Min story, jag har alltid älskat alkohol, gillat att festa och dricka. Jag har dock alltid hållt mig till helger och festliga tillfällen. För tre år sedan så separerade jag från ett tio årigt förhållande. Den jag hade förhållande med hade en sund inställning till alkohol, vi drack på helger men väldigt begränsat. När vi separerat så kände jag mig fri att göra som jag ville och började dricka mer, till slut varje dag. Kom till jobbet bakis, glömde vad jag lovat barnen kvällen innan och så vidare. Jag träffade en ny man för ett år sedan, utan att gå in på detaljer så har mitt drickande förstört hela vår relation. Vilket är tråkigt då jag verkligen tycker om honom. Nu har jag gjort slut med honom och bett honom att inte kontakta mig på ett tag. Jag har sagt att jag kontaktar honom, jag måste få ordning på detta känner jag. Han vet inget, men bör ana kan jag tycka. Jag vill förändra mitt drickande, jag vill helst inte sluta för evigt, men den här okontrollerade drickandet måste få ett stopp. I går drack jag två flaskor bubbel, ensam hemma med barnen.

Jag tänker att jag uppdaterar här och när suget blir för stort ska jag använda mig av forumet. Ska även läsa era andras historier.

Välkommen hit Allic och vad starkt av dig att räcka ut handen till oss här! Det låter verkligen som att du kommit fram till att ditt sätta att konsumera alkohol i nuläget inte är hållbart och att du vill att det ska vara annorlunda. Som jag förstår det utifrån det du beskriver så påverkar alkoholen många av dina områden livet, som barnen, kärleken, jobbet osv. Hoppas du kommer känna dig välkommen här och jag är säker på att när du läser inlägg från andra medlemmar så kommer du känna mycket igenkänning.

På "återskrivande"!

/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Vaniljsmak

Att läsa andras historier kan hjälpa väldigt mycket. Dels känner man sig inte då ensam i problematiken, dels kan man få en hel del insikter och en annan förståelse för ens egna och andras beteende.

Att skriva och sätta ord på de man känner och tänker har nästan varit viktigast för mig. Genom att verkligen konfronteras med problemet har de inte gått att gömma undan i någon mörk vrå uppe i Hjärnkontoret. Jag känner att jag "tvingas ta ansvar" när jag skriver om mina handlingar och mina begär. Det var till exempel så jag lärde mig att alltid ha en färdig plan för de tillfällen som skulle bli alkoholrelaterade (tex fester). Planerade jag inte så drack jag, så enkelt var det.

Jag hoppas forumet kommer vara till lika stor hjälp för dig!

Välkommen ?

Varmt välkommen till gemenskapen!
Här kan du vara helt öppen med dina tankar och funderingar kring livet och hur alkoholen har kommit i vägen.
Många berättelser är olika, men alla har en gemensam nämnare: Alkoholen har på ett eller annat sätt satt snubbelben för oss i olika grad.
Läs andras berättelser så ser du snart att du är långt ifrån ensam.
Skriv ned dina tankar eller använd forumet som en öppen dagbok.

Stort och starkt av dig att skriva ditt första inlägg!

Carina, Vaniljsmak och Granit för ert fina välkomnande. ? Jag läser igenom allas berättelser nu, inser att jag inte är ensam även om jag känner mig otroligt ensam och grymt misslyckad. Ska verkligen använda detta forum som ett andningshål.

Jag gillar mål och vill såklart jobba mot ett lite långsiktigare mål oxå. Har fattat att det krävs en minut i taget, kommer krävas en sekund i taget när klockan närmar sig 17. Mitt första långa mål är 30 kritvita dagar. Känns lite nervöst, både när det gäller midsommar och en konsert som jag planerar att gå på i början av juli. Så den 20/7 ska jag utvärdera hur jag går vidare.

Nu kör vi! Längtar tills jag vaknar i morgon, nykter och får bocka av dag 1. ?

Jag gillar mål och vill såklart jobba mot ett lite långsiktigare mål oxå. Har fattat att det krävs en minut i taget, kommer krävas en sekund i taget när klockan närmar sig 17. Mitt första långa mål är 30 kritvita dagar. Känns lite nervöst, både när det gäller midsommar och en konsert som jag planerar att gå på i början av juli. Så den 20/7 ska jag utvärdera hur jag går vidare.

