Känner mig äntligen redo att ta itu med mina alkoholvanor som inte varit måttfulla sedan jag fick barn. Blir galen av avundsjuka på föräldrar som säger sig helt ha tappat suget efter vin sedan barn kom in i bilden. För mig har det tvärtom varit ett viktigare glädjeämne än någonsin, inte minst till följd av pandemins isolering och brist på barnvakt som gjort livet tristare, mer ostimulerande och mer instängt än det någonsin varit för mig tidigare. På sistone har jag druckit vin nästan varje kväll, ofta så mycket att jag känt av det dagen efter och dragits med daglig ångest över situationen som jag vill bryta. Ett påfrestande år både jobbmässigt och privat har dessutom brutit ner min ork och livsglädje, och jag vet ju att alkoholintaget gör allt sämre i längden även om det känns bra för stunden.

Ett blodprov på VC indikerade något för högt värde på den senaste tidens alkoholintag. Ingen chock precis, även om jag tidigare inte visste att man kunde mäta det. Men ”hjälpen” från läkarhåll är en kommentar om att ”det vore bra för dig att dra ner”. Jaså! Det hade jag ingen aning om … Tog hjälp av 1177 och hamnade här. Nu har jag läst och läst här på forumet. Påbörjat programmet. Inte druckit vin alls den här veckan och inte heller känt mig sugen trots att det finns kvar hemma. Så många tankar som snurrar, samtidigt som jag redan känner mig gladare och friare.

Funderar över mina mål och har inte bestämt dem än. Utöver mitt slentriandrickande hemma, har jag även svårt att dricka måttligt på fest. Och imorrn stundar studentmottagning. Har redan flaggat för min man att jag funderar på att köra. Ta med bra alkoholfritt bubbel som ju smakmässigt är lika gott som annat, tycker jag. Skriver här för att pressa mig själv lite och förhoppningsvis få lite igenkännande respons. Skippar jag stark dryck på festen imorrn, vet jag att jag är pigg på lördag morgon och kan köra mitt favoritträningspass. Jag kan även känna mig som den trygga förälder jag vill vara. Tror ni jag klarar det? 😊

Hej,
Jag läste ditt inlägg och känner så igen mig. Har 2 små barn själv och det senaste året har det eskalerat för mig med. Jag dricker inte så mycket hemma, mer ute då jag vill va typ för mig själv. Har också börjat med programmet. Jag håller tummarna för dig och hoppas att det går vägen.
Ha en fin dag

Hej,
Vill bara heja på dig, superbra att ta tag i det. Själv slutade jag för två år sedan, och har fått tillbaka livsglädje och energi. Och saknar inte alkoholen längre, det går att ändra inställning! Och som bonus har jag blivit den där goda förebilden för mina egna barn som nu är på väg in i tonåren. Ha tålamod och ta dig själv på allvar. Du kommer tacka dig själv om du slutar nu innan beroendet fått allvarliga konsekvenser.

Hej! @Avion
Inte för att jag önskar någon annan samma sits, men det var ändå en lättnad att läsa att du känner igen dig till viss del. Tack för att du kommenterade. Jag håller också tummarna för oss. Det är så meningslöst att förstöra vardagen med alkohol när man som förälder gör så otroligt mycket bra för sina barn i övrigt. Känns som jag bygger, bygger, bygger hållbart och noggrant för att sedan plötsligt riva ner mitt eget bygge genom att dricka för mycket, förstöra kroppen, säga saker jag ångrar och dras med bakiskänslor och ångest. Mycket sker ju inom mig, men det tär ju på orken och påverkar även föräldraskapet indirekt. Det finns ju så många bättre sätt att slappna av på. Idag ska jag ta mig an andra avsnittet i programmet. Heja oss.

Hej MillyMolly,
Fint att höra. Vad bra att du kör programmet! Det är en sån lättnad att sluta med destruktivt drickande. Jag känner tacksamhet varje dag för att jag slutat dricka.

Hej@MillyMolly
Det va länge sen jag va här. Tack för att du svarade. Hoppas att det går bra för dig! För mig har det varit små förändringar men ska ta tag i allt pånytt och göra programmet. Jag är så himla trött på att dricka och ha ångest. Jag tog upp drickandet med min make då jag tycker att det har varit för mycket och för ofta. Han har så klart sätt min relation till alkoholen och vill stötta mig. Ha en fin fjärde advent

Hej! Här är en till som dricker mer efter barn än innan. Det är min och min mans coping av stressen och tid att ha trevligt/roligt tillsammans. Vår unge somnar ofta inte förrän 22-23 så vi har inte mycket ork kvar för varandra… vinet blir en liten drivkraft.
Tyvärr så hanterar inte jag att smådricka/mysdricka på samma sätt som min man, jag vill alltid ha mycket och mer.

Jag tycker inte att det är såhär jag vill vara inför mina barn…. Även om jag nog kan vara väldigt kontrollerad och full på samma gång. Min pappa hade alkoholproblem som eskalerade och till slut tog det livet av honom, så jag drabbas ofta av enorm skam och skuld när jag druckit för mycket.

