Mitt första inlägg här. ja faktiskt första inlägg någonsin på något forum . Det här är jätteviktigt. Jag är alkoholist och samtidigt en hårt arbetande ensamstående mamma.Tänkte för mig själv och andra berätta min alkoholhistoria. Mest för mig för nu får det vara nog. Nu ska jag ta tag i det här och jag klarar det inte ensam. HUr började det då? Jag var 14 år och drack mina första öl. Hade träffat kille o var så kär. Alkohol varje helg minst sedan dess och senare ofta och ibland varje dag. Jag var stentuff som 18-åring. Kunde dricka lika mycket som killarna utan att bli full. Tillvand redan då och ändå gick det 30 år innan jag på allvar fattade det. Jag har ofta jobbat kväll och natt i arbetslivet. Det har nog fördröjt förloppet betydligt. Jag har aldrig druckit innan eller på jobbet. Sen började jag jobba regelbundet och hade möjlighet att dricka på kvällarna. Barnen var små och jag drack på kvällen när de somnat. Inte så mycket men ofta. Det ökade och jag tålde mer och mer. Jag fick ett umgänge där det var tillåtet att dricka mitt i veckan och jag lät mig också nyttjas sexuellt när jag druckit. Levde ensam med mina barn och ville vara en i gänget. Hade inga andra vänner. Barnen blev äldre och kunde vara ensamma några timmar ibland. Ut på krogen efter att ha grundat rejält. Hem dyngpackad.. Oftast sov de men när de blev ännu äldre var de ju vakna och såg eländet. Det hände väl ett 10 tal gånger. Vilken skam! För ett år sedan fick min äldsta son nog. Han sa allt jag inte ville höra och lite till. Jag gick till en alkoholläkare och fick antabus och gick på AA möten. Kände mig inte hemma där, men ska prova igen. Nu har det gått ett år och jag kämpar och kämpar men har inte klarat det helt! Jag dricker i smyg eller drack. För nu är det helt slut. Jag vet inte hur mycket barnen märkt det här året men jag tror att de vet. Nu höll jag på att gå över gränsen helt igen. Jag har varit småberusad flera gånger i veckan det här året men inte så full som jag var i fredags. Mycket nära att det slutat med att barnen såg mig. Inser att jag inte kan dricka lagom utan att gå tillbaka till omåttligt drickande. Ska gå på Aa möten varje vecka och skriva här om kampen det kommer bli. Andra dagen som nykter. Tog antabus idag och skriver här. Katten spinner och jag mår bra. Behöver inte gömma öl och gå in i sovrummet och dricka för att sedan sitta i soffan och dricka te så barnen inte märker något! Det ska gå nu. Jag har ju jobbat på det ett år. Nuuuuuu skaaaaaa det gå. Jag klarar det inte själv men nu är jag ju inte ensam, ni är många som kan läsa min historia nu.

hit och häng på ! Det hjälper så mycket att skriva av sig så det inte lagras i skallen !

så fint att du hittat hit! Ett litet tips: flytta din tråd till siten "Förändra sitt drickande" så får du mer respons! Där skriver många i samma situation som du. Allt det bästa till dig och kram / mt

Fjällfina

Historia här. Känner att jag inte alls har haft ett sånt helvete som många här med alkoholen men är ändå alkoholist. Jag vaknade väl som tur är ganska tidigt. Men annars är allt det samma. Suget, ångesten. Jag har haft djupa depressioner och blev nästan misshandlad till döds för 10 år sedan och har sen kommit tillbaka till livet. Sakta men säkert blivit beroende och nu är jag här. Typiskt nu när jag satt o skrev kom grannarna med en flaska vin som tack för hundpassning. Vad gör ni när sånt händer? Mycket handlar om såna presenter och man kan ju inte hela tiden säga hur det är????? I alla fall är ett av barnen o lämnar flaskan till en annan av mina vänner som vet. Ville bli av med flaskan omedelbart!!!!!

