Nystart Version 2

Jag har just formatterat om hårddisken och installerat ett nytt operativsystem. Det förra var i så dåligt skick fullt med patchar och servicepack, jag är tveksam till att hårdvaran skulle klara många fler år med det gamla operativet.

Jag har egentligen vetat länge att det inte går med regler och uppehåll, det måste bli ett slut och aldrig mer. Men det har alltid kommit något emellan, ursäkter att skjuta upp det bara lite till. Nu har jag fått nog, dag 1 nu och jag ser fram emot att installera nya roligare program istället för de gamla som alltid krashade och slutade på samma sätt.

Idag blir en lång dag så all hjälp och pepp är välkommen. Det blir nog många inlägg från mig under dagen.

Tack för att du läst.

Profile picture for user nystart

Eller också väntar jag på att något tillräckligt stort skall hända som gör det oundvikligt och att jag bara tar en väska och går, vet inte om jag undermedvetet bara väntar.

Profile picture for user Andrahalvlek

Och vid en vårdnadstvist vill du inte att hon använder ditt drickande mot dig, så desto viktigare att du är nykter. Vid 12 års ålder tror jag barnen får välja själva. Tror. Har ingen personlig erfarenhet alls.

Men som någon innan sagt - fokusera på det du just nu kan påverka. Det vill säga att vara nykter!

Profile picture for user nystart

Hur som helst, min viktigaste kamp är den mot alkoholen. Läste lite i min första tråd här och i början på denna, börjar närma sig 5 år nu som jag hållt på med detta, sluta, börja, trappa ner, trappa upp, full, nykter osv. Orkar verkligen inte med detta mer. Jag måste sluta upp med det här d-a slentriandrickandet hemma. Jag måste bygga upp mig själv, acceptera motgångar utan att supa till det. Ett av mina största problem är att jag hela tiden får dåligt samvete för allt mellan himmel och jord, kan sitta och tänka att allt är åt helvete och varför gjorde jag si eller så. Sen när jag har så många i min närhet, fru, dotter, föräldrar och syskon som hela tiden spelar på det och verkligen kör offerrollen för minsta lilla. Minns en gång för många år sedan när vi skulle fira ett av barnens födelsedag, vi köpte en fin princesstårta som barnet valde och var jättelycklig över. Men när det var dags för tårta så ställde deras farmor fram massa hembakade stora muffins som min syster bakat, när jag vänligt sa att vi vill bara ha tårtan framme så blev de jättesura och i princip förstörde hela kalaset med att sitta och sura och ge mig arga blickar. Året efter hade de förstås kommit ihåg det hela och innan vi ens hade en chans att säga något hade de dukat fram hela bordet fullt med kakor och bullar när tårtan skulle fram. Det var förövrigt sista året vi firade barnens födelsedag hos deras farmor. En annan historia, när vi flyttade in i huset. Hela trädgården var helt vildvuxen och när jag, fru och barn skulle bort över en dag säger svärföräldrarna att de ska röja i trädgården. Jag bad dem snällt att inte göra det för jag ville vara först att jobba i vår trädgård och se vad som fanns osv. När vi kommer hem på kvällen har de spenderat hela dagen i trädgården och börjar direkt med att berätta allt vad de gjort och vad som behöver göras. När jag påpekade att jag sagt åt dem att inte röja i trädgården var jag den otacksamme djäveln och jag skulle skämmas.

Jag vet, det jag skriver ovan är kanske småsaker - men när det alltid är någon som ska trilskas för minsta lilla grej för att få sin vilja fram på bekostnad av vad jag vill tär det verkligen på krafterna. Att aldrig någon lyssnar på vad jag vill, och om de lovar att göra som jag vill så gör de ändå tvärtom bakom ryggen.

Men, nu är det viktiga som sagt att må bra. Det är mitt mål. Att må bra. Sen får relationer med alla andra bli som det blir.

Profile picture for user Min tur

Som svar på av nystart

Är du ett offer? Du kan aldrig ändra på någon annan, bara på ditt eget sätt att agera. Den dagen du bestämmer dig för att inte låta dig bli behandlad illa är din fru och övrig familj tvungna att agera annorlunda, eftersom du bestämt dig för att inte längre vara ett offer.
Och den dag du bestämt dig för att sluta dricka, finns det hjälp att få?
Jag menar på riktigt bestämt dig!
Och du, dina barn älskar dig och de får bo hos dig om du är nykter. Då har mamman inget att säga till om.
Har själv varit i vårdnadsprocess där jag erkänt mitt missbruk men oxå tagit hjälp och det har aldrig varit tal om att jag skulle mista vårdnaden. Däremot har soc varit väldigt noga med att min dotter ska ha trygghet och må bra och som mamma är jag tacksam för det!
Att ens barn ska må bra och att de har rätt till trygghet, stabilitet och lugn och ro för att utvecklas är den största motivationen man kan hitta, när man tagit sitt beslut.
Allt gott och väl menat?

Profile picture for user nystart

Tack för vad du skriver, men nej jag anser mig inte vara ett offer men min fru anser sig defenitivt vara ett offer. Jag har sagt ifrån och utsätter mig inte längre för saker som förut gjorde mig ledsen, jag sätter inte mig själv sist längre. Men jag kommer ihåg när det var som värst så klagade min fru på att hon var trött på att hamna i mitten mellan mig och hennes föräldrar, hennes mamma behandlar henne som om hon fortfarande är ett barn och skiter fullständigt i vad jag tycker och säger. Nu håller hon sig undan, för hon får inte styra och ställa här och då vill hon inte ha kontakt.

Jag hoppas förstås fortfarande att det ska reda ut sig mellan mig och min fru, tror trots allt att den stora boven i dramat är hennes mamma som hela tiden försöker ställa till med bråk och varje gång vi träffar henne så får min fru en mindre depression. Jag älskar henne, men alla bråk genom åren (de mest allvarliga iscensatta av hennes mamma) har satt spår.

Tror jag borde se en hjärnskrynklare, min fru också, kanske parterapi kan vara ett första steg.

Profile picture for user Torn

Hej! har följt dig ett tag, och du har det inte lätt, den saken är klar. Jag tycker såsom flera andra här att du måste lägga av med drickandet först. Ta tag i resten senare när du har varit nykter ett tag, det blir mycket lättare då. Jag tror du hade mått bra av att komma i från vardagen och jobbet ett tag. Kanske ta ledigt eller sjukskriva dig någon vecka och hyra ett torp/stuga någonstans. Komma i från allt som stressar/triggar dig att dricka och ha en chans att ta det lugnt och fundera ordentligt, ta långa skogspromenader mm. Se till att det finns nätteckning bara så du kan fortsätta läsa/skriva här?. Inte ta med någon alkohol dit och ge dig fan på att sluta dricka.? Ett drastiskt tips kanske, som inte passar dig, men själv gjorde jag något liknande när jag hade bestämt mig för att lägga av, och det funkade utmärkt.

Eller så går du till en hjärnskrynklare om det känns bäst. Huvudsaken är trots allt att du blir nykter.

Håller tummarna för dig!

Profile picture for user nystart

I teorin har du helt rätt, men i praktiken fungerar det inte. 2 veckor borta för att komma tillbaks till samma vardag, skulle hålla en vecka max.

Vet inte om jag kanske skulle sluta skriva här ett tag då det är alldeles för svårt att beskriva helheten och att då blir det svårt att fokusera. Ska fundera lite på det, men tack till alla som bryr sig.

