Ny här

Hej och välkommen @Nyttlivnystart2023. Jag är också ny här (3 veckor) och är kanske inte den som ska börja ge tips, men jag tänker att redan genom
att skapa ett konto här och börja skriva så har du tagit det första viktiga steget.
Du kan fortsätta genom att börja Alkoholprogrammet här som är ett självhjälpsprogram som hjälpt många. En del av det är att sätta ett mål för sig själv. En annan del är att börja registrera konsumtion i en kalender. Jag gjorde också ett test som heter Alkoholprofilen där en kan se hur ens konsumtion klassificeras. Så
började jag och många fler. Och så finns det som sagt många många värdefulla tips och erfarenheter härinne. Grattis till det första steget! 🌻

@Nyttlivnystart23 Varmt välkommen! ❤️
Hur börjar jag undrar du?
Eftersom jag idag är på dag 11 kan jag kanske berätta hur dessa varit för mig och vad som hjälpt mig. Mer långsiktigt kan du få bra stöd från alla kloka och erfarna personer här inne.

Detta har hjälpt mig att börja:
☀️skriva/läsa här
☀️boken Tänka klart av Annie Grace, som alla tipsar om. Helt klart en ögonöppnare
☀️Corona zero med lime
☀️Träning
☀️Börjat lära mig att vänta ut känslor, de kommer och går. Så även suget.
☀️En app som visar antal dagar samt kommande ”milstolpar”

Känner igen mig i det du skriver om att befinna sig i en miljö där det finns överflöd av alkohol. För mig hjälpte slumpen till för en vecka sedan. Dottern som är i tonåren skulle vara hemma själv några dagar. Jag och maken såg till att låsa in all alkohol. Sedan var jag noggrann med att inte se var nycklarna till vinskåp och barskåp tog vägen. Så nu är hemmet säkrat även för mig 😀.

Nu efter 10 dagar har även mitt mående blivit en del i att klara av att stå fast. Känner mig klarare, mer närvarande och piggare. Ska bli spännande att se vad som händer med tiden. Vill liksom inte missa det.
Så välkommen och kör bara kör!
💪❤️💪

God morgon! Jag hann läsa din tråd och vill bara skriva att nu är du på väg till något nytt!
Jag registrerar i kalendern för tredje veckan och kan verkligen rekommendera den som daglig dagbok. Hoppas du provar 10-veckors-programmet. Läs och repetera. Jag hittar ständigt nya tankar på vad som gör att jag valt ett glas. Kram!

Hej igen @Nyttlivnystart2023! Jag skulle gissa att det där med skammen, det känner nog alla härinne igen. Just skam är en del av det hela. Skammen gör också att en smusslar och småljuger eller storljuger för både andra och en själv. Ta det i din egen takt, bara du kan avgöra när du är redo att ta bort skämskudden.
Jag har förnekat problem så länge och så många gånger för tex min partner, just pga att jag skämts så mycket. När jag blev konfronterad för ca fyra veckor sedan bestämde jag mig för att söka hjälp (här och hos en terapeut) och att bita huvudet av skammen, att möta den. Så jag berättade för min familj att jag har problem med alkohol, jag har nu sökt hjälp. Och vet du, det var så skönt, som flera ton stenar föll från axlarna. Det var som att avdramatisera alltihop och allt jag fått är stöttning och kärlek tillbaka. Men som sagt, var någonstans en befinner sig på den resan och när en är redo att säga hejdå till skammen är ju helt individuellt. Här inne är vi många som kämpar och du är inte ensam. 🌻

@Nyttlivnystart, precis 😊Trollen spricker i solljuset. Men du gör helt rätt i att känna efter själv när det känns rätt att berätta för människor omkring. Det är ju också viktigt att bearbeta själv och låta det ta den tid som behövs.
Heja, heja! 🌻

@Nyttlivnystart, precis 😊Trollen spricker i solljuset. Men du gör helt rätt i att känna efter själv när det känns rätt att berätta för människor omkring. Det är ju också viktigt att bearbeta själv och låta det ta den tid som behövs.
Heja, heja! 🌻

