Hur börjar man?

Profile picture for user Toogoodformy own good

Hej! Jag är en högfunktionell alkoholist som dricker för att lindra ångest och hantera mitt mående. Jag vill starta november som en nykter månad men är rädd för att jag kommer att falla i depression och självhat, tror att jag behöver professionell vård för mitt mentala mående och att det är min största fallgrop. Har en lågintensiv depression sedan många år tillbaka och är rädd för vad som sker när jag lyfter bort alkohol. Alkohol har vart min lindring och tröst så länge, min största snuttefilt och vill försöka skapa så bra förutsättningar som möjligt för min nyktra månad. Hur ska jag approchera vården och ev undersöka möjligheten att använda SSRI? Obs! Jag är ju såklart ingen psykolog och kan inte diagnosticera mig själv....men hela min själ skriker att detta är mitt egentliga problem och att jag egentligen dricker för att hantera min sorg och depression. Vart ska jag vända mig för att hantera mitt mående? Tack från hjärtat för eventuella svar <3

Profile picture for user Kennie

Hej,
Ja, det är svårt att veta vad som är vad.. Men jag tror det är bevisat att den tröst som alkohol kan tyckas ge egentligen stjälper mer än den hjälper. Beroendet skapar ångest och nedstämdhet som bara försvinner när man dricker, och så snurrar det på. Vad som kan hjälpa när man slutar dricka är nog olika, men för vissa kan yoga, promenader och vila göra nytta. En vårdkontakt kan också vara värdefullt. Och vill du finns även läkemedel att ta till för att stötta avvänjningen. Det känns jätteläskigt att sluta, men det går över. Våga ta steget!

Profile picture for user Toogoodformy own good

Hej Kennie! Tack för support <3 ...men vad gör man om man vill komma i kontakt med vård asap....ska man ringa en vårdcentral asap eller vad? Jag förstår att jag låter desperat men jag men jag tror verkligen inte att jag kan klara det här på egen hand och vill försöka komma i vettiga händer såfort som möjligt...om man önskar kontakt med vården såfort som möjligt, hur går man tillväga?

Profile picture for user Andrahalvlek

@Toogoodformy o… Välkommen hit! Ja, det är vårdcentralen som initialt ska hantera även psykisk ohälsa. De är inte jätteduktiga på uppdraget, men det blir sannolikt bättre med tiden. Jag tillhör psykiatrin sen min senaste vända med utmattningsdepression, men det berodde på att depressionen till slut gjorde att mina anhöriga körde in mig till psykakuten när jag var jättedålig, och via psykakuten fick jag till slut ”tillåtelse” att komma till dagpsykiatrin och träffa en oerhört kunnig och empatisk läkare.

Kram 🐘

Profile picture for user Kennie

Hej, ja, vårdcentralen är en möjlighet. Tror också du kan vända dig direkt till en mottagning för alkoholproblem som heter Riddargatan 1. Testa något av alternativen och stå på dig. Det finns hjälp att få.

Profile picture for user marshmallow11

@ Toogoodformy o Välkommen hit 🌸 Jag är här på mitt andra försök att bli alkoholfri. Starkt av dig att vilja ta tag i drickandet! Rädslan kryper ju ofta fram när man vill göra en förändring oavsett vad det är. För min del hjälpte det att skriva ner för-och nackdelar med att fortsätta dricka. Sedan en målbild om hur jag önskar att livet skulle se ut. Jag lider också av depressioner och även om de inte helt blåser bort så hanterar jag motgångar så mycket bättre utan alkohol. Kontakt din vårdcentral och hör om de kan erbjuda dig hjälp eller vidare vägledning.
Den här sidan är dessutom toppen att hänga på! Du ser att du verkligen inte är ensam och att det finns så mycket vettiga råd.