Profile picture for user nystart

Vad jag menar, det är väldigt svårt att skriva och dela med sig när det är omöjligt för de som inte varit med en Narcissist att förstå hur det verkligen är. Jag har nog de senaste 10 åren men mer och mer på sista tiden flytt denna värdelösa verklighet med alkohol. Håller inte längre, vill inste slösa bort mer tid på detta. Som ni skriver, steg 1 är att nyktra till och steg 2 att lämna min demon. Kan inte släppa garden igen så aldrig mer dricka när hon är i närheten. Igår passerades en gräns igen, hon drog med mig över gränsen, kommer aldrig tillåta detta igen. Hon anser sig helt skuldfri, det är hon inte, men det kommer aldrig bli någon ändring. Imorgon skall barnen med skolan på en heldagsutflykt, jag ska med och hjälpa till. Ena dottern sa på väg till skolan att imorgon kommer bli en så bra dag för då kommer hon inte träffa sin mamma på hela dagen.....

Profile picture for user Sisyfos

Att skriva eller inte härinne är ju ett val att göra, samtidigt så tänker jag att även om folk inte förstår helheten så är det kanske bra för ens egen skull att skriva. För att få perspektiv. Din fru borde försöka sig på det...
det låter så hemskt när du skriver vad barnen säger. Bryr sig din fru om sådana kommentarer? Sorgligt är det i alla fall.
Måste du sluta först... kan du inte lämna direkt. Förstår inte hur du ska lyckas att sluta med det liv ni har nu.

Profile picture for user nystart

Återigen, tack för dina instick.

Vad barnen säger skiter hon fullständigt i, de har fel ändå tycker hon. Eller, om de säger något elakt kan hon ta på sig offerkoftan något fruktansvärt och gömma sig i sovrummet och om jag inte "straffar" dem är jag också fienden. Jag har verkligen nått botten nu, det går inte ens att beskriva hur hon tömmer mig på minsta lilla energi. Allt, och jag menar precis allt handlar om henne och vad hon vill. Jag har bestämt mig att jag vill inte leva såhär, tittar jag krasst på det så tror jag att hon är farligare än alkoholen för min egen hälsa.

Så för att svara på din fråga, nej jag måste inte sluta innan jag lämnar. Jag har varken tid eller ork för det. Ska försöka minimera tiden med henne medans jag hittar på en plan. Kosta vad det kosta vill men kanske är värt att boka in på närmsta hotell för en månad bara för att få distans.

Profile picture for user Andrahalvlek

Jag vill tipsa dig om Michael Larsen, relationscoach, som har en jättebra sida på Facebook, och en jättebra blogg.

(redigerat av admi, borttagen länk)

Han skriver mycket om hur det är att leva ihop med en narcissist och hur man kan tänka och agera. Han ordnar webinar i frågan, och ger även personlig konsultation.

Hoppas att du får en så lugn helg du kan få. Nykter. Och hotell är nog extra billigt just nu btw.

Profile picture for user nystart

Tack andrahalvlek. Nej har inte varit nykter, klarar fan inte av det under nuvarande omständigheter. Dock nöjd med kvällen då min fru hållt sig för sig själv. Ena dottern, hon som normalt är ganska "lojal" mot min fru blev arg och sa åt henne att sluta vara så elak och att sluta bråka. Efter det var det jag och barnen resten av kvällen. Det tragiska är att de hellre är med mig även om jag skulle vara helt asfull än att vara med min fru när hon är som hon är. Det svider.....

Profile picture for user Sisyfos

När du började skriva här skrev du ganska lite om den här situationen med din fru så vitt jag minns. Det känns som om den blivit värre och det är ju oroväckande.
Hon verkar bara bli argare och argare. Är inte hon bekymrad över det? Ilska kan ju ha lite olika orsaker, du skrev tidigare att hon valt bort behandling... det är ju inte ok, hon måste göra något. Kan ni komma överens om att ta hjälp båda två, hon för humöret och du för alkoholismen?
Barnen väljer dig även om du druckit och det är riktigt, riktigt tragiskt. Ni måste få hjälp på något sätt. Det är en sån ond spiral ni befinner er i och för barnens skull behöver ni sätta stopp för det här.
Fast det där vet du redan, men barnen kan verkligen inte må bra i det här. Ta dem därifrån.

Profile picture for user nystart

Tack igen för ditt vänliga meddelande. Orkar inte skriva så mycket då jag inte riktigt vet ut eller in just nu. Enligt min fru har hon inga problem och hon har rätt att skrika och vara arg om hon vill, att jag och barnen säger tvärtom skiter hon fullständigt i. Som jag skrivit förut, jag är helt säker på att hon är narcissist och hon kommer aldrig se att hon gör fel. Att jag sen kan dricka utan att hon egentligen bryr sig betyder ju för mig att hon faktist inte bryr sig om mitt mående, enda gången hon klagar på mitt drickande är om det direkt påverkar henne. Jag vill inget hellre än bryta och starta om med barnen, men jag vet inte hur jag ska kunna komma ifrån henne med barnen i behåll. Just nu är det ju ändå helt kört med situationen vi är i att vi måste sitta hemma hela tiden.

Profile picture for user nystart

Sista tiden i detta virusstängda samhälle har det verkligen gått utför, har hamnat i något slags vakum och det enda jag kan få mig till att göra är att så fort arbetsdagen är över är att öppna en öl. Normalt dricker jag inte så mycket öl, men för att bota tristessen har jag köpt hem massor med öl. Vin också för den delen. Det här håller ju inte. Hur mycket skit allt annat är och hur tråkigt det än är så är det dags att ta tagi det hela. Jag behöver bryta den här ovanan nu, och det fort. Jag lär ju inte kunna ta itu med frun förrens allt det här eländet är slut, men innan dess vore det ju bra att ha tagit tag i det jag kan ta tag i, dvs alkoholen. Min tanke är att som första steg att börja springa, med gymmet stängt så finns ju inte det alternativet längre. Så mitt mål är att så fort jag slutat jobba ska jag dra på mig träningskläderna och ut och svettas, inte öppna en öl. Om jag bara kan bryta för en dag så kanske jag kan göra det igen en dag till. Hoppet är som sagt det sista som överger en, även om allt ser nattsvart ut.

Ledsen igen för att svammel och alla misslyckanden.

Profile picture for user Andrahalvlek

Jag tror att massor som läser här på forumet känner igen sig. Många läser utan att själv skriva något. Det är jättebra att du sätter ord på den kampen som många har just nu.

Det är kanske läge för en runstreak? Man springer varje dag, minst 20 min eller 1,6 km. Finns en väldigt aktiv grupp på Facebook där du kan inspireras.

Ta på sig träningskläderna och ge sig ut direkt efter jobbet är perfekt!

Heja dig!

Profile picture for user nystart

Vet inte riktigt hur jag ska kunna förklara hur det är att leva med en narcissist. Alla era råd är väldigt goda och skulle säkert vara guld värda i en "normal" situation. För att svara på din fråga Sisyfos, ja jag tror hon alltid varit så här men jag har gjort allt för att passa in och undvika bråk. Läser man om detta så förstår man inte vad som händer när man lever med en narcissist. Jag började vakna upp med insikten att något var fel för kanske 8 år sedan. Men det har tagit mig ändå till sista året att förstå vad det är dom är fel. Jag kan välja på att vara min fru till lags men försaka vänner och familj och mig själv. Eller också kan jag välja att inte vara henne till lags och konstant leva i en krigszon. Sista åren har det varit krigszon, det tär något fruktansvärt men jag har iallafall lite av ett liv.

Just nu har jag inget val annat än att hörda ut, går ju inte att bryta just nu i rådande situation. Men jag kommer mer och mer till insikten att jag måste bort från detta. Jag förväntar mig inte att ni ska förstå hur det är att gå på äggskal hela dagarna och hela tiden sitta i moment22 där vsd jag än väljer betyder bråk.

Just nu handlar det om damage limitation.

