Hej!
Jag behöver råd, bidra gärna med era tankar.

Bakgrund: Min pappa har missbrukat sedan jag var 11 år, är 25 idag. Han har varit på cirka 20 olika behandlingshem. Han har varit nykter under kortare perioder, men majoriteten av dessa år har han varit aktiv i sitt missbruk. Det som hjälpt mig är att prata öppet om det, att inse att man inte kan kontrollera någon annan än sig själv (hur mycket man än vill). För min egen skull har jag valt att strypa kontakten när han är aktiv, jag får höra av andra när det går bra (t.ex farmor och farfar). Då återupprättar jag kontakt och njuter av tiden vi har tillsammans. Men visst är det en sorg.

Nu till det jag behöver stöd i. Det finns en mamma med i bilden, som alltid funnits där och stöttat mig. De senaste åren har hennes egna alkoholanvändande eskalerat. Hon är medveten om sina problem men slutar inte. Det har resulterat i flera konsekvenser, vår relation är inte densamma. Min syster vill inte hälsa på om mamma dricker. Jag tycker det är förståeligt! Vilka ultimatum kan man ställa? Jag tycker det är dåligt att mamma inte avstår alkoholen för mig och min systers skull! HJÄLP!

Li-Lo

Hej isabellaan

Välkommen till oss på Alkoholhjälpen & Anhörigstödet. Det gör mig ont att höra hur tufft du haft det. Du skriver så tydligt hur du funnit ett sätt att relatera till din pappa som också innebär att du tar hand om dig själv. Jag gissar att du funderar på hur ett liknande förhållningssätt skulle vara i relation till din mamma.

Du nämner ultimatum. Du har rätt att ställa vilka ultimatum du vill samtidigt kan en idé vara att formulera dem till dig själv. Att liksom "hota" någon till förändring kan ibland ge motsatt effekt. Jag ger ett förslag på hur ett ultimatum till en själv kan låta då en berättar om det för någon annan (inte rätt sätt men ett sätt):

"Jag kommer inte tala med digom jag tror att du har druckit och jag kommer att lita på min egen instinkt där, du behöver inte försöka förmå mig att tro att du inte druckit. Jag berättar inte det här för att försöka straffa dig eller förmå dig att välja mig framför alkohol. Jag berättar det för att det är så det är, jag behöver skydda mig själv men jag vill visa dig respekt genom att berätta för dig vad som kommer hända om jag tror att du druckit."

Hur låter det här i dina öron och i relation till det du står inför nu?

Jag hoppas att du får många fler svar här, fler perspektiv, så att du kan välja hur du vill göra.

Vänligen och igen, välkommen till oss,
Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet