Han dricker ej ofta

Profile picture for user jagklarart

Känner att jag måste också skriva. att det kanske hjälper mig så som jag ser att många av er fina blivit hjälpta här. mannen min dricker inte varje dag, långt ifrån. men han dricker för mycket när han väl dricker. det har blivit oftare på senare tid. om jag visat missnöje har han kallat mig förfärliga saker. förnedrat mig. dragit i mig. tjafsat och bråkat. skrikit. spottat. grävt ner fingrarna i huvudet på mig.
när han är nykter är han fin. kärleksfull, gullig, smart, rolig, ambitiös, omhändertagande, bra man och pappa.
Men när han dricker och blir på dåligt humör så. kan han säga att jag är hora. fitta. äcklig. att jag är psykotisk. att jag är ful. att han ska ta den lilla ifrån mig.
Jag vill lämna honom nu, vill ej leva ett sådan liv en dag till. vill ej ha en sådan barndom för lillan. men jag är rädd för vad som kan hända. rädd att han smutskastar mig inför andra, rädd att han super ner sig varje dag och skadar sig själv. rädd att han blir värre. rädd för att han ska ställa till det.
har försökt lämna flera gånger men slutat med att jag alltid förlåtit honom. att han på något sätt övertalar mig och lovar mig bättring.

Profile picture for user Olycklig Make

Detta är inte ett ok sätt att leva på, jag själv har lämnat min fru delvis pga hennes drickande delvis på att vi inte klarar att nå varandra i kommunikationer.
Att han tjafsar, skriker fula ord, denna psykiska misshandel och att han även tar fysiskt i dig är som du skriver inte ok.
Helt klart ska du lämna honom. För mig tog det många år innan jag vågade ta steget.
Men valet att lämna blev lättare och lättare för var dag jag var här inne och läste andras historier om att en beroendeperson oftast inte blir frisk.
I maj månad läste jag boken "Djävulsdansen, att bli fri från sitt medberoende" den fick mig att öppna ögonen, se klart på situationen att den beroende påverkar oss så mycket att vi döljer, förnekar, förminskar, det blir bättre om jag bara får hen att sluta, det blir bättre imorgon....Det blir oftast aldrig bättre, vi kommer bara djupare i bort medberoende tyvärr.

Det blir oftast inte bättre, det är alltd vårt fel att den beroende dricker enligt den beroende.

Har du någon som du kan prata med och som kan hjälpa dig, finns det någon du och dottern kan bo hos under tiden du hittar ett nytt boende.

Det praktiska löser sig alltid i slutänden även om det kan bli en otroligt jobbig period.

Jag går nu och väntar på att få tillträde till min egna lägenhet och vi bor under samma tak i ca 3 månader.
Inte att föredra men det är tvunget.
Men mentalt mår jag så otroligt mycket bättre sen jag tog steget och sa att jag ville skiljas.
Den stenen som föll från mitt hjärta den dagen var en otroligt stor lättnad för mig.
Idag är jag glad även om jag bor kvar än så länge.
Jag accepterar inte hennes försök att förminska eller påverk mig längre och det har gjort att det blivit en annan balans här nu.
Hon har insett att jag inte viker mig längre.

Ta steget, hur svårt det än känns så kommer det att bli bättre.

Styrkekramar från mig ?

Profile picture for user Kristoffer

Hej "jagklarart", och välkommen till forumet!

Du beskriver en ohållbar situation där du och ditt barn får vara med om saker ni inte borde vara med om. Även om det är förknippat med olika rädslor så har du nu kommit till en punkt där du inte kan ha det så här längre och behöver lämna relationen. Så klokt och modigt av dig att ta steget att skriva, du är långt ifrån ensam om att ha eller att ha haft det så här.

Precis som OlyckligMake här ovanför påtalar så beskriver du både psykiskt och fysiskt våld, och oro för att det ska eskalera. Du och ditt barn har rätt till stöd och hjälp för att kunna lämna den här situationen på ett så tryggt och säkert sätt som möjligt. Många som befunnit sig i din situation har haft stor hjälp av Kvinnofridslinjen (020-50 50 50), vet inte om du känner till dem? Där går det, precis som här, att vara anonym, och där kan du få stöd av erfarna rådgivare. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på mobilfakturan.

Oavsett hur du väljer att göra så hoppas jag att du vill fortsätta skriva här och berätta hur du har det. Du har också möjligheten att skriva till oss rådgivare under "Fråga", om det är något särskilt du skulle vilja bolla direkt med oss.

Varma hälsningar,
Kristoffer
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Profile picture for user gros19

Håller med ovanstående. Situationen är ohållbar, men du behöver hjälp att ta dig ur den. Ta emot all hjälp du kan få, prata med kvinnojouren och be om råd, en kurator på vårdcentralen kanske. Alanon för anhöriga till personer med missbruksproblematik. Socialtjänsten/kommunen kanske har något att erbjuda. I vilket fall som är det dit man vänder sig om pappan är onykter när han har umgånge med sin dotter.

Planera, förbered vad du ska göra, ta vägen om du skulle bli utsatt på något sätt. Förutom proffessionella har du kanske anhöriga, vänner, som kan stötta dig på olika sätt. Att du behöver lämna situationen råder det ingen tvekan om. Glöm inte skriv här. Finns mycket kunskap och stöd att få.❤

Profile picture for user jagklarart

Som svar på av Olycklig Make

tack för ditt svar. jag har fått hjälp att flytta ut av min bror. vågade inte utan att ha honom med när jag talade om att jag vill separera. vi bor hos en väninna tills vidare. dottern är gnällig och saknar pappan. allt känns tungt och jag är samtidigt lättad. mitt eget mående är upp och ner med många tårar när lillan sover och inte ser.
Jag tar en timma i taget.

Profile picture for user jagklarart

Som svar på av Kristoffer

hej och tack för ditt svar.
Jag har tagit mig ut nu med hjälp av min bror och väninna.
ja jag känner till kvinnofridslinjen men jag känner att jag inte vill ringa dem. det tar emot. vet inte varför.
ja jag kommer att fortsätta skriva här. det är bra för mig att skriva av mig och det är så många kloka röster här i forumet. det är också hjälpsamt att läsa om andras liv och se hur andra lyckats ta sig ifrån en missbrukande make.
Jag hoppas att jag inte går tillbaka som jag gjort innan. hoppas jag inte går på hans lögner och tror på hans löften.
Hoppas att jag klarar det den här gången.