@Nyttlivnystart23, tack för din berättelse! Strongt gjort! 😊
Jag känner igen mig i massor. Och det är jag säker på att många här gör. Och också i känslan av att "nej, detta är inte den jag vill göra." Just den känslan tror jag att det går att hämta en massa kraft ur. Resan har redan börjat och du har gjort något av det svåraste, dvs att ta första steget.
Heja dig! 👍🌻

@Nyttlivnystart23 Tack för att du ville dela med dig av din berättelse. Jag kan känna igen mig i hur hemskt det kan bli när man tappat kontrollen helt och hur man dagen efter inser hur farligt nära det kunde ha lett till en katastrof. Hjärnan lever sitt egna liv och man är knappt medveten om det. Läskigt!

Min man och jag drack tillsammans frikostigt och ”lyxade till” livet med alkohol. Han inhandlade och det fanns alltid alkohol hemma. Han kunde sluta i tid och han tålde mycket. Inte bakis och tyckte det var ok att vi unnade oss att dricka. Min tolerans ökade och jag kunde inte sluta i tid. Jag blev fast och beroende. Jag sade ofta att vi måste dra ned, vi drog ned ett tag, sedan samma mängd igen. Han sade att om jag bara drack lite mindre så skulle det bli bra. Jag började smyga och gömma, då skulle det se ut som jag drack mindre. Mitt normala tillstånd var att vakna med ångest, skuld och skam. Började ta återställare för att dämpa tillståndet. Vi var båda fast, kunde inte tänka oss ett liv utan alkohol, ”guldkanten”, det var värt att må som jag gjorde bara jag fick alkohol. Vi blundade båda två.

En morgon fick jag nog, jag orkade inte mer. Sliten, plufsig, ständig ångest, abstinens varje morgon, skakig. Ingen livsglädje, barn, ett jobb och ett hem att sköta. Drog mig undan, skämdes och ville helst av allt bara var ifred och dricka. Jag var slut. Sade till min man att jag måste sluta dricka helt för att rädda mitt liv, vårt liv. Att han måste hjälpa till och att vi inte ska köpa hem alkohol mer. Att jag går under annars. Jag berättade för första gången helt transparent och ärligt om hur jag mår, hur jag smyger, gömmer och tar återställare. Att jag är fast och alkoholberoende. Jag kan inte bara dricka mindre, jag vill bara ha mer, allt! Jag kan inte hantera alkohol. Jag känner mig nästintill deprimerad och har ingen livslust. Han blev tyst och insåg allvaret. Han sade ok, då köper vi inte hem mer alkohol. Att han inte var fast och klarar sig utan. Jag stängde för första gången alla mina möjligheter till att kunna dricka, dörrar som jag ständigt haft på glänt genom att inte säga sanningen helt och hållet. Jag vet att jag tog en stor risk, men även dörren till att sluta dricka helt stod på glänt och jag tog chansen innan den dörren också stängdes.

Jag blev peppad av utmaningen, jag har ett driv, är målinriktad och har styrka, men den har ofta varit indränkt av alkohol och därmed avstannat. Jag såg bilder på ett liv där jag skulle må bra, vara nykter och känna livsglädje igen. Jag gick med i detta forum och peppades av de som klarat av att bli nyktra och hur bra de mådde nu. Jag såg att det gick att bli nykter. Jag fick ännu mer styrka och var så motiverad till att fixa det, jag skulle också klara av att bli nykter! Jag började träna, skriva här, läsa på om hur hjärnan påverkas av alkohol och hur ett beroende funderar. Jag gick i terapi för att bolla mina inre känslor och ta itu med det som skavde. Som helt nykter kunde jag nå mina innersta känslor och få tag på dem. Det var jobbigast den första veckan, men det vände snabbt och ångesten som alkoholen medförde försvann. Sov lite dåligt första månaderna, men även det blev sedan bättre. Det tar tid för hjärnan att återhämta sig och få balans igen efter all alkohol.

