Smygdruckit mer eller mindre dagligen i 4- års tid. Vet inte hur det gick till. Det går ca 3 boxar i veckan. Hade kontakt med vården 2020, gick och pratade och fick antabus. Var nykter i 8 månader och mådde hur bra som helst. Efter återfallet har det bara eskalerat. Sambon har påtalat vid enstaka tillfälle att jag betett mig märkligt men jag har givetvis nekat. Håller ihop det för det mesta, sköter jobb, hem, hundar och barnens aktiviteter. Nu har jag på sista tiden ställt in barnens aktiviteter och skyllt på magsjuka. Jag känner mig så ensam med skiten, jag vill inte förnedra mig att berätta för sambo eller vänner. Skönt att det här forumet finns❤️

@Askaungen111 Det är lätt att säga men känn ingen skam. Det är ett av de stora problemen med den här sjukdomen.

Hade din sambo (som kanske dricker normalt) klarat 8 månader?

Jag tror jag börjar hitta något i AA kombinerat med en massa lyssnade på ”Alkispodden” men för tidigt att säga hej. Satsa på alkispodden om du inte lyssnat på den tidigare. Tröttnade efter ett tag på de andra två stora/större A-poddarna, känns på något sätt för proffsiga och ”producerade”. Denna letar sig in mer på djupet.

Och så det här forumet såklart, det är riktigt grymt.

Kramar till dig och minns dina 8 månader som något bra och väg det mot ytterst få stunder i fyllan som är något att ha. Även konsekvenserna av drickandet.

🤗

@Askaungen111 jag också! Fruktansvärt. Men jag har bestämt mig för att vara totalt ärlig gentemot min man. Han är glad för det, säger han, för då kan han hjälpa mig. Jag har också skrivit ärligt i Alkoholkalendern här, det blir äckligt konkret

Bra steg att ha hittat hit! Känner igen mig i lite i din story, jag höll också uppe (fast efter 12-stegsprogrammet) ett år nästan innan jag fick återfall och sedan blev det bara ännu värre. Jag tordes inte kontakta samma instans igen för att få hjälp heller. Jag rekommenderar dock starkt att hitta någon att prata med, även utanför detta forum. Det gör otroligt mycket om du nu inte vill prata med din sambo. Det blir som värst om man bär allt inom sig själv enbart och lägger locket på, tro mig.

Lycka till iaf, bra första steg nu!

@ISE jag skriver också i kalendern. Hade dock ett uppehåll på två månader såja tog ett nytt återfall. Varit med här sedan november men första gången som jag skriver i forumet. Lite läskigt men nu har jag åtminstone satt ord på mina problem och berättat det för någon.

@ISE jag skriver också i kalendern. Hade dock ett uppehåll på två månader såja tog ett nytt återfall. Varit med här sedan november men första gången som jag skriver i forumet. Lite läskigt men nu har jag åtminstone satt ord på mina problem och berättat det för någon.

@Askaungen111 bra att du börjat skriva här! Jag hade precis samma konsumtion som du, också varit nykter tidigare med många återfall. Detta forum har faktiskt gjort susen för mig. Så glad för allt stöd och möjligheten att genast skriva om tankar på a återkommer. Tidigare har de fått växa till sig och förr eller senare resulterat i första glaset. Så välkommen hit- önskar dig krafter att uthärda de första dagarna och veckorna tv na! 🐳👍🏻

@Askaungen111 Hej! Du skriver att du inte vill förnedra dig att berätta för din sambo eller vänner. Jag smög med mitt drickande många år inför min man, alltså det jag drack utöver det vi drack tillsammans. Min hemlighet och min skam. Denna gång ville jag verkligen på riktigt lyckas sluta dricka och jag insåg att det handlade om att jag måste var sann och erkänna för mig själv att jag är alkoholberoende. Jag insåg också att jag inte kan vara själv om detta och att jag även måste vara sann mot min man. Han har hela tiden sagt att jag bara behöver dra ned på vinet, så blir det bra, men kanske inte velat se att jag är beroende och fast i alkoholträsket. Jag tog mod till mig och berättade hela sanningen för jag orkade inte ha hemligheter mer, det tog massor av energi och fick mig att känna mig ensam. Han förstod på ett helt annat sätt och är tacksam för att jag berättade. Då kunde han stödja mig på ett helt annat sätt och inte föreslå mindre drickande längre. För jag kan inte dricka, för jag är alkoholberoende och det förstör mitt liv. Vi har fått mer tillit till varandra sedan jag var sann och berättade och det har för oss närmare varandra. Absolut ingen förnedring och ingen skam. Det kändes jobbigt att berätta men väl gjort blev det en oerhörd lättnad, en sten som föll bort.

Det är ens egna tankar om sig själv som skapar dessa tankar om förnedring, att man suger, inte duger, inte är värd. Det är inte andras tankar om dig, bara ens egna tankar som spelar spratt. Min man är mitt största fan och han tycker att jag är stark, modig, en kämpe och sann. När man är sann, är man det för sin egen skull inte för andras skull. Man är ärlig och sann mot sig själv. Idag har jag varit nykter i över 15 månader och jag mår så bra och jag är sann mot mig själv.

Kämpa på nu, det går att blir fri från alkohol💪💕

Tack!@vår2022
Innerst inne vet jag nog att jag måste göra det en dag. Just nu är vår relation inte på topp så jag tanker att det kanske bara gör att klyftan mellan oss ökar. Så tacksam att kunnat vara ärlig här.

@Geggan tack! Dag 3 idag. Hoppas att sviterna av abstinensen ska börja lägga sig. Skönt att inte vakna bakis och att ens första tanke inte går till om man hade vin tillräckligt till idag också. Sinnessjukt att starta dagen med en halv flaska vin för att ens hålla ihop sig. Längtar sååå efter mitt riktiga, friska liv där jag kunde gå ut och jogga på kvällar och helger. Köra bil mitt på dagen en lördag och inte bara tänka på om vinet räcker eller inte. Ångest över hur mycket pengar jag lagt på det de senaste åren, säkert snittat 1500-2000kr/ månad.
Vilket sjukt beteende.

@Askaungen111 Grattis till dag 3!🥳 Håll fokus på det positiva och det du längtar efter, det ger motivation till att inte dricka. Jag längtade också enormt efter ett liv i nykterhet och ett liv i frihet att kunna göra vad jag vill, när jag vill och inte ha alkoholen som ett hinder hela tiden. Längtade efter att slippa att hela livet gå ut på att planera och tänka på när, var och hur jag ska dricka, om det räcker och att det absolut inte får vara slut mitt i. Jag längtade också efter att bli mer närvarande med min familj och slippa oroa mig för om det syns att jag är bakis på jobbet. Slippa ångesten, skammen och skulden.

Att fokusera och ha bilder på hur skönt livet ska bli som nykter och hur bra jag kommer att må, har varit min drivkraft. Jag har inte lagt någon fokus på det negativa, att det är synd om mig som inte får dricka, varför jag inte kan dricka som alla andra etc, det skapar bara sug och negativa tankar och känslor. Nu tränar jag regelbundet och äter hälsosamt. Kan ta bilen när jag vill, ett liv i frihet och sparar massor av pengar. Det är verkligen ett sjukt beteende, men alkoholberoendet är en starkt kraft som tar över ens förnuft, men det går att ta tillbaka makten i sitt liv över alkoholen och få tillbaka ett sunt förnuft.

Kämpa på nu, den värsta abstinensen är snart över och det blir lättare💪💕