Profile picture for user nystart

Spårade ur igen för ett par kvällar sedan, jag hade inte låst köksdörren, hon får fnatt och börjar gapa och skrika om varför dörren inte var låst. Orkade inte argumentera så gick och satte mig i ett annat rum. Hållt mig undan henne ett par dagar medans hon gått runt och skrikit och svurit på allt och alla. Försökte lugna ner det imorse med att be om ursäkt för att jag inte låst dörren (trots att jag troligen skulle gå ut med soporna senare) och bad henne att sluta skrika för allt och inget. Hon svarade förståss med att skrika på mig att allt är mitt fel och att dörren måste hållas låst och att hon inte alls hade skrikit. Har gått och satt mig i ett annat rum med mitt jobb igen, orkar inte med att hon skriker hela tiden för minsta lilla, tror inte att barnen mår särkilt bra av detta.

Profile picture for user Andrahalvlek

Oerhört ledsamt att läsa hur ni har det. Din fru kan verkligen inte må speciellt bra ? Och inte ni heller givetvis. Dysfunktionell familj.

Profile picture for user Min tur

Som svar på av nystart

Det låter som om ni har det väldigt jobbigt!
Och jag tror som du, att barnen far illa. Av båda era beteenden så frågan är vart de ska vända sig.
Det positiva med isolering och kommande ledighet är att det faktiskt finns tid för dig att planera en separation, tillfälligt eller bestående. Leta nytt boende till exempel för dig eller för frun, prata med varandra om hur ni ska ha det. Kan barnen kanske vara hos far el morföräldrar så att ni får möjlighet att prata, gapa och skrika om så behövs.
Tänk på att om ni ska ha delad vårdnad behöver du sluta dricka så jag tror inte på att din lösning att ta tag i en sak i taget, de hänger liksom ihop.

Profile picture for user Sisyfos

Usch Nystart, hur ni har det. Ni tycks verkligen vara i en situation där det är normalt att skrika och ha högt tonläge, särskilt din fru verkar säga allt möjligt och omöjligt. Jag har skrivit det förut men jag växte upp i en familj där vi gjorde på det viset, om än en lite mildare variant kanske. Inte bra någonstans. Min syster blev en mycket arg tonåring, medan jag försökte se till att alla hade det bra så att bråken inte började. Så funkar jag fortfarande... får ett oerhört stresspåslag när sambo och barn blir irriterade övar att nåt inte funkar eller när de blir stressade. Curlar då allihop, ganska tröttande och onödigt. Gentemot föräldrar och syskon har jag fortfarande det beteendemönstret. Ilska och skrik ligger nära även från min sida.. men med Orkar inte med skrik här hemma. Gjorde ett undantag igår och skrek på sonen. Han är inte alls van vid det och tror att jag är jättearg. Blir snabbt en väldigt tråkig stämning. Så när jag läser hur ni har det blir jag verkligen bekymrad. Här hemma har jag några tonåringar, så det är klart att det är bråk ibland, men jag nappar väldigt sällan och då ser man också vilka skitsaker det bråkas om... hakar man på och säger emot så bråkar man plötsligt om vem som inte låste dörren... eller nåt annat lika oviktigt för oavsett om det är så eller inte så vill ju alla vara duktiga och uppskattade. Skrik och gräl på de man älskar kommer aldrig att göra dem bättre, tvärtom. Å så tjafsar men om nåt totalt oviktigt istället för att gå till botten med det egentliga problemet.

Din fru verkar ha ett kontrollbehov utan dess like och verkar inte inse alls att hon inte är ofelbar. Det känns inte som om du nånsin kommer att kunna ändra det.
Kan du leva med det och få det att fungera?
I mina ögon verkar det inte så... barnen dina verkar vara lite mindre, men herregud när de blir tonåringar, eller så vågar de inte heller bråka med din fru för hon har ju ingen stoppknapp och skriker så elaka saker och det tär. Det tär på dig för att hon vet ju exakt vad du blir ledsen av och hon vet med all säkerhet vad barnen blir ledsna av. Är det viktigare för henne att leva ut sina känslor så kommer hon att knäcka barnen. Hon är vuxen och borde veta bättre, men uppenbarligen inte. Ni kan bara inte fortsätta. Barnen dina tar kanske efter fruns beteende och när tonåringar (som ju ofta är lite jagfixerade) bråkar, ja då får du kanske obehagliga sanningar och extra elakheter även från dem. Ni är inga goda exempel nu varken du eller din fru. Jo, du gör absolut det du kan men jag tror att du och barnen måste ur den här karusellen innan det blir ännu värre med barnen också i det här. Jag hoppas Nystart att du slutar dricka för man får så oerhört svårt att ta tag i problemen när man marinerar i alkohol. Allt skjuts upp, i alla fall för mig. Det blir också uppenbart när man som jag dricker några dagar då och då. Startsträckan till att ta tag i saker blir lååång under de perioderna och man mår så mycket bättre när man får ändan ur vagnen. Hoppas att du kan få nån ordning på det här, finns det nån som kan hjälpa dig tror du?

Profile picture for user nystart

Tack för era fina kommentarer. Jag läser men har tyvärr inget positivt jag kan skriva just nu.

Profile picture for user nystart

Käftsmäll igen. Dum som man är försökte jag bortse från allt och försöka ha en bra kväll med frun. Nu vet jag att det spelar noll roll om jag är nykter eller dyngrak. Ena dottern tappade humöret med datorn, började slå på den.... Jag gick och så ifrån och försökte förklara att så kan man inte göra och nu är det dags att gå och lägga sig. Självklart trilskas hon och jag försöker diplomatiskt berätta vad hon gjort fel och vad som ska hända.... frugan rusar in och skriker på dottern att hon är det ens och det andra och att hon förstört kvällen för mig och henne. Sen stormar hon in i sovrummet och låser in sig. Har kramat och tröstat barnen och tror de sover okej nu. Tror jag ger upp.

Profile picture for user nystart

Allt det här har spårat ut till att handla om min relation till min fru. Jag behöver lösa den förstås, men det är alkoholen som det handlar om här. Jag kommer hålla mig borta ett tag, ingen mening att jag skriver här så länge jag inte kan vara nykter. Visst jag är ju inte redlös och håller det inom ramarna, vad de nu är, men jag återkommer när jag är redo. Antingen i denna tråden, i en ny, eller med ett nytt namn.

Tack alla, tack för allt pepp, tack för att ni finns. På återseende! Kram

Profile picture for user Sisyfos

Problemet Nystart är väl att din alkoholkonsumtion och anledningen till att du dricker hänger så starkt ihop med din relation. När dina inlägg handlade mer om att sluta dricka för länge sen så tyckte jag att vi verkade ha lite likartat dryckesmönster eller ja... inte så mycket sug mer vana. Kan egentligen lika gärna avstå men gör inte det. Jag har egentligen en väldigt bra period, dricker sällan och då hinner man fundera mycket över varför... jag tror att jag dricker för att jag inte vet hur jag ska ta mig framåt, jag vet inte hur jag ska komma vidare. Jag försöker olika vägar, men det går inte riktigt, För mig handlar det om fysiska problem som jag inte får nån förklaring på, så en separation är inte aktuell... Jag måste alltså lära mig leva med det. Du sitter fast av en annan anledning och hittar inte vägen ut ur relationen, utan tar vägen till flaskan för det blockerar ju så att du får ro. Samtidigt blockerar det också din tankeförmåga. Och det går inte att tänka klart. Det har låtit på dig som att du dricker väldigt stora mängder dagligen. Är du nånsin nykter? Jag har haft några dagar i rad när jag druckit så mycket så att jag inte kan ha varit nykter alls om man räknar alkoholförbrönnkngen. Man blir ju knäpp... Så ta tag i ditt drickande nu igen. Det är kanske bättre med det än jag tror, men det blir en oerhört negativ spiral och du upplever att du sittter fast och då lika gärna kan dricka för att frun är elak, men det blir ju ingen väg ut på det sättet. Kan du rada upp några milstolpar som du kan ta dig fram till.., i ditt kämpande med alkoholen. Varje nykter dag är en dag med insikt. Staplar du några sådana på varandra så blir det bättre. Begränsa drickandet igen. Du har gjort det förr och då hade du planer.
Ta dig tillbaka dit igen det går att ta sig bort.

