Hej alla!
Jag har följt och läst på forumet under säkert 3 år. Tänkte att det var dags att starta en egen tråd.
Är en gift man runt 40, bra arbete samt en underbar fru. Har hållit mig nykter med undantag för 2 tillfällen under 1 år. Varav det senaste tillfället var nu i helgen. Min fru var bortrest och det gick sådär för mig. Jag vet hur det är att vara helt nykter och jag trivs väldigt bra med det. Inte helt konstigt att jag mår dåligt idag dels bakfull men även ågren. Hur som behöver jag lite stöd, inte att sluta för det vet jag att jag klarar, utan att trivas och inte trilla dit 2ggr per år.

Mvh
Pingis

Pingis

Hörde riktigt hur besviken min fru lät i telefonen. Hon kommer hem i eftermiddag, hoppas att det går att bygga upp tilliten igen. Jag har alltid varit bra på att klandra mig själv, och det har inte varit bättre denna gång. Det är det värsta tycker jag. Men å andra sidan vet jag att jag klarar att vara nykter, nu ångrar jag slängde bort tiden och det mående jag hade innan. Det är inte värt det....

Vad bra att du startat egen tråd , välkommen. Det kluriga med a är att ju längre tiden går, desto lättare är det på nåt sätt att falla igen. Man glömmer o gör om. Tror det är viktigt att ofta påminna sig om hur det var då när man drack. Slå inte på dig själv och säg till frugan att se till de nyktra dagarna o inte till plumparna. Du vill och gör så gott du kan verkar det som. Tänk ut nya strategier och kanske hjälp genom kbt eller liknande. Hitta din väg och läs här och få inspiration hur du ska fortsätta ditt nyktra liv. Lycka till o kör vidare

Pingis

Hej
Tackar för svar. Misstänker att jag glömde bort vem jag var för en stund. Nåväl frun kom hem och vi hade ett bra samtal. Hon stöttar mig, hon har varit rädd att jag ska börja dricka som jag gjorde förut. Har en historia med mycket alkohol. Så den oron är befogad. Det kommer dock inte hända, jag skulle inte klara mig så värst länge. Jag dricker för att bli full, har sedan länge släppt tanken på att med alkoholromantik legitmera mina återfall. Det finns inget romantiskt utan jag satsar på att det ska bli svart eller tyst...sorgligt men sant.
Nu blir det en natt som jag känner till allt för väl, vänta på att klockan ringer för att sedan dra på sig ett leende och jobba. Får alltid extremt svårt att sova efter en fylla.
Jag ska fortsätta att skriva här, för att sedan kunna gå tillbaka och läsa.

Mvh
Pingis