Idag, 1 år och 9 månader senare, mår jag väldigt bra. Känner mig stabil, harmonisk och mer chill. Livet har vänt och jag har så mycket roligare utan alkohol. Jag kan nu njuta på ett helt annat sätt och vårt äktenskap är så mycket bättre. Vi har kommit närmare varandra och idag lyxar vi till det utan alkohol. Han mår också mycket bättre både psykiskt och fysiskt. Vi räddade vårt liv tillsammans, sade maken till mig häromdagen❤️.

Så på din fråga ”inser att jag måste skärpa mig, men hur börjar jag?” är mitt råd att fundera på hur du vill att ditt liv ska se ut och vad det ska innehålla. En rekommendation är att hålla up p tre månader för att hjärnan ska få återhämtning och komma i balans igen. Då är tankarna klarare och du har fått känna på hur du mår utan alkohol. Nykterhetsprocessen är en process på många plan i livet och du hinner fundera på just hur du vill att ditt liv ska se ut och vad det ska innehålla. Vad är mest värt i ditt liv och hur kan du komma dit.

Jisses, vilket långt inlägg av mig! Ville berätta om min historia för att du ska känna att du verkligen inte är ensam om detta och jag ville också visa att det går att vända på sitt liv och må bra😁. Som de inlägg jag läste och som peppade mig när jag startade min resa. Sköt om dig!❤️

@vår2022, vilken resa 🤩

@Eirene Tack! Ja, en riktig lyckoresa är det🥰

Hej Nyttlivnystart23!
Läste din berättelse imorse (hoppas det var du! annars är det ju lite pinsamt men det få må hända då 😊) men nu kunde jag inte hitta den? Kanske har du dolt det? Synd i så fall!
Ville först och främst skriva att vad bra du skriver. Verkligen medryckande och inte tungt trots väldigt långt inlägg. Jag följde med din resa med bilder i huvudet, nästan som Kepler-böckerna jag läser på kvällarna. Såg tydliga bilder hur du irrande runt i mörkret vid E4:an i dy 🙈

Känner väl igen "alkoholkulturen" du beskriver från dina första erfarenheter. Kommer också från en liten håla där folk brände hemma. Även min egen pappa. Det fanns alltid en dunk hemma som vi i tidig ålder började sno ifrån och fyllde på med vatten. Minns hur coola vi kände oss när vi ett kompisgäng första gången tog bussen in "till stan". En av kompisarna hade fått tag på en smugglare och vi köpte två flak öl och två sjuttisar som vi tog med på bussen hem igen. På den vägen är det samma för mig.
Kommer senare väl ihåg ett minne från tidig vuxen ålder som kanske blev startskottet på när allt började gå helt fel. Jag hade haft en riktigt tung dag på jobbet. Stressad och trött. Jag minns väl hur jag tänkte att i alla filmer (åtminstone amerikanska) så tar de ju en drink hit och dit. Varje flådigt kontor har en lyxig spritvagn där whisky i kristallkaraff står och blänker. Glas hälls upp när saker är lite motigt. Läkare och sjuksköterskor i alla amerikanska såpor samlas på krogen efter varje arbetspasset för att koppla av och festa lite, sen går de till jobbet dagen efter som ingenting. Varför skulle det vara nått fel med det? Jag satt på vår altan med en whisky när min fru kom hem och hon kollade väldigt skumt på mig, vad håller du på med? Jag höll minen att det minsann inte var nått konstigt men innerst inne kändes det väldigt fel. Effekten var dock slående. Stressen rann av, välbehaget översköljde kroppen och livet kändes härligt igen. Detta är ju inte alls fel. Tänk om man förstod då...
Det gick väl inte på ett ögonblick men med tiden så var en daglig whisky i soffan standard, längre fram blev det två för att känna effekten. Kanske kan en till få mig att må ännu lite bättre? Ja resten behöver jag inte förklara.