Profile picture for user nystart

Som alltid, du är en väldigt vis person Sisyfos. Tack för ditt meddelande. Jag har en plan för att få ett slut på drickandet, återkommer när jag väl börjat. Har planerat under en längre tid och starten är nära. Har mentalt preppat mig.

Profile picture for user Min tur

Bra att du har en plan nystart. Jag vet att man kan behöva en strategi man känner sig trygg med men egentligen är svaret enkelt, sluta dricka! Ingen dag är för tidigt och jag tänker på att du har barn och att de för närvarande inte har någon förälder som är stabil.
Oavsett när eller hur du väljer att sluta dricka, är det den enda lösningen för dig och din familj ?

Profile picture for user nystart

Jag behöver strategi och även preppa mig själv för att veta att det verkligen är dags. Om jag bara hoppar av drickat utan någon plan håller det max ett par dagar. När jag är redo delar jag med mig men just nu fokuserar jag bara utan att skriva för mycket, dock har jag redan startat nykterheten vilket känns bra.

Profile picture for user nystart

En nykter fredag, det var ju inte igår. Men ack så skönt. God natt alla vänner.

Profile picture for user nystart

Vacklade en kort stund, inte oväntat var det pga min fru. Orkar inte gå in på detaljer, men fokuserade och höll ut. Nykter en vecka nu, är ganska nöjd faktist.

Profile picture for user Vinäger

Grattis till en veckas nykterhet. Den första brukar för många vara den värsta (om än inte gör mig) och nu har du klarat den.

Håller tummarna för att du orkar fortsätta den vägen. Det är nog enda sättet för att du ska kunna orka ta itu med alla problem du och din fru har.

Du blir mer skärpt nykter och förhoppningsvis ser du nu annorlunda och alternativa lösningar som tidigare försvunnit in i A-dimman.

Håller tummarna för att allt ordnar sig för er.

Varma kramar till dig

Profile picture for user Min tur

Som svar på av nystart

Härligt nystart! Hoppas veckan plussats på med ett par dagar till nu!?
Även om andra saker strular är nykterhet enda vägen nu!??

Profile picture for user nystart

Nykterheten består, har egentligen inte haft något sug alls under hela tiden. Har inte sagt att jag ska eller inte ska dricka i framtiden, lättast att lämna det till senare. Trodde det skulle bli bättre mellan mig och frun när jag slutade, men ingen direkt skillnad där. Eller, kanske lite värre på ett sätt då jag tar fight när hon dummar sig istället för att korka upp och gömma mig. Just nu finns ju ingen framtid att planera, vet ju inte hur något blir så det bästa är att vara nykter.

Tack för ditt inlägg Min tur, hoppas allt går bra för dig.

Profile picture for user Torn

Bra jobbat! Jag har känt igen mig en hel del i hur du har det med frugan.Jag hade det på ett liknande sätt i ett tidigare förhållande. (fast hade inga barn då) Har förstått nu i efterhand att hon troligen hade starka drag av narcissist. Det höll i ca tio år, men problemet var att jag slutade aldrig att dricka efter att vi separerat, och sedan blev det bara värre och värre med mitt alkoholintag. Beroendet hade satt sig för hårt. Så oavsett om det nu kanske löser sig med frugan, eller att ni separerar så är det skönt att läsa att du är nykter.

Lycka till!?

Profile picture for user Sisyfos

Wow nystart! En vecka är riktigt bra. Kul att höra att du är på gång.

Profile picture for user nystart

Vad spelar det för roll? Vad blir bättre ab att vara nykter? Var riktigt nöjd och glad idag, 2 nyktra helger och 2 veckor, 14 dagar nykter liksom. Men ändå klagar hon, påpekar allt som är fel och bryter ner mig. Ingen alkohol jag kan fly med, känns verkligen piss. Går inte att bara flytta heller så här i karantäntider. Orkar inte bli kallad värdelös längre.

Sorry för mitt dravel.

Får väl trösta mig med att jag är nykter iallafall.

Profile picture for user Sisyfos

14 dagar, superbra jobbat. Vad blir bättre av att vara nykter undrar du. Vad blir bättre om du dricker istället nu? Du vet nog svaret på det. Håll ut nu. Det är ju så att den enda du kan förändra är dig själv,. Nu har du slutat dricka och känner dig glad. Förstår att det är förödande med hennes kommentarer, Du har verkligen mycket att vara stolt över egentligen. Du har kommit till insikt om hur ert förhållande fungerar. Du har en fin relation med barnen. Du har en strävan efter att sluta dricka och har nu varit nykter i 14 dagar. Det är bra och starkt Nystart, väldigt bra!

Profile picture for user Andrahalvlek

Sträck på dig och var stolt och glad, och skit i din räliga kärring ?

Du gör det här för din skull, och för dina barn ❤️

Profile picture for user Min tur

Två veckor är en mycket bra början!
Antar att du känner fördelarna i din egen kropp och knopp! Och det blir bara bättre och bättre ju längre du kommer i din nykterhet?
Din fru har sina egna problem och reaktioner och som du säger har det inget med din nykterhet att göra.
Och om hon är så missnöjd kanske det är hon som ska flytta.
Kanske kan du till och med kräva det!?
Why not liksom?

Profile picture for user nystart

Tack för era fina kommentarer.

Jag mår som sagt hur bra som helst, förutom när kärringen börjar mala. Sover som en gris nu, hela nätterna och vaknar med massor med energi. Har inte bara slutat med alkohol, kör som vanligt all in och slutade med både socker och kaffe samtidigt. Har faktist inte haft något sug alls under hela tiden, förutom lite tristesssug förstås men det har jag avvärjt fort. Skulle tippa på att jag inte haft ett fysiskt beroende av alkohol då det gått så enkelt och utan någon abstinenes, dock har jag ju haft ett psykiskt beroende och det behövs det nog en lång tid för att komma över totalt. Gäller som sagt att hela tiden vara på sin vakt.

Hade jag slutat för någon annans skull än min egen hade jag garanterat fallit igenom när hon började igen igår. Men helt lönlöst att låta henne vinna. Jag har bett henne flytta om hon är så djävla missnöjd, men hon påstår då att huset är hennes och att jag måste flytta. Vet faktist inte hur hon ens kan komma på tanken att huset skulle vara mer hennes än mitt då vi köpte det tillsammans för gemensamma pengar. Men men, så är det,

Profile picture for user Rosa76

Inte nog med att man trots allt gör en kraftsamling kring en nykterhet så ska det tjafsas också...Visst kan man själv vara lite lättretad och kanske tar fler duster än man annars hade orkat MEN det måste vara jättejobbigt att ha det som du har det! Jag kan själv känna att jag flydde också gräl. Dumma ord som sas rann utanpå och sen smygsvepte man en grogg och glömde det som sagts. Beklagligt och inget hållbart men just då en strategi som verkade rätt.

När är det då dags att lämna? Jag tror egentligen att när det destruktiva tar över vardagen så gagnar det inte nån längre. Ibland är man starkare själv än tillsammans! Fortsätt kämpa! Kram Rosa

Profile picture for user nystart

Att en av oss lämnar är nogenda vägen framåt, men jag är väldigt orolig för att ta nästa steg då jag vet hur hon fungerar och så fort jag är "fienden" kommer hon göra allt för att mitt liv ska bli så svårt som möjligt. Hon kommer njuta mer av att jag lider än att få till något vi båda trivs med. Men, just nu finns inget vi kan göra förrens restriktionerna under corona lättar.

Jag ska försöka att ignorera henne och hennes beteende och koncentera på mig själv. Jag mår bra nu och vill fortsätta må bra.

Profile picture for user nystart

Nykterheten rullar på, dock bara inne på tredje veckan men mår så mycket bättre. Sover oavbrutet hela natten förutom en kisspaus mitt i natten. Har gått ner en del i vikt och har mycket mer energi. Kan dock inte säga att jag har så kul, men det får väl komma senare. Håller benhårt i mina rutiner vilket fungerar bra, förutom på helgen då jag inte jobbar och det är också då de flesta bråken med frun kommer (detta är dock ingen skillnad mot när jag drack).