Profile picture for user Toogoodformy own good

Dag 3 avklarad (snart) och det går faktiskt väldigt bra. Var lite orolig imorse, fredag är förknippad med ett glas vin i badet och massor av tända ljus och mys med familjen....och många fler glas vin. Känns lite konstigt att plocka bort vinet och jag har druckit ish en liter te (lite förkyld också)....men måste säga att det just nu känns helt ok....om än främmande och lite konstigt. Läste någonstans att det tar 5 dagar för den kemiska effekten av alkohol att gå ur kroppen dvs att jag fortfarande bär kemin från det senaste alkoholintaget. Rimmar väl med att jag brukar kunna hålla upp 4 dagar om jag absolut måste..men sedan måste jag dricka igen. En hel del huvudvärk och återkommande stress i kroppen och oro....men vill bara vara glad för dessa 3 dagar just nu, en "fri" fredag och att jag känner mig hyfsat ok. Inser att de kommande 27 dagarna inte kommer vara lika enkla...gillar "en dag i taget".
Trevlig helg!

Profile picture for user TappadIgen

Hej @Toogoodformy o… och välkommen till forumet. Det är ju både som du säger att alkoholen kan lindra depression/ångest och som Kenny säger, förvärra det. Det beror ju på vilken tidsskala du tänker på. Kortsiktigt hjälper alkoholen, men långsiktigt får det en motsatt effekt. Jag har tidigare beskrivit det som att när man bedövar ångesten är det som att ta ut ett stort lån för att lösa kortsiktiga pengabekymmer. Det hjälper såklart för stunden, men man får betala tillbaka med ränta senare.

Att sluta med alkoholen är dock såklart inget magiskt piller som botar depression och tar bort alla motgångar i livet. Mycket talar dock för att det ändå är en stor hjälp för de flesta. Jag är ett anekdotiskt exempel på det.

Sen blir det ju ofta värre innan det blir bättre förvisso. Som jag har dokumenterat i min egen tråd så kulminerade ångesten 50 dagar efter stopp. Men idag har jag nått en topp åt andra hållet istället.

Profile picture for user Toogoodformy own good

Dag 5 och måndag. Fungerade långt över förväntan att inte dricka alkohol under helgen men min förkylning (som förmodligen är covid) gör ju att jag är otroligt trött och bara har umgåtts med familjen och tagit det väldigt lugnt. Idag har jag mer stress i kroppen och skulle verkligen behöva komma ut på en promenad, brukar gå runt 8-10km per dag när jag inte är sjuk.
Känslan är att min hjärna och kropp säger "men du, nu var det länge sen vi drack vin, vad säger du?" och medans jag gjorde frukost kom tanken från ingenstans "ett glas vin". Från ingenstans och inte alls i sammanhang. Bara sådär, från ingenstans. Så min hjärna har alltså börjat "slåss" nu för sitt beroende....förstod ju att det skulle komma, men blev förvånad över hur glasklar och skarp tanken var helt utan kontext.
Bestämde mig tidigare för att jag ville bygga på mina fria dagar innan jag berättade för min man att jag praktiserar ett uppehåll....så den enda som vet vad jag gör just nu är jag (och några som ev läser mina inlägg här ..). Känns på nåt sätt så fint att ha min speciella hemlighet för mig själv en stund till. Som att jag håller den nära och vårdar den.

Tittade på min lista med fördelar/nackdelar med att dricka alkohol, listan med nackdelar är så sjukt lååång. Känner mig inte ruckad i min målsättning att genomföra 30 fria dagar...men önskar verkligen att min jädra "förkylning" ville ge med sig...får så mkt sinnesro av att få röra på mig....min senaste promenad var innan helg i lugnt tempo...men fick feber efteråt så försöker att inte jinxa mer innan jag blir frisk

Profile picture for user Toogoodformy own good

@marshmallow11 @Andrahalvlek @Kennie @TappadIgen Ville bara säga tack för alla råd, tips och era historier! Jag har läst så många av era inlägg och det är så fint hur ni välkomnar och tar emot nya medlemmar, hur ni peppar varandra och ibland nästan fångar upp när tvivel sätter in....glad för att vara här! Jag har hittills skrivit både här men för också dagbok över mina första nyktra dagar, känns viktigt för att verkligen komma ihåg vad som förde mig till beslutet. Det är tydligt att dag 5 kommer att vara en svårare dag för mig..flera ggr i timmen dyker tanken om att ta ett glas vin upp....jag försöker att distrahera mig själv, tittar på min lista med reasons why...men det får vara så. Det tog inte 5 dagar att komma till punkten att varje vecka dricka vin kontinuerligt....så det tar inte 5 dagar att normalisera sitt tankemönster och beteende. Nu får det vara såhär tills det är något annat. Kram!