Jag har gått igenom några olika stadier på min alkoholresa efter missbruk. Jag brukar prata om vikten av att hitta nya intressen. Alkoholen blir ju ofta ett substitut som gör att man tillslut inte har några andra intressen för allt kretsar kring att dricka, enkelt, bara nåra glas så mår jag ju prima utan att lyfta ett finger, eller ja du måste bara lyfta glaset till mun.
Min väg ut genom missbruket blev genom styrketräning. Jag började verkligen från botten, superlåg nivå utan några mål eller förväntningar, bara för att skapa en rutin och en syssla. Jag kan inte säga det nog här inne men att röra på sig är så jädra effektivt för att må bättre. Efter en tid var det helt självklart att jag gick till gymmet. Torsdag och Söndag. Inget kom mellan. Allt anpassades efter det. Så småningom ville jag sätta några mål och innan jag visste ordet av det så började jag höja vikterna sakta, sakta. För varje ny vikt jag klarade kände jag en sån jädra stolthet, skammen rann av som vatten dag för dag. När jag gick ut från gymmet med min väska över axeln så kände jag att hela världen låg framför mig. Jag började längta efter varje pass och en berusning på lördagskvällarna var nästan aldrig på tal om, om det inte hände något särskilt, på söndagsmorgon var det gymmet och då vill jag vara pigg och fräsch!
Efter ännu ett litet tag satte jag några högre mål, några drömmar som kunde vara möjligt över ett år sett. Jag insåg att jag behövde öka lite i träningsdagar per vecka och två till infördes. Det tog mig ca 9 månader tills jag nådde alla mål och ja, känslan av det behöver jag nog inte beskriva. Träningen var då en del av mitt liv och jag hade aldrig varit lyckligare.

Det framgår kanske lite vagt men jag blev alltså inte helnykter men det gick för mitt liv hade fått ett helt annat mål, ett intresse med enorm drivkraft och den tidigare känslan av sitta hemma och kasta bort sitt liv helt utan mening hade övergått till att vara "på väg", hungrig på livet!
Det kanske hörs att jag blir lite entusiastisk när jag skriver om det men känslorna jag gick igenom det året är svåra att beskriva.

Detta är över 3 år sedan nu och sedan dess har jag som sagt gått igenom några stadier med alkoholen. Efter jag började med träningen har jag aldrig nånsin druckit under en vardag igen. Hade ett fungerande helgdrickande under ett par år men kände sedan långsamt att det inte riktigt gjorde att jag mådde bra längre och gick lite åt fel håll. Jag har nu precis nyligen gått igenom 9 månader nykter och har verkligen mått så bra av det. Det har bara varit en sak som skavt ordentligt och det är det sociala. Jag har tappat en stor lust till att träffa vänner på helgerna eftersom alkohol nästan alltid är delaktigt och jag har inte känt att jag får ut något av det. Jag har känt mig mer och mer ensam därför har jag väldigt nyligen bestämt mig för att prova "sällskapsdricka" när tillfällen kommer med vänner, bjudningar, kalas osv. Det blir ett litet prov som får utvärderas längre fram.

Med andra order finns det inget rätt eller fel när det gäller ens mål, alla här har på nått sätt en dålig relation till alkohol som man vill förändra och ingen väg är fel om man hittar den man mår bäst av. Det handlar bara om att inte ge sig och ta lärdom om allt man går igenom.
Det känns verkligen att du är starkt motiverad att göra en sån förändring nu och jag är säker på att du kommer klara det! 💪❤

Kram

@Nyttlivnystart23 Hej och välkommen till forumet❤️

Jättebra att du börjar med tre månader. Så började jag också och om några dagar har jag varit nykter i ett år. Det var inte min plan från början, då skulle jag bara vara nykter i tre månader sedan skulle jag lära mig dricka måttligt men längtan efter att lära mig dricka måttligt försvann med tiden.