Har fortfarande inte tagit ett beslut om jag ska dricka i framtiden eller inte, tror ett sådant beslut passar bättre efter ett tags nykterhet och inte nu. Så nu fortsätter jag att vara nykter.

Profile picture for user Andrahalvlek

Fokusera på allt det positiva med nykterheten så kommer det att gå toppenbra. Glädjen kommer senare, först måste hjärnan läka.

Kram ?

Profile picture for user Se klart

Fanken vad bra jobbat av dig. För din skull, helt rätt och starkt, imponerad! ???

Profile picture for user nystart

Detta är vad jag måste jobba för att få bort, det gäller inte bara alkohol men mat och allt annat i livet också. Jag måste hitta en normal. Just nu är jag i ingentingfasen, den fungerar, jag har varit nykter nästan 3 veckor, inte ätit socker alls och även varit utan kaffe. Jag har tänkt stanna i denna fasen ganska länge, men även jag fattar ju att det inte gåt att köra ingenting hur länge som helst. När jag går ur denna fasen, hur i h-e normaliserar jag? Ja inte bara alkoholen, men mat, snacks och allt annat? Vill ju helst kunna klara av det där normala lagom med allt, än är det långt tills jag planerar att gå ur ingentingfasen men jag måste planera för hur jag ska klara lagom.

Hur som, jag är fortsatt nykter och kroppen mår bra. Jag har hur mycket energi som helst och sover som en gris. Att jag inte gjort detta tidigare?

Profile picture for user Andrahalvlek

Så känner jag ofta också. Varför har jag inte slutat dricka tidigare? Men det är ju alltid lätt att vara efterklok.

Skönt att det går bra för dig!

Profile picture for user Sisyfos

Bra jobbat Nystart!

Ja hur planerar man lagom och när går det överstyr? Använder du allt som medicin? Socker, kaffe etc? Egentligen borde du kanske lyssna lite på alkispodden där de beskriver beroendet, som går över i beroende av träning, möten etc och se om du känner igen det. Ett ”beroende” kan ju vara att ”nolla” allt. Det finns en slags besatthet i det. Å andra sidan så är det ju väldigt motiverande också att lägga av med alt. Tänker att vi båda behöver en lååååååång paus från alkohol i alla fall. Du kanske kan släppa på det andra pö om pö till att börja med.

Profile picture for user nystart

Nej jag använder inte mat som medicin, däremot äter jag mycket när jag har tråkigt. Brukar ofta vara så att har jag väl ätit något onyttigt får jag känslan att nu kvittar det om jag äter mer onyttigt. Likaså när jag dricker, tar jag en öl så blir det lite som nu när jag ändå druckit en kan jag lika gärna dricka en till (och en till osv). Jag tror inte detta specifikt gör mig till alkoholist eller bullimiker (eller vad det heter), men det gör mig till en allt eller inget människa. Just nu när jag kör ingenting har jag inga problem, när jag går ur detta vill jag vara så pass omrpogrammerad att jag kan köpa en hamburgare istället för 2 t ex om jag går på McDonalds. Att jag kan öppna en öl i solen utan att det blir 2. Att jag kan öppna en påse chips utan att den tar slut inom 10 minuter. Jag är inte där, inte på långa vägar, men jag ska dit men det kommer kräva en hel del omprogrammering.

Profile picture for user Jullan65

Funderar kring dina inlägg och ser mina egna funderingar mellan varven och genom åren. Det där med lagom och allt eller inget. Kan bara dela att för mig har det aldrig funkat, mer än ett tag. Och jag har dessutom aldrig varit nöjd med lagom, jag vill alltid ha mer. Att bestämma föralltid nykter, fungerar inte heller. Vem vill binda upp sig på livskontrakt liksom. Jag har egentligen inga direkta råd att ge förutom att vara vaksam....kanske tillhör du dom få procenten som kan dricka kontrollerat, eller så är överläggandet med adjävulen på väg att åter slänga dig i sjön. Ta hand om dig och grattis till dina nyktra dagar. Kram

Profile picture for user nystart

Tack för instick, men nej jag överlägger inte med djävulen. Jag måste köra en reset och ändra hela mitt liv, att fortsätta som förut håller inte. Om framtiden inkluderar något drickande eller inte återstår att se, det är ett beslut jag inte är beredd att ta just nu. Men, detta handlar om att få kontroll på livet och för mig att sätta mig själv först. Endast när jag gjort det kan jag börja planera framtiden, just nu är fokus på att fortsätta som jag gjort senaste veckorna.

Profile picture for user VaknaVacker

Har ju ett favoritklipp på youtube där det bland annat sägs att det är bland alkoholister finner man ofta dem som håller på med riskabla sporter. Detta för att vi vill ha dopaminkickar. Då blir det också lätt vi ersätter med mat (och sex också) som är det som ger mest naturligt dopamin och endorfin.

Skippar också det mesta av kolhydraterna. Har hittat mitt sätt? Är också så att det gärna flippar ur med maten annars. Mår bra av det. Lite som med alkoholen... krävs disciplin men det går bra. Kan leva så!

Grattis till nyktra dagar?

Profile picture for user Vaken 2020

Som svar på av nystart

Du ska ut

Skrek hon till mig och ringde polisen. Jag var nykter då och hade varit nykter i fem månader. Så började vår skilsmässa 2004 och vi är fortfarande inte vänner. Mitt ex var otrogen när jag veckopendlade för att få ett nytt arbetsliv och göra karriär. Det var då hon började djävlas med mig och tro mig hon utnyttjade sitt övertag som hon hade på mig alkisen som fick återfall på återfall. Ett övertag som socialtjänsten, polisen, myndigheter och hälso- och sjukvård gemensamt har över alkoholisten.

Det senaste hon sa till mig när vi träffades på stan och såg mitt tillstånd var "du håller på att straffa ut dig", "du är inte lojal mot arbetsgivarna och därför får du inte jobb". Jag svarade då "ja jag straffar ut mig och jag kommer att köra till botten".

Vilket jag gjorde. Nu har jag sökt hjälp för första gången i hela mitt vuxna liv, frivilligt av egen vilja. Tidigare hjälp har inte gått eftersom det har varit andra som sagt till mig och tvingat mig att sluta dricka.

Se upp. Kärringen som maler har rätten på sin sida. Hon kan kasta ut dig med hjälp av stöd från samhället och alla vänner hon har som stöttar henne inte dig.

Profile picture for user nystart

Det låter ju helt hemskt, jag lider verkligen med dig. Men det är tyvärr så samhöllet verkar fungera, vid skiljsmässor och vårdnadstvister är det alltid mannen som är boven. Hade det varit tvärtom och jag varit kvinnan i vårt förhållande hade jag enkelt kunnat lämna och skyllt på misshandel och terror. Men eftersom jag är mannen kommer troligtvis alla hennes lögner (och sanningar) att köpas totalt och jag kommer stå ensam utan någonting. Därför kan jag inte bara gå.

Jag hoppas du mår bättre nu.

Profile picture for user Vinäger

Vill bara säga att jag är imponerad av dina nyktra veckor. Även om det inte blivit lugnt hemma vet du ju att du i alla fall har gjort vad du kunnat. Och det brukar barnen märka också. Kan vara bra om det i framtiden blir aktuellt att låta dem berätta om er livssituation.

Jag håller på dig.

Kram

Profile picture for user nystart

Tack för din kommentar. Det har blivit bättre hemma faktist, men det beror mest på att jag satt ner foten och varje gång hon beter sig illa påpekar jag det och låter henne gå undan istället. Tanken är väl att ge mig tillräckligt länge för att både nyktra till från alkholen men också hitta mig själv. Om jag bestämmer mig för att vägen fram efter det är utan henne så blir det så, kommer inte ta några beslut på ett bra tag (om nu inge oförutsett händer som tippar vågskålen åt endera hållet). Idag är det iallafall 3 veckor sen jag drack sist, det känns helt okej faktist.