Nu kör vi! Längtar tills jag vaknar i morgon, nykter och får bocka av dag 1. ?

Kämpar lite redan, trodde det skulle vara enkelt... har slutat förut och då har första dagarna varit rätt lätta. Nu är det sommar, fult väder i och för sig, men inget jobb att passa i morgon och jag har sjukt svårt att sysselsätta mig själv. Tror jag startat mitt drickande på grund av tristess... det står en öppen box i kylen, ny och bara ett par glas tagna. Vet, borde slänga den, men kan inte. När jag inte har a hemma då är det lätt... nu är det svårt. Jag är nykter nu i alla fall! ???

Läser en massa berättelser, vill gärna heja på men det sitter lite fast. Tror inte riktigt på mig själv än, jag är så svag mentalt just nu. Är så förbannad på mig själv att jag inte tagit tag i detta tidigare, min relation har jag supit bort totalt.... hur kunde jag låta det hända? Vad är liksom mitt problem, jag är ju smart i övrigt och har haft ett bra jobb där jag var högt uppsatt chef. Men att kontrollera mig själv verkar stört omöjligt?! I kväll är jag inte vän med mig själv... men jag är nykter. ??

Vaknat nykter, wow, känns bra. Var lite små-tufft i går och i natt har jag drömt om den fantastiska man som jag tyvärr drivit på flykt från mig. Jag är lite rädd att ju mer jag inser vad jag ställt till med, desto svårare kommer det vara att avstå från a. Oavsett hur svårt det är, så ska jag ge mig dessa 30 vita dagar, min kropp behöver det hur som helst. 29 dagar kvar.

Idag är jag nykter! ???

Vaniljsmak

De första dagarna kan vara så otroligt svåra, speciellt om man inte får ut de fördelar man förväntar sig. Förbered dig på att de fysiskt fördelarna kan ta tid, tex kan det ta ett tag innan sömnen stabiliserar sig och tröttheten under dagen kan bli enorm. Men du, i slutändan är det SÅ VÄRT DET! Fortsätt kämpa!

Att nysta i allt elände man ställt till med när man varit berusad är ... Ja du vet. Jag förstår att tanken på ännu en flykt ut i alkoholdimman dyker upp men glöm nu inte att de är det så ställt till allt elände från början! Vi på forumet brukar prata om att man ska "spela hela filmen". Så när tanken på de första glaset och den härliga avslappnade känslan kommer så ska man ta det ett steg vidare i huvudet och komma ihåg/se den efterföljande fyllan, oredan man ställer till med och bakfylleångesten dagen efter.

Har varit och köpt sedix, såg att nån rekommenderat det här. Är totalt under isen mentalt, har aldrig känt mig så vissen som nu. Är glad att jag dragit i handbromsen i tid eller nåja en aning för sent... tyvärr. Men hoppas på en ljusare framtid och att jag kan hitta kärleken på nytt. Barnen åker till sin pappa idag och är borta nästan tre veckor. Känns tråkigt, jag har slösat värdefull tid på a när de varit här. Samtidigt är det nog bra att jag är ensam just nu eller i alla fall bara behöver utfodra och fokusera på mig själv.

Tack så mycket Vaniljsmak för ditt peppande inlägg, det med spela filmen är bra... jag plågar mig själv med minnen och återberättelser. Har även skrivit ner två A4 med hur det kändes under fyllan och dagen efter, så jag kan ta fram det och minnas. Är nämligen rädd att minnena med tiden bleknar och att jag ska tänka ”Äh, så farligt är det inte och se nog kan jag vara nykter när jag vill” Vill då kunna plocka fram mina minnen och mina känslor samt hur mitt drickande påverkat andra. Fy bubblan alltså. ??

Fredde

Bra kämpat :) Nu har du börjat din resa mot 30 vita dagar och det är ett klokt och bra beslut av dig :) Det kommer vara djupa dalar och höga berg att ta sig igenom och den lille lurige alkojävlen kommer säkert att försöka lura dig genom hans romantiska snack angående alkohol men slå dövörat till och lyssna inte på hans tomma och falska ord utan bara gå vidare mot dit mål som du satt upp för dig själv:) Jag gjorde en liknande vit resa för ett tag sen och det förde bara gott med sig och jag fick nya insikter och ett annat tänk kring mitt drickande i positiv bemärkelse och jag kände mig stolt över mig själv att klarat av mitt mål :) Jag tror på dig och du kommer fixa det här galant har jag en känsla av :)

Vad bra att du skrivit ner känslor och tankar angående ditt drickande hur du varit när du varit påverkad och inte dig själv och vilka negativa ringar på vattnet det har gett en själv men även andra i sin omgivning på olika sätt. Dina ord på dina papper är ett bra försvar som du kan läsa om du skulle känna att du får något sug osv.

