Hej,
Jag har skrivit ett inlägg här för några år sedan. Hittar inte det just nu.
Befinner mig just nu i en dålig period av livet.
Jag har en fråga som jag behöver svar på.
Först vill jag bara klaga lite på Mina Vårdkontaker och liknande. Ska det vara så jävla svårt att få hjälp? Varför måste allt vara bundet till kommun och landsting?
Förlåt. Det är inte därför jag skriver här, för att klaga alltså, jag skriver här för att få hjälp.
Min fråga är: Kan jag vända mig till Riddargatan 1 oavsett vilken kommun eller landsting jag tillhör?
Orkar inte detta längre..
Jag hatar mig själv och skäms och vet inte vart jag ska vända mig. Riddargatan 1 är det första och enda stället som verkar bra för mig.
Svar tack.

KalleKallesson

Jag är helt övertygad om att folk har skjutit sig för mindre. Mår så fruktansvärt jävla dåligt just nu och vågar inte ens tänka på hur dåligt jag kommer att må imorgon.
Jag vill göra en hälsokontroll och prata med någon..

Ja man får söka sig till öppenvård inom andra landsting än det egna men man måste avstå vårdgarantin.
Samt att man får bekosta resorna själv.

Ring dom imorgon så får du besked exakt vad som gäller.

Förstår din frustration, det tar veckor innan man får hjälp
så även i Stockholm tyvärr....

Hoppas det löser sig till det bästa för dig

//MM

Är det alkohol eller något annat som gör att du mår så dåligt just nu?
Om det är akuta problem så är det ju akuten som ska hjälpa till...

KalleKallesson

Ja det är alkohol som får mig att må dåligt.
Tror jag iaf.
Vissa gånger tror jag att jag hade mått dåligt ändå.
Det är min största rädsla.
Att jag ska lyckas nyktra till och då inse att jag inte mår bättre. Ja har druckit 2-3 dagar i veckan sista 12 åren och varje dag sista 2 åren.
Jag hoppas att jag vågar ringa dom imorgon.

Klart du vågar. Dom är supertrevliga och förstående.
Dom är verkligen proffs på detta. Lyhörda och uppmärksamma...

Där sitter alla möjliga i väntrummet.
Inga konstigheter alls.....

KalleKallesson

Jag samlar mod.
Det jag gruvar mig mest för är att erkänna för de jag sårat att de haft rätt under alla dessa år.
Min far sa till mig för länge sedan att "förr eller senare så kommer någon av er att åka dit."
Jag vill bara inte erkänna att det blev hans son. Jag hatar att han fick rätt. Jag vill inte utsätta han och mor för det här. Dom förtjänar bättre.
Varför blev det så här? Hur ska man våga erkänna inför folk att man inte klarar av detta?
Varför kan jag inte kontrollera A? Varför är jag en slav under A?
Jag vill inte längre.. jag vill inte.

Det borde ju rimligtvis vara en lättnad och grund till respekt att du tar tag i ditt problem! Varför man super... ja, den som det visste. Är det nödvändigt att veta just nu?

Oj vi är ju iofs väldigt många härinne som är slavar under A, men kämpar emot det.
En del har varit nyktra länge och en del kortare tid, men det är ändå samma kamp.
Du är långt ifrån ensam. Skriv här så stöttar vi.

Du skriver att du inte vill längre.
Det är en väldigt bra förutsättning för att bli och hålla sig nykter...

Och vem säger att du inte klarar det? :)
Det finns även läkemedel som kan hjälpa till

KalleKallesson

Mina föräldrar och nära och kära förtjänar bättre. Jag vill inte utsätta dem för detta. Min mors hjärta skulle gå i tu om hon fick veta hur illa jag mår och behandlar min kropp.
Jag tänker många gånger att det är bättre att fortsätta än att erkänna. För då sårar det bara mig..

Du kan aldrig någonsin sluta dricka för att du inte ska såra någon annan, eller göra nån annan besviken.
Jag lovar dig att det finns inget annat sätt än att göra det för din alldeles egen skull.

Tänk i banorna; Jag vill sluta för min egen skull. För att min kropp ska må bra. För att detta handlar om mig.
Det är ditt liv du super bort, inte dina föräldrars. Dom förtjänar inte bättre, det är DU som förtjänar ett bättre
liv.

Att andra runt omkring kommer må bättre, det får du på köpet.

Jag har försökt sluta dricka 100-tals gånger för andras skull, för att andra ska vara nöjda.
Aldrig funkat - bara trillat dit i samma mönster igen..

Tills jag fattade: Jag måste göra detta för min egen skull, det är mitt liv som sups bort.
Det handlar om mig och jag vill leva!

Kanske kan det hjälpa att ringa och prata med någon på alkohollinjen? Jag har inte provat själv ännu men det verkar bra, man kan ringa från hela landet och prata - så det går snabbare att få en samtalskontakt än genom vården. http://alkohollinjen.se
Massor här har varit eller är där du är nu, och många har tagit sig vidare! Ge inte upp! Kram.

Hej Kalle K

Jag hoppas att du har ringt idag och sökt hjälp.
Skriv gärna så vi vet att du mår OK ...
Hittade din första tråd som jag läste. Du är väldigt ung.
Du kan vända detta, det är jag övertygad om.

MM