Profile picture for user Vaken 2020

Som svar på av nystart

Mår bättre nu

Nystart

Känner igen din situation som man i ett förhållande med barn. Det har tagit mig nästan 40 år att komma fram till att Kung Alkohol styr mig och är större än min egen kontroll över mig själv. Jag drack ett par öl första gången tillsammans med äldre vänner som barn när jag var 12 år. När jag var i 17/18 års åldern var jag redan alkoholist och identifierades av socialen som ville tvångsomhänderta mig men mina föräldrar sa nej.

Lobbar och fylleceller har det blivit genom åren. Fyra provtagningsperioder med blod och urinprov för att få behålla körkortet blev det. Vid det femte tillfället sa jag nej och förlorade körkortet och jobbet som Bussförare.

Mitt problem är inte att sluta tvärt för jag har varit nykter i långa perioder med eller utan tvång och provtagning. Problemet som jag har haft är att jag alltid börjar om att dricka igen, så kallat återfall eftersom jag älskar alkohol och har kämpat i hela mitt liv för att få behålla alkoholen som min enda snuttefilt som jag äger själv.

Nu har jag varit nykter i 17 dagar (fortfarande skakig/fladdrig) men kommit till insikt att jag aldrig mer kan dricka. Det är stort för mig och det krävdes tre fall där jag skadade huvudet, rygg, axlar och ett knä tillsammans med tre "skyddsänglar" som sa dom rätta orden till mig vid rätt tillfälle för att jag skulle inse och vakna upp.

Jag klarar inte det här själv utan stöd och hjälp av andra. Tidigare var jag för stolt för att söka hjälp, tyvärr.

Det är bra att du inte ger upp och bara går utan att du gör det du kan för att ni ska förstå varandra. Sluta kalla henne kärring är ett tips. Vi är trots allt bara människor oavsett vilket kön vi har. Tror på dig.

Profile picture for user nystart

Snälla säg inte vad har får och inte får kalla min fru. Du har ingen aning om vilket helvete hon dragit in mig i och hut djävligt det är. Jag förstår att du haft det tungt och att alkoholen är och har varit ditt största problem. Ja jag har druckit för mycket Men helvete jag lever i är skapat av min fru.

Profile picture for user nystart

Trött på negativitet, därav lite besviken på hur denna tråden artade sig igår. Mitt vapen är att inte vara negativ och inte dras ner i negativt tänkande. Jag vill dessutom helst undvika att få pekpinnardå jag känner mig själv väldigt väl och att dessa kan enkelt få mig att tippa över kanten. Alla här har olika baggage och olika historier, ingen är den andra lik men alla är vi här för en förändring. Vi är i forumet för förändring, alltså inte att sluta helt för all framtid (även om det kan bli så). Jag är här för att förändra mig själv, inte bara drickandet men hela min livssyn. Just nu mår jag ganska bra, trots fortsatta påhopp från min kära fru, och jag tänker fortsätta må bra.

Nu kastar jag min in och startar fjärde nyktra veckan.

Profile picture for user nystart

Idag har första suget kommit, inte bara efter dryck men att bara falla igenom, mat eller dryck eller vad som helst. Har nog varit på gång ett tag då frugan verkligen malt ner mig sista dagarna. Vad jag än gör så klagas det och hon försöker hela tiden få mig att få dåligt samvete. Tar jag en kopp the klagar hon på att hon inte haft tid att ta en kopp the, går jag ut och går så klagar hon på att hon inte haft tid att gå ut och gå...... Orkar inte mycket mer av att hela tiden ha någon som påpekar att något skulle gjorts annorlunda eller inte alls. Nu vill jag gå ut och ta en riktig långpromenad, men känner att hon vakar över mig som ett svart moln och så fort jag skulle ta på mig skorna kommer det klagas på hur jag kan ha tid att gå ut och gå. Men det som fick suget att verkligen slå till är att ungarna hade kvar en korv efter att de ätit tidigt, jag åt den och hela kroppen gick in i ett sug efter att äta eller dricka, fort. Har gjort mig en kopp the men kommer behöva gå ut och gå så fort den är uppdrucken.

Profile picture for user nystart

Kom iväg iallafall och utan bråk. Skönt med en timmes promenad och rensa huvudet. Kan inte ta några beslut, bara tänka och fundera vad jag vill och vilka olika val som finns.

Lägger en till nykter dag i korgen.

Profile picture for user Vaken 2020

Sorry, förlåt
Det var inte min mening med att komma med pekpinnar till dig. Jag är här för att jag känner igen mig själv i olika personers sätt att se på livet, det du kallar livssyn. Fattar så pass mycket i alla fall att du mår dåligt av att din sambo/fru/kvinna/tant/kärring kalla det vad du vill kör med dig, jävlas med dig, pikar dig för allt du gör från stort till smått, bevakar dig på ett ondsint sätt. Som plåster på dom såren som du får av henne så kämpar du för att hålla dig nykter, dag för dag.

Inte lätt. Livet är inte lätt och det blir svårare att tackla sina egna problem när någon annan är där och petar. Att inte kunna ta några beslut nu tycker jag är klokt av dig. Jag har kommit fram till att göra en sak i taget, fokusera på det för att kunna komma vidare.

Jag tror inte på minsta motståndets lag att försöka göra det lätt för sig. Det slår hårt tillbaks på en själv. Frisk luft och promenader gör gott för själen. Det är själen som behöver läkas för att man ska kunna känna sinnesro.

För att komma överens med andra måste man först bli överens med sig själv, så är det bara. Det är svårt och där är jag nu i ett nötskal. Jag är inte överens med mina egna negativa tankar om mig själv. Tidigare skyllde jag allt på alla andra. Nu skyller jag på mig själv. Imorgon är en ny dag och tankarna är nya. Jag har ett trotsigt hopp - göra det man kan utan att veta om man lyckas.

En shaman sa till mig: "Det finns två saker i livet. Det du vill göra och det du är rädd för att göra".

Profile picture for user nystart

Inga problem, jag ber om ursäkt också - läste ditt meddelande exakt samtidigt som frugan spårade ur och var extra arg. Jag försöker släppa och ignorera henne så mycket det går, men ibland rinner det över.

Jag jobbar med mig själv, jag vet inte vad jag vill få ut av framtiden än men jag måste hitta mig själv för att kunna bestämma det. Just nu har jag faktist ingen aning annat än att jag vill må bra, det är faktist det enda jag bryr mig om just nu.

Profile picture for user Sisyfos

Må bra, Ja det är väl ett fantastiskt fokus. Att börja just där. Du vet ju rätt bra vad som sätter igång din vilja att dricka. Jag får jobba lite med just den biten. Du har lyckats länge nu Nystart, håll i nu. Och hoppas att din fru också kommer till insikt.,

Profile picture for user nystart

Just nu mår jag väldigt bra som sagt, tänker mindre och mindre på att dricka. Vet som sagt inte vilken relation jag kommer ha till alkohol i framtiden, men det är oväsentligt just nu. Min fru pendlar ju från toppar och dalar inom minutrar, men jag försöker hålla mig undan dom och om hon inte vill ta tag i hennes problem så är det upp till henne och hon får ta konsekvenserna när tiden väl är inne. Jag fortsätter att lägga nyktra dagar i banken iallafall.

Profile picture for user Vinäger

Blir så glad varje gång du skriver om bättre mående och nyktra dagar - vilka hör ihop förstås. Trots att din hemsituation är allt annat än på topp. Ju flera dagar/veckor/månader du får ihop, desto lättare att bryta upp (om inte allt förändras) och ha alla fördelar på sin sida. Tänkte på detta med barnen.

