ändå!
På måndag börjar verkligheten igen, 8-timmmars jobb och allt som det innebär.
Lite om mig:
Jag är en man på runt 40-år, har ett förflutet som drogmissbrukare i min ungdom. (mestadels cannabis, alkohol, bensodiazepiner men även lite opiater).
Har var på ett behandlingshem för ca 15 år sedan, på egen vilja. Var dock bara där 3 månader (men fick lära mig mycket nyttigt om beroendesjukdomen, något som många av mina vänner aldrig hann uppleva).
Hursomhelst så lyckades jag att sluta med alla droger förutom alkoholen, och det är det som har eskalerat senaste åren.
Jag är ensamstående och bor utanför staden jag jobbar i, har ett bra arbete, bra kontakt med familjen ("bra på att ljuga").
Men!
Nu börjar jag att bli less på allt dubbelliv och ljugande för mig själv.
Jag registrerade mig här igår och tänkte att jag ska hålla mig nykter sista helgen innan jag börjar jobba efter semestern. Men när jag såg klockan börja ticka allt närmare 14 så blev det som det blev.
Hoppas att ingen tar illa upp att jag skriver detta lite onykter, just nu känns det bara som skit, och ville bara dela med mig.