Orkar inte

Orkar inte längre
Måste bara få ventilera, jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag är arg ledsen, besviken, ja allt.
Vi har varit tillsammans i 20 år nu, även tonårs barn ihop. Senaste 10 åren så har alkoholen ställt till det. Först var det bara nån öl på fredagar,, just för att det var ju fredag. Det blev sen lördagar, mitt i veckan osv. Alltid fanns det en "ursäkt" till varför.
Han är aldrig ute på krogen, utan dricker alltid hemma. Tillslut så ja ifrån, att nu få det vara nog. Jag har tröttnat på mannen som står å vinglar i köket, som pratar med nästan bebisröst för att försöka dölja hur mycket han druckit. För enligt honom är det alltid bara 2 öl, men jag vet att det är fler än så, alla tomma ölburkar talar för något annat. Många gånger har jag hotat med att lämna honom. Få då höra varje gång att det var inte meningen, han ska sluta, han är ledsen, att jag o barnen är hans allt. När han är påverkad så få jag höra att jag är på honom hela tiden, och att nån öl är inte så farligt, det är gutt att ta en öl ibland, han är ju aldrig elak eller dum. I dagsläget så har det gått så långt att han gömmer ölen och gör sig av med tom burkarna. Bara för två veckor sedan så hade vi en diskussion om att detta kan inte pågå. Han lovade då att sluta. Men har hittat kvitton och kontoutdrag visar på annat. Jag känner mig så lurad. Senaste inköpet bara får någon dag sedan. Varje gång jag har konfronterat honom så hittar han alltid något sätt att tona ner allt. För varje gång han blir påkommen så byter han gömställe. Jag jobbar natt så det är då han passar på att dricka just nu. Från att ha haft öl i kylen till att nu gömma den så känns det som att det är hopplöst hur mycket jag än kämpar för att detta ska få ett slut. Hur ska jag få honom att förstå hur detta påverkar oss, för enligt honom så är det inget som är fel.

Cenz

Hej! Känner igen mig i din situation...

Jag tror att du mår bättre av att acceptera läget. Du kan inte få honom att sluta. Han måste vilja själv. Visa att du finns där, som stöd, att du inte dömer honom. Han mår förmodligen inte bra av situationen han satt er i men den är inte heller helt lätt att ta sig ur. Jag tror alltså det bara blir värre om han ska ljuga och hålla på för dig. Ärlighet och kommunikation är viktigare.

Bästa är om du kan berätta hur du känner utan att vara dömande eller arg. Berätta att du inte mår bra i situationen och att du behöver en förändring. Ta kanske första steget själv och gå till ett möte för anhöriga.
Du är så stark. All kärlek till dig, verkligen.

Men för mig blev det att jag fick lämna min man, numera ex. Jag stöttade honom i 20 år. Han var mitt allt. Kunde gjort nästan vad som helst för att han skulle slutat. Men han tyckte det var gott att dricka öl, och så har han fortsatt.
Det enda du kan göra är att ta hand om dig. Sluta fokusera på honom, och hur mycket han dricker. Svårt, men det kan få effekt, inte med en gång, men med tiden. Gå och prata med en anhörigstödjare på kommunen. Man behöver stöd själv och få prata av sig.
Sedan utgå från dig själv när du pratar med honom. Vad du upplever som jobbigt osv.
Det är en jobbig situation för din man som dricker för mycket, han vet det innerst inne, men det är lika jobbigt för dig som står bredvid och ser allt jobbigt.
Fortsätt skriv här. Det är skönt att skriva av sig om sina tankar.

i svaren du fått ovan. Jag har varit där du är. Gjort ’allt’ bönat och bett, kontrollerat, tjatat, hotat. Det hjälper inte! Alkoholen (drogen) vinner alltid. För mig och oss vände det först när jag gick, lämnade honom. Då blev han nykter, först på vita knogar, sen efter ett återfall sökte han sig till AA och därmed började jag också på Alanon.
Men min väg till frihet började här! Fortsätt skriva, det hjälper. Hjälper en att se sig själv och sin situation. Tvingar en att se hur mönstren upprepar sig. Ta hjälp också, det finns olika möjligheter! Det är bara du som kan ta makten i ditt liv.
Gör det! Med kärlek / mt

Orkar inte

Tack fina ni för era svar. Ibland känner man sig som den ensamaste människan i hela världen. Känns så skönt att bara få skriva av sig.

Hej, du är inte ensam <3 Min sambo dricker och jag har försökt med allt i många år. Nu försöker jag fokusera på mig och mitt eget mående istället. Insåg att jag ej kunde få honom att sluta. Iallafall så är du inte ensam, jag tycker att det hjälper att skriva ner sina känslor och att prata med andra i samma situation då det känns hopplöst.