I övrigt spelar det mindre roll vem som gjort vad i ett destruktivt förhållande, så länge man vet sin egen roll. Kan man undvika pajkastning är det förstås det bästa, inte minst för barnens skull.
Om man inte gillar varandra som partners längre är en sak, men att kunna fortsätta vara fungerande föräldrar trots osämja är viktigt. Därmed inte sagt att det är enkelt.

Ha en fin helg!

Kram

Profile picture for user nystart

Det som oroar mig mycket är att barnen ruskar på huvudet åt min frus beteende, de tycker hon hittar på, överdriver och beter sig som ett barn. Tyvärr precis likadant som jag tycker. Igår gick hon till sovrummet och låste in sig och ingen av oss riktigt visste varför. Nu håller hon sig undan oss alla och går runt som en martyr. Det är alltid något som ställer till det, oftast småsaker. Är det något jag eller barnen vill göra, ja då är det onödigt och själviskt av oss. Är det däremot något hon vill göra då är det viktigt och vi alla måste ställa oss bakom och supporta. Jag sket i henne igår, hon förväntade sig att vi skulle komma krypandes och be om ursäkt för något vi inte gjort. Jag skiter i henne nu också, jag vet sanningen och hennes sanning är långt ifrån verkligheten.

Hur som helst, en till nykter fredagkväll lades i banken igår.

Profile picture for user nystart

Lördagen passerar utan alkohol. Inget sug alls. Frugan fortsatte ignorera oss hela dagen så vi struntade i henne och hade väldigt kul utan henne. Ena barnet frågade om vi kunde ha hela dagen imorgon likadan. Jag mår bra och börjar se saker tydligare.

Profile picture for user nystart

Frågade henne hur länge hon tänkt ignorera oss, har nästan varit 2 dagar nu, hon svara tills jag ber om ursäkt. Frågade då vad jag ska be om ursäkt för och hon svarar att det vet jag, jag har mina aningar vad hon menar men egentligen ingen aning. Jag svarade att jag inte har något att be om ursäkt för och om hon tänkter fortsätta så här får vi iallafall hålla oss ifrån varandra, inga problem säger hon eftersom vi lever skiljda liv ändå. Det stämmer, vi äter inte ihop för hon vill äta själv framför teven, vi sover i skiljda sovrum för hon vill kunna titta på tv mitt i natten och om jag snarkar eller är ivägen väcker hon mig och knuffar på mig. Jag ser faktist ingen anledning att fortsätta leva med någon som är så självisk. Om jag inte tar mig ur detta ganska fort kan jag inte se hur jag ska få bukt med alkoholen på lång sikt, sitter i en riktig djävla rävsax här då hon älskar detta. Hon gårt runt och visslar och sjunger, har ingen respekt alls för hur illa det låter när hon behandlat oss alla som vi inte är värda någonting.

Ursäkta dravlet, men utan att ha någonstans att ta vägen eller möjlighet att kasta ut henne vet jag fanimej inte vad jag ska ta mig till.

Profile picture for user Sisyfos

Nä, du lever i en krigszon. Alltid svårt att ta ställning när man bara hör ena sidan men hon verkar verkligen helt förfärlig. Börja inte dricka nu, då har du ingen tankeförmåga kvar sen. Du kan i allla fall fatta bättre beslut om du är nykter.

Profile picture for user nystart

Nej det är svårt och jag vet ju att hon skulle ge en helt annan version av vad som hänt, men hon har samma förmåga att manipulera och att skriva om vad som hänt som hennes mamma. Det läskiga är att när hon skriver om historien så tror hon på sig själv och är helt hundra på att hennes nya version är verkligheten. Ja jag vet detta med säkerhet då hon skrivit om saker om andra då jag vet vad som hänt, men man orkar ju inte påpeka varje gång detta händer. Jag har sagt mitt till henne och att det är upp till henne att släppa detta men om hon inte gör det så är det hennes förlust. Att jag skulle dricka pga henne nu känns otroligt avlägset, jag har inget sug och jag har ingen lust att tappa fokus. Jag sitter med en kopp frukthe och firar att jag just passert min fjärde helnyktra helg.

Profile picture for user nystart

Jahapp, så har en månad nykter kommit och gått. Helt sjukt hur snabbt och enkelt det gått. Har inte haft det minsta abstinens och minimalt sug. Har som jag skrivit förut inte bestämt mig om jag ska vara nykter för evigt eller inte, men det är ett beslut jag kan ta i framtiden. Just nu fortsätter jag nykter, jag mår så djävla bra. Försöker arbeta med mig själv och hur jag ska hantera motgångar och orättvisor (hantera min fru). Jag försöker ta mig ur offerträsket och sluta se mig som ett offer varje gång något går fel eller frugan börjar härja. Jag kan inte tvinga någon att vara på ett visst sätt och hur de ska behandla mig, men jag kan bestämma hur jag reagerar och om jag accepterar eller inte. Just nu försöker jag sätta gränser istället för att tappa humöret, få se hur det artar sig.

Min nyktra månad har gett mig:
- Min reflux och hosta har fösvunnit
- Min fotsvamp börjar bli under kontroll
- Jag har gått ner 10 kg
- Jag sover som en gris
- Jag har energi att göra saker
- Motivationen att göra saker är tillbaks

Det finns säkert massor mer att lägga på listan men kommer inte på något mer just nu.

Profile picture for user Andrahalvlek

Stort grattis till din första nyktra månad! Vilket klokt och positivt inlägg. Jag blir helt varm inombords av glädje för din skull ?

Kram ?

Profile picture for user Sisyfos

Så roligt att höra. Bra jobbat!
Och alla fördelar är ju klockrena. 10 kg, jäklar vad avundsjuk jag blir.

Profile picture for user nystart

Tack för era hejarop! Ja det känns verkligen bra just nu och den positiva listan är lång. Men jag har ju inte bara slutat med alkohol, jag har ju slutat helt med socker och kaffe också och börjar gå långa promenader. Det är ju lite som alla säger, man byter ut mot något annat. Men just nu känns det helt rätt att gå all in på att träna och gå ner i vikt, det sätter fokus på något annat än att bara undvika alkohol.

Tack för alla som läser och stöttar.

Profile picture for user nystart

Så har en vecka till gått sen senast jag skrev. Den har överlag gått bra, men jag fick en stor lust att dricka några öl i solen ett par dagar. Jag körde en förhalningstaktik med mig själv och sa att vänta en timme och se om jag fortfarande är sugen. Sedan tänkte jag hur jag kommer reagera dagen efter, kommer jag fortsätta med att ta ett par öl igen och igen och sen tillbaks där jag var eller klarar jag av att bara göra avbräck en dag och sedan avstå igen. Jag tänkte även på hur gott jag sover och hur bra jag mår, hur vikten rasar osv. Det slutade med att jag bestämde mig för att det inte var värt allt för ett par ynkliga öl.

Så, nykterheten består och jag mår riktigt bra av att vara nykter.

Profile picture for user nystart

Ännu en vecka nykter har passerat, sex veckor totalt. Börjar få lite nya rutiner som inte inkluderar alkohol. Börjar få perspektiv på saker och hur jag vill leva mitt liv. Ännu en lång väg att gå och mycket att bestämma, har fortfarande mycket som måste ändras. Hur det blir med drickandet i framtiden återstår att se, mitt största problem ligger inte där. Min relation med min fru går upp och ner, den är oftast bra när jag anpassar mig och gör vad hon vill, men då mår jag inte särskilt bra själv. Däremot när jag sätter mig själv först och är ärlig mot mig själv då är det kasst med min fru. Var detta leder är ju rätt solklart, men det är för tidigt att ta beslut då jag behöver mer tid.

Profile picture for user Sisyfos

Hoppas du håller i Nystart! Här hår det sisådär men oändligt många fler. Nyktra dagar än onyktra i alla fall. Alltid nåt att glädja sig åt. Håller tummarna för dig.