För min del är det nog bättre att avstå helt för att kunna fokusera på att göra sådant som får mig att hantera stressen bättre. Tänker att det kan vara en idé för den som vill dra ned också, hitta alternativa sätt att varva ned och få egentid. Lättare sagt än gjort…

Hej! Här är en till som dricker mer efter barn än innan. Det är min och min mans coping av stressen och tid att ha trevligt/roligt tillsammans. Vår unge somnar ofta inte förrän 22-23 så vi har inte mycket ork kvar för varandra… vinet blir en liten drivkraft.
Tyvärr så hanterar inte jag att smådricka/mysdricka på samma sätt som min man, jag vill alltid ha mycket och mer.

Jag tycker inte att det är såhär jag vill vara inför mina barn…. Även om jag nog kan vara väldigt kontrollerad och full på samma gång. Min pappa hade alkoholproblem som eskalerade och till slut tog det livet av honom, så jag drabbas ofta av enorm skam och skuld när jag druckit för mycket.

För min del är det nog bättre att avstå helt för att kunna fokusera på att göra sådant som får mig att hantera stressen bättre. Tänker att det kan vara en idé för den som vill dra ned också, hitta alternativa sätt att varva ned och få egentid. Lättare sagt än gjort…

User35185

En till småbarnsförälder här. Jag dricker dock mindre efter barn än innan men det är helt enkelt för att det inte finns tid.
Dock har jag inte kunnat lägga band på mig i festliga sammanhang utan tappat kontrollen och blivit alldeles för full. En gång så att jag inte kunde ta hand om mitt barn. Min sambo blev jättesur. Det och ett annat tillfälle som också involverade barn var det som fick poletten att trilla ner för mig.

Hej,
Vad bra att du börjat fundera kring hur du dricker. Jag hade ett liknande mönster. Inte alls dagligen, men oftare och oftare lite suddigt vad som hände mot slutet av kvällen de gånger jag drack. Och dåligt samvete för att jag inte var den person jag egentligen ville vara för min familj. Jag gjorde programmet här på Alkoholhjälpen. Började med tre nyktra månader, läste massor här, samt ett par böcker: Rebecka Åhlund "Jag som var så rolig att dricka vin med" och Annie Grace "Tänka klart". Det fick mig att fatta att om jag skulle fortsatt dricka som jag gjorde så skulle jag för eller senare få stora problem. Och jag upptäckte också att ångest och trötthet minskade rejält när jag inte drack, fastän jag alltså inte druckit oftare än 2-3 gånger i veckan . Ganska snabbt kände jag en ny balans och livsglädje. Och så skönt att inte ha något att skämmas för. Kan rekommendera dig att ta en längre nykter period och sen fundera över hur du vill göra vidare. Själv har jag helt ändrat inställning till själva grejen att dricka sig full, det är inget jag gör längre och absolut inget jag saknar. Det finns så mycket annat som ger livet guldkant. Morgonkaffe, god mat, naturen och att vara en närvarande och pålitlig mamma till exempel. Lycka till med att hitta din väg!

@Kennie har läst väldigt mycket om din resa ikväll! Imponerade av hur du sätter ord på tankar och din resa du gjort, Grattis till ditt nya förhållningssätt! Jag känner in det du skriver så tydligt i de tankar jag har.
Barnen inte ska sammankoppla att guldkant är lika med A, att A behövs om något ska firas, att A ska finnas med så fort vänner kommer på middag. Svårt med en så "inbyggd" situation märker jag för andra. Om någon tackar nej så respekterar jag det direkt medans min man ofta tjatar - ja men lite ska du väl ha, - en öl kan du ta. - Då är det ju onödigt att nån annan kör om du bara tar en öl (!!)
Jag har tänkt på detta en lång tid och en grej förutom barnen är nog att , i princip kan jag säga att allt som jag ångrar att jag gjort och har ångest över har skett berusad. Jag har gjort mindre bra val nykter också men där finns ingen ångest.
Tack för inspiration och funderingar ❤️

Hej,
Ja, det finns mycket att fundera kring. Jag har blivit positivt överraskad av att det faktiskt går att ändra sitt tänk och hur man ser på sig själv. Förut låg en del av min identitet i att jag gillade att festa och släppa loss. Nu känns det oviktig och inget jag är beredd att offra mitt mående för. Och som du säger, man ångrar sällan det men gör nykter. Det är en stor lättnad för mig att inte dricka.

Småbarnsförälder här med, och inskriven i programmet men haft rejält bakslag mellan modul 1&2, kombinerat med press på jobbet. Otroligt tufft att vända på dessa stenar.
Maken otroligt stöttande och har nu kunnat visa programmet för honom.

Idag dag 1 nykter igen, satt ett mål som bara är en vecka långt för behöver få några ”wins” under bältet för att få upp självförtroendet. Var typ enklare att avstå innan programmet känns det just nu.

Hur går det för er?

@Intesomnormen Bra av dig att vara här och skriva! Hoppas din helg gått bra! Idag är en ny dag, en fin söndag!
Skönt att din man är stöttande i detta, du har kommit långt bara genom att du är öppen mot din man om hur det är. Kram!

@@JoLi Tack snälla.
Helgen har varit 10/10, med aktiviteter och avkoppling på bred front. Dag 4 helt nykter nu trots att jag satte att jag kunde ta 2-3 glas vin på helgen men har verkligen inte velat. Så länge suget kommit på dagarna tänkte jag inte dricka måttligt på kvällen liksom. Gått över all förväntan faktiskt, hoppas på samma nu i veckan. Alkoholdagbok med anteckningar varje dag verkar vara grymt för min egen del.