av Rätt trött

Rätt trött
mån, 2019-08-05 - 15:08

Min man har haft semester. Det har varit väldigt viktigt att dricka öl... Vi har haft tre veckor tillsammans och jag har mest fått vänta på att han ska vakna vid 17... Såklart har jag gjort egna saker men att ha en man som sover hela dagar och är vaken och dricker på nätterna känns hopplöst. Vi har varit tillsammans i 20 år någonstans har jag hoppats på att det ska bli bättre men det här var nog bland de sämsta ledigheterna....

Triste
mån, 2019-08-05 - 15:52

Hej
Förstår precis är i samma situation.

Denna sommar har varit hemsk och jag har varit fylld med sorg och ångest. Min man tycker att jag är tråkigt och överdriver hans drickande. Jag kan komma på mig själv ibland att bli avundsjuk på bekanta som har partners som kan göra saker med dom utan alkohol i kroppen. Jag undrar varför jag står ut, jag har liksom fastnat.
Styrkekramar

Rätt trött
mån, 2019-08-05 - 18:44

Det är verkligen en känsla av att man har fastnat. På något vis vill jag komma vidare, sedan får vi se hur. Jag ska börja skriva och kanske prata med andra även om det är svårt. Men nu har jag tagit första steget. Att prata med min man ger inget gehör, han tycker jag gör ett problem av något som inte finns?
Om några år bor nog inte barnen hemma och då undrar jag vad vi har kvar om han inte satsar på oss som par.

Och ja, jag blir också avundsjuk på par som gör saker tillsammans och ser ut att trivas.

Skrållan
mån, 2019-08-05 - 19:57

Jag vet vad ni går igenom. Håller på att lämna ett 20-årigt förhållande/äktenskap. Så min semester har varit den första utan en full man. Men sedan är det ju kämpigt att lämna. Jag har fortfarande känslor för min man men jag vägrar att vänta mer på att han ska bli nykter. Mitt liv rinner ju iväg.
Jag började med att berätta för mina vuxna barn. Så skönt. En börda släppte. Nu fanns det någon att prata med om detta. Sedan mognade det undan för undan. Det som fick mig att bestämma mig var nog att han var lika sur och dum full som nykter.
Bra att ni börjar skriva här. Ett bra första steg. Är så skönt att bolla med andra som har samma erfarenhet. Och sedan kan man gå tillbaka och läsa i sin egen tråd när man tvivlar.
Och att man får goda råd och tröst här är så skönt.
Det finns anhörig stödjare för anhöriga till alkoholister, där går jag och pratar. Genom kommun kan man få tag på dom.

Triste
mån, 2019-08-05 - 22:56

Det här forumet är verkligen en räddning. Det är så många som är i samma situation. Tack för alla ni som delar med er ♥️
Kram

Azalea
tis, 2019-08-06 - 00:08

Det är fantastiskt med att skriva här på forumet. Vi har en samhörighet, tyvärr på ett sätt, och det känns bra att kunna dela med sig och få förståelse och få fina råd när man som mest behöver det.
Det är tufft att leva med en alkoholist där jag ivf känner mig väldigt ensam ofta, trots familj mm som stöttar så är man själv i sitt förhållande.
Guld värt att få vara del av forumet då.
Ska vi tala om semester så är det inget som har funnits de senaste åren, bara en lång orolig och tråkig period.
Kram och försök att äbdå njuta av de fina dagarna augusti bjuder på i naturen ?