Jag önskar dig en Trevlig Midsommar och glöm inte bort det tar inte längre tid att tänka en positiv tanke än en negativ tanke :) ;)
Styrkekram:)

Välkommen till AF!
Grattis till ditt beslut om förändring, du kommer fixa ditt mål hur lätt som helst. 30 vita dagar hejar på dig ??.
Skickar över kraft, positiva energier till dig ??.
Kram Sigge69

Alltså heja mig!! Jag gav mig ut och sprang, fast jag ville dra täcket över huvudet. Plötsligt efter 5 km började allt kännas bättre och lättare, när jag varvade ner så var det med ett leende. Tankarna började snurra runt halvmaran och nu är jag hög på träning och tanken på ett glas vin är bortblåst. Underbart är kort, det vet jag och snart är det där igen suget. Ska nog ändå trigga mig själv till en löprunda varje kväll... bra medicin! ?

Tusen tack för att du hejar på mig Fredde och tack för att du delar med dig av dina erfarenheter. Jag uppskattar det verkligen. ??

Tack för din fina kommentar och ditt välkomnande. Läste delar av din historia igår och jag hejar på dig med!
Kram och en massa positiv energi tillbaka, just nu har jag massor ?

Han ringde nu... ville kolla vilket humör jag var på, tjena. Helt övertygad om att han fattar hur det ligger till även om han aldrig nånsin sagt nåt, inte ens när jag spårat fyra gånger senaste fyra veckorna. Fy fasen va skönt att kunna svara, brukar komma med dumma ursäkter annars för att han inte ska höra. Ytterligare ett plus på nykterlistan, våga svara i telefon när nån ringer efter 19.00. Känns ju löjligt egentligen, men för mig en seger! ?

Somna 4.00 i natt.... ska köra 40 mil. Underbart liksom. Hur som helst vakna framis i stället för bakis. Så det får vara värt risig sömn. ?

AlkoDHyperD

Jag funderade lite när du beskrev mannen du brutit med som fantastisk. Att det var du själv som lämnade honom och att anledningen var ditt drickande, samtidigt som han inte verkar ha reagerat på detta.
Fanns det även andra anledningar till att du gjort slut?
För mig är ensamhet en stor riskfaktor och så behöver det ju inte vara för dig. Låter bara så sorgligt att avstå en fin relation (så som det verkar utifrån det du skriver). Ingen värdering i detta, bara en reflektion från mig.
Har du någon i din vardag som kan vara stöd om det skulle kännas jobbigt framöver? Eller hjälper det dig att göra detta ensam?
Skickar lite cyberstöd iallafall

AlkoDHyperD, tack för din kommentar, jag uppskattar den verkligen och jag har funderat på den själv. Han är fantastisk, verkligen... för bra för mig just nu. Jag kan liksom inte leva upp till mina egna förväntningar, det jag gjort när jag varit berusade står jag inte ut med själv. Jag tycker att jag totalt förstört det fina, jag har drivit honom i från mig, jag gör honom spänd och osäker. Jag får helt enkelt inte det jag vill ha ut av relationen tack vare att jag inte mår bra. Jag skulle hellre dö än be om hjälp och förståelse från honom eller nån annan just nu. Jag måste vilja detta till 100% och jag måste göra det ensam. Jag måste vara tillsammans med mig själv, kunna förlåta mig själv och älska mig själv innan jag kan vara med nån annan. Jag bara önska att jag tagit tag i det tidigare, så jag sluppit gå miste om denna fantastiska man och fina relation.

Jag kämpar på och hoppas att kärleken hittar mig igen, det är otrolig sällan jag får såna här starka känslor för nån och som skrivet så synd att jag kastade bort allt, bara för att få umgås med a....

Tusen tack för ditt cyberstöd, det känns verkligen bra och behövs!