Fjällfina

Utan öl! Det är underbart att hittat det här forumet!

konstnären

Starkt av dig att ge bort flaskan. I början var suget och ångesten konstant och det var bara dom tankarna
som malde. Men sakta började jag se fördelar utan alkohol. Ångesten är nu helt borta och det är underbart.
Det du har varit med om för 10 år sedan låter fruktansvärt. Men du har kommit tillbaka.
Skriv mycket här har hjälp mig otrolig mycket.
Styrka till dig fjällfina
Konstnären

konstnären

Igenkänningen är stor hos mig. Första 14 dagarna hade jag mardrömmar, mycket handlade om att jag drack
och fick ångest. Släppte så sakta men det var jobbigt. Tankarna på A var det värsta för mig som var konstant
i första fasen. Det enda är ju att stå emot, låter lätt men det är jävulskt svårt ibland. Men han kommer
en bit in i processen avtar ju även dom så sakta. Min envishet har nog hjälpt mig och forumet har och är
oumbärligt.
Kämpa på du är stark
Konstnären

Fjällfina

Då är det väl så att det går över med tiden. Inatt har jag i alla fall sovit bättre. Ja forumet här är oumbärligt!!!

Fjällfina

Och gråter, inget speciellt o allt på en gång. Sörjer. Vad? Samtidigt skönt. Lättar nog sen. Ja alkoholen har dövat sorgen. Måste ta tag i den nu. Utan alkohol. Får väl låta tårarna rinna till de slutar. Ingen öl i alla fall . 9 dagar

konstnären

Bra av dig 9 dagar. Låt känslorna komma fram, själv har jag gråtit floder. Det är mycket sorgligt
som jag bara har grävt ned i mitt undermedvetna. Har tagit sak för sak, men nu känner jag ingen sorg
över allt dumt jag gjort på fyllan. Tänker så här gjort är gjort och jag kan inte göra det ogjort.
Dom jag har gjort illa har jag försökt gottgöra på något vis.
Annars rullar livet på i nyktert tillstånd.
Heja dig
Konstnären

Tror att vi är många som dövat både det ena och andra med alkoholen. Både stora och små saker, både medvetet och av gammal vana. Det är så skönt att få domna bort lite och slippa känna allt. Självmedicinering är lömskt. Läste precis vad du har varit med om och det skär i hjärtat. Klart att dina dagar av nykterhet kommer att öppna på locket till en brunn med en massa undanträngda saker. Man har ju utsatt både sig själv och andra för en massa skit när man har druckit. Kanske du kan, om jag får råda, ta kontakt med någon form av kurator/terapeut? Finns säker en del saker som du behöver prata om och få lite verktyg för att hantera. Nu tänker jag inte närmast på alkoholen, utan på tidigare upplevelser?

Tänker på dig och skickar kramar

Fjällfina

För stödet . Idag känns det bättre. Ska ta en dag i taget. Ännu en helnykter dag. Så underbart det är. Tack till alla er därute. Läser mer än jag skriver. Ska bli bättre på att ge respons. Det betyder så mycket.

Fjällfina

Utan barn. Den stora på resa den lilla på dagsutflykt med skolan. Idag slipper jag lägga energi på att dricka men hålla det på lagomnivå till sonen kommer hem. Slipper tugga äckliga tuggummin för att dölja alkoholdoften. Kort o gott idag lägger jag energin på att ta hand om mig själv o hemmet. Städa, tvätta, läsa bok o äta något gott. Nu hade jag nog tagit min första öl och sen varit småberusad hela dagen, skönt ja. Den delen är ju inte fel men sen, när alla kommit till ro på kvällen så jag helt ohämmat kunde övergå till starköl från 3,5. O sen ångesten o bakfyllan. Nej det är inte värt det. Sätter på kaffe nu. Katten vill kela. Läser en god bok och tar timme för timme. Njuter men vanan sitter ju så djupt, ska gå!

Fjällfina

Blir nog tjatig idag men ni får stå ut. Sjukt sugen på en öl. Varmt ute. 20 grader i skuggan. Tar en Ramlösa istället. Duschat. Lagt i en maskin tvätt. Det här ska gå. Ska vakna pigg o stolt imorgon.

traxxy

Jag säger det igen! HÄRDA UT! Släck törsten med allt annat än alkohol, men släck den. Håll dig i ett rum med ac om du kan. Allt som håller kroppen sval dämpar ölsuget. Jag hade nämligen samma sug som dig i går men jag vann över det och den känslan slår faktiskt alkoholruset!!

Fjällfina

Jag har härdat ut eller faktiskt inte haft det jobbigt sedan förmiddagen. Har sysselsatt mig själv. Promenerat o badat. Gött

Fjällfina

Svalkar! Tack för de orden! Tänkte att ett härligt bad var bäst som svalka. Tack traxxy

Fjällfina

Svalkar! Tack för de orden! Tänkte att ett härligt bad var bäst som svalka. Tack traxxy

Fjällfina

Sug idag. Inget alls. Lite ångest men uthärdligt. Det går framåt