Profile picture for user Andrahalvlek

@Toogoodformy o… Tänk HALT = Hungrig, arg, ledsen/lonely, trött/törstig. Något av de behoven väcker ofta sug hos oss. Vi är dessutom programmerade att bli sugna på vin i tid och otid. Och det tar tid att omprogrammera sig. Kämpa på, en dag i taget!

Kram 🐘

Profile picture for user Kennie

Grattis till dag fem! Håll ut och ta hand om dig. Råden från AH om HALT är jättebra. Lite vila eller ett mellanmål kan ta bort sug. Motion är också bevisat bra, inte minst yoga. Finns massa gratis på nätet, tex Yoga with Adriene.

Profile picture for user Toogoodformy own good

Dag 7 och jag kan nästan inte tro att det är sant......min första nyktra vecka på år och dar! Råden om HALT var väldigt bra, tack för det. Slutade med att jag spenderade gårdagen med att tömma en fruktskål, en påse chips och diverse mellanmål däremellan. Samt den första promenaden sedan jag blev sjuk för två veckor sedan :D
Dag 6 var tuff...konstant ångest och oroliga tankar. Men jag kunde rida ut det...känner mig lite mosig, trött och trasig...men varje gång jag tänker att jag har vart nykter i 7 dagar så känner jag ansiktet formas till ett leende. Kan det vara min tur att faktiskt få vara nykter den här gången? Tanken är svindlande :D

Profile picture for user hgk

Grattis och bra jobbat, började min vecka igår men blev 3 folköl igår på morgonen för att överleva men hoppas jag kan skriva samma sak nästa tisdag, är nog länge sedan det var 7 nyktra dagar för mig också, vi kämpar på så skall det nog gå bra det här till slut.

Profile picture for user Kennie

Bra jobbat med veckan! Tror absolut att det är din tur nu. Jag tror att det är viktigt att tänka att varje delbeslut är en lika viktig del av processen att vara nykter. Beroendet försöker lura in oss i ett skit samma-tänk, eller få vårt beslut att framstå som tråkigt eller överdrivet. Men vi måste låta vårt förnuft råda över impulserna som beroendet försöker med, en liten seger i taget. Det går, och är så värt det!

Profile picture for user Toogoodformy own good

@hgk Känner mig verkligen alldeles för "rå" och "ny" för att kunna ta ut nån seger just nu...men jag är någonstans så genuint glad för dessa dagar. Mina första dagar var så förvirrande...jag var tvungen att ta det timme för timme...sedan var dag 5-6 tunga, många tårar och känslostormar. Försöker att kunna se det analytiskt då och då....att jag lixom följer ett mönster för hur beroendepersoner agerar ...och låta saker bara få vara.
Jag håller verkligen alla tummar och tår för att du ska komma igenom veckan ....och du har alldeles rätt, vi kommer att fixa det här, vi förtjänar så mycket bättre. Så är det bara. Kram!

Profile picture for user Toogoodformy own good

@Kennie Tack för allt ditt stöd och alla tips! Just nu är jag bara så glad för min första vecka, känner mig lite orimlig och "knasig" faktiskt.... Nu är klockan snart 12.00 på min 7:e dag och jag har ätit en rejäl frukost och tagit mig ut på en promenad ...nästa projekt är ett möte och sedan en rejäl lunch...det får vara lite basalt och enkelt just nu...

Profile picture for user Se klart

Bra jobbat med en helt nykter vecka!
Jag är en stor vän av ”en dag i taget” i synnerhet de dagar som suger lite. Då är det mer ”okej, för evigt är en orimlig tid men idag dricker jag inte”.
Det är faktiskt det enda löfte man behöver ge sig själv.
Igår plingade det till med en ”milstolpe” i en app som jag använde i början för att räkna dagar, och plinget markerade 1400 dagar. Det var väldigt många dar sen jag fick lov att tänka ”en dag i taget” men i början är det hjälpsamt.
Liksom att skriva och läsa mycket här- klokskap, kunskap och stöd finnes! Kram 🤗

Profile picture for user Mormor2023

@Se klart Det var smart tänkt. Att idag är jag nykter, inte för alltid. Så tänkte jag när jag var gravid och rökte, att jag inte hade slutat utan att det var ett uppehåll på 9 månader. Det funkade ganska bra! 1400 dagar, 3,5 år, helt utan ? Det är väldigt bra! En lång paus! :)

Profile picture for user Se klart

Vill bara säga att numera tänker jag inte på alkohol i termer av paus, utan bara att jag inte dricker alkohol. Kommer inte att börja, pausar inte utan dörren är stängd, aldrig mer, jag har gjort slut- mitt livs bästa beslut, faktiskt.

Profile picture for user Amanda L

@Toogoodformy o… Känner igen den där kampen i början. Man är lite vilsen i tillvaron och de nya vanorna har inte satt sig. Men det kommer att bli det nya normala.
Glöm inte skapa nya, roliga vanor både till vardag och till fest.
Jag har varit nykter i åtta månader och tänker sällan på alkohol. Jag har fullt upp med resten av livet liksom…❤️🥰

Profile picture for user Mormor2023

@Se klart Jag tänker ibland på en gammal vän som när hon var tonåring var nykter och än idag för att hennes pappa var alkolist. Hon hade sett det och vågade inte röra alkoholen utifrån det. Jag blev nästan provocerad av hennes beslutsamhet då (som ung .. och dum..) Kan känna samma idag när du skriver så. Men idag vet jag, att det är avundsjukan, du har kämpat för att nå där du är och jag vill alltid vara på en bättre plats utan ansträngningen och smärtan. Jag vill bli nykter medan jag dricker vin varje dag. Grattis till dig och att du är där du vill vara !

Profile picture for user Se klart

Jamen det är inte kämpande som i sisyfosarbete! Det är styrka och pannben- pch envishet och en massa massa VILA. Har inte stött på nån riskdrickare som inte blir dödstrött de första tre månaderna… sen blir man bra på att vila, för att man blir bra på att känna vad man behöver när man inte häller vin över precis allt. Och så får man det roligare, tro det eller ej. Inte roligt som att dricka till det ljusnar, utan roligt som i att verkligen odla vänskaper, och sina relationer- inte minst har det varit helt avgörande för mig i relation till mina vuxna barn, och barnbarnen. Nu sticker jag hem med dem om festen blir sen. Sånt mys att färdas över Västerbron en sen ljus kväll med en 4-åring och hans storasyster- som tyckte det var den bästa taxiresan i hela deras liv. Det kommer jag att minnas, alltid.
Så kämpandet pågår en kort tid, sen är det så mycket fint och stort som vecklar ut sig! 🌸🌸🌸

Profile picture for user Himmelellerhelvette

@Toogoodformy o… Godmorgon! Jag vill också välkomna dig hit till det bästa forumet jag vet! Grattis till en vecka! Du har bra insikter om vad det handlar om. Att det är beroendedelen av dig som fightas medan delen av dig som vet att alkoholen bara sätter käppar i hjulen för din hälsa kämpar för kung och fosterland i kampen mot beroendedelen som är så jävulskt listig och slug!

Har du hört uttrycket att ”spela hela filmen” När beroendedelen av dig säger -Äh! Du har ju hållit upp så många dagar/veckor/månader. Det bevisar att du inte hade något problem, du inbillade dig bara!
Då spelar du hela filmen! Från första glaset i badkaret med tända ljus till sista innan du somnar, sedan vidare till när du vaknar några timmar senare med ångestpåslag, den störda nattsömnen och uppvaknandet när du stiger upp på morgonen.
Efter du spelat filmen så kan du slå den i huvudet på beroendedelen! Kram

Profile picture for user Toogoodformy own good

Godmorgon! Idag vaknar jag till min 10:e fria dag .....overklighetskänslan är fortfarande så stark, jag kan inte tro att jag faktiskt har klarat 10 dagar :) Men jag blir fortfarande så glad när jag tänker tanken och påminner mig själv hela tiden om hur många fria dagar jag har byggt nu.

