Hej!
Ny medlem men känner mig hemma. Så mycket jag vill berätta men svårt att veta vart jag ska börja.., men gör ett försök..
Jag har växt upp med en mamma som är alkoholist, fast lite i smyg... Hon jobbar och har alltid skötts sitt jobb så dom runt oss har inte förstått innebörden av hennes drickande. Men den som fick ta smällen var jag.. Har en lillebror som jag skyddade, som aldrig behövde ta en konflikt eller vara den som sa emot. Jag har insett många år senare att jag var en mamma för min egna mor. Detta på gick i många år och under tiden bildade jag min egna familj. Två barn, nytt hus, jobbade och studerade medans jag hade ett projekt på sidan av samtidigt hade jag min mor som behövde mig.
Gick regält in i väggen och var sjukskriven i två år. Idag mår jag bra, nytt jobb, nya förutsättningar och sagt upp kontakten med min mor, men lever fortfarande i ett medberoende.
För tolv år sen träffade jag min blivande man, visst drack han en del men då jobbade jag inom restaurangbranschen så jag la inte så stor vikt vid det.
I dag tolv år senare, två barn som är åtta och elva och han dricker varje dag. Så fort han kommit hem från jobbet öppnas det en öl eller så häller han upp ett glas vin, varje dag. När helgen kommer blir det mer och många gånger alldeles för mycket. Som resulterar i att han somnar i soffan eller att jag säger till honom att lägga sig. Ber honom att inte dricka så mycket nästa gång.
Under vardagen är det jag som skjutsar barnen till träningar, kompisar eller andra aktiviteter, vilket inte är nåt problem, gör allt för mina barn.
Jag vill inte att mina barn ska behöva växa upp i ett medberoende, så jag behöver er hjälp!