Funderar på om alkoholister får mer bakfylleångest än andra? Kroppsligen menar jag, inte för att man har ångest för något man gjort, det är en annan grej. Jag har alltid fått sån sjuk jäkla ångest dagen efter, helt förintande, även om inget särskilt hänt mer än att jag varit för full. Och även när jag var yngre och jag inte var "riktig" missbrukare än. Nu i efterhand tänker jag att det kanske var ett tecken på nåt...man inte tålde a så bra, var på väg att blt beroende eller så. När jag läser på forumet finns det en massa beskrivningar av ångest som jag känner igen mig i. Vad tror ni?

Hej
Jag vet inte säkert om alkoholister får mer ångest efter att ha druckit än icke alkoholister. Men en sak vet jag och det är att jag aldrig träffat en alkoholist som inte haft ångest efter att ha druckit.
vänligen
Ikaros

Svartvit

Jag tror absolut att vi i många fall får mer ångest. Anledningen till det är nog att eftersom vi vet om att vi inte bör dricka och att det är dåligt för oss så får vi mer ångest. En person som kan dricka normalt och inte är beroende eller missbrukar alkohol behöver ju inte ha den känslan att det är "fel" att dricka. Ofta har man också närstående som inte vill att man dricker och när man då bryter mot det och gör dem "besvikna" så är det klart att ångesten infinner sig. Att göra någonting som man vet är fel är ångestframkallande. Detta är i alla fall min teori och det är så det känns för mig.

AlkoDHyperD

Ångestsymptom och abstinenssymptom ger samma fysiska signaler. Ökas puls, svettningar, illamående, darrighet, muskelsvaghet mm.. Hjärnan vet inte ursprunget, om det är kemiskt, tankar eller verklig fara.
Ju mer man druckit dagen innan desto mer gift ska kroppen göra sig av med och desto mer symptom. Personer utan problem med alkohol skulle också uppleva de symptomen om de någon gång druckit samma mängd.
Om det dessutom finns tankar om misslyckande, att man drack fast man inte skulle, eller att man brutit ett löfte gentemot sig sjäkv eller någon annan ökar det ju på de symptomen.
När kroppen signalerar att något är fel - hallå hjärnan, det finns gift härinne! - skapas dessutom rädsla, även om man vet varför man känner som man känner.
Alltså kan man säga att personer med alkoholproblem upplever mer ångest än personer utan problem just av den anledningen att man dricker mer av giftet. Är man beroende skapas ju dessutom ångest för att kroppen saknar ämnet som den vant sig vid och anpassat sig till. Låg på dopamin = obehag.
Jag kan känna igen det för egen del genom att min ADHD-kaos/panik/rastlöshet brukade kännas så när jag inte hade möjlighet att få en dopamindusch av hård träning eller annan kickutlösande aktivitet, innan jag fick medicin.