Kram

Verkligen bra att du bestämt dig för att börja med en längre nykterhet. Jag borde inte prata om mina egna idéer om måttligt drickande i det här stadiet. Vill bara på nått sätt säga att det är ok att prova vad än som känns bäst för en själv.
Jag förstår vad du menar med att utlämna sig här. Det är läskigt men samtidigt väldigt förlösande. Jag har också varit obekvämt transparent i mina berättelser men aldrig bemöts med något dömande. Det är så fina människor här inne.
Så jag vill tro att ju mer du skriver, ärligt och innerligt, ju mer får du tillbaka.

Kram

@Nyttlivnystart23 Tack❤️

@Nyttlivnystart23 Underbart ❤️ Önskar dig en härlig kväll❤️

@Nyttlivnystart23 Bra att du inte hade något alkohol hemma. Jag ville heller inte bli frestad i början för jag litade inte på mig själv. Jag var rädd att om jag skulle få ett dåligt besked av någon så skulle jag svepa det om det fanns hemma och vi vet inte, hur starka vi än känner oss i vårt beslut är vi otroligt sköra i början.

Kram och grattis till din första nyktra helg❤️

@Nyttlivnystart23 så starkt att du stod emot! Något att vara stolt över!

Hej @Nyttlivnystart12 hur har din vecka varit? Även om det kommer bakslag så fortsätt skriv här. Även när jag mår som sämst känner jag att skrivandet är som att dra en kam genom tankar som går kors och tvärs, man tvingas att sätta ord på känslor och se dem med klarare ögon. Kanske syns problemet tydligare och man ser vad som behöver jobbas med härnäst.

@Nyttlivnystart23 Härligt! Grattis till dina dagar och andra nyktra helgen🥳. Strongt av dig och bra jobbat!💪❤️

@Nyttlivnystart23 Bara att börja om igen. Du har lärt dig något viktigt: att inte lyssna när beroendehjärnan tycker att du nog klarar att dricka igen. Det är så många trillar dit igen. Du har klarat att sluta förut, du kan göra det igen men med den här viktiga erfarenheten i bagaget.
Kanske klarar du det nu🙏🏻❤️🙏🏻

@Nyttlivnystart23 Så himla vanligt. Har själv gjort det många hundra gånger. Innan jag verkligen hade bestämt mig, inifrån och ut. Nu är det slut med drickandet. Sen finns en enkel regel: Ta aldrig första glaset. Det första glaset bestämmer du, sen bestämmer alkoholen.

Tack för att du beskriver hur det går till när det allra vanligaste återfallet sker. Misstag gör alla, huvudsaken är att man lär sig av misstagen.

Kram 🐘

Hej alla jag är ny här! Jag är inne på 3dygnet. Första dygnet var så himla hemskt. Fick inte ens i mig frukt. Svettades något så fruktansvärt! Fick duscha 2ggr på jobbet och på natten så var jag så sjukt blöt. Jag kunde inte ta av mig täcket för då frös jag. Bytte handdukar ofta och sov 0min. Svettningarna börjar släppa och idag åt jag fast föda. Känner att det får åt rätt håll. Jag har väl senaste 2mån druckit dagligen med cirka 10öl och några deciliter whiskey innan sängdags

@tonka Oj, oj låter som du haft det väldigt jobbigt. Tio öl per dag plus sprit låter väldigt för mycket. Du skriver att du druckit så mycket i två månader, var det något särskilt som hände?
Bra gjort av dig att ta tag i det och komma hit!
Här finns hjälp att få!
Det bästa för mig har varit att lösa och skriva ofta i trådarna här.
Men du behöver göra en egen tråd så att folk ser dina inlägg. Siktar du på att bli alkoholfri så är det bästa att lägga din tråd under Vara alkoholfri.
Under fliken Stöd finns också Alkoholprogrammet som kan ge tip och stöd. Börja gärna läsa där också.
🙏🏻❤️🙏🏻

Läsa inte lösa…

@Amanda L

Hej jag startade en ny igår:) visste inte hur det fungerade först

@tonka Fint!

@Nyttlivnystart23 tack snälla!!! 8dagar idag och det har varit en sjuk resa! Fortfarande små symptom men det värsta är över. Verkligen ett bra forum där man kan få prata av sig men också sätta sig in i andra människors perspektiv