Hej, var ett tag sen jag skrev här. Det är positivt vill jag tro. Min alkoholist har efter några turbulenta år med SOC, Polis, Tingsrätt, Frivård osv osv faktiskt skött sig ett par månader. Hon blev av med vårt barn under en period som då bodde heltid hos mig. Det gjorde (tror jag) att hon tog tag i sitt missbruk. Hon började gå på provtagning, följde frivårdens straff, gick behandling och samtalade med vuxenenheten på soc om hjälp. Till slut kom jag och SOC överens om att hon verkade stabil och hon fick återigen börja ha vårt barn. Med villkoret att jag ska veta att hon är nykter. Resultatet blev att hon varje dag när hon har vårt barn ska ringa mig på kvällen så jag hör att hon inte drucket (jag hör det på en mils avstånd). På morgonen har hon samtal med SOC och skolan håller koll vid lämning osv. Allt detta fungerade bra i 2-3 månader. Sen tyckte hon det var jobbigt att behöva ringa mig (villket jag förstår) och ville gärna ha andra rutiner. Hon har även börjat hänga med vänner och sova över där med vårt barn och tyckte då att eftersom andra vuxna är där så behöver hon inte ringa. Jag vet att hon återigen blivit av med ett jobb (vet inte varför). Hon har börjat komma med påståenden och krav till mig, vill gärna prata om sitt privatliv. Barnet är oftare sjukt hos henne. Tidigare har hon inte missat en enda dag i skolan sen i höstas men nu börjar sjukfrånvaron nån dag här å där igen. Allt detta kan vara helt normalt. Jag förstår att hon inte vill ringa mig varje kväll, jag förstår att ett barn blir sjukt ibland och jag förstår att man kan vilja vara hos vänner osv osv... Inget av detta är konstigt för en person utan missbruk. Men jag är så luttrad och färgad av alla 1000tals lögner sen tidigare och reagerar direkt på minsta förändring av beteende. Kommer det alltid vara så eller släpper den känslan någon gång? Framförallt hur kan man ens veta om det man känner är verklighet och fakta eller om det faktiskt bara är så att hennes vård och missbruk är bättre och hon börjar må bra? Är ju som sagt inget konstigt hon gör men det är något annorlunda och en förändring som gör att jag direkt blir livrädd....

@Haga Det låter som att du har varit med om mycket och att det varit väldigt tufft för dig att hantera allt detta kring hennes alkoholproblem och de konsekvenser det har fått för dig och ert barn. De förändringar som skett nu i hennes beteende, skapar därför mycket oro och frågor hos dig. Det är förståeligt att det gör det efter allt som har hänt. Klokt att du skriver här och delar med dig av dina reflektioner och tankar, fortsätt gärna skriva!