Hej! Ny här, har en pappa som varit alkoholist i hela mitt liv(34 år) min mamma lämnade honom när jag var 9 år och jag bodde sedan bara med mamma..
För att göra en lång historia kort.... Pappa har alltid varit full av självömkan, hotat mig med att ta livet av sig för att ingen tycker om honom osv.. jag hatar honom för allt han sagt och ljugit om genom åren, han har i princip förstört min barndom. Ringt på fyllan och lipat och självömkat och alla gånger jag försökt skaffa hjälp åt honom men han vägrar då han "inte har några problem" trots full varje dag. Nu har han skaffat en ny kvinna, som dessvärre verkar vara glad i spriten hon med :(. De drar in mig i deras fyllebråk och hon ringer och tjuter och säger att han slår henne och är elak. Han tar bilen på fyllan och jag är ständigt oroligför att få samtalet att han är död. Jag vet inte vad jag Ska göra, har försökt det mesta, hotat skrikit sagt upp kontakten i år, bönat bett och gråtit, försökt förstå, men jag har blivit så bitter av allt han sagt och gjort genom mitt liv, så samtidigt som jag älskar honom så hatar jag fanskapet.. Vet inte vad jag vill med detta, men finns det någon som har några råd? Kan tillägga att min pappa opererats för prostatacancer nyligen och super ändå varje dag när hans kropp borde läka.. Han är rädd för att dö och super för att döva den rädslan, ganska ologiskt tänkande med tanke på att det förmodligen kommer att vara spriten som tar död på honom och inte nån cancer...