@Himmelellerhelvette Tack för tipset! Byggde mig en film med min vidrigaste kväll innan uppehållet. Den är full av de mest pinsamma situationerna och desperation som öser ut ur mina porer och sköljer hela min kropp. Den lilla filmen borde ta mig runt en god stund framöver.

Gårdagen var väldigt jobbig, gick runt som en surkärring hela dagen och var kort och snappade av i varje interaktion. Slutade med att jag gick och la mig 21:00 och angstade en timme men sedan sov jag gott hela natten med 2 magnesium i kroppen. Fortfarande ganska sjuk, knäppt ändå att jag fixade hela pandemin utan att få covid men nu fick jag smaka... Men det finns ingen mening med att gnälla, det är såhär det är just nu helt enkelt. Jag samkör alkoholuppehåll och covid och det är mörkt och jävligt ute...men det kunde ha vart så mycket värre. Och igen "jag har klarat 10 dagar" .....och det är fredag :D Mitt gamla jag hade sagt "SKÅL" men det verkar inte lämpligt i dagens situation....får byta den mot "Glad Fredag" helt enkelt :)

Profile picture for user Toogoodformy own good

Dag 11. Hade en märklig upplevelse igår kväll som jag vill minnas. Fortfarande sjuk men jag och familjen ville ha en myskväll med charkisar och lie lugn och ro efter en stökig vecka. Jag hade en känsla av depp, rastlöshet och oro men ville bara försöka beta av dagen och dag 9 hade sett ganska likadan ut. Jag är ute med hunden, promenerar och försöker hålla mig fysiskt aktiv och äta ordentlig (snälla covid, nu får du ta och ge dig....).

Men detta sker: Jag väntar ut hela dagen och vid 21:00 häller jag upp ett litet glas vin. Jag dricker långsamt tre klunkar ur det lilla glaset och vill se hur min kropp reagerar. Det märkliga är att det smakar helt ok, inte ljuvligt eller härligt.....och inom 20 min känner jag mina kinder hetta och ser rodnaden i spegeln. DET VAR INTE VAD JAG TRODDE ATT DET SKULLE VARA. Efter 20 min reser jag mig upp och häller ut det lilla glaset och fyller ett stort glas med Ramlösa. Sätter mig i soffan och bara återspelar det som precis skedde, känner mig nästan lite chockad.
Min man kommer nerför trappan och tittar på mig, han frågar om jag är ok. Jag svarar att jag bara är trött från covid och lite låg. Han hämtar lite snacks och vi tittar på en serie som vi båda gillar. Jag var sinnessjukt trött nån timme senare och sa att jag måste lägga mig.
Jag är fortfarande väldigt oklar över vad som eg skedde igår.....men otroligt tacksam över att jag endast drack några små klunkar vin, förmodligen inte mer än 4 matskedar. Sedan var det som att min kropp stoppade. Förstår inte riktigt ....jag har hela tiden trott att om jag ens smakar vin under mitt uppehåll så skulle jag öht inte kunna stoppa.
Idag känns det väldigt långt borta....som en liten parantes....och det finns inget sug öht...men jag är kanske just nu fortsatt lite chockad och kan lixom inte förstå.

Profile picture for user Kennie

Hej,
Bra att du stoppade. Jag skulle råda dig att vara extra försiktig nu, det är lätt att hjärnan börjar spöka och locka med att du inte kan ha problem eftersom du drack så lite och kunde kontrollera dig. Det är som i typ armén eller liknande, det är viktigt att hålla på disciplinen, för om man tillåter små överträdelser blir det lätt att strunta i fler regler och så slutar det med totalt kaos. Och för att hitta balans i nykterheten behöver man ge den en chans att bli det nya normala. Som att komma över ett dåligt förjållande, om man träffas då och då är det så mycket svårare att komma över någon. Och viktigast av allt tror jag är att inse att alkoholen är en dålig partner, inget som man mår bra av eller behöver i sitt liv.