Nu ska jag snart gå iväg på mitt första möte på Al anon...

Saga689

Ja, jag var väldigt nervös innan mötet. Det gick dock väldigt bra, upplevde en väldigt varm stämning och jag kommer gå igen nästa vecka. Har bestämt mig för åtminstone 8 gånger. Flera har ju gått där i flera år, även om deras partner nu är nyktra el om de lämnat. Det verkar vara mycket bra för egen utveckling. Jag rekommenderar alla att prova.
Min skrattade bara åt mig när han frågade vart jag skulle gå och jag svarade, ett möte för anhöriga till de som dricker för mycket. Han erkänner ju ingen form av missbruk. Han brukar alkohol säger han och kan sluta el dra ner om han vill, men han vill inte. Säger att han inte ser någon mening utan alkohol.....Undrar hur denna fredagen blir. Jag tar en dag i taget!

Spännande! Hur gick mötet till och vad var innehållet? Var det i grupp eller individuellt eller kanske båda delar? Din sambo kan ju skratta bäst han vill för detta gör ju Du för din egen skull! Eller hur??? Så bra att det finns såna resurser för anhöriga! Även detta forum är jättebra! Dels bearbetar man själv genom att skriva av sig, man märker att man kan stötta andra, man själv får stöd och så lär man sig massor genom att ta del av andras berättelser! Mitt ex ringde mig igår kväll! Svarade för första gången på lääänge! Han var full :-( För en månad sedan hade sorg och besvikelse tagit över kropp och själ! Jag hade känt mig tyngd av ansvar! Igår kände jag bara "ja stackars dig, det är ditt val!" Kände sådan distans och det var skönt! Mycket tack vare att man i detta forum fått dela andras berättelser! Man känner sig inte ensam, dum och skuldtyngd längre! Tack för att Du delar med dig! Kram

Saga689

Det låter skönt att du kände distans. Jag har också kommit en bit på den vägen, att slippa att sorg och besvikelse tagit över kropp och själv, som du säger. Blev för ett tag sedan helt paralyserad och oförmögen att tänka på något annat. Fruktansvärt jobbigt.

De följer en manual som de strikt håller sig till. Meningen är att man ska kunna gå på detta var som helst och när som helst och ändå känna igen sig. Det är nog likt AA tror jag. Allt är i grupp och man vet ju från start inte hur många som kommer och man anmäler sig inte. Det är ju anonymt och man använder bara sitt förnamn. Man "delar" sin historia el tankar inför gruppen om man vill. Flera gånger om det finns tid och utrymme.
Jag har också fått otrolig hjälp i detta forum, nämnde också det på mötet igår. Så skönt att skriva av sig med människor som vet vad man talar om. I al anon upplevde jag att fokus ligger mer på att prata om sig själv och inte så mycket vad alkoholisten gör och har gjort, men det är ju svårt att veta efter första gången och beror kanske på vilka som är med på mötet. Det är ju en hjälp att kunna släppa och inse enligt sinnesrobönen.