Idag börjar jag om. Har varit alkoholfri i 6 månader, sedan trodde jag att jag kunde dricka lite nu och då. Funkade i två månader ungefär, sedan ökade det sakteliga och vips var jag tillbaka där jag började. Den här gången mår jag mycket sämre av mitt drickande. Jag var aldrig bakfull förr, men det blir jag nu. Bakisångesten är total och för mig har det inte varit en annan utväg en att dricka mig ångestfri. Vi vet ju alla att det bara blir en ond cirkel. Den cirkeln tänkte jag bryta idag. Så nu har jag laddat upp med ramlösa, kaffe, smågodis. Eftersom jag gjort det förr, vet jag att jag kan lyckas. Det gäller bara att hålla i de här första dagarna, jag vet ju att de kommer bli jobbiga.
Och nu har jag en ny insikt. Jag KAN inte dricka normalt. Jag trodde faktiskt det i min enfald. Det är jättetråkigt att inte ta det där glas rödvinet till den goda maten, skåla in nya år med champagne eller ta den där drinken på balkongen när våren kommer. Men det måste bli så. Och faktum var ju att jag tyckte det var helt OK att vara utan under den tiden jag var nykter. Hittade en massa andra alkoholfria alternativ, det var ju inte ett dugg synd om mig egentligen.
Så på't igen som sagt! Kavlar upp och stålsätter mig. Hoppas att jag kan återkomma här imorgon, nästa dag, nästa dag och ticka av nyktra dagar en efter en annan. Jag ska läsa här och bli stärkt av era berättelser.
Heja alla där ute som kämpar!