Vet inte hur jag ska börja, men min historia sträcker sig tillbaks till när jag föddes. Mina föräldrar har druckit sedan jag var ett litet barn. Det eskalerade i samband med familjeföretagets konkurs när jag var 6 år. Då låste de ofta in sig i vardagsrummet, och drack tills de somnade.
Under hela min uppväxt så fick jag ta eget ansvar, och jag märkte aldrig av att jag saknade kärlek från mina föräldrar. Jag hade aldrig fått någon.
Nu sitter jag här, 32 år gammal...de senaste 10-15 åren har varit precis som det är för en anhörig till alkoholmissbrukare. Man har förnekat, försökt säga upp kontakten, bitit ihop, ställt ultimatum och sagt upp kontakten helt och hållet. Allt med varierat resultat såklart.
Drickandet har fortsatt hela tiden och nådde sin kulmen när mamma höll på att supa ihjäl sig för ett år sen.
Nu till min fråga...
Vart kan man vända sig för stöd? Jag har redan varit hos en psykolog, hon nickade och ville egentligen inte lyssna på vad jag gått igenom. Det som jag egenligen mest av allt bara vill, att någon lyssnar! Eller kanske berättar sin egen story...att utbyta tankar och tips.
Jag är inte troende och vill inte prata om Gud. Vill bara träffa andra människor som pratar om vad man gått igenom, hur man kan vända negativa tankar till positiva osv. Jag vet att det jag upplevt i mitt liv har format mig, så jag vill försöka förstå det..
Tack på förhand för tips!
/S