Profile picture for user nystart

Tack för hälsningen Sisyfos. Här går det alldeles utmärkt, sju veckor nykter nu. Hade en liten blipp för 2 veckor sedan då jag fick ett litet sug, men jag höll ut och har inte varit sugen sedan dess. Börjar se lite klarare på saker och ting, men ju länge jag är nykter ju mindre sugen på att dricka blir jag. Jag vet ju precis hur dåligt jag kommer må dagen efter, bara den vetskapen håller mig borta. Jag försöker ända om hela livsstilen så det inte bara är alkoholen, det hoppas jag gör det lättare om det skulle bli av att dricka i framtiden för att isåfall kunna luta mig tillbaks till att allt annat redan är annorlunda. Men så långt tänker jag inte nu, har en lång nykterhet framför mig för att köra en riktig reset. I övrig är det helt värdelöst mellan mig och min fru, jag låter inte det ta överhand och få mig över kanten dock. Håller i och njuter av att fysiskt må så mycket bättre.

Ursäkta om det blev lite rörigt.

Och hoppas du kan släppa de där onyktra dagarna Sisyfos, man mår så mycket bättre utan.

Profile picture for user nystart

Offerkoftan är på, hon har nu haft den på sedan förra veckan. Hon betedde sig som ett svin mot både mig och barnen och slutade sen prata med oss alla. Ganska omgående skrev hon om historien och det är vi som är elaka mot henne och ignorerar henne. Detta har nu passerat alla gränser jag har, även barnen har fått nog och de förstår att familjen inte fungerar. Båda två säger att de vill bo med mig när vi flyttar isär, hoppas de menar det också. Jag har hela tiden levt i en bubbla att om vi ska separara så ska vi vara överens, så är det inte längre. Jag vill inte leva så här längre och då spelar det ingen roll vad hon vill, jag kan se hur mitt liv ska kunna se ut och så vill jag leva. Detta kommer bli en lång och jobbig resa men jag kan se målet och det är att bli fri från hennes kontroll och terror.

Med alkoholen går det bra, inget sug alls, inget behov av den när jag inte försöker rätta mig efter henens pipa.

Profile picture for user Andrahalvlek

Nu när du är nykter orkar du äntligen ta tag i orsakerna till att du mår dåligt. Du och barnen är värda ett bättre liv. Börja redan idag - hitta en annan bostad. Jag hejar på dig!

Kram ?

Profile picture for user nystart

Tänk om allt vore så enkelt. Vi bor i ett annat land, just när allt stängt så det går inte att göra någonting. Helst skulle jag ju bara vilja sälja huset, dela allt 50/50 och sen flytta med barnen (gärna då tillbaks till Sverige). Men jag känner ju henne tillräckligt bra att hon inte kommer gå med på något som inte kommer göra att hon ser sig själv som en vinnare och att jag förlorat allt. Därav måste jag verkligen spela varenda kort rätt, det är inte lätt alls när man har att göra med någon som har manipulation i varenda blodådra.

Profile picture for user nystart

Läste om narcissistens dramatriangel, den stämmer så fruktansvbärt bra så jag nästan blir rädd. De skapar alltid drama, vilket jag väl vet då det aldrig är en lung stund men de har i princip 3 lägen. 1) De är förövare, dvs de förnedrar, attackerar både psykiskt och fysiskt, de gör allt för att får dig att må skit. 2) De är offer. Efter att de varit förövare byter e snabbt till att bli ett offer och försöker får dig att tro att allt var ditt fel och att du måste be om ursäkt och trösta dem. 3) De är hjältar. De skyddar dig, de tar hand om dig, de gör allt för dig, vare sig du vill eller inte.

Min fru följer exakt detta, hon snurrar mellan dessa 3 stadier och driver mig till totalt vansinne. Barnen känner likadant. Men nu har jag som sagt fått nog, det har barnen också men jag måste vara försiktig med dem.

Mitt i detta lägger jag till några nyktra dagar i banken. Tack alla som bryr sig.

Profile picture for user Jullan65

Det låter som du har det tufft just nu, vilken kämpe du är som klarar nykterheten så fint. Du ska se att du kommer på råd gällande allt annat oxå, jag hejar på dig.

Profile picture for user nystart

Hur som helst, dryga 8 veckor nykter nu. Mår jag bättre? Ja, både fysiskt och psykiskt. Blir det bättre med frugan? Nej inte ett dugg. Nåja, bara att jobba på.

Profile picture for user nystart

Så har 2 månader nykter gått, vet inte riktigt hur det gick till men tiden har bara rullat på och nykterheten har bestått. Tänker inte så mycket på alkohol längre, visst kommer tankarna ibland och jag har inte bestämt mig för om/när jag ska dricka igen. Jag har svårt att se mig nykter resten av livet, men jag har också svårt att se mig dricka då jag mår så bra utan. Mina tankar cirklar mest runt hur jag vill ha framtiden, det går upp och ner med min fru men jag försöker få det att fungera, men ju längre jag är nykter ju mer förstår jag att det inte kommer kunna fungera. Ska man leva tillsammans med någon hela livet bara för att man en dag gifte sig? Även om personen ifråga får en att må dåligt? Hur mycket av sig själv ska man offra för att få det att fungera? Jag har nog alla svar jag behöver, men det där sista steget är tufft att ta.

Hur som helst, summering av 2 månader.

- Jag har gått ner en enorm massa kilon
- Fotsvampen och nagelsvampen är nästan borta
- Hostan och refluxen är helt borta
- Sömnen är hur bra som helst, sover 8-10 timmar om natten utan att vakna förutom för att gå på toaletten
- Astman och allergin är under kontroll
- Hyn är len och mjuk och alla torra sår och eksem är borta

Profile picture for user Andrahalvlek

Grattis till två nyktra månader och många hälsofördelar!

Givetvis ska ni inte hålla ihop. Du har varit redo för uppbrott hur länge som helst. Snart är det dags att komma till skott, eller hur?

Kram ?

Profile picture for user Myrrah

Som svar på av nystart

Känns så fint att läsa hur mycket bättre din kropp verkar må! Jag längtar dit. Har haft extra mycket problem med astma denna pollensäsong. Likaså exem, dålig sömn och förbränningen är helt förstörd. Ser svullen ut konstant. Vilket jag ju är också. Konstigt vore annars när man dricker vin som vatten.
Jag kommer spara din summering efter dessa två månader och titta på dom ibland. Jag blev sjukt peppad och motiverad av dom!

Grattis till två månader! Så starkt jobbat! /S

Profile picture for user nystart

Kul att man inspirerar någon! Nu har jag ju inte bara lagt ner alkoholen, jag har ju även slutat med allt socker och kört en väldigt strikt Ketodiet. Få se hur länge jag kan hålla allt men jag mpr hur bra som helst. Det oroande är att jag har börjat få tillbaka tankekapaciteten, jag tänker hela tiden och planerar. Ofta när jag gjort detta så har min fru sänkt mina ideer eller gjort dem i princip omöjliga att fullfölja, då brukar(brukade) jag ta till alkoholen så jag helt enkelt stänger av och alla drömmar förblir drömmar. Så vill jag inte att det ska bli denna gången, jag ska sätta upp mina drömmar och följa dem. Vill hon följa med får hon det, annars får hon hoppa av.

Profile picture for user nystart

Ännu en vecka nykter har gått, inte ens ett litet sug trots midsommar. Trodde aldrig jag skulle kunna räkna till 70 nyktra dagar så enkelt. Mår hur bra som helst, är väl inte jättebra med frugan men känns som jag hanterar det just nu. Har inte bestämt mig för någonting hur det blir framöver, men just nu räknar jag på med nyktra dagar och bygger upp mig själv för att kunna ta nyktra beslut när det väl känns rätt.

Profile picture for user Torn

Jag håller med Andrahalvlek, och att du dessutom samtidigt lyckats gå ner en massa i vikt är riktigt imponerande!