Är själv alkis, periodare, kan vara nykter 1-3 månader men trillar förr eller senare dit igen.
För exakt en månad sen, efter ett par veckors rejäl fylla så blev jag inlagd på St-Görans psyk, utskriven samma dag, hade 2 promille när jag blev inlagd men bedömdes ändå så frisk att jag fick åka hem.
Tog tag i mitt liv, öppenvården, 6 rör blodprover, HIV, hepatit, lever, njurar, allt. Helt säker på att min lever är slut, dom ringer från vården efter en vecka och vill att jag ska ta om leverproverna för att dom är skyhöga.
Nya prover, träffar läkare ett par senare, "grattis" säger läkaren, jag fattar ingenting, "din lever har återhämtat sig och proverna är i princip normala".
På en vecka? Alla övriga prover är normala, inga problem med sjukdomar, njurar etc.
Ett levervärde, (kommer inte ihåg vad det hette), visade 2.5 och det normala ska vara 0.05, det tyder på långvarigt alkobruk.
Får antabus 2ggr/vecka, inget direkt sug eller abstinens, nu en månad senare, levervärden som visade 2.5 är mindre än 0.9 och sjunker stadigt!
Jag har fått ett nytt liv! Jag mår bra, företaget (egen företagare) funkar igen, ser en framtid.
Nå, då så, min älskade fru är också alkis, hon behöver sitt vin på fredag/lördag, (läs 5 av 7 dagar i veckan), dricker normalt inte så mycket.
I natt spårade det ur, skitfull, anklagande, bitter, vill ta livet av sig, allt är mitt fel.
Vakar hela natten, vågar inte lämna henne ensam, kaffe hela natten men somnade vid 6-tiden i morse, vaknade av att hon drack vid 9-tiden.
jag förstår henne, när jag är nykter så kan hon "släppa taget", det hon inte ser är att jag får dra dubbelt lass.
Jaja, det får lösa sig på något sätt, jag ger inte